Podcasts about suget

Nosferatu. Dracula. En vampyrs bekännelser. True Blood. Twilight. Och nu Nosferatu igen. Vårt sug efter blodsugare tycks aldrig stillas. P1 Kultur undersöker varför. Hör våra kritiker Emma Engström och Jenny Teleman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BILL SKARSGÅRD OM ATT FÖRVANDLAS TILL VAMPYRHan spelar vampyren i Robert Eggers bioaktuella nyinspelning av ”Nosferatu”. Och det krävdes ett förvandlingsnummer. Både utseendemässigt och röstmässigt. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat skådespelaren Bill Skarsgård.KLASSIKERN: SÅ FÖRVANDLADES FURSTEN VLAD TILL VAMPYREN DRACULABram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar. Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr. Ludvig Josephson, producent för Creepypodden i P3, reder ut begreppen. BILDNINGSRESAN: EN KULTURGUIDE TILL MADRIDFölj med Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg och författaren Lina Wolff till Spaniens och Madrids mittpunkt, Puerta del Sol – landets absoluta nollpunkt som all avståndsberäkning utgår ifrån; följ i Cervantes spår genom författarstadsdelen Barrio de las Letras, innan det är dags att söka skugga i Madrids lunga – parken El Retiro.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Torjus lanserer sin sommerfilm; Suget! Det er ikke en historie om en fyr som aldri turte å ta magasuget. Men ideen er:Hva skjer når to brødre får vite i voksen alder at den ene sugde den andre en sommer da de var små? Var det uskyldig, var det et overgrep? Vi lover en morsom, sår og 100% sann historie, hør den og gi terningkast 5 eller 6.  

En række personlige shortdox lavet ef elever på radioholdet på Grundtvigs Højskole efteråret 2023

Första avsnittet efter två veckor av nedbruten ultrakropp. Suget är enormt och gemensamma planer smids. Men vi är jävligt trötta, av olika anledningar. I slutet av avsnittet är energin på topp. Hur ångestframkallande är egentligen ultra och varför glömmer man sina löften så snabbt? Vid snuddar på kommande upplägg och strategi för att både komma i toppform till långlopp och 10km.

Suget efter arbetskraft är fortfarande stort. På Konjunkturinstitutet är man förvånad över hur arbetsmarknaden stått emot lågkonjunkturen. Hör också om omsorgsbolaget Humana som får behålla sitt tillstånd. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Elle-Kari Karlsson, ekonomireporter och Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef Konjunkturinstitutet

Suget efter arbetskraft är fortfarande stort. På Konjunkturinstitutet är man förvånad över hur arbetsmarknaden stått emot lågkonjunkturen. Hör också om omsorgsbolaget Humana som får behålla sitt tillstånd. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Elle-Kari Karlsson, ekonomireporter och Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef Konjunkturinstitutet

Alf och Petter mellanlandar och blickar framåt mot vinmässor, resor och roliga vinsläpp.

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell

Har du hört barnen säga "jag är sugen..." eller har du själv upplevt den känslan? Lyssna på Petra Boumedienne som berättar varför vi blir sugna.

Det nya normala förskjuts när det som en gång var lyx blir en standard. Eva-Lotta Hultén reflekterar över hur bekvämligheten är på väg att föra oss ner i fördärvet både lokalt och globalt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En tidig höst i början av 2020-talet handlade en stor del av nyhetsflödet om elbrist och elpriser. Tidningen Aftonbladet hade tidigare under året intervjuat en kvinna som berättat att hon för sin medelstora villa fått en elräkning på över 20 000 kronor för en månad. Andra medier hakade på och hon fick upprepa sin berättelse. Ifrågasättande kring hur det kunde bli så hög summa uteblev tills radioprogrammet Medierna följde upp och det visade sig att kvinnan bland annat hade ett spabad som stod på året runt ute i trädgården.När jag flyttade till ön där jag bor fick man bara köra med motorfordon här för att frakta sådant man inte klarade på annat sätt, som möbler, cementsäckar eller grus. De där andra transportsätten, som då räckte för nästan allting, var cykelkärror, pakethållare och armkraft. Öns regler för transporter har inte ändrats sedan dess men det har tolkningen av dem. En nödvändig motorburen transport kan nu vara en soppåse.Förväntningarna på vad man kan tänkas orka bära eller dra på en cykelkärra har alltså sänkts mycket kraftigt under de år som gått sedan jag flyttade hit 1995.Vår längtan efter mer bekvämlighet tycks aldrig mattas. Och eftersom de flesta av oss fått ökad köpkraft, som det så potent heter, så har vi råd. Över hela Sverige får redan fullstora villor tillbyggnader. Sommarstugor sväller ut och får åretrunt-standard. Badtunnor och spabad poppar upp som svampar i trädgårdarna, ekorna lämnas i bakvattnet för stora, snabbgående båtar med monstermotorer, bilarna blir tyngre, och alltihop dränks i ett överflöd av kuddar. På hotell kan man numera behöva företa sig en smärre utgrävning för att nå ner till själva sängen, och får sedan vada fram i fluff där det ligger på golvet och dräller.Överflöd och oändlig komfort är det nya normala. Alltmer en rättighet, allt mindre ett privilegium. Ett ständigt uppvärmt spabad förvandlas för många till den baslinje de utgår ifrån som en självklarhet i sina liv. Liksom att en ständigt ökad konsumtion ska ske med allt mindre ansträngning och till allt lägre pris.På tv ser jag ett inslag om en kvinna som tagit för vana att beställa hem flera storlekar av de kläder hon vill köpa. På det viset kan hon i lugn och ro prova vilken blus som passar bäst och skicka tillbaka de andra. Frakt är ju allt oftare gratis när vi handlar online, både vid beställning och när vi skickar tillbaka.I en krönika konstaterar ekonomijournalisten Andreas Cervenka att antalet lastbilstransporter på bara fyra år har ökat med 400 000 i Europa. Tusentals bekvämlighetsarbetare kör runt med ett överflöd av prylar. På tretton år räknar man med en sjudubbling av antal paket som skickas i världen. Allt fler av dem innehåller hushållsrobotar som ger oss ännu mer tid att konsumera. Som Cervenka formulerar det: Säga vad man vill om vägen mot undergången, men den är ändå relativt komfortabel.I sin bok Bekvämlighetens tyranni visar Andreas Ekström hur också internets utveckling i hög grad kan kopplas till vårt sug efter det enkla livet. Bekvämlighet trumfar både personlig integritet och samhällelig demokrati. Det får kommuner att göra Google till elevernas digitala arbetsplats utan eftertanke kring bieffekter; det får svenska staten att lägga över utfärdande av digitala ID-kort på privata aktörer i form av bank-ID; får föräldrar att ignorera vad barnen möter på nätet och underminerar marknadsmångfald eftersom vi väljer att handla där det blir enklast och låter några få jättar ta över. Inte minst så bortser vi från att all den data vi lägger upp på sociala medier när vi interagerar med vänner gör oss till en produkt som kan säljas, och i somliga fall till lätt övervakningsbara för diktaturer.Andreas Ekström konstaterar att vi inte valde ett företagsägt och nästan helt centraliserat internet för att det är bästa sättet att bygga nät på, utan för att det varit bekvämast så. Och dessutom ofta billigast, får man gissa.Men kanske befinner vi oss i slutänden av en utvecklingslinje som inleddes på 1700-talet? I boken Den bekväma vardagen. Kvinnor kring bord på 1700-talets Näs, hävdar konsthistorikern Carolina Brown att det vid denna tid inleddes en bekvämlighetsrevolution i samhällets övre skikt och att den varit en del i att forma den moderna människan.Vetenskap och teknik ledde vid tiden till möbler och textilier anpassade efter kroppens sensoriska behov och alla livets olika skeenden. Spolbara toaletter, stoppade stolar, en uppsjö av specialbord för skrivande, ätande och spelande; linne, porslin och löst sittande kläder för alla livets tillfällen. Och precis som nu kuddar, kuddar, kuddar.Några av det mest anmärkningsvärda bilderna i Browns boks rika material är fotografierna av 1700-talsstolar som är särskilt utformade för att bekvämt sitta och se på när andra spelar. Youtubegenerationen var alltså inte först. 1700-talets oro över svårigheterna med att få ungdomen att slita sig från spelandet känns också igen.Bekvämlighet, menar Carolina Brown, utvecklade sig under 1700-talet till en viktig politisk ideologi. Alla skulle ha rätt att nyttja och bruka sin förmögenhet för egen komfort. Visst känns tongångarna igen? Ingen som vant sig vid överflöd ska behöva umbära det minsta. Ökad driftkostnad för spabadet ska subventioneras av staten.  Ekonomisk rationalitet har länge jämställts med att vara egoistisk, men däremot inte nödvändigtvis med att vara sparsam. Det mesta i våra liv inlemmar vi glatt i den ekonomistiska logiken och saker och upplevelser ska helst kosta för att vi ska värdesätta dem. Allt som kan konsumeras ska konsumeras. Som motion. Hellre gymkort än att dra hem matkassar på cykelstyret. Det är rentav som om vi börjat förutsätta att vi inte ska behöva ha det fysiskt jobbigt annat än i strikt träningssyfte, vid tillfällen vi själva valt, då vi har ifört oss rätt kläder och kan få beröm för det. Den livsviktiga motionen, som förr kom på köpet vid ett normalt liv, har blivit ännu ett sätt att snickra på egot.Att vårt ständiga begär efter nöjen och bekvämlighet riskerar att förstöra jordens klimat och biologiska mångfald är väl känt. Vi pratar mindre om hur det underminerar våra chanser till vettiga relationer till andra här och nu, och hur det äter upp vår fria tid.Så det här med att eventuellt avstå från ständigt stegrad bekvämlighet whats in it for me? Tja, vad sägs om både en beboelig planet för barnbarnen, en välfungerande demokrati och ett samhälle mindre ridet av känslor av avund, underlägsenhet och otillräcklighet? Och, i ärlighetens namn, tycker inte de flesta av oss att det är ganska jobbigt att ratta husrenoveringar, utbyggnader och inköp? Suget efter bekvämlighet tycks nästan som en drog. Låt oss kalla den bekvämlighetsparadoxen. En tillbyggnad leder lätt till fler, en ny maskin till ytterligare en. Men är det inte enklare att helt enkelt låta bli att shoppa och snickra och puffa tiotals kuddar? Det vore väl verklig bekvämlighet.Eva-Lotta Hultén, journalist och författareLitteraturCarolina Brown: Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs. Bokförlaget Carlsson.Andreas Ekström: Bekvämlighetens tyranni hur vi förlorar makten över vår tids stora revolution. Volante, 2022.

Detta avsnittet gästas av ingen mindre än Jockes bror Sebastian Olsson som agerat reporter åt Gillestugan på Comic Con STHLM 2022. Det talas om pågarna Olssons barndom och om deras ”sprudlande” syskonkärlek. Suget om cosplay tas upp och kärleken till barnprogram med kiss- och bajshumor. Avsnittet avslutas med en Quiz där även NI som lyssnare [...]

Detta avsnittet gästas av ingen mindre än Jockes bror Sebastian Olsson som agerat reporter åt Gillestugan på Comic Con STHLM 2022. Det talas om pågarna Olssons barndom och om deras ”sprudlande” syskonkärlek. Suget om cosplay tas upp och kärleken till barnprogram med kiss- och bajshumor. Avsnittet avslutas med en Quiz där även NI som lyssnare [...]

Johan går in i väggen, lax fisket har brutit ner honom totalt! Ska han ge upp fisket för alltid och börja spela golf eller gå i kloster? Fiskekompisar och superoraklet Stig Wiklund hjäper Johan tillbaka till kärnan - vad fiskelivet handlar om! Fiskekompisen med Johan Malm och Fredrik Löwgren.

Eftersnacket efter Bokmässan. Martina blir ditchad, Gunilla känner sig som en rockstjärna, Håkan Juholt blir uppvaktad och Jan Guillou blir glad. Dessutom: Ett fantastiskt SVT-tips.

Gamingpodden snackar är ett komplement till vår vanliga show, där vi snackar om olika gamingrelaterade ämnen. Denna vecka snackar vi om hur vi dämpar gejming-suget. Vill ni vara med i diskussionen? Följ oss på Instagram, där kommer vi ställa frågor till er som lyssnar för att ha som diskussionsunderlag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åsa & Karoline ger sin syn på om man skall bo i hus eller lägenhet och svarar på era frågor. Och det kan vara så att Karoline äntligen hittat en hobby! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jessica är i Göteborg, där hon både jobbar och spelar basket. Samtidigt i Stockholm har Lovisa testat Covid-positivt och isolerar sig hemma. Suget efter att löpa ökar såklart för varje stillasittande timme och passande nog svarar Lovisa och Jessica på en lyssnarfråga om att träna upp sig inför ett lopp. Jessica och Lovisa pratar också om skillnaden mellan ensamträning och träning med hjälp av en coach. Hur kan en endaste PT-timme bli räddaren i nöden när det kommer till konkreta och effektiva sätt att mäta resultat? Jessica berättar äntligen vad det är för nytt, stort tv-projekt hon jobbar med och sist men inte minst blir det svar på en lyssnarfråga om att kombinera träning med exempelvis spel, lek och musik.Avsnittet sponsras bland annat av Revolution Race. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvorfor bør du lese Camilla Collett, men ikke Roald Dahl? Og hva skiller feministisk bokkritikk fra "vanlig" kritikk? Ida Pallin Bostadløkken fra bruktbokhandelen Gullberg & Bostadløkken og kritiker i Fett Tomine Sandal prater med Muna Jibril om bøker! Anbefaling tilslutt: Nivaq Korneliussens "Blomsterdalen" og "Suget eller Vasker du vores fuckfingre med dine tårer" av Ida Marie Hede. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den älskade avokadon utpekas som miljöbov. Går den att byta ut mot klimatsmartare råvaror som smakar gott och inte gör att avokadoodlarna blir lidande? Dessutom om vad som avgör om man ser amortering som en utgift eller ett sparande. Varför har uttrycket "fasa ner" fått så stor spridning efter klimatmötet i Glasgow, när uttrycket inte ens finns i någon av Svenska akademiens ordböcker? Har alla gjort fel eller är det något Louise har missat? Ola Karlsson språkvårdare, på Språkrådet, reder ut. Många människor tycker att avokado är något av det godaste som finns. Suget i världen är enormt. Samtidigt kräver grödan väldigt mycket vatten och har därför börjat bli all mer ifrågasatt ur ett klimatperspektiv. Går avokadon att ersätta med råvaror som har ett lägre klimatavtryck, utan att smaken och avokadoböndernas inkomster blir lidande? Louise och Thomas får  sällskap av kocken Paul Svensson och Helena Persson Hovmalm, forskare SLU. Nyligen berättade Svenska Dagbladet hur höga bolån riksbankens sex beslutsfattare har, men även hur mycket de amorterar. Det fanns en viss spännvidd både i lånens storlek men också i amorteringsviljan. Roine Vestman, docent i ekonomi,  resonerar kring vad det är som avgör om en människa ser amortering som en utgift eller ett sparande? Varför strävar en del personer efter att amortera av lånen så fort som möjligt medan andra istället vill använda pengarna för att göra nuet så roligt som möjligt? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten

Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor. Plånboken har åkt till Gävle och mött de som drabbats av översvämningar. Hur blir det mer försäkringar i framtiden när extremväder spås blir allt vanligare? Nytt inkomstpensionstillägg för personer som har arbetat ett helt liv med låg lön. Suget efter dyra varor har ökat under pandemin, men varför vill vi lyxshoppa i orostider?

I anledning af sommeferien har vi spurgt lytterne, hvad jeres favoritafsnit var. Nogle af disse genudgiver vi derfor nu, så I har noget at lytte til, indtil vi vender tilbage. God lyttelyst! Mvh Ida & Ida Jonas og kæresten skal have en datter. Allerede under graviditeten udviser Jonas små tegn på stor nervøsitet. Det er […] The post Sommerfavorit: Suget maven – Jonas historie appeared first on Efterveer.

I anledning af sommeferien har vi spurgt lytterne, hvad jeres favoritafsnit var. Nogle af disse genudgiver vi derfor nu, så I har noget at lytte til, indtil vi vender tilbage. God lyttelyst! Mvh Ida & Ida Jonas og kæresten skal have en datter. Allerede under graviditeten udviser Jonas små tegn på stor nervøsitet. Det er […] The post Sommerfavoritter: Suget i maven – Jonas historie appeared first on Efterveer.

Första månaden med röda siffror har kommit efter över ett års prisrejs. Under juni månad så sjönk bostadspriserna för första gången sen april förra året. Suget efter större bostadsrätt eller hus en bit utanför storstadsregionerna fullkomligt exploderade under pandemin. De som blev nervösa för en krasch på bostadsmarknaden fick ack så fel. Vad kan man säga om en månads röda siffror? Kan bostadspriserna fortsätta falla? Är det en sprickande bubbla på gång eller inte? Svaren på dessa frågor ger dagens gäst Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

Vi diskuterar i sedvanlig ordning omgången som varit, lite problematik med rotation kring europaspel och vad vi tänker med våra byggen framöver. En del frustration över röda pilar gås igenom och det planeras möjligen för ett chip inför GW13.

Avsnitt 4: Det är värmebölja, snart semester och vägarna bara väntar på dig. Suget och habegäret efter en kul bil har sällan varit större, men både Tim och Gustaf jobbar i motvind med parkeringsskador, motorstopp och skilsmässa. Istället delar duon snabba tips till dig som går i köptankar och inser att ett spontan-köp på italienska Blocket är en alldeles genial idé.

Självdisciplin, baksnus, torkad frukt och pipa.

Malin Krutmeijer gör ett dna-test i släktforskningssyfte och funderar på om en ny syn på släktskap håller på att ta över. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I vintras tog jag och min familj varsitt dna-test i släktforskningssyfte på en av de stora genealogisajterna. Några månader senare kom det ett mail från en kvinna i Australien. Hon letade efter släktingar med ett visst namn och bifogade begeistrat ett dna-schema. Jag kände inte igen släktnamnet, men jag kunde se att kvinnan, jag och en för mig okänd man hade ett mycket litet dna-segment på precis samma plats på en kromosom. Eftersom jag inte begrep riktigt vad hon var ute efter med det där schemat, la jag mest märke till hennes upphetsade tonfall. Det kändes lite som om hon sa titta på våra horoskop, mars står i konjunktion med saturnus hos oss allihop!. Till slut lyckades jag ändå utröna så mycket som att vår gemensamma dna-snutt måste komma från någon ur en myriad av människor i Bohusläns skärgård, där ett par av mina släktlinjer når långt tillbaka i tiden. Plötsligt blev jag rörd. En liten pyttebit från en fiskarson eller -dotter råkade följa med till oss genom många generationer. En gråtmild känsla av förbundenhet blixtrade till och försvann. Under tiden som gått sedan vi gjorde dna-testen och kastade oss ner i olika arkiv har jag ofta tänkt på släktforskning som en sorts modern anfäderskult. När man rotar i sin egen släkt utvecklar man nästan oundvikligen ett slags identifikation med sina anmödrar och anfäder. Det spelar mindre roll om de var adel, bönder eller kriminella. Man har de rötter man har, och man gör dem betydelsebärande. Det var själva laddningen av mening som jag kände i den australiensiska kvinnans brev, och den vibrerar genom släktforskningsforum och dna-sajter. Men vilket slags mening? Suget efter förfäderna idag är, tror jag, knutet till vår nära historia. Urbaniseringen och industrialiseringen drog ju människor bort från platser och sammanhang där de ofta levt väldigt länge, om inga krig kom och drev iväg dem. Anknytningen bakåt glömdes ofta snabbt bort när moderniseringen krävde en ny sorts människa, med nya lojaliteter bortom släkt och skrå och blicken riktad framåt. Vi befriades ur ett nät av släktband och traditioner till priset av en viss historielöshet. Vem du är blev ytterst en individuell fråga. Släktforskningen, betraktad som en modern anfäderskult, präglas av detta. Rötterna bestämmer inte utövarens plats i en religiös eller social ordning, utan är en fråga om personlig identitet. Här blir släktforskningen med hjälp av dna extra intressant, för den har givit upphov till en parallell, mer individualiserad definition av vad släkt innebär. Peter Sjölund, en av Sveriges ledande experter på dna-släktforskning, skiljer i sina handböcker noga mellan genetisk genealogi och det traditionella släktbegreppet. Låt mig konkretisera. När man gjort ett dna-test på en genealogisajt får man en lista över dem som man delar dna med, av dem som också testat sig. Dna-kusiner kallas de på släktforskningsjargong. På något sätt är man alltså släkt med dem, mer eller mindre avlägset. Saken är att inte ens biologiska helsyskon får identiska dna-matchningslistor. Kombinationsmöjligheterna är närmast oändliga när man får hälften av sitt dna från vardera av sina två biologiska föräldrar. Peter Sjölund har förklarat det ungefär såhär: tänk dig för sakens skull att ditt dna är ett pussel med en miljon bitar. Dina biologiska föräldrar har kastat in varsin miljon bitar i en hög, och ur den högen har du plockat en miljon. Inga konstigheter egentligen. Konsekvensen är att en matchning som dna-företaget gissar är ett sysslingbarn hos mig, kan avfärdas som nästan obefintligt släkt med min bror. En del av hans matchningar saknas i gengäld helt på min lista. Jag har helt enkelt inte ärvt just de dna-snuttar som min bror delar med dem. Man kan tycka att detta inte spelar någon roll. Enligt den traditionella synen på släktskap så är ju jag och min bror precis lika mycket släkt med alla som vi är släkt med. Ändå är det svårt att fullt ut frigöra sig från känslan att jag är mer släkt med det där förmodade sysslingbarnet än min bror är. En dna-kusin är väl ändå en sorts kusin, även om ingen annan i min familj delar dna med henne? Kanske ser vi här början på en ny, individualiserad idé om släktskap. Ge människan en ny teknik och hon kommer att börja leka med den och skapa betydelser med utgångspunkt i det redan kända. Och när det gäller att tillskriva dna mening är de stora amerikanska gen-släktforskningsföretagen mer än behjälpliga, med siktet sentimentalt inställt på identiteten. Reklamfilmer frestar med möjligheten att ta reda på vem du verkligen är. Kanske är du, och nu citerar jag, en ursprungsamerikan, en krigare, en prinsessa. Det handlar om identity, essential self, oneness, mässar speakerrösten i en film, lika suggestivt som svåröversättligt. Det som lockar många allra mest är utsikten att få veta vilka etniska ursprung de går och bär på, kanske utan att veta om det. Dna-företagen marknadsför stenhårt sin påstådda förmåga att analysera etnisk bakgrund. Deras metod är att jämföra dna från den som testar sig med ett antal så kallade referensbefolkningar runt om i världen. Forskningen är enig om att denna etnicitetsuppskattning inte är särskilt vetenskaplig, och inte bör tas på något större allvar. Jag kan ge ett exempel på hur vanskligt det är. När jag förde över mitt dna-test från sajt till en annan fick jag nya svar angående min etnicitet. Jag gick från noll procent finsk till 14,5, men förlorade på kuppen de östeuropeiska och västeuropeiska procent som den första sajten hade tillskrivit mig. Den här osäkerheten hindrar givetvis inte folk från att frossa i etnicitetsmätningarna. Dna-företagen hejar på med reklam där folk dansar loss i Västafrika eller badar bastu för att fira sina etniciteter. Det hjälper inte heller att amerikanska tidningar är fulla av artiklar med rubriker som ditt dna är inte din kultur. Har någon upptäckt att den bär på några procent tysk etnicitet är det öl och bratwurst för hela slanten. Vad nu tysk etnicitet är, sist jag kollade var nationell identitet snarare en historiskt och politiskt motiverad konstruktion. Man kan föralldel se dna-företagens etnicitetsbestämningar som ett harmlöst nöje i stil med astrologi, och det är de, men inte bara. Det finns forskning som visar att ju mer vi pratar i etniska kategorier, desto mer börjar en del tro att etniska grupper är fundamentalt olika. Det finns med andra ord en risk att etnicitetstesten förstärker rasistiskt idégods. En annan aspekt av etnicitetsmätningen är att resultaten är strikt individuella. Min bror och jag bedöms inte ha exakt samma etnicitet, trots att vi i vanlig bemärkelse har samma ursprung eftersom vi har samma föräldrar. Dna-släktforskningen individualiserar alltså inte bara släktskap utan också etnisk bakgrund. Dna ljuger inte, heter det, och i sig gör det ju inte det. Men i det ögonblick som dna-testet lämnar laboratoriet och manifesterar sig i en etnicitetsuppskattning och en matchningslista över släktskap, så har det inträtt i det sociala livet. Kulturella förväntningar på vad släktskap, etnicitet och personlig identitet innebär flödar över de torra små dna-sekvenserna, för kultur är ofrånkomligen människans natur. Det är lika underbart som skrämmande. Nästan vad som helst kan hända. Malin Krutmeijer, kulturjournalist

I dagens avsnitt träffar vi Nadja Miró, som kanske är lite mer känd i tenniskretsar som Nadja Roma. Nadja var själv en elitspelare för 10-15 år sedan. Rankad 98 i världen som junior spelade hon Australian Open för juniorer och nådde 399e plats i världen som senior innan skador satte stopp för karriären. Sedan dess har Nadja varit verksam inom event- och hotellbranschen men tillträder 1 mars rollen som sportchef i Gustavsberg. I dagens avsnitt pratar jag och Nadja om: - vad hon lärt sig inom event- och hotellbranschen som hon tror kommer vara till nytta i hennes kommande roll i Gustavsberg - den starka årgången flickor födda -88 inklusive bland andra Johanna Larsson och om Nadja kunde ana Johannas kommande framgångar tidigt i karriären - det tuffa i att känna ens uppsatta målsättningar bli ouppnåeliga på grund av skador - hur Nadja och hennes syster Sandra (bla vinnare av US Open för juniorer i dubbel) hjälpte varandra i sina respektive satsningar E-mail: linus.eriksson@tennismagasinet.se Instagram: linus_se_eriksson

Jonas og kæresten skal have en datter. Allerede under graviditeten udviser Jonas små tegn på stor nervøsitet. Det er dog ikke noget, han tænker videre over. Jonas glæder sig til fødslen, og forventer at føle stolthed, glæde og lykke. Men da fødslen går i gang oplever han dog et ubehageligt sug i maven, som ikke […] The post Suget i maven – Jonas historie appeared first on Efterveer.

Pouco depois de ser lançado, Frankenstein já causava profunda impressão. Virou peça de teatro quatro anos após a publicação. Somente para o cinema, o texto foi adaptado dezenas e dezenas de vezes (e continua sendo). Também para os palcos o romance continuou sendo adaptado; e, dos games às séries da Netflix, nenhum novo formato resistiu ao apelo da história. Simulando um programa de rádio, a Biblioteca convida o público a conhecer as curiosidades envolvendo a criadora Mary Shelley e a sua criatura Frankenstein sugerindo como ponto de partida a HQ Frankenstein. Sugetão de Vídeo: Frankesnstein ( 1910) disponível em https://youtu.be/w-fM9meqfQ4.

Varför är det svårt att bryta sig lossfrån en sekt och från en dysfunktionell relation?Dörren är olåst - vägen ut står väl öppen?I din ansträngning att tro utan tvivel på andras ordförändras ditt tänkande, ditt känsloliv, din identitet.Som i en hiss har du susat till himmelsk lyckaoch rasat i fritt fall mot mörka avgrunder.Utifrån en lyssnares mail och en film från 1974talar vi om återfall och det skamfyllda suget tillbaka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Människan har varit besatt att hitta sanningen med hjälp av tekniken. Tekniken har också hjälp människan att uppleva autentiska känslor i en världs som där man låtsas. Men om man slutar låtsas är man då sann mot sig själv? I dagens kropp & Själ funderar vi över begreppen sanning och lögn, äkta och fejk. Varför är sanningen är så viktig för att vi ska kunna känna tillit och trygghet, till andra och till samhället omkring oss? Finns det en sanning om sakernas tillstånd och går det att hitta sitt eget sanna jag? Gäster: Åsa Wikforss, filosof, Björn Thuresson, professor datavetenskap KTH och Johan Eriksson, psykoanalytiker.

"Blattejävlar"-författaren Goran Vojnovi är fortfarande i chock över att Peter Handke kunde få Nobelpriset, berättar han för vår reporter Lina Kalmteg, när de ses i Stockholm för att prata om hans nya bok "Under fikonträdet". YTTERLIGARE AVHOPP I SVENSKA AKADEMIEN: KRISTOFFER LEANDOER LÄMNAR DEN EXTERNA EXPERTKOMMITTÉN Vi har ringt upp författaren och översättaren Kristoffer Leandoer i Albaniens huvudstad Tirana där han befinner sig just nu och frågar honom varför han beslutat sig för att lämna Svenska Akademien efter bara ett år. Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar händelserna. ARIS FIORETOS BOK "ATLAS" INNEHÅLLER EN PARALLELLVÄRLD TILL VÅR EGEN Aris Fioretos har vunnit Sveriges Radios Romanpris två gånger, med romanerna "Mary" och "Den siste greken". Han har en förkärlek för att blanda dokumentärt material med romankonst, I den nya boken "Atlas", tjock och stor som forna tiders telefonkataloger, skriver han en pseudovetenskaplig text i medicinalhistoria. OBS-ESSÄN: ETT PERSONLIGHETSTESTS INBYGGDA BEGRÄNSNING Användandet av personlighetstest har exploderat och används flitigt inte minst i arbetslivet. Suget är onekligen stort även hos privatpersoner och böcker som får läsarna att dela in andra och sig själva i olika färger blir bästsäljare trots att de döms ut av vetenskapssamfundet. Sociologen Emma Engdahl reflekterar över de moderna testens spridning och lockelse genom att söka sig tillbaka till dess ursprung i en sorglig och ovanlig familjehistoria. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Johnson jublar när Brexitpartiet drar tillbaka många av kandidaterna i valet och Corbyn satsar på löntagarfonder. Än kan allt hända i det brittiska nyvalet. Katrine Marçal och Claes Måhlén reder ut de ekonomiska konsekvenserna i Brexitveckan.

Suget efter fiket-kaffet börjar ta sig ordentligt, och havremjölk går minsann inte att hitta på hyllan i affären. Trots det kämpar vi på med plugget, Emilia med sina inlämningar och Linn med sina kursval. Utöver studierna försöker vi båda ta vara på hälsan och ta en paus i plugget, Emilia med en weekendtrip till Langkawi och Linn med ett gäng teriapihundar på campus. Dessutom har vi planerat in att gå och titta på lite lokala sporter - Formel1 i Singapore och ishockey i Kanada!

1951 köar ungdomar som vill höra jazz utanför klubben Gazell i Gamla stan i Stockholm. Suget efter att få lyssna till beebop, dixiland och New Orleansjazz är stort och väl inne är det trångt och rökigt.

I det här avsnittet pratar jag om mitt sug efter att köpa en Google Pixel 3a istället för att ha sug efter en oneplus 7 pro. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/artfors/message

Det är upploppsraka inför den allsvenska premiären och Fotbollsexperternas lagavsnitt har nått de regerande mästarna, AIK. Är nyförvärven sämre än tappen? Hur svårsåld är truppen? Europa kontra Allsvenskan! "Då betyder SM-guldet ingenting"! Vänsterfotade mittbackar! Darrig defensiv - dålig offensiv! Podden produceras av Martin Gustafsson, MpaG Media. Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram!

Före detta handbollsproffset och landslagsspelaren Albin Tingsvall gäster denna vecka Tyngre Träningssnack för att diskutera sin karriär och innehållet i boken Det jag förlorade på att vinna. Albin utbildade sig som psykolog under tiden som han var handbollsproffs och efterhand som han blev äldre och han fick mer kunskap kring hur människor tenderar att fungera började han fundera mer och mer kring de negativa delarna av elitidrotten. Redan som 26 åring valde också Albin att sluta som elitspelare för att istället arbeta som psykolog. I det här avsnittet diskuterar vi bland annat skillnaden mellan hur omvärlden ser på elitidrotten jämfört med hur den ofta upplevs av idrottarna själva. Det svåra i att veta vem som är talang och problemet när unga idrottare får höra att de är stora talanger redan som unga och när de sedan inte lyckas. Vi kommer även in på behovet om att ha ett liv sidan om idrotten som elitidrottare och svårigheterna när man är elitidrottare på en nivå där alla aktiva förväntas vara helt professionella och alltid arbeta för att bli bättre medan miljön runt omkring dem sällan fungerar optimalt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Dåligt med träning och sjuka barn för Gudiol 00:02:39 Veckans gäst, Albin Tingsvall 00:04:12 Född sent på året och ändå landslagsspelare 00:05:23 Albins bok - Det jag förlorade på att vinna 00:06:22 Albins väg till att bli Handbollsproffs 00:08:38 Slutade som elitidrottare redan vid 26 års ålder 00:11:02 Många är talangfulla, få får chansen 00:13:16 Första proffskontraktet med Hammarby IF 00:16:46 SM-guld första året sen började det gå sämre 00:17:48 När Hammarby skulle lansera en energidryck 00:19:19 Helvetesläger med mycket tung träning under försäsongen 00:24:04 Hur skulle klubben och tränare kunna hantera spelarna bättre? 00:26:08 När spelare ska agera professionellt när organisationen runt dem är oprofessionell 00:26:59 Arbetsrättigheter för idrottsproffs jämfört med andra arbetare 00:28:03 Tränare som är rädda att tappa respekten hos spelarna och som följer normer inom idrotten 00:34:37 Det oglamorösa livet som handbollsproffs utomlands 00:36:47 Lönen som handbollsproffs idag 00:39:07 Ett parallellt liv som psykologstudent 00:42:01 Hur klubben såg på Albins studier sidan om idrotten 00:44:29 Många fd elitidrottare har ofta inga andra erfarenheter efter karriären 00:48:46 Omvärldens bild av elitidrotten jämfört med den verkliga bilden 00:52:15 Skadade idrottare som lätt börjar må dåligt mentalt 00:55:47 Suget om att börja jobba inom idrotten igen som ledare 00:58:38 Skador som ligger i bakgrunden och tar från glädjen 01:00:28 Feedback på Albins bok från gamla lagkamrater och spelare 01:02:21 Målet är att få idrotten att fungera bättre och påverka idrottare mer positivt 01:05:36 Är det dags att lära unga idrottare att de har nytta av studier sidan om 01:06:52 Problem (och ev fördelar) med tidig satsning på idrott med mycket träning 01:13:13 Albins arbete idag

Suget efter batterimetallen kobolt skapar enorma problem i Kongo där vissa får betala med sina liv. Samtidigt kontrollerar Kina tillgången på viktiga råvaror i den gröna teknikomställningen. Men kan istället Sverige bli ett nytt Klondike för de sällsynta jordartsmetallerna? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Anton Löf, analytiker RMG Consulting Alice Petrén, korrespondent Sveriges Radio Johannes Ledel, Ekonominyheterna Tobias Persson, analytiker Tillväxtanalys Anders Hallberg, statsgeolog SGU Tekniker: Pontus Jansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Magnus ringer upp Mariette Lindstein och pratar om sekter, religion och manipulation. Mariette avslöjar också vad hennes nya bokserie ska handla om. Hon är femtionio år, bor i Halmstad och debuterade 2015 med boken Sekten på Dimön, boken belönades med pris för årets bästa deckardebut. Sen har utvecklingen gått snabbt: ett nytt förlag, fler böcker och större upplagor. Suget efter att veta mer om den manipulativa sektledare som författaren skriver om ökar hela tiden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med till Söder Mälarstrand i Stockholm för att träffa Filippa Knutsson, modeskaparen som 1993, med sin dåvarande make Patrick Kihlborg, grundade märket som bär hennes namn. Reaktionerna var många då Filippa Knutsson för sex år fattade beslutet att lämna sin operativa roll på modeföretaget och ta ett steg tillbaka. Då flyttade hon till Paris för att ägna sig åt sin man och sina barn, men nu är hon tillbaka på modehuset igen.  Sedan januari i år arbetar nämligen Filippa Knutsson återigen på sitt företag, nu som creative director. Med sin unika kunskap om märkets DNA är hon redo att styra tillbaka märket till sitt ursprung, säger hon. Varför hon valde att lämna företaget och sedan komma tillbaka, och vad hon har haft för sig däremellan, kommer bland annat programmet att handla om.   När Filippa Knutsson grundade sitt märke i början på 90-talet blev hon en av Sveriges främsta entreprenörer och affärskvinnor. Hon jobbade hårt under många år för att bygga upp sitt märke. Suget efter en slags ny minimalism var då stor och Filippa K slog igenom stort med sina basplagg i trikå och stickat samt stretchjeans. Sedan dess har märket haft en stadig position på den svenska modescenen.  Hör Filippa Knutsson berätta om sin uppväxt i London med sin mamma och bror, om varför hon i bland tröttnar på den svenska präktiga stilen och om sitt märkes framtid.

Helt siden 70-tallet hadde hjerneforskere prøvd å finne retningssansen, før Marianne Fyhn fant den i 2005. Det var med å legge grunnlaget for at veilederene hennes, duoen May-Britt og Edvard Moser, fikk nobelprisen i medisin. Nå er hun førsteamanuensis på Universitetet i Oslo, der hun prøver å utvikle kommende nobelprisvinnere. Og retningssansen har hun fortsatt bruk for.

I et myrlendt område er det lagt ut noen klopper; noen har frakta brei plank opp i fjellet for at det skal være lettere å komme over myrene. Jeg sender en stille takk. Og tenker på opplevelser jeg har hatt av å sitte fast i ei myr. Suget i magen når du merker at du blir dratt nedover, støvelen som blir sugd ned, myra lukker seg rundt den. Det kjennes bunnløst. Siv Limstrand er gateprest i Kirkens Bymisjon i Trondheim.

  (På bilden segrarna: Annika Löfström och Magnus Lindberg) Så där – då har man fått springa ett rekordlopp också. Lite i skymundan naturligtvis – men ändå. Vilket drag det var i det 38:e Midsommarloppet. Magnus Lindberg putsade sitt eget banrekord – och Annika Löfström var förresten bara sekunder från det hon satte för två … Fortsätt läsa Midsommarloppet blev rekordloppet igen – det var bara att hänga med i suget av de stora Inlägget Midsommarloppet blev rekordloppet igen – det var bara att hänga med i suget av de stora dök först upp på Stisse Åberg.

Poden tog en tur till Tierp – där Mats Lusth, tills nyligen tränare i Malmö Redhawks körde tävlingar med sin dragracingbil. Vi satte oss en bit från banan och pratade om bland annat den nya racingkarriären – om allitfrån känslan när det är bilen som kör och inte man själv… till mål och ambitioner med dragracingen. Men det blev så klart en hel del Malmö men framför allt en hel del hockeysnack också. Suget och drivet att fortsätta tränarkarriären har ju Mats Lusth kvar så det blev snack om ledarskap, besvikelsen över ett beslut (sparken) han inte såg komma någonstans, rockaderna i vintras och vad han känner idag inför Malmö, Patrik Sylvegård och spelarna i laget. Vi snackar rykten om vad spelare sägs ha sagt och vad det stod i messen han fick, vi snackar tröjhissning, socuting av spelare och ledare, hans egen resa om tränare. Det blir tankar om feedback, foreback (ja ni läste rätt – foreback) och mental träning. Samt framtiden så klart. Plus det faktum att Pantern nu är i HockeyAllsvenskan med gamla radarpartnern Lillis Lundh i tränarrollen. Med mycket mer!

Poden tog en tur till Tierp – där Mats Lusth, tills nyligen tränare i Malmö Redhawks körde tävlingar med sin dragracingbil. Vi satte oss en bit från banan och pratade om bland annat den nya racingkarriären – om allitfrån känslan när det är bilen som kör och inte man själv… till mål och ambitioner med dragracingen. Men det blev så klart en hel del Malmö men framför allt en hel del hockeysnack också. Suget och drivet att fortsätta tränarkarriären har ju Mats Lusth kvar så det blev snack om ledarskap, besvikelsen över ett beslut (sparken) han inte såg komma någonstans, rockaderna i vintras och vad han känner idag inför Malmö, Patrik Sylvegård och spelarna i laget. Vi snackar rykten om vad spelare sägs ha sagt och vad det stod i messen han fick, vi snackar tröjhissning, socuting av spelare och ledare, hans egen resa om tränare. Det blir tankar om feedback, foreback (ja ni läste rätt – foreback) och mental träning. Samt framtiden så klart. Plus det faktum att Pantern nu är i HockeyAllsvenskan med gamla radarpartnern Lillis Lundh i tränarrollen. Med mycket mer!

Han flydde Syriens faror - för att möta hot i Södertälje Nästa vecka ordnar Sveriges riksdag en hearing om hot mot journalister. Enligt branschorganisationen Utgivarna blir dom här hoten allt fler - främst från kriminella gäng men också hot av politiska skäl. Det har varit en höst där hotbilden mot journalister har fått stor uppmärksamhet. När Östgötacorrens chefredaktör tidigare i år publicerade hoten man tagit emot - då hakade hela mediesverige på och tog avstånd. Men vi ska idag berätta om en typ av hot som inte alls får så stor uppmärksamhet i medierna. Som sällan diskuteras. Du ska få träffa en journalist i Södertälje som mottagit flera konkreta dödshot av sina landsmän från Syrien och till vardags lever omgiven av dom lovar att döda om han inte slutar skriva, prata och kritisera. Reporter är Martin Wicklin. Vad gör klicksuget med journalistiken?Många redaktörer drömmer nog om att få till ett sånt där riktigt klickmonster - en artikel eller ett inslag som sprids och gillas i de sociala medierna. Det kan vara allt från Jonas Hassen Khemiris hyllade öppna brev till Beatrice Ask - till kvällstidningarnas kramande bebisar och hajattacker. Men vad gör det här strävan efter tummen upp och delningar med journalistiken? Den frågan ställde sig vår reporter Mattias Pleijel. Han började med att besöka en redaktion som verkligen satt de sociala medierna i fokus. Radio bakom lås o bom ökar mångfaldenSedan 90-talet har Sveriges radio sjösatt projekt efter projekt som ska öka mångfalden i radion - fler röster skulle få höras och fler historier skulle berättas. Men projekten har för det mesta mynnat ut i - ingenting. Alldeles för få bestående förändringar. Det menar i alla fall radions medarbetare Per Hylén och Peter O Nilsson, som leder mångfaldsjobbet, i en debattartikel på Sveriges radios egen sajt. Men nu ska det bli ändring - mångfald ska bli en av de viktigaste frågorna för SR nästa år. Katarina Andersson ställde sig frågan: Varför har det tagit så lång tid? Och kommer SR att lyckas den här gången? Men hon börjar på ett radioprogram som verkligen har en egen röst - och reportrar och programledare med ett udda perspektiv. Nästan alla på redaktionen sitter nämligen bakom lås och bom .

I 30 år måtte hun bare ha det. Klarte seg ikke uten. Suget etter noe søtt var alltid der .Bærposer med smågodt og brus for hundrevis av kroner hver eneste dag. Nå holder hun kurs for andre som er avhengige.

Annica Strandberg tål inte snabba kolhydrater och socker. Hon beskriver det som att suget tar över hela hjärnan och har varit tvungen att låsa in mat för att inte frestas att falla för sitt sockerbegär. Dagens program handlar om hur starkt ett sockerberoende är, och om det går att jämföra med droger som till exempel amfetamin och heroin. Alternativen till socker är många, det finns en rad sötningsmedel som inte innehåller några kalorier. Det senaste tillskottet i floran av sötningsmedel är extrakt som utvinns av växten stevia. Men sötningsmedlen har en baksida menar Charlotte Erlansson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi. De triggar aptiten och mättnadskänslan uteblir, på så sätt blir man inte av med sötsuget. Gäst i studion är diabetessjuksköterskan Gunnel Viklund med utrustning för att mäta blodsocker. Redaktionspanelen har hoppat över frukosten och ska se hur mycket blodsockret stiger efter att ha ätit fyra olika sötningsmedel; druvsocker, glukossirap, gelehallon/socker och sötningsmedel med stevia. Medverkar i programmet gör också: Fred Nyberg, professor biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, Anna-Karin Lindroos, Livsmedelsverket, Annika Vinnersten trädgårdsintendent på Botaniska trädgården i Uppsala och Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog och professor vid risk-nytta avdelningen på Livsmedelsverket.

Vill du blir ekonomiskt oberoende, en jävel i sängen och ett socialt geni på 3 minuter? Då är det här helt fel bok för dig. Skådespelaren Benny Haag har turnerat med en självutlämnande monolog om sitt eget liv och nu kommer han med boken med den sanna berättelsen om sig själv: Ingenting är möjligt. Med blåsvart självironi berättar han om sina tre katastrofala livsmisslyckanden och hur han genom att tillåta sig själv att hata riktigt mycket sedan kunde sluta med det. Hur han kammade till sig, bröt ihop och till sist kom igen. Suget efter verkliga människors sanna berättelser ur livet nu har större attraktionskraft än någonsin. Biblioteket anar: Det är inte skrytet som drar.

Att banta är ingen konst. De flesta överviktiga har gjort det med framgång många gånger. Det svåraste kommer sedan, när målvikten är uppnådd och suget efter kalorierna börjar ta över. Att hålla vikten blir ofta en livslång och stenhård kamp. Och emot sig har man inte bara dåliga vanor utan också en stark biologisk drift. Forskaren Joseph Proietto vid universitetet i Melbourne i Australien har visat att personer som minskat i vikt har förändrade hormonnivåer långt efter själva viktnedgången. Det kan påverka både förbränningen och känslan av hunger och gör det extra svårt att hålla sig kvar vid den lägre vikten man lyckats komma ner i. Dagens program diskuterar varför det är lätt att banta men sedan så oerhört svårt att hålla vikten. Johanna har lyckats hålla sin matchvikt i två år, men det innebär en ständig kontroll på vad hon äter, har hon inte det rusar vikten genast iväg. Kim har blivit 45 kilo lättare och vittnar om att varje lunch, middag och inköpstillfälle i mataffären handlar om att välja rätt. Suget och drogen finns där hela tiden ungefär på samma sätt som för en nykter alkoholist. Gäst i programmet är Signy Reynisdottir från överviktscentrum vid Norrtulls Sjukhus. Dessutom handlar det om mer eller mindre lämpliga sätt att mäta övervikt och om det allt vanligare risktillståndet fettlever.