Podcasts about publicering

Så blev det mandag. Liva har set serie i weekenden, nærmere bestemt 'Orkestret' på DRTV. Hun er rigtig sur over, at streamingtjenesterne ikke kan blive enige om, hvornår og hvor meget de udgiver af afsnit. Hun vælger at konfrontere chefen for publicering i DR. Mathias spiser pinden på sin slikkepind. Er han alene om det? Det finder vi ud af i 'Du er ikke alene'. Mona Juul er ny formand for Konservative. Hun var på talerstolen til landsmødet i går, og der gik stand-up i den. Og absurd lange klapsalver. Dagens store basker er, at vi på P3 netop i dag har sat gang i en konkurrence. Det er en konkurrence, der både er intern mellem os programmer, og som du, som lytter, kan vinde. Vi skal nemlig finde Danmarks største The Minds of 99-fan, og det hele kulminerer på fredag. Værter: Liva Manghezi, Mikkel Rosendal og Mikkel Klint Thorius. Medvirkende: Henrik Birck, chef, DR Publicering.

Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att swisha till 0722-093 789 eller bli patreon här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo Av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling

Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att swisha till 0722-093 789 eller bli patreon här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo Av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling

I veckans program: SVT-bilder stoppas på grund av spionerilagen, intern kritik inför öppen ridå mot UG-program och PM Nilsson gör comeback i journalistiken

VECKANS PROGRAM I förra veckan publicerade SVT ett inslag från staden den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. I inslaget visades tre personer som fick ryska pass, men tittarna fick inte veta hela bakgrunden. SVT har fått massiv kritik, men har också gått ut och beklagat hur man visade bilderna. Hör den ukrainskfödde ledarskribenten Alex Voronov och SVT:s utrikeschef Pia Bernhardsson.Och så politik. Partiledarnas pressekreterare bär ett allt tyngre ansvar allt eftersom bevakningen ökar, men hur ser relationen mellan pressisarna och journalisterna egentligen ut? Och hur stort inflytande har dem?Så fortsätter Mediernas sommarserie om rivaler. Innan vi kunde använda mobiltelefonerna för förströelse fanns det ett annat sätt att döda tid under morgnarnas tunnelbaneresor: gratistidningar. Metro och City minns många av oss, men det fanns faktiskt fler aktörer. Och deras arbete har fått svallvågor i dagens medieklimatet.

”De flygande” av MÓNICA OJEDA Mónica Ojeda är en uppmärksammad röst ur Ecuadors yngre författargeneration. Hennes berättelser cirklar gärna kring åtrå, makt och sårbarhet. Våld utgör den kanske starkaste faktorn, som ger sig till känna uttryckligen eller under ytan. Ojeda utgår från andinska miljöer och myter, och skapar i ”De flygande” en surrealistisk värld. Novellen är en ung kvinnas inre, drömlika monolog. Någonting avgörande har hänt henne. Översättning: Hanna Nordenhök Illustration: Emelie Gårdeler Uppläsare: Gert Lundstedt Introduktör: Birgitta Wallin Teknik: Helena Persson Längd: 13 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. "De flygande" har publicerats i tryckt form i Karavan nr 1/2021. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

”Båten” av ZHANG YUERAN En novell med laddad stämning, där spänningen tilltar och blir alltmer oroväckande, av Zhang Yueran. Hon hör till de betydande författarna inom den kinesiska generation som föddes på 1980-talet. En far och en dotter är på väg till havet. De ska bygga en båt åt mamman. Deras lastbil flyger fram, trots att vägen ringlar sig runt berget. Till sist breder vågorna ut sig framför dem. Översättning: Anna Gustafsson Chen, som också läser novellen Illustration: Carl Fredrik Holtermann Presentatör: Birgitta Wallin Teknik: Helena Persson Längd: ca 19 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. "Båten" publicerades i tryckt form som nr 1 i novellserien Karavan noir, 2017. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

