Podcasts about vittnesm

Som PA berättat (avsnitt 112, 116) finns Lenas vittnesmål från TV3 på 90-talet. Vill man stötta poddens existens kan man prenumerera på extrainnehållet eller swisha en slant. Sprida och sätta betyg i Apple podcaster mm. Swish 0722330843 ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠För bonusmaterial och prenumeration på extrainnehåll följ länk nedan. Eller klicka på ett låst avsnitt i spotify.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠paypal.me/ETPersson⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠GALANDEL MUSIC⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ETPersson@protonmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠neogardpeder@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Läs mer om veckans ämnen:● Vittnesmål om skräckvälde och genialitet inne på Åhléns● Åhlénsägarens svar på kritiken: ”Jag skulle aldrig skälla” ● Karta: Här är kommunerna som lågprisaktörerna ratar

Politisk redaktör Tanvir Mansur samtalar med Anja som är följeslagare på Västbanken. Hon berättar om den israeliska ockupationen på Västbanken och hur Hamdan Ballal, en av regissörerna till den Oscarsvinnande filmen No other land, blev misshandlad av israeliska bosättare. Sedan tre månader tillbaka befinner sig Anja i området som filmen är inspelad i, Masafer Yatta. Och hon är ett vittne till våldet som bosättare och militär utsätter palestinier för. Tack för att du lyssnar på Tyckpresen! Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner.Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén.Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström.Krönika av Nina Wormbs.Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks.I andra timmen:Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson.På fredag är det dags – den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet.På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman.När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Per Bergfors NybergProducent: Gustav FranzénTekniker: Maria Stillberg

En plats av total mörker. En dörr du inte borde öppna. Vittnesmål från de som besökt Det Svarta Rummet – och de som aldrig blev sig själva igen. Är det bara en dröm, eller något mer? Lyssna… om du vågar.

Natt och aska. Förintelsens litteraturer är titeln på en ny bok av litteraturvetaren, författaren och bokförläggaren Daniel Pedersen. Den 27 januari 2025 är det 80 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades, och det är en av många anledningar till att hålla kunskapen om vad som skedde under Förintelsen levande. P1 Kulturs Nina Asarnoj träffade Daniel Pedersen i det arbetsrum utanför Stockholm där boken kommit till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan 5 september 2023 har vi rapporterat från Lundinrättegången med bland annat ljudklipp upplagda i WhatsApp-gruppen. Nu börjar vi lägga ut dessa även i det vanliga Blankspot-flödet: Under torsdagen den 17 oktober vittnade Lam Pak Triguar, född 1995, om sina minnen som barn under kriget i Sudan. Han beskrev hur militären anföll utan förvarning och dödade både människor och boskap. Det var bara ett problem. Historien var en annan än den han berättade 2016. – Det som gör oss förvånade är att allt du sagt nu avviker från det du sa till polisen 2016, sa Ian Lundins advokat, Torgny Wetterberg, under det intensiva motförhöret. Läs reportaget som omnämns här: https://blankspot.se/malsagandens-vittnesmal-ifragasattes-minns-flygplanen-som-bombade-var-by/ Länk till WhatsApp-gruppen här: https://chat.whatsapp.com/DV1CA6OSg6yFhxltEKK857

Sedan 5 september 2023 har vi rapporterat från Lundinrättegången med bland annat ljudklipp upplagda i WhatsApp-gruppen. Nu börjar vi lägga ut dessa även i det vanliga Blankspot-flödet: Under torsdagen den 17 oktober vittnade Lam Pak Triguar, född 1995, om sina minnen som barn under kriget i Sudan. Han beskrev hur militären anföll utan förvarning och dödade både människor och boskap. Det var bara ett problem. Historien var en annan än den han berättade 2016. – Det som gör oss förvånade är att allt du sagt nu avviker från det du sa till polisen 2016, sa Ian Lundins advokat, Torgny Wetterberg, under det intensiva motförhöret. Läs reportaget som omnämns här: https://blankspot.se/malsagandens-vittnesmal-ifragasattes-minns-flygplanen-som-bombade-var-by/ Länk till WhatsApp-gruppen här: https://chat.whatsapp.com/DV1CA6OSg6yFhxltEKK857

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Svenska sjuksköterskan Fia Iveslätt har kommit hem från Gaza. Hör hennes vittnesmål om det humanitära läget.Mellanösternforskaren Anders Perssons kontor vandaliserades i veckan. Hur påverkar hat och hot den akademiska friheten? Hör forskarna Andrers Persson och Rouzbeh Parsi.Historisk dom mot Trump i veckan. Vilka konsekvenser får det för valkampanjen framåt? Korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.Reportage om klyftan mellan flickor och pojkar i skolan. Flickorna får högre betyg medan pojkarna hamnar på efterkälken, och gapet är störst bland elever med utländsk bakgrund. Hur ska pojkarna fångas upp?Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Mattias Svensson, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, Zina Al-Dewany, Aftonbladet.I andra timmen:Reportage om influencer-trenden i den indiska politiken.Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Hur ser det ut i andra EU-länder? Hör korrespondenterna Marie Nilsson Boij och Samuel Larsson.Hur flyttas en hel kyrka utan att heligheten går förlorad? Hör reportage från Kiruna kyrka där sista gudstjänsten hålls idag, inför den stora flytten.Är sexet tillbaka på långfilmsduken? Hör Olga Ruin, filmkritiker på Svenska Dagbladet och chefredaktör för filmtidskriften FLM. Reportage från Mexiko där det hålls presidentval och där landet för första gången ser ut att få en kvinna som president.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Cecilia KhavarTekniker: Jacob GustavssonProducent: Cecilia Tengmark

I den första delen beger vi oss till bergs- och skogsområdet kring Mount Tamalpais där vandrare börjar mördas 1979. Detta är första gången det överhuvudtaget sker mord på berget i fråga. Vittnesmålen hopar sig efter varje mord som sker, och en bild av en särskilt hänsynslös och brutal seriemördare tonar fram i kollektiva kaliforniska medvetandet. Manus av David Oscarsson. Klippning och ljudläggning av Emil Drougge.Det här var Seriemördarpodden Premiums påskspecial 2023. Hela serien är avsnitt P237-P241 av Seriemördarpodden Premium.Del 2 finns här: https://podme.com/se/seriemordarpodden/1140210 Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4 E-post: zimwaypodcast (snabel-a) gmail.com Följ Dan på instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/Det här är ett smakprov från Seriemördarpodden Premium. Du hittar Seriemördarpodden Premium inklusive över 300 premiumavsnitt och alla gratisavsnitt som inte ligger ute här: https://podme.com/se/seriemordarpodden/Om du gillar Seriemördarpodden gillar du förmodligen Massmördarpodden. Du hittar den i alla poddappar. Massmördarpodden är gjord av samma människor och har samma format som Seriemördarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya och explicita detaljer i rättegången mot ex-presidenten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På tisdagen vittnade den tidigare porrskådespelaren Stormy Daniels om hennes påstådda sexuella möte med Donald Trump 2006. Mötet ligger till grund för åtalet mot Trump som handlar om att han via sin advokat ska ha betalat henne för att hålla tyst om affären och sedan bokfört utbetalningen på ett felaktigt sätt – något som kan ha påverkat valutgången 2016.Samtidigt är det nu endast sex månader kvar till höstens presidentval. Trump leder med knapp marginal i de så kallade nyckeldelstaterna och just nu ser han ut att kunna ta hem valsegern. Men kommer det att hålla i sig?Vi hör också om senaste utveckling i studentprotesterna mot kriget i Gaza och så blir det filmcirkel om den uppmärksammade biofilmen Civil War.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Kajsa Boglind, programledare Konflikt i P1.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En stor stark för 112 kronor, dyra luncher och ännu dyrare liftkort har fått skidresenärer att reagera. Aftonbladet har varit på plats i Sälen, där småbarnsföräldrar vittnar om medhavd matsäck, luncher i stugan och vänner som tvingats stanna hemma.

Med på resan över Atlanten finns samhällets rikaste personer och flera hundra emigranter. I 3e klass reser Agnes med sina två små döttrar. Hon hör skriken när 1500 människor dör i det iskalla havet. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Titanic var världens största passagerarfartyg och den toppmoderna atlantångaren påstods vara osänkbar. Majoriteten av passagerarna skulle flytta från Europa till USA för att skapa sig en ny framtid.I en av hytterna i tredje klass sitter det nygifta paret Gerda och Edvard Lindell och i en annan hytt långt ner i båten har den 24-åriga småbarnsmamman Agnes Sandström just fått sina två små barn, Margit och Beatrice att somna.På resan över Atlanten, när många ombord gått och lagt sig, passerar Titanic genom det som kallas Iceberg Valley. Där finns till och med fler isberg än vanligt, men kaptenen räknar med att utkiken ska upptäcka faror i tid. Klockan är 23.39 när varningen kommer: “isberg, rakt föröver”.I P3 Dokumentär om Titanic – det osänkbara skeppet, hör du den verkliga historien om världens mest kända förlisning. Medverkande: Agnes, Margit och Beatrice Sandström, svenska passagerare.Agnes Sandström intervjuas av Per Fontander för Sveriges Radio.Beatrice Sandström och Margit Sandström i intervjuer från SVT.Frank Prentice, arbetare på Titanic i intervju från BBC Archives.Carl-Olof Janssons brev lästes in av Jonatan Loxdal.Direktören Bruce Ismays förhör lästes in av Alex Maxia.Vittnesmål från skeppet Bremen lästes av Alice Edwards. Claes-Göran Wetterholm, etnolog och författare till flera böcker om Titanic. Jessica Sanders, VD för RMS Titanic Inc. Arkivklipp från: Dokumentären Emigrantångaren Titanic, SVT, BBC, CNN, Expressen-TV och filmen Titanic.I dokumentären berättar vi även om Gerda och Edvard Lindell, Ida och Isidor Strauss och om direktören och kaptenen Edward Smith.En dokumentär av: Gustav Asplund.Producent: Jon Jordås.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Dokumentären är producerad 2023.

Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ukraina allt mer pressat i kriget. Sverige skriver på avtal med USA om försvarssamarbete. Flera fälls i målet om insideraffärer i ICA. Pisa-resultat i andra länder. Vittnesmål om Hamas sexuella våld mot israeliska kvinnor. Gröna investeringar på COP 28. Årets Nobelkock. Kvinnor i Iran vittnar om regimens hårda tag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vittnesmål om Hamas sexuella våld mot israeliska kvinnor. Gröna investeringar på COP 28. Debatt om verklighetsbeskrivningen av mellanösternkonflikten. Flera fälls i målet om insideraffärer i ICA. Sverige skriver på avtal med USA om försvarssamarbete. Pisa-resultat i andra länder. Årets Nobelkock. Kvinnor i Iran vittnar om regimens hårda tag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det avgörande vittnesmålet. Vad var det egentligen vandrarna såg längst upp i regnskogen? Det här är en serie i sju delar. Vill du lyssna på hela serien redan nu - och även få exklusiv tillgång till alla avsnitt av En mörk historia - bli betalande prenumerant på Podme eller ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio eller på www.podme.com för att starta din prenumeration. En serie av Love Lyssarides Producent: David Mehr Manusbearbetning: Joel Silberstein Hont Grafik och omslag: Anne Skoug Obel Ljudmix: Elin Rosenberg Originalmusik av Joel Lyssarides Ansvarig Utgivare på Third Ear Studio: Martin Johnsson. Arkivklipp från Sveriges Radio, TV4, Radio New Zealand, Nga Taonga Public LIbrary i Wellington.

Popula är med när Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset överlämnade sitt betänkade till kulturminister Parisa Liljestrand i Pajala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två aktuella körverk närmar sig krigets fasor. No More War i Göteborg och Voices from the abyss - Röster från Ravensbrück i Lund. Dessutom: krigets kvinnliga ansikte på Norrbottensteatern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”NO MORE WAR” – EN TONSATT VÄDJAN OM FREDDirigenten Jan Yngwe har komponerat ”No more war”. Stycket ger namn åt helgens konsert med mångfaldigt prisade kören Vocal Art Ensemble som firar sitt 45-årsjubileum. Körens konsert spelas in av Sveriges Radio och kommer att sändas i grannkanalen P2 vid ett senare tillfälle. Jens Möller hade träffat körledaren Jan Yngwe och sopranen Sara Korsgren Norrby.SAMTAL: KÖRVERK MED VITTNESMÅL FRÅN RAVENSBRÜCKDen 8 mars 1945 rullade 36 vitmålade bussar ut från Sverige. Det var slutet av andra världskriget och Röda Korset hade fått i uppdrag att rädda så många som möjligt ur nazisternas koncentrations-och förintelseläger. När de vita bussarna kom till Malmö med kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück så dokumenterades deras berättelser, och nu har de för första gången översatts och tonsatts. Ikväll uruppför Vokalensemble Syd verket Voices from the abyss - Röster från Ravensbrück, i Lund. Kulturredaktionens Jesper Cederstrand träffade dem.REPORTAGE: SCENKONSTNÄREN KARINA HOLLA I FÖRESTÄLLNING OM KVINNOR I KRIGEn av Hollands mest kända scenkonstnärer och en mimartist i världsklass, Karina Holla, gästar nu Norrbottensteatern med en föreställning som bygger på den belarusiska författaren Svetlana Aleksejevitjs bok ”Kriget har inget kvinnligt ansikte”, en bok där 300 kvinnor från hela Sovjetunionen berättar om hur dom stred under andra världskriget. ”Warrior Women” heter stycket som Karina Holla arbetat fram i samarbete med teater Giljotin i Stockholm.LJUBOMIR FLYDDE UKRAINA MEN TOG MED SIG MUSIKENMed den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till det ukrainska stränginstrumentet. Ett reportage av Fredrik Wadström.Programledare: Lisa Wall Producent: Esfar Ahmad

Barn och unga i samhällets vård. Olof Palme blir frimärke i Chile. Känsligt för Tottenham i London under Gazakriget. Per Wästbergs nya självbiografiska bok Tidvatten strömmar in och utplånar sakta livets spår i sanden. Klarna har tecknat kollektivavtal efter hot om strejk. Explosioner i Rotterdam. Vittnesmål om bedrägeriförsök. Tysk migrationspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fanny Wijk berättar om vittnesmål från en av de två kvinnor som tidigare i veckan släpptes av Hamas.Ina Lundström pratar om den ryska EU-toppen och diplomaten Kirill Logvinov som pekas ut som spion. Hon tar även upp några exempel på vad man kan komma undan med som diplomat.Och så kommer GP:s USA-expert Britt-Marie Mattsson och hjälper oss att reda i det pågående talmanskaoset i amerikanska representanthuset.Dessutom: ny Håkan-konst, kritik mot The Rock-vaxdocka, ”Sirenkrig” i Nya Zeeland och Beatles betalda fans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Motstånd. Intressekonflikter. Lögner. Tortyr. Vittnesmål bakom stängda dörrar, utan ed. Kommissionen för terrorattackerna mot USA har mottagit enorm kritik. Vem kan vi lita på? Vad är sant?Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram.: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Explosion på sjukhus i Gaza. Putin i Kina. Vittnesmål från Gaza. Regeringens utredare om klimatpolitiken. Terrordådet i Bryssel. Debatt om klimatpolitiken. Allt fler latinamerikaner deporteras från USA. Gangsterrap förbjuds på fritidsgårdar i Sundsvall. Ska man vara rädd för att vara svensk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordbävning i Marocko och oväder i Libyen har kostat tusentals människoliv den här veckan. Översvämning, storm eller flodvåg- har du upplevt en naturkatastrof? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blev du evakuerad från Hawaii när bränderna rasade? Blev du fast på Island - eller någon annanstans i världen - när alla flyg ställdes in på grund av vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott? Har du släkt som du oroade dig för i Turkiet eller Syrien när länderna drabbades av jordbävningar i vintras? Såg du barndomsskogen bli plockepinn i stormen Gudrun? Ring och berätta!När naturens krafter slår till så är vi människor utlämnade till varandra. Vittnesmål från skogsbränder, översvämningar, flodvågor och stormar är såklart skrämmande men inte sällan också fyllda av exempel när människor hjälper varandra, får ett särskilt band och till slut är avgörande för att överleva situationen. Vad hände när du var med om en naturkatastrof? Hjälpte du, eller blev du hjälpt, av någon särskild du kanske aldrig glömmer? Såg det riktigt mörkt ut men du lyckades ta dig ur faran? Lever du fortfarande med traumat närvarande och hur har du hanterat det efteråt? Kanske du lärde känna någon som du fortfarande har kontakt med? Jag vill höra om vad som hände när du var med om en naturkatastrof. Ring oss, eller maila karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar 21:00 och programmet efter klockan 22.

Det ni hör här är ett samtal mellan mig och en kvinna vid namn Jenny.Då och då samtalar jag med vittnesmål till märkliga händelser. Ljudupptagningen är gjord via Zoom, därav något sämre ljudkvalitet.Det finns fler vittnesmål likt detta att ta del av på min Patreon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mardrömmarna som får oss att vakna kallsvettiga mitt i natten är specialdesignade just för oss. De är skapta utifrån våra rädslor. Men runt 2000-talets inledning börjar fler och fler personer vittna om att de mött en skugglik mansfigur med hatt i sina mardrömmar, och särskilt då de upplevt sömnparalys. Vittnesmålen dyker upp på flera olika håll, från människor över hela världen. Människor som annars är fullkomliga främlingar för varandra.Oförklarliga fenomen på sociala medier: IG: @oforklarligafenomenTikTok: @oforklarligafenomenProgramledare – Evelina Johanna och Tom Schaeferdiek. Manus – Rickard Bahgat. Originalmusik – Adam Bejstam. Huvudtema – Oscar Wendel. Ljuddesign och exekutiv producent – Daniel Murberg. Oförklarliga fenomen görs av podcastbolaget Qast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hamnade Sverige i ett läge där vi både har en vårdkris och en vård i världsklass? Rapporter om att vården är i kris och att patientsäkerheten är hotad står som spön i backen i den svenska medierapporteringen. Vittnesmål om överbelamrade akutmottagningar, patienter som får vänta flera år på operationer och vårdpersonal som bränner ut sig ger vid handen att en av hörnstenarna i vårt välfärdssamhälle inte mår speciellt bra just nu. P3 Dystopia går till botten med varför det pågår en kris i den svenska sjukvården.

Ett trauma sätter inte spår bara hos den som upplevt det, utan kan prägla flera generationer. Nazanin Raissi reflekterar över fenomenet som kallas postmemory, eller postminne på svenska. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fotoalbumets pärmar vilar mot bordet. Jag lösgör det svartvita familjefotografiet bakom det skyddande höljet och vänder på det. Baksidan täcks av text som strukits över med täta cirklar och streck av blå kulspetspenna. Jag lutar ögat mot Agfa-luppen som förflyttar mig närmare. Långsamt drar jag luppen över det blå klottret, som likt tusenåriga svårtydda inskriptioner på pergament, får mig att skymta det förflutna genom nuet. Jag visar fotografiet för min far. Berättar att jag vänder på varje fotografi. Minnen är alltid i kris, säger han. Texten förblir omöjlig att dechiffrera. Jag placerar tillbaka fotografiet i albumet. Människorna här är borta men deras spår kvarstår. Postmemory, eller postminne, beskriver en senare generations förhållande till det personliga, kollektiva eller kulturella trauma som en tidigare generation upplevt. Vi talar här om upplevelser som denna senare generation “minns” endast genom berättelser, bilder och handlingar. Upplevelser som överförts så djupt och monumentalt att de tycks utgöra minnen i sig själva enligt Marianne Hirsch, professor i litteratur vid Columbia University som formulerat begreppet. Förledet “post” ska inte tolkas som att vi i den senare generationen lever bortom minnet och att vi upplever det som historia. Nej, tvärtom reflekterar “post” här att minnet fritt förflyttar sig mellan generationer och människors medvetanden och på så vis blir ett slags gemensamt upplevd biografi. Hirsch utgår från Förintelsen i sin analys men menar att postminne kan uppstå i många olika sammanhang där traumatisk överföring sker. Ofta förs minnena vidare inom en familj, men familjeband är inte nödvändigt för att postminne ska uppstå. Vad som är av betydelse är att kunna identifiera sig med den som erfarit traumat. Identifikationen gör det möjligt för traumat att fortplanta sig, att bli ett minne i en yngre generation, också bortom släktskap. Förutsättningen är att där finns en länk till ett kulturellt eller nationellt trauma som skapar känslan av att “det kunde ha varit jag”. Till skillnad från minnen relaterade till posttraumatisk stress rör det sig således inte om lagrade och faktiska minnen, utan om ett slags “icke-minnen” överförda genom “kroppens språk”. Alltså minnen som saknar en konkret relation till det förflutna och som skapats av tystnad snarare än tal och av det osynliga snarare än det synliga. Postminne är att ärva ett stumt och okänt förflutet. Det kan liknas vid Sigmund Freuds beskrivning av traumat – som att ha en “främmande kropp” i psyket som begär att få bli förstådd. Att växa upp med överväldigande postminnen gör att de egna erfarenheterna riskerar att trängas undan och därmed kan en person indirekt formas av traumatiska händelser tidigare generationer upplevt. Med Hirschs ord “händelserna inträffade i det förflutna men deras effekter fortsätter in i nuet”. Eller som poeten Solmaz Sharif skriver: “Enligt de flesta / definitioner har jag aldrig / varit i krig. // Enligt mina / har merparten av mitt liv / tillbringats där.” Postminne är att “minnas” sina föräldrars minnen som vore de ens egna erfarenheter. Att minnas deras sår. Förefaller det dunkelt? Det är för att det är det. Det mänskliga minnet är ett landskap som till stora delar fortfarande är dolt och fyllt av hemligheter.Muntliga och skriftliga berättelser lämnar spår men fotografier gör något mer. Fotografiet är en miniatyr av verkligheten säger författaren Susan Sontag. Filosofen och kritikern Roland Barthes menar att fotografiet ständigt bär med sig sitt motiv. Det är ett närvarobevis och ger därmed ett löfte om tillträde till det avbildade ögonblicket. Barthes skriver: “En sorts navelsträng, som förbinder det fotograferade tingets kropp med min blick: även om jag inte kan ta på det blir ljuset här ett köttsligt element, en hud som jag delar med den som har fotograferats.” För Hirsch är fotografiet postminnets främsta medium. Fotografier som överlever trauman, som överlever personerna på bilden, besitter en sällsam förmåga att verka som spöken som hemsöker nuet menar Hirsch. De visar oss att gränsen mellan de döda och de levande i själva verket är mycket tunn. Vi tittar på personerna och de tittar tillbaka. Vi förmår inte lämna varandra i fred.Varje fotografi behöver tid för att existera. Varje fotografi representerar ett bestämt ögonblick. Fotografiet säger det var. Det var en gång ett krig. Det var en gång en familj. Det var en gång en far som i en hastig flykt valde att ta med ett fotoalbum. Fotografier gör mer än att visa scener och erfarenheter från det förflutna, de frigör sig från sin, till synes, tvådimensionella, stumma, fyrkantiga form och blir till fysiska berättelser menar konsthistorikern Jill Bennett. Vittnesmål som går under huden, berör och skakar om betraktaren. Antonio Damasio, professor i neurologi, beskriver våra synupplevelser som något fysiskt – det vi känner i våra kroppar när vi ser någonting. När vi tittar på fotografier söker vi mer än information. Vi tittar för att bli “träffade”, “sårade” och “chockade”. Vi tittar för att vi knyter an till döda objekt som aldrig svarar och vi genomsyrar dem med liv. Fotografiet får även en symbolisk roll. Det refererar till betydelser bortom det som faktiskt avbildas. Till familj, hem, tillhörighet, trygghet och till den kontinuitet som brutits och som blöder från en generation till en annan. Därför finns en länk mellan fotografi och kropp som möjligen förklarar fotografiets kraft att överbrygga gapet mellan dem som kom före och dem som kom efter. Konst som har sin utgångspunkt i den tidigare generationens trauma utgör fundamentet för Marianne Hirschs teori. När postminnen ges ny form och placeras i nya sammanhang kan de “arbetas igenom” för att åter tala med Freud. Inget kan såsom konsten uttrycka sammanblandningen av närvaro och frånvaro, nu och då, liv och död, ambivalens och begär. Allt det stoff som postminnen består av. Kanske kan, genom konsten, postminnen bearbetas. Jag trär på mig de vita tunna handskarna, tar fram fotografiet och lägger det varsamt med baksidan mot skannerns glas. I bildredigeringsprogrammet ökar jag bildens kontrast. Jag förändrar brännvidden och kommer sakta närmare. Bakom kulspetspennans cirklar och streck anar jag bokstäver och ett årtal men informationen förblir kodad. Jag kommer nära men jag kommer inte fram. Från originalfotografiet skapar jag en ny papperskopia. Med en kulspetspenna ritar jag egna cirklar av blått bläck över de redan existerande. Med en sax rispar jag bort de sista synliga spåren av ord. Minnen är alltid i kris.Nazanin Raissi, psykolog och konstnärLitteratur:Barthes, Roland. (1986). Det ljusa rummet. Översättning: Mats Löfgren. Alfabeta. Stockholm, Sverige. Bennet, Jill. (2005). Empathic vision: Affect, trauma, and contemporary art. Stanford University Press. Stanford, California. Cozolino, Louis. (2006). The neuroscience of human relationships. W.W. Norton & Company. New York City, New York.Damasio, Antonio R. (2003) Descartes Misstag. Översättning: Per Rundgren. Natur och Kultur. Stockholm, Sverige.Hirsch, Marianne. (1997). Family frames: Photography narrative and postmemory. Harvard University Press. London, England.Hirsch, Marianne. (2012). The generation of postmemory: Writing and visual culture after the holocaust. Columbia University Press. New York City, New York.Sharif, Solmaz. (2017). Look. Översättning: Ida Börjel och Jennifer Hayashida. Rámus Förlag. Malmö, Sverige.Sontag, Susan. (1977). On photography. Penguin Books. London, England.

Christopher och Emma nystar i den nya SVT-dokumentären Maktspelet med självaste Mari Forssblad, skaparen av dokumentären. Vem var det som sa f-ordet egentligen? Journalisten Wanda Bendjelloul snackar om Emmas favoritkonstform revival - slapsticken. Malmöikonerna, författaren Amanda Romare och komikern Jonatan Unge kommenterar Triangelns (eller Triang-el-en?) råttinvasion. Programledare Christopher Garplind och Emma Molin.

Bioaktuella "She said" skildrar avslöjandena om Hollywoodmogulen Harvey Weinsteins sexövergrepp. Ett startskott för MeToo-rörelsen. Vad har förändrats under fem år? Hör skådespelaren Julia Dufvenius. "SYNEN PÅ DEN SOM SÄGER IFRÅN, OFFENTLIGT, ÄR HÅRD. JÄVLIGT HÅRD"Det säger skådespelaren Julia Dufvenius, en av initiativtagarna till uppropet #tystnadtagning som publicerades den 8 november 2017 i SvD med 703 underskrifter. Vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp i teater- och filmbranschen. Fem år har gått - vad har förändrats? Och vad har inte förändrats? Julia Dufvenius är gäst i P1 Kultur."SHE SAID" - EN MURVELTHRILLER OM ATT FÅ FOLK ATT BERÄTTAVår filmkritiker Emma Engström har sett bioaktuella "She said".RÄTTEGÅNGARNA MOT HARVEY WEINSTEIN FORTSÄTTERRättsprocesserna mot filmproducenten Harvey Weinstein om hans sexuella övergrepp pågår fortfarande. Men vad vet vi om efterspelet för det nätverk av människor som skyddat Weinstein genom decennier? Hör vår USA-korrespondent Cecilia Khavar.METOO SKAKADE OM KULTURVÄRLDEN I FRANKRIKEHör vår korrespondent Marie Nilsson Boij om vad #metoo fått för kopnsekvenser i Frankrike.KAMPEN MELLAN LIV OCH DÖDI dagens "Klassiker" tar Måns Hirschfeldt oss med upp på orgelläktaren i Täby kyrka där Albertus Pictor på 1400-talet fångade kampen mellan liv och död i den berömda valvmålningen Döden spelar schack. Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Vittnesmål från befriade Cherson. Risk för fågelinfluensa. De misstänkta spionbröderna ska åtalas. Kevin Conroy, känd för att ha spelat Batman, har dött. Huvudförhandling i mål om terroristbrott i Visby. Klimatfrågan i Egypten. Det högre ståndet kvinnor i mansroller.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor. Ulf Kristersson får två extra dagar på sig att bilda regering. Han är "i princip klar" och har inte tagit så lång tid på sig menade M-ledaren. Där fick han dock mothugg från politikreportrar, och drämde till med en sick burn mot SR:s Fredrik Furtenbach.Sen pratar vi om protesterna i Iran, där säkerhetsstyrkor nu satts in i kurdiska områden. Från staden Sanandaj kommer rapporter om brutalt övervåld, och vi har pratat med en tjej som beskriver sin stad som en krigszon.

Motstånd. Intressekonflikter. Lögner. Tortyr. Vittnesmål bakom stängda dörrar, utan ed. Kommissionen för terrorattackerna mot USA har mottagit enorm kritik. Vem kan vi lita på? Vad är sant? Missa inte att du kan lyssna på hela säsongen redan nu på Podplay.se eller i appen Podplay, såklart helt gratis! Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram.: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing

Vittnesmål är en viktig del för polisens arbete. Men hur mycket kan man lita på minnet? Julia Korkman är legitimerad psykolog och docent i psykologi, hon säger att vi glömmer det mesta som händer oss, men minns bäst det som väcker starka känslor hos oss. Minnet försvagas och förändras också under tiden. Därför är det viktigt att spela in alla vittnesmål.Du kan höra en längre intervju med Julia Korkman i avsnitt 94 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du också hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett grävreportage av journalisten Frida Sundkvist i Dagens ETC berättar flera kvinnor för första gången om deras erfarenheter en av Sveriges mest anställda och hyllade skådespelare Mikael Persbrandt. Vittnesmålen sträcker sig från slutet av 1990-talet till mitten av 2010-talet och omfattar allvarliga anklagelser av sexuella övergrepp.  Hör journalisten Frida Sundqvist berätta om kvinnorna och hur hon började undersöka Mikael Persbrandt.  Redaktör: Sagal Hussein Omar, Ansvarig utgivare: Anna-Klara Bratt. FOTO: Claudio Bresciani/TT. 

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom.Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I den nymixade reprisen av avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader.I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676. De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor som vittnar om sexuella övergrepp blir ofta ifrågasatta. Varför är det så? Alla är ju överens om att sexuellt våld är fel. Författaren och journalisten Katarina Wennstam har skrivit både faktaböcker och romaner där hon förklara att de som begår övergreppen är helt vanliga kompisar, kollegor, bröder och grannar. Och att detta ofta är en så obehaglig insikt att många istället väljer att misstro kvinnor när dessa vittnar om sina upplevelser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson om den senaste utfrågningen av 6-januari-kommittén, där strålkastarljuset nu i allt högre utsträckning riktas mot vilket ansvar Donald Trump hade för upploppen. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Vårt avsnitt om Ekot har fått stort eko (!) och vi följer upp med reaktioner från de många tips som kommit in sedan dess. Vi pratar Radio Sweden men även hur den dåliga arbetsmiljön kan bero på Ekots nya roll, på konkurrensen från poddar och om likheterna med DN:s kris på 80-talet.    Vi pratar också om det är så att journalistik som anses provocerande idag kommer vilja skyddas imorgon? Joakim Lamotte fick stor uppmärksamhet när han slutar publicera på sin facebooksida efter att ha blivit utsatt för hat.   Och så pratar Emanuel om Guldörat. Radiopriset där juryn inte får arbeta med radio eller podd.   Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss gärna på patreon.com/mediepodden och ge gärna podden ett bra betyg på ITunes eller Spotify!

Kongressförhören om stormningen av Kapitolium har inletts och kritiken mot Donald Trump är stenhård. Kommer han att åtalas efter detta? Den sjätte januari 2021 stormades USA:s kongress av Trumpanhängare. Många människor skakades och flera dog i den våldsamma attacken. Nu har utfrågningarna i USA:s kongress inletts i ett försök att reda ut vem som bär skulden.Hård kritik riktas mot TrumpKongresskommittén riktar hård kritik mot USA:s förre president och presenterar vittnesmål som gör gällande att Trump fått information om att valet inte var riggat - men att han trots detta fortsatte att hävda valfusk i offentligheten.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Maria Bergström

Vittnesmålen från ryska filtreringslägren blir fler och fler. Ukrainare beskriver hur de tvångsdeporterats österut och tvingats gå igenom så kallade filtreringsförhör, där de klätts av nakna och undersökts på olika sätt. Enligt vittnesmålen är det inte alla som återvänder från processen. Var finns dessa läger någonstans? Hur går de ryska soldaternas undersökningar till? Vad säger Ryssland om vittnesmålen? Vad har hänt med de som uppges ha försvunnit efter förhören? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om de nya omskakande vittnesmålen från krigets Ukraina. Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

Vittnesmålen om fasansfulla krigsbrott i Ukraina blir allt fler. Bilderna från Butja vittnar om en nästan omänsklig grymhet. Hur kan en människa utsätta en annan människa för något sådant? På en kvart får du veta varför vissa är ondare än andra. Med SvD:s vetenskapsreporter Maria Jelmini.

Ryska soldater som minerar åkermark, stjäl och stoppar bönder från vårsådd. Vittnesmålen från lantbrukaren Lars Thomsson vänner i Ukraina är skrämmande. Det är som 30-talets terror är tillbaka berättar han för Land Lantbruks reporter Marie Henningsson i det här avsnittet av Lantbrukspodden. Invasionen av Ukraina innebär ett nytt "kalla kriget", varnar LRFs ordförande Palle Borgström, som också gästar avsnittet. Han är säker på att kriget kommer att påverka svenskt jordbruk långt efter att det tagit slut. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

1986 dömdes 15-årige Samir för ett mord som han inte begått. När han friades 30 år senare var det slutet på en lika många år lång kamp för upprättelse. Men också början på en ny strid - den om att få statens förlåt för att det blev fel. Det är den kampen den här podden handlar om. Reporter: Anders Johansson Producent: Marcus Ulvsand

Dokumentären ”Konspiration UFO” Den här amerikanska dokumentären från 2021, producerad av Star Trek-regissören J J Abrams, visas på SVT Play under vintern. Originalets titel var ”UFO” men i SVT kallas den ”Konspiration UFO”. UFO-Sverige har sett den och gör här ett försök att bidra med sina kommentarer och förklaringar. De fyra delarna ”Mörkläggning”, ”Vittnesmål”, ”Rökridåer” och ”Sanningen”, gör det verkligen inte lätt för tevetittaren att hänga med i svängarna då bilder och personer inte alltid synkroniserar med varandra.   Clas Svahn och Tobias Lindgren gör sitt bästa för att räta ut frågetecknen som uppstår när nya bilder och filmer visas i snabb takt dokumentären igenom.  Det vi inte hinner ta upp i podden får ni gärna diskutera med oss i våra sociala medier. UFO-Sveriges Radio önskar alla lyssnare en God Jul med en förhoppning om fler intressanta avsnitt framöver.  

Att som ny i laget bli utsatt för kränkande och förnedrande behandling kan sätta spår för resten av livet. Inkilning är ett gammalt problem – som fortfarande finns kvar. Men allt fler idrottsmän berättar nu vad de varit med om. Kan det bli starten på en ny metoo-rörelse? Hör DN:s sportkommentator Johan Esk i Studio DN. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

Ett vittnesmål om sexuella övergrepp inom hockeyn från andra sidan Atlanten har öppnat en dammlucka i hockeyvärlden. Vittnesmålen om övergrepp hörs nu även i Sverige och skakar om svensk idrott. På en kvart får du veta varför machokulturen inom herrhockeyn fått pågå och vad vittnesmålen som nu hörs kommer få för konsekvenser. Med SvD:s sportkrönikör Anders Lindblad.

Den senaste tiden har upprörande vittnesmål inom svensk lagidrott berättat om hur inkilningar inneburit grova kränkningar och sexuella övergrepp. Varifrån kommer behovet att utföra dessa ritualer? Hur förebygger man kränkande initiationsriter?Vittnesmål från bland annat hockeymålvakten Erik Granqvist berättar om hur inkilningar inom idrottsvärlden inneburit grova kränkningar, alkoholförgiftningar och sexuella övergrepp. Särskilt när man övergår från junior till senior. Hur välkomnar man en ny spelare i lagen utan att utsätta personen för kränkningar? Fotbollstränaren Olof Unogård gästar programmet. Han har studerat om inkilningar inom ungdomsidrotten på GIH. Dessutom medverkar Daniel Alsarve, doktor i historia vid Örebro universitet som forskar om hockey och maskulinitetsnormer. Är eken framtidens träd?Vi undrar om nyplantering av stora ekskogar i Sverige är framtidens klimatvänligare skogsbruk. Vad gör eken till ett framtidsträd? Vilka fördelar finns med en ekskog jämfört med en barrskog? Vi pratar med Ekexperten Anna Jensen, docent och forskare vid Linnéuniversitet.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Ulrika Lindqvist

Den 19 augusti 2021 går en 15-årig kille klädd i militärhjälm, skyddsväst och ansiktsmask in på en skola i Eslöv. Beväpnad med kniv har han planer på att döda så många som han kan, särskilt hbtq-personer och folk med invandrarbakgrund. Innan killen grips har en lärare skadats svårt. Utredningen visar att det länge varnats för killen och att amerikanska FBI fått upp ögonen för honom. Dokumentären är gjord 2021 av Josefin Allstadius. Producent är Love Ahlstrand.Intervjuer gjordes under oktober och november. Ljud som hörs i dokumentären är hämtade från SR och SVT.Vittnesmålen från läraren, polisen som var först på plats och från eleverna Ibbe och Ebba är hämtade från förhör i polisens förundersökningsprotokoll. Deras röster är inlästa av skådespelare. Ibbe och Ebba heter egentligen något annat. Intervjuerna med rektor Annelié Arvidsson och polisens utredningsledare Patrik Nyqvist gjordes av Anna Bubenko.

Den 19 augusti 2021 går en 15-årig kille klädd i militärhjälm, skyddsväst och ansiktsmask in på en skola i Eslöv. Beväpnad med kniv har han planer på att döda så många som han kan, särskilt hbtq-personer och folk med invandrarbakgrund. Innan killen grips har en lärare skadats svårt. Utredningen visar att det länge varnats för killen och att amerikanska FBI fått upp ögonen för honom. Dokumentären är gjord 2021 av Josefin Allstadius. Producent är Love Ahlstrand.Intervjuer gjordes under oktober och november. Ljud som hörs i dokumentären är hämtade från SR och SVT.Vittnesmålen från läraren, polisen som var först på plats och från eleverna Ibbe och Ebba är hämtade från förhör i polisens förundersökningsprotokoll. Deras röster är inlästa av skådespelare. Ibbe och Ebba heter egentligen något annat. Intervjuerna med rektor Annelié Arvidsson och polisens utredningsledare Patrik Nyqvist gjordes av Anna Bubenko.

En morgon kliver Kinte från Ghana iland på ön Lesbos. Äntligen ska han kunna börja sitt nya liv. Vad han inte vet är att han ska bli fast i Grekland. Åren efter flyktingkrisen blir det allt svårare för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Mängder av vittnesmål beskriver hur bland andra den grekiska kustbevakningen försöker trycka tillbaka de migranter som försöker ta sig över till grekiska vatten. Vittnesmål: försökte trycka tillbaka flyktingar  Stängda gränser och regler för asylsökande gör att många blir fast i läger. Och för den som lämnar lägret väntar en än tuffare verklighet. Av Sigrid Edsenius Kinte är intervjuad av Sofia Sofroniadou Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Johanna Carell Programmet är gjort 2021

En morgon kliver Kinte från Ghana iland på ön Lesbos. Äntligen ska han kunna börja sitt nya liv. Vad han inte vet är att han ska bli fast i Grekland. Åren efter flyktingkrisen blir det allt svårare för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Mängder av vittnesmål beskriver hur bland andra den grekiska kustbevakningen försöker trycka tillbaka de migranter som försöker ta sig över till grekiska vatten. Vittnesmål: försökte trycka tillbaka flyktingar  Stängda gränser och regler för asylsökande gör att många blir fast i läger. Och för den som lämnar lägret väntar en än tuffare verklighet. Av Sigrid Edsenius Kinte är intervjuad av Sofia Sofroniadou Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Johanna Carell Programmet är gjort 2021

Sektledare bakom ny ”alternativ” bok- och mediemässa. Pansarbilar, krypskyttar och militärhelikoptrar intar Malmö. Swedbank döms för uppsägning av Fria Tiders chefredaktörs konto. Historiska domen i Polen: Nationella lagar går före Bryssel. Youtube stoppar alla intäkter för ”klimatskeptiker”. Här är dina rättigheter som EU-medborgare att avböja injektioner. Stor ökning av psykisk ohälsa under coronapolitiken. Läkemedelsjätte lanserar malariavaccin – ska injiceras på spädbarn. Omvälvande avtalet: ”Globalt skattesystem” införs 2023. Vittnesmålen från Litauen: ”Vi har förlorat friheter som den tidigare generationen kämpade för”. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcast produktion - www.skrpt.se

Vittnesmålen från arbetsmarknaden om allt fler enformiga och osäkra jobb kan inte avfärdas som gnäll från vänster, menar Susanna Birgersson som är ny återkommande skribent för Kvartal. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

EMA ser en koppling mellan blodproppar och Astravaccin. Vittnesmål i brottsmål. Cancersjuka och vaccin. Navalyjs läkare befarar att han ska dö i fängelset. Debatten om sociala mediers makt över yttrandefriheten. Vaccinations teknik, hur ska man sticka vid vaccinering? Relations-TV: "Gifta vid första ögonkastet".

Rättegången mot Bulvanen inleds. De snåriga markaffärerna nystas upp bit för bit. Vittnesmålen kommer att skilja sig åt på många punkter beträffande vad Sjögren egentligen ville göra med sin mark. Ville han verkligen sälja eller var allt bara en del i ett spel för att kringgå myndigheternas klåfingrighet?Manus av Urban Gärdek med research av Thorbjörn Brehmer och Tobias von Braun.Vet du något om fallen Sven Sjögren eller Björn Adolfsson som kan bidra till att de hittas? Maila vår grävgrupp på tips.olostamord@gmail.com Det går bra att vara anonym. Det här är en podd av Dan Hörning. Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enFacebook: https://www.facebook.com/danhorningofficiell/Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgFör er som inte kan få nog av detta fall och som också vill läsa om Sven Sjögrens och Björn Adolfssons försvinnanden, inte bara lyssna, så gör det gotländska nyhetsmagasinet Horisont en rejäl djupdykning i ämnet i sitt mars-april-nummer. Horisont är ett gotländskt nyhetsmagasin som kommer ut med sex nummer om året, med fokus på granskande och djuplodande journalistik, personporträtt och bildreportage.Podden Olösta mord och nyhetsmagasinet Horisont har gjort digra efterforskningar på varsitt håll i fallet men också samarbetat kring vissa delar. Detta har mynnat ut i både de poddavsnitt som ni kan lyssna på här i Olösta mord och den artikel som ni kan läsa i Horisont, där ni också finner ett digert bildmaterial från de snart 50 år som gått sedan Sven Sjögren försvann. Horisont och podden bjuder dessutom lyssnarna på 25 procents rabatt vid köp av det aktuella numret av magasinet. Gå in på horisontmagasin.se/sjogren och läs mer om erbjudandet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lucka 3: Vittnesmål från en veteran Vi ringer upp flashbackveteranen Humbug, extremt aktiv i tråden, för att ta reda på hur tråden påverkade både forumet och Humbug själv. Vad kände han? På vilket sätt gjorde Böglyftet honom till en bättre människa?  Tack till: Humbug Musikläggning och mastring: Jakob Bergman,  Signatur och jingel: Martin Permer

SKRÄCK: Läkaren som var först på plats natten då tvåbarnsmamman dog vittnar i rättegången. Manus: Daniel Karlsson och Ida Kjellin Dramaturg: Magnus Lindman Musik: Masse Salazar/Redline records  Ljuddesign: Mathilda von Essen Producenter: Louise Jacobson och Emelie Rosenqvist Regi: Mathilda von Essen Medverkande: Francisco Sobrado  Magnus Krepper  Saga Becker

Anna Sundstrand är bara 12 när svenska tjejgruppen Play blir världskända. Men snart ska hon få det hon ser som ett ultimatum från managern Mathew Knowles: bryt med dina föräldrar eller hoppa av. I Verkligheten hör du Anna Sundstrands nästan osannolika berättelse, från mobbad på skolgården till att som 12-åring turnera med världsartister som Destiny's Child. Men erfarenheten av mobbingen sitter i. "Det ska visa sig sedan hur djupa ärr det faktiskt gav," säger Anna. I avsnittet intervjuas också Mathew Knowles och även Annas pappa Hans medverkar. Av: Gustav Asplund och Shang Imam.

Vittnesmålet är allt berättandes moder. De föds andfått och stressat, och med tiden rätas de ut, fastnar i en form, och börjar sedan utvecklas i olika riktningar. Det är så upplevelser blir till sägner. Så gick det till förr i tiden, så går det till nu. I veckans Creepypodden hör vi om vittnesmål. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook och på Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Allt hänger på att sjukvården inte kollapsar, säger Cecilia. För om platserna på IVA blir fulla så går man på biologisk ålder man räddar yngre personer framför äldre. Och det valet vill ingen göra. I Verkligheten berättar Cecilia hur tillvaron och hennes arbete förändrats radikalt efter att covid-19 gjort entré. Du hör om de svåraste situationerna och farhågorna men också om kärleken till sitt jobb: "Det har aldrig fungerat så bra som nu".

Tauba Katzenstein överlevde Förintelsen. Coronaviruset har nu släckt hennes liv. Vittnesmålet finns bevarat i hennes Sommar från 2018, som spelades in i hennes bostad i Stockholmstrakten. Tauba Katzenstein var då 92 år och hennes berättelse löper från tiden i Polen och Lodz till Stockholm idag. Den handlar specifikt om två kvinnor men också om hennes eget liv som barn och ung då hon i så hög grad drabbades av antisemitismens och nazisternas värderingar och omänskliga våldshandlingar - och om hur hon överlevde allt detta. Det var i sitt Sommarprogram hon valde att delge oss sina erfarenheter. Med anledning av hennes bortgång repriserar vi nu programmet - med förkortad musik. Här är Tauba Katzensteins vittnesmål. Producent: Kerstin Brunnberg Om Tauba Katzenstein Ett av förintelsens sista vittnen i Sverige. Modern dödades i förintelselägret Auschwitz, systern i Treblinka och mormodern gasades ihjäl i en lastbil i Chelmno. Levde i flera år i gettot i Lodz före deportationen till Auschwitz. Därefter slavarbete hos vapentillverkaren Kruppverken, där lönen var en tallrik soppa och en skiva bröd. Satt även i koncentrationslägret Ravensbrück. Kom till Sverige med de vita bussarna en vecka innan Tyskland kapitulerade på alla fronter 1945. Bor nu på Judiska hemmet i Stockholm.

Bigfoot, Loch Ness och sjöjungfrur? Vad har alla dessa gemensamt? De existerar inte... eller? Vittnesmålen måste ändå ha baserats på nånting och är det logiskt att säga att Kraken inte existerar när vi bara har utforskat 5% av havet. I detta avsnitt ska vi prata om kryptider (djur vars existens varken har bevisats eller motbevisats). Vi diskuterar allt från somaliska sjöjungfrur till Tupac och aliens.

Vittnesmål om rasistiska påhopp i samband med det nya coronaviruset har i veckan delats under hashtaggen #jenesuispasunvirus. Felicia Frithiