Podcasts about montaillou

L'Inquisition … une institution ecclésiastique, principalement établie par l'Église catholique romaine, chargée de la répression et de l'éradication des hérésies. Elle a été formellement établie au XIIe siècle pour contrer l'hérésie cathare en France, mais elle a également été active dans d'autres régions d'Europe, notamment en Espagne, au Portugal et en Italie. L'Inquisition avait le pouvoir d'arrêter, juger et punir ceux soupçonnés d'hérésie, souvent par des moyens coercitifs et brutaux. Au fil des siècles, elle a évolué en plusieurs branches, dont l'Inquisition espagnole et l'Inquisition portugaise, chacune avec ses propres méthodes et juridictions. Elle a également été influencée par des facteurs politiques, sociaux et religieux, et son activité a fluctué en fonction des attitudes des autorités civiles et ecclésiastiques. L'Inquisition a été particulièrement associée à l'utilisation de la torture pour obtenir des aveux et à des procès souvent inéquitables, où les accusés avaient peu de chances de se défendre. Les conséquences des enquêtes inquisitoriales ont souvent été graves, allant de la confiscation des biens à la peine de mort par le bûcher. Au fil du temps, l'Inquisition a perdu de son influence et de sa puissance, en grande partie en raison des réformes religieuses et des changements politiques survenus à l'époque moderne. Elle a été officiellement abolie au XIXe siècle, bien que ses méthodes et son héritage aient continué à susciter le débat et la controverse jusqu'à nos jours.

durée : 00:02:34 - L'Humeur du matin par Guillaume Erner - par : Guillaume Erner - Emmanuel Le Roy Ladurie n'est plus. L'historien est entré dans la postérité grâce à "Montaillou, village occitan", ce village ariégeois est désormais connu dans le monde entier.

durée : 00:59:14 - Le Cours de l'histoire - par : Xavier Mauduit - L'historien moderniste Emmanuel Le Roy Ladurie est décédé le 22 novembre 2023 à 94 ans. Un succès mondial l'a rendu célèbre en 1975, "Montaillou, village occitan". Par sa démarche et les sujets qu'il aborde, dont l'histoire du climat, il est pionnier dans une nouvelle manière d'écrire l'histoire. - invités : André Burguière Directeur d'études émerite à l'EHESS; Anouchka Vasak Spécialiste de la littérature du XVIIIe siècle; André Zysberg Professeur émérite à l'Université de Caen, spécialiste de l'histoire maritime à l'époque moderne; Francine-Dominique Liechtenhan Directrice de recherche émérite en histoire moderne et contemporaine au CNRS

En gång sågs husen som magiska, idag gör vi bostadskarriär. Vad går förlorat i utvecklingen? Vincent Flink Amble-Naess funderar över frågan medan han tar oss med till en medeltida fransk bondby. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag sluter ögonen och tänker tillbaka, framstår mitt barndomshem som vore det beläget i en sagovärld. Jag minns den vita kakelugnen, fönstret i burspråket och det svala stengolvet i köket. Alldeles tydligt minns jag också vårt trapphus, som var mejslat i kalksten och innehöll koraller och avlånga snäckskal. När vi återvände från en middag och jag pendlade mellan sömn och vakenhet i min mammas famn, verkade fossilen nästan ha satts i rörelse, liksom burna på vågor från urtiden. Om en vuxen hade berättat för mig då, att vårt hus hade en själ som skulle överleva oss alla, hade jag betraktat det som en självklarhet. Kanske är det lätt att avfärda det som en föreställning som hör barndomen till. Men kanske ändå inte. Storinkvisitorn Jacques Fournier var under början 1300-talet biskop i den sydfranska staden Pamiers. Senare skulle han bli påve i Avignon under namnet Benedictus XII, men det låg ännu långt in i framtiden. Som ung man ledde han inkvisitionen i den lilla byn Montaillou i Occitanien. Och hans still var verkligen inkvisitorisk. Till skillnad från sina yrkesbröder tillgrep han tortyrredskapen bara i yttersta nödfall. Istället utsattes hans offer för en serie extremt detaljerade korsförhör. Utfrågningarna rörde alltifrån teologi till sexualitet, lantbruk och djurhållning. Metoden var inte olik den Sokrates hade tillämpat i sina samtal med atenarna. Fourniers syfte var att kartlägga en sekt av albigenser som utmanade den katolska läran. Det ryktades att bönderna hade övergett monoteismen, och blivit övertygade om att världen var ett slagfält mellan ljus och mörker. Genom inkvisitorns utfrågningar framträdde sakta men säkert en bild av lokalinvånarnas mycket säregna föreställningsvärldar. Inte minst deras syn på sina bostäder var av intresse.Man bör hålla i minnet att bybornas yttranden var vittnesmål som avlades inför en fientlig domstol. Av det som sades mellan skål och vägg finns nästan ingenting bevarat. Liksom senare tiders väckelserörelser var det nämligen i just hemmen som gudstjänsterna ägde rum. De troende samlades i köken, kring eldarna och på jordgolven. Där tog de varandra i händerna och viskade sina trosbekännelser om världsalltets delning mellan godhet och ondska. Det var också där de fick veta att det skulle komma en dag då slutstriden skulle stå, och de rättrogna skulle vara kallade att ta till vapen mot mörkret och mot den ogenomträngliga natten. Kanske bidrog dessa predikningar till albigensernas syn på sina hus som magiska. De byggnader som inhyser så ödesmättade förkunnelser måste trots allt upplevas som ganska speciella. Kunskapen om livet i den lilla byn har nått världen genom historikern Emanuel le Roy Laduries klassiska studie ”Montaillou. En fransk bondby”. Boken är baserad på de domstolsprotokoll som fördes av Fournier under inkvisitionstiden. Ett av dokumenten rör en kvinna vid namn Madame Garaudy. I sitt vittnesmål beskriver hon hur irrlärorna spred sig som en pest mellan husen. När idéerna väl hade fått fäste, tänkte hon sig, satte de sig bokstavligt talat i väggarna. Därefter gick de inte bort på åtminstone fyra generationer. Byborna i Montaillou talade om lojala hus, om svekfulla hus, om troende hus och om kätterska. Det var ingen metafor, eller åtminstone inte bara. Mycket tyder på att själva byggnaden ansågs vara magisk eller på något vis besjälad. I en arvstvist beskrivs familjens stuga som ”en fortsättning på den avlidne herrens person” och till och med som ”den verklige herren över de tillgångar som utgör arvet”. Därtill var det inte ovanligt att delar av familjeöverhuvudets lik inkorporerades i byggnaden. Naglar och hår petades in mellan plankorna eller blandades i det klenbruk som bildade väggarna i de förmögna familjernas bostäder.Trots att byggnaden var så viktig för byborna har forskningen visat att priset på ett nybyggt hus var extremt lågt. Anledningen torde ha varit en bristande efterfrågan. Till skillnad från på vår egen bostadsmarknad, hörde det nämligen till ovanligheterna att en människa bytte bostad. I en häpnadsväckande passage av le Roy Laduries bok beskrivs hur myndigheterna bestraffade ett hus som hade brutit mot reglerna: Inte invånarna, alltså, utan själva fastigheten. En lösmynt kvinna kikade in genom en springa i dörren till sin granne och fick där syn på den kätterska predikanten Pierre Authié som höll en hemlig mässa. Efter att hon angivit honom gjorde man omedelbart slag i saken. Huset där Authié hade predikat brändes ned till grunden. Om man inte renade platsen med eld, uppgav en av bönderna, riskerade man att irrlärorna hoppade som loppor till de intilliggande husen. Bybornas uppfattningar om sina bostäder framstår som bisarra för den moderna läsaren. Men kanske beror det delvis på att vi har blivit förhärdade. Marknadens realiteter har fått oss att betrakta våra bostäder inte i första hand som hem, utan som varor att köpa och sälja för pengar. Med tanke på urbaniseringen och befolkningsökningen, är det svårt att föreställa sig hur det skulle kunna förhålla sig annorlunda. Men det förändrar inte faktumet att det vid sidan om fördelarna – att fler människor får någonstans att bo – också kan finnas vissa nackdelar. Ett exempel är just denna instrumentella uppfattning av hemmet, en uppfattning som reflekteras i ett modeord som ”bostadskarriär”. Under arbetet med den här essän var jag en eftermiddag ute och promenerade i närheten av mitt barndomshem, i skuggan av Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Av en händelse stod ytterdörren till byggnaden öppen. Jag stannade ett ögonblick och såg in. Porten var mindre än vad jag mindes den som. Dessutom var trapphuset ostädat och taklampan flimrade på ett sätt som ingav misstankar om dålig ekonomi i föreningen. Trots dessa prosaiska inslag var det något särskilt över platsen. Kanske hade jag sovit för lite, eller också berodde det på att jag hade hoppat över frukosten, men på något sätt fick jag för mig att jag hörde hemma där och att det var nästan brottsligt att jag hade flyttat därifrån. Den där tanken skakade jag naturligtvis av mig så snart jag gick vidare. Jag är egentligen inte en vidskeplig person. Inte egentligen. Men ibland tänker jag mig ändå att det är just barnets syn på världen som en förtrollad eller magisk plats, som är den mest naturliga för oss. Kanske, tänker jag mig, kan hela vår uppväxt ses som en rekapitulering av idéhistorien.När vi är små är allting dunkelt. En eld brinner i natten och kastar långa skuggor över väggarna. Lågorna fladdrar och barnet tycker sig ana en själ bakom rörelsen. Så kommer upplysningen, solen stiger och skuggorna bleknar. Och visst ser man världen lite klarare. Men kanske blir man också bländad.Vincent Flinck Amble-Naess, frilansskribent och läkareLitteraturEmmanuel Le Roy Ladurie: Montaillou – en fransk bondby 1294–1324. Översättare: Jan Stolpe. Natur & kultur, 2019.

What can we see in the French village of Montaillou? A community, a trial, and heretics, but also a world of Christianity.  To access transcripts for this and other episodes, visit https://store.lrcpodcast.ca Find out how to rapidly make progress in spoken Russian How to listen Give it a try with our free Sample transcripts Learn Russian Conversation on YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCQ7pE0ufROXRDlQSlVWiLqQ Ready to leave the classroom and try modern Russian? Learn Russian Conversation is the best place to practice your Russian! If you want to start speaking Russian fluently, you can do it here. Listen to Russian conversations regularly, improve your understanding of spoken Russian, and start speaking Russian today at our Russian Conversation Club.

Writer and RPG game designer Tristan Zimmerman returns to the podcast. We tackle historical situations you can use in your role-playing games and Dungeons and Dragons today.  First, we touch on Montaillou a spy-infested anthill village that can give player characters major headaches. Then we move on to Olympic spirits from the Arbatel's Grimoire. After that, we dive headlong into scholarly NPCs from Aubrey's Lives. Take your RPG campaigns to the next level by using real history.

We discuss the five most important books that made us historians. From the historical Jesus to Montaillou and from Timothy Snyder to Jan Assmann, important authors and books shaped the way we view the past and the way we teach history in our classes. Join us for Part 2 of this 2 part series.

Let's talk about gnosticism. Let's talk about heresy. Let's talk about Emmanuel Le Roy Ladurie's book, "Montaillou, Cathars and Catholics in a French village, 1294-1324." Let's talk about starting our own cult.

De verdwenen geschiedenis van het Waterlooplein wordt voor een belangrijk deel teruggevonden door te zoeken in afval. Onder de grond van het plein zijn beerputten aangetroffen, waar de bewoners tussen 1600 en 1800 niet alleen hun behoefte in deden, maar ook allerlei andere spullen hebben weggegooid. Wat afval kan zeggen over mensen, dat vraagt Caspar Stalenhoef in deze podcast aan fotograaf Joram Blomkwist, filosoof Lisa Doeland en historicus Maarten Hell. Kijk-, lees- en luistertips: - Tentoonstelling tot eind februari 2021: ‘Waterlooplein. De buurt binnenstebuiten’ - Garbology: ‘My Life in Garbology’ van A. J. Weberman (boek) - De foto’s van Joram Blomkwist - Het boek van Lisa Doeland - De foto’s van albatroskuikens - Het NWO-onderzoek naar Vlooienburg - Microgeschiedenis: ‘Graft’ van Adrie van Deursen (boek), ‘Montaillou’ van Emmanuel Le Roy Ladurie (boek) - Een van de boeken van Maarten Hell: ‘De Amsterdamse herberg 1450-1800’

I acquired an intellectual appetite in the pursuance of a phrase I had posited“Is Tradition A Footprint Of Culture© 2020” as I engaged my deductive and inductive skills regarding this question I wondered whether these concepts were inextricably linked? And If the answer was yes presumably the word ‘tradition’ procedurally is likely to evoke different responses from different people regardless of their ethnicity or the geographical cultural location, be it in the sphere of education, society, religion, politics, art, dress, music or manners. Conceivably these two constructs juxtaposed against each other creates space for a scholarly discourse.Given the implicit nature of the footprint of “Traditionit seems to be about changelessness” a view espoused by William Deller. Such thinking sets the tone, and tenor for this scholarly discourse,“antecedently the same is supposed or proved as a basis of my argument or inference”according to Merriam Webster and it also places this for scholarly analysis in context. "If my premise is true, then the conclusion must be true" premise of my thesis since Culture and Tradition are the hypothesis which is contextualised within the precincts on whether “Tradition Is A Footprint Of Culture” and as a phrase presumably are inextricably linked? then the word ‘tradition’ is likely to evoke different responses from different people regardless of their ethnicity cultural or geographical status , be it in the sphere of education, society, religion, politics, art, dress, music or manners. William Anderson GittensAuthor, Cinematographer,Dip., Com., Arts. B.A. Media Arts Specialists’ Editor-in-Chief Devgro Media Arts Services Publishing®2015 License Cultural Practitioner, Publisher, Student of Film, CEO Devgro Media Arts Services®2015IS TRADITION A FOOTPRINT OF CULTURE? © 2020 VOL.1.PODCAST ISBN 978-976-96512-7-2In Association With iMovieWORKS CITED Hall, p. 78 M. Hardt/K. Weeks eds., The Jameson Reader (2005) p. 319 Peter Worsley ed., The New Modern Sociology Readings (1991) p. 317 R. W. Southern , The Making of the Middle Ages (1993) p. 74-5 Claude Lévi-Strauss, The Savage Mind (1989) p. 233–36 Dewey, John (1938). Experience and education. Kappa Delta Pi. pp. 1–5. ISBN 978-0-912099-35-4. Dorson, Richard M., ed. (1972). Folklore and Folklife: an Introduction. Chicago: University of Chicago Press. Duckles, Vincent. "Musicology". Grove Music Online. Oxford Music Online. Retrieved 6 October 2011. E. Le Roy Ladurie, Montaillou (1980) p. 283 and p. 356 Fragaszy and Perry 2, 12 Gittens William Anderson,Author, Cinematographer,Dip., Com., Arts. B.A. Media Arts Specialists’ Editor-in-Chief Devgro Media Arts Services Publishing ®2015 License Cultural Practitioner, Publisher, CEO Devgro Media Arts Services®2015 Handler, Richard; Jocelyn Innekin (1984). "Tradition, Genuine or Spurious". Journal of American Folklore. 29 Handler, Richard; Jocelyn Innekin (1984). "Tradition, Genuine or Spurious". Journal of American Folklore. 29. http://www.differencebetween.net/miscellaneous/difference-between-culture-and-tradition/ http://www.differencebetween.net/miscellaneous/difference-between-culture-and-tradition/#_edn2 http://www.differencebetween.net/miscellaneous/difference-between-culture-and-tradition/#ixzz6XgKNMpkz https://difference.guru/ https://difference.guru/difference-between-culture-and-tradition/ https://en.wikipedia.org/wiki/Fiddler_on_the_Roof https://en.wikipedia.org/wiki/Folk_art https://en.wikipedia.org/wiki/Folk_art#CITEREFWertkin2004 https://en.wikipedia.org/wiki/FolkloreSupport the show (http://www.buzzsprout.com/429292)

Le village et l’Inquisiteur - Résistance en milieu populaire au Moyen Âge Peut-on imaginer rapport de force plus inégal qu’entre l’hérétique et l’inquisiteur ? Souvent analphabète, tenue dans l’ignorance des charges qui pèsent contre elle, la personne suspecte d’hérésie pouvait-elle se défendre ? Le silence obstiné était une preuve de culpabilité. Elle devait donc parler : avouer ses crimes et dénoncer ceux des autres. Aucun acquittement au tribunal inquisitorial ! Hormis quelques “endurcis” qui périrent sur le bûcher, les autres se sont soumis. Pourtant, leur obéissance apparente dissimulait une âpre résistance. En quoi consista-t-elle ? Quels en furent les enjeux ? Peut-elle encore nous éclairer sur des luttes inégales actuelles ? Pour répondre à ces questions, nous plongeons dans l’histoire étonnante de Montaillou, petit village éloigné dans le temps… et cependant proche. L’époque n’est plus la même, mais le courage et la résistance de cette communauté villageoise prise entre les mailles du pouvoir nous interpellent encore aujourd’hui. Description de la séance 1 - Dissidence religieuse, répression et résistance Ils écoutaient les pasteurs que l’Église persécutait. Elles discutaient des choses de la foi. Ceux et celles qui ne croyaient pas « comme il faut » se considéraient bons chrétiens. L’Église, elle, les accusait d’hérésie. À partir du XIIIe siècle, elle les soumit à l’Inquisition. Dressons d’abord un portrait de la dissidence religieuse et de sa répression à l’époque médiévale. Le mot Inquisition évoque plusieurs images…, sont-elles justes ? Comment se déroule un procès ? Quelle relecture des textes révèle les stratégies, invisibles à première vue, de celles et de ceux qui se sont soumis et ont néanmoins réussi à éviter les peines les plus lourdes et à protéger les leurs ? Danielle Laurendeau Historienne, diplômée de l’UQAM et de l’Université de Paris1 Panthéon-Sorbonne, elle étudie l’histoire religieuse sous l’angle de l'hétérodoxie. Elle s’intéresse au doute, à l’incroyance et à l’hérésie. Spécialiste du tribunal de l’Inquisition, son attention se porte sur la résistance de celles et de ceux que l’Église cherchait à soumettre. Elle étudie leurs stratégies de défense, particulièrement au cours de leur procès d’Inquisition. Elle partage sa passion pour l’histoire dans différents contextes : musée, radio, école, Université du troisième âge. Un peu résistante elle-même, elle est engagée dans sa communauté. Télécharger le diaporama de la séance 1

Le village et l’Inquisiteur - Résistance en milieu populaire au Moyen Âge Peut-on imaginer rapport de force plus inégal qu’entre l’hérétique et l’inquisiteur ? Souvent analphabète, tenue dans l’ignorance des charges qui pèsent contre elle, la personne suspecte d’hérésie pouvait-elle se défendre ? Le silence obstiné était une preuve de culpabilité. Elle devait donc parler : avouer ses crimes et dénoncer ceux des autres. Aucun acquittement au tribunal inquisitorial ! Hormis quelques “endurcis” qui périrent sur le bûcher, les autres se sont soumis. Pourtant, leur obéissance apparente dissimulait une âpre résistance. En quoi consista-t-elle ? Quels en furent les enjeux ? Peut-elle encore nous éclairer sur des luttes inégales actuelles ? Pour répondre à ces questions, nous plongeons dans l’histoire étonnante de Montaillou, petit village éloigné dans le temps… et cependant proche. L’époque n’est plus la même, mais le courage et la résistance de cette communauté villageoise prise entre les mailles du pouvoir nous interpellent encore aujourd’hui. Présentation de la séance 2 - La force du village Montaillou, petit village de montagne à la frontière de la France et de l’Espagne, aurait pu tomber dans l’oubli. Or deux inquisiteurs y ont mené une enquête qui a duré dix-sept ans et produit des milliers de pages de procès-verbaux. Simples bergers, humbles paysannes, toute la population fut citée au tribunal entre 1308 et 1325. Ces gens parvinrent-ils à comprendre les enjeux de leur procès et à déjouer les stratégies de leurs inquisiteurs ? La communauté survécut-elle à cette expérience ? Quelles furent les tensions les plus vives ? Les solidarités les plus tenaces ? Télécharger le diaporama de la séance 2 Danielle Laurendeau Historienne, diplômée de l’UQAM et de l’Université de Paris1 Panthéon-Sorbonne, elle étudie l’histoire religieuse sous l’angle de l'hétérodoxie. Elle s’intéresse au doute, à l’incroyance et à l’hérésie. Spécialiste du tribunal de l’Inquisition, son attention se porte sur la résistance de celles et de ceux que l’Église cherchait à soumettre. Elle étudie leurs stratégies de défense, particulièrement au cours de leur procès d’Inquisition. Elle partage sa passion pour l’histoire dans différents contextes : musée, radio, école, Université du troisième âge. Un peu résistante elle-même, elle est engagée dans sa communauté.

Historien om historien: Vi avslutter serien om livet i den lille franske fjellandsbyen Montaillou for 700 år siden med et kritisk blikk på kildene vi brukte i denne historien.Vi fortalte nemlig intime historier om forholdet mellom gjetere, kjettere og den fryktede inkvisisjonen - og mange spurte oss hvor vi hadde funnet disse historiene?

Vi har kommet til 3. episode av vår serie fra middelalderlandsbyen Montaillou i de franske Pyreneene. Basert på de sensasjonelt detaljerte inkvisisjonsregistrene i Vatikantet i Roma. I dag får vi høre hvordan nettet snører seg sammen om kjetterne som nå har søkt tilflukt i utlandet. reporter Halfdan Bleken. Programleder Ragna Nordenborg

Hvordan var 700 år gammel fransk seksualpraksis? Vi har kommet til vår 2. episode fra middelalderlandsbyen Montaillou i de franske Pyreneene. Basert på de sensasjonelt detaljerte inkvisisjonsregistrene i Vatikantet i Roma. Reporter Halfdan Bleken Programleder Ragna Nordenborg

Montaillou

Das Ende des Inquisitionsprozesses in Montaillou