”En vänlig tjuv” av MIA COUTO En novell skriven i inledningen av coronapandemin. Den handlar om en äldre man i en enslig trakt som överraskande får besök. Denne bär mask och riktar ett märkligt vapen mot mannen. Vem är besökaren? Han försöker blanda bort korten genom att tala om faran med en smittsam sjukdom, men den gamle mannen är säker på att det är en rånare. Mia Couto från Moçambique är en av det portugisiskspråkiga Afrikas allra främsta författare. I novellen märks författarens milt humoristiska ådra och förmåga att med lätthet teckna ett komplicerat skeende. Översättning: Irene Anderberg Illustration: Henrik Färlin Uppläsare: Gert Lundstedt Presentatör: Birgitta Wallin Teknik: Helena Persson Längd: ca 10 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. ”En vänlig tjuv” har publicerats i tryckt form i Karavan nr 2/2020. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

”Insektsamlarens dröm” av ANDREW SALOMON Andrew Salomon är en sydafrikansk författare som rör sig inom flera genrer. Hans noveller innehåller ofta mysterier av något slag, en twist eller två. Utmärkande är även en mörk humor, något som är tydligt i denna novell. Här får vi lyssna till ett förhör, och det vi hör är den misstänktas svar på polisinspektörens frågor. Under förhöret rullas bakgrunden upp till ett spektakulärt, välplanerat brott, där myror utrustade med ovanligt kraftiga käkar spelar en avgörande roll. Berättelsen gestaltar hur efterverkningar av folkmordet i Rwanda gör sig gällande också i exil. Översättning: Birgitta Wallin Illustration: Isabel Fahlén Uppläsare: Astrid Assefa Teknik: Helena Persson Längd: 32 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. "Insektsamlarens dröm" har publicerats i tryckt form i Karavan nr 4/2020. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

”Reservat” av HENRIETTA ROSE-INNES Henrietta Rose-Innes hör till de viktiga rösterna inom sydafrikansk litteratur idag. Hon skriver ofta om människor som befinner sig på gränsen till ett nytt skede i livet, i avgörande ögonblick då allt är i gungning. Inte sällan vibrerar hennes berättelser av gåtfullhet och underliggande spänning, som i ”Reservat”. Huvudpersonen har ensam åkt i vildmarken för att tälta, på en plats där hon varit ofta förr och brukar känna ro. Men denna gång vill inte stillheten infinna sig. Istället för en avkopplande helg blir berättaren nu vittne till ett eskalerande familjedrama. Översättning: Birgitta Wallin, som också presenterar novellen Illustration: Kayo Mpoyi Uppläsare: Astrid Assefa Teknik: Helena Persson Längd: 30 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. "Reservat" publicerades i tryckt form som nr 5 i novellserien Karavan noir, 2021. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

”Bön för de levande” av BEN OKRI Ben Okri från Nigeria, sedan länge bosatt i Storbritannien, är en av de stora författarna inom samtida afrikansk litteratur. I sitt författarskap undersöker han gärna förhållandet mellan den vanliga, igenkännbara världen och erfarenheten av att det finns en annan dimension av verkligheten. I ”Bön för de levande” finns en poetisk enkelhet och klarhet. Kanske utspelas novellen efter ett krig eller en hungerkatastrof. Eller i samband med en pandemi. Historien är mörk, men ett märkvärdigt ljus spirar i dess glipor. När historien börjar kommer berättaren till en ödelagd stad för att söka efter sin familj och sin älskade. Översättning: Birgitta Wallin som också läser novellen och presenterar den Illustration: istock Teknik: Helena Persson Längd: 16 minuter Karavannovellerna hämtas ur tidskriften Karavans skattkammare av berättelser från jordens olika hörn, och läses upp av skådespelare och översättare. "Bön för de levande" har publicerats i tryckt form i Karavan nr 2/2020. Publicering som ljudnovell: © Karavan 2021

Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material. Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet. Citat: Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang. Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat en kontakt med Kim Bergstrand. Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten? Reporter: Johan Cedersjö Ica trollar än en gång hela mediesverige - inklusive Medierna Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen. Reporter: Alexandra Sannermalm Teknikjournalistiken under hård kommersiell press I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd. Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna? Reporter: Erik Petersson

Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material. Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet. Citat: Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang. Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat en kontakt med Kim Bergstrand. Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten? Reporter: Johan Cedersjö Ica trollar än en gång hela mediesverige - inklusive Medierna Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen. Reporter: Alexandra Sannermalm Teknikjournalistiken under hård kommersiell press I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd. Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna? Reporter: Erik Petersson

Del 63. I vilket Simon och Johanna längtar till Argentina och pratar om vad som händer när vi spelar fotboll bakom lyckta dörrar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö. Hård motattack mot UG redan innan publicering Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin. Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp 35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

Vad stämmer egentligen om katolska kyrkans ansökan om klockringning i Växjö? Nya riktlinjer i flera biblioteks urvalspolicys. Eviga diskussioner när Flashbacktråden om Palme-mordet fyller 18 år. Ständigt pågående publicering om klockringning i Växjö Ibland brukar ansvariga utgivare tala i vårt program om pågående publiceringar. Alltså ungefär att faktauppgifter i artiklar är rörliga och att sanningen kommer att visa sig med tiden. Frågan är om inte något slags rekord slagits i den genren de senaste veckorna. För i historien om kyrkklockorna i Växjö har turerna varit många. Flera redaktioner har varit inblandade och de slutgiltiga beskeden om vad som faktiskt hänt varit många. Bakgrunden är att Smålandsposten, i samband med att muslimska församlingen i Växjö fått godkänt att hålla böneutrop, publicerade en artikel om att Katolska kyrkan i stan fått avslag på sin ansökan om att ringa i kyrkklockorna. En nyhet som fick stor spridning både i Sverige och internationellt, innan fakta kollades upp och historien vartefter började korrigeras. Den senaste turen kom i veckan. Så blev det rätt nu då? Reporter: Jonna Westin.  Ett år efter biblioteksdebatten vad har hänt?  Förra våren, mitt i en vilt flammande biblioteksdebatt, kunde vi på Medierna berätta om hur flera av landets stora bibliotek jobbat efter urvalskriterier som grundade sig i olika värderingar. På vissa ställen skulle rasistiskt innehåll stoppas, på andra våld, sexism, skvaller, porr och så vidare. Nu ett år senare bestämde vi oss för att återvända till frågan. Vad har hänt efter uppståndelsen förra året? Vår undersökning visar att på en del håll är bilden densamma nu som då, men på andra håll har flera bibliotek ändrat i sina policys och strukit sådant som kan öppna för subjektiva bedömningar. Reporter: Blenda Setterwall Klingert. Palmetråden på Flashback fyller 18 år I veckan har det återigen varit fullt Palme-pådrag i Sveriges medier. För med rubriken Lösningen publicerade magasinet Filter i onsdags ett reportage som reportern Thomas Pettersson arbetat med i totalt tolv år. Tolv år må vara en imponerande tid. Men i Palme-sammanhang får det faktiskt ändå ses som rätt så blygt. För betydligt längre än så har några av nätets mest frekventa Palmeutredare hållit på. Och som en helt central knytpunkt i deras arbete har en tråd på forumet Flashback kommit att fungera. Det första inlägget skrevs i maj år 2000. Idag finns det i tråden över 100 000 inlägg och tråden är nog på god väg att komma ikapp den riktiga Palmeutredningen i omfång. Så vilka är det egentligen som skriver och varför? Reporter: Johan Cedersjö.

Gruppchefen Sebastian berättar om vägbombsattacken som svensk trupp utsattes för den 26 februari. Publicering sker samtidigt som Svenska dagbladet publicerar Sebastians text och bilder på säkerhetsrådets sida: https://www.svd.se/rapport-fran-en-svensk-soldat-i-mali Tal: Sebastian Produktion: Mikael Wallentin Åström

Medierna 3 juni om Dagens Nyheters publicering om en pågående antiterror-insats av Säpo. Vi har gått igenom Granskningsnämndens avgöranden kring politiska epitet. Och så om ungas mediekonsumtion. Dagens Nyheter gick Säpo tillmötes och höll inne information rätt eller fel? (från minut 1) I veckan berättade Dagens Nyheter om en Säpo-spaning mot en misstänkt terrorcell, baserat på hemliga dokument. Publiceringen har fått uppmärksamhet inte bara för vad den avslöjade, utan också för hur lite DN valde att berätta. Efter en uttrycklig önskan från Säpo har tidningen valt att inte heller berätta vilka metoder Säpo använder eller vid vilken geografisk plats själva spaningen pågår. Vilket nyhetsvärde återstår när all konkretion skalats bort? Riskerar Dagens Nyheter Säpos spaningsarbete för en mager nyhet?  Snårigt för public service att välja politiska epitet (från minut 17) Politiska partier, extrema rörelser och propagandasajter för regelbundet med sig svåra publicistiska avvägningar på landets alla redaktionsgolv. Svårast blir det i kortfattade nyhetssammanhang. Och hos public service-bolagen finns en extra dimension. Varje etikett som redaktionerna själva uttrycker måste ju inte bara vara sakligt korrekt utan också opartisk. Hur bestämmer redaktionerna vem som ska kallas vad? Vilken hänsyn ska tas till hur aktörer själva beskriver sig? Och när ställs det egentligen krav på bemötande? Så uppdaterade sig tonåringar om terrordådet via sociala medier (från minut 23) Nyligen släppte Statens Medieråd rapporten Ungar & Medier, den största undersökningen i Sverige som kartlägger medieanvändning för dom mellan 0-18 år. Vi har i veckan träffat några av dom högkonsumerande ungarna, vi har läst rapporten och naturligtvis pratat med studiens forskningsledare.

Nyhetspodden Två Nollor För Mycket med Janne Strang och Peter Törnroth kommenterar veckans händelser i ljuset av journalisten och författaren Anders Mårds färska reportagebok Vägen heter Ryssland (Förlaget 2017). The Sun dödförklarade Prins Philip – Janne har heller ingen koll på kungligheter • Hur mår den svenska republikanska föreningen - kungens roll i krig • KISS-hysteri i Helsingfors - kom igen, människor! • Ryssland mellan väst och sin egen mytologi – Putin kunde ha moderniserat landet, men valde nationalismen och autokratin - varför? • Ryska egenheter: allas egendom är ingens egendom – osäkerhet är frihet – tonårstrots och Napoleonkomplex – lögnen, makten och medborgaren - bysans och antikens förlorade arv • Franska presidentvalet - populismens tid är över - Rajat kiinni krymper och nazisterna i Falun var bara fem hundra • Västmetron har inget premiärdatum - är det så här finsk korruption ser ut? • Man får förstöra pengar i Sverige numera - så länge de är dina egna • Hawking och Musk förebådar Jordens undergång – människan måste bli en multiplanetär art, men vem fan vill bo på Mars? • ABBA-straffar införs i fotboll - rättvisan ökar i världen, och vinnaren tar allt • Publicering och distribution av detta avsnitt sker i samarbete med Förlaget.

Välkommen till det åttonde avsnittet av kulturgeografipodden där Jonathan Borggren och Maja Lagerqvist i ett öppen-hjärtligt samtal pratar om sina egna erfarenheter om tiden efter disputation. Publicering, finansiering, undervisning - det moderna akademiska livets treenighet. Vad skall man som nybliven doktorand tänka på? Finns det bra och mindre bra beslut att ta längs vägen? Hur hanterar man ett nej? Men samtalet handlar också om handledarens och finansiärens perspektiv. Hur skall man handleda sin nya doktorand och hur skall man hantera en allt stridare ström av forskningsansökningar? Samtalet spelades in i Stockholm den 8:e november 2016. Har du frågor, förslag eller synpunkter? Kontakta oss på facebook eller på Instagram! Omslaget från Jonathan Borggrens C-uppsats i kulturgeografi "Vart skall en ung man ta vägen?"

I vilket Jesper och Erik noterar att mycket har hänt sedan 1990 och därför föreslår att en ny maktutredning ska göras.

I vilket Jesper och Erik diskuterar om Hans Rosling hade rätt och om bilder på flyktingar påverkar.

Detta är en liveinspelning av en feldenkraislektion i grupp på Feldenkrais Skolan den 4 september 2014. Feldenkraispedagog är jag, Eva Laser. Publicering på SoundCloud är godkänd av de närvarande. Position: Ryggläge Tema: AY #3 Rulla upp till sittande via armbågen Utför lektionen i din egen komfortzon och undvik det som är smärtsamt eller obehagligt. Avgör själv hur ofta och länge du tar paus . Lektionen är avsedd för personlig utveckling och är inte avsedd att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som uppstår. Mer information om min verksamhet finns på hemsidan somatik.se Mer information om lektionerna finns på http://bit.ly/1hHA2au En översikt av lektionerna på SoundCloud finns här http://bit.ly/1bGxUfq Feldenkrais är dialogpedagogisk i sin utformning och instruktionerna är relaterade till vad som sker under lektionen & i gruppen. Den innehåller ingen introduktion i feldenkrais utan är en fristående lektion i undervisningen höstterminen. 2014. För närmare information om ATM/feldenkraismetoden hänvisas till boken Medvetenhet Genom Rörelse av Moshe Feldenkrais. Strukturen över de 12 modell lektionerna i boken finns här. http://bit.ly/1fN0GjL

Position: Ryggläge Tema: Övertäckta ögon AY# 10 Detta är en liveinspelning av en feldenkraislektion i grupp på Feldenkrais Skolan den 19 juni 2014. Feldenkraispedagog är jag, Eva Laser. Publicering på SoundCloud är godkänd av de närvarande. Utför lektionen i din egen komfortzon och undvik det som är smärtsamt eller obehagligt. Avgör själv hur ofta och länge du tar paus . Lektionen är avsedd för personlig utveckling och är inte avsedd att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som uppstår. Mer information om min verksamhet finns på hemsidan somatik.se Mer information om lektionerna finns på http://bit.ly/1hHA2au En översikt av lektionerna på SoundCloud finns här http://bit.ly/1bGxUfq Feldenkrais är dialogpedagogisk i sin utformning och instruktionerna är relaterade till vad som sker under lektionen & i gruppen. Den innehåller ingen introduktion i feldenkrais utan är en fristående lektion i undervisningen vårterminen. 2014. För närmare information om ATM/feldenkraismetoden hänvisas till boken Medvetenhet Genom Rörelse av Moshe Feldenkrais. Strukturen över de 12 modell lektionerna i boken finns här. http://bit.ly/1fN0GjL

Obamanin irriterade - och lockadeUSA:s president Barack Obama har varit i Sverige i veckan. Medierna var taggade till bristningsgränsen under finbesöket. Fyra, ibland fem, mediehus sände live under stora delar av de 24 timmar som den amerikanske presidenten befann sig på svensk mark. Allt skulle rapporteras i detalj - om Obamas specialbyggda säkerhetslimosin The Beast och vilka småkakor som Obama mumsade på under sitt möte på Rosenbad. Länge var kakartikeln den mest lästa på Expressens sajt under onsdagen. Expressen hyrde in en läppläsare för att kunna ta reda på vad Obama sa när han hälsade på dom svenska ministrarna på röda mattan. Reporter Katarina Andersson har bevakat journalisterna som bevakat besöket. Klarar journalistiken Syrien bättre än Irak? President Obama har ju sagt att han har bevis för att regimen där har attackerat civila med nervgas och söker stöd - hemma och i omvärlden - för att utföra en attack i Syrien. Men det här - en amerikansk regering som säger sig ha bevis på förekomsten av hemska vapen - det har vi varit med om förr. Då, för tio år sedan, ville president Bush anfalla Irak. Den gången gjorde medierna ett dåligt jobb - som ledde till krig och ett land i sönderfall. Hur går det nu? Katarina Andersson är reporter. Verklighetens pedofiljakt i etiskt gränslandI programmet Verkligheten i P3 lyckades redaktionen nyligen fånga en barnsexköpare. Man satte in en annons om att ett barn sålde sex - och fick hundra svar. En av männen ringde för att köpa sex. Istället fick han träffa programmets reporter Magnus Arvidson som bad om en intervju - och fick det. Men metoden att lura sig fram till en intervju är kontroversiell. Reporter Lasse Truedson.Corren slår tillbaka mot hoten - med öppenhetI Östergötland har den lokala journalistiken utmanats av kriminella nätverk den senaste tiden. Organiserade gäng gör påhälsningar på redaktionerna och har synpunkter på publiceringar. Men nu har Östgötacorrespondenten tröttnat och gått till motattack - med journalistikens medel och öppenheten som vapen. Reportrar Josefin Owetz och Martin Wicklin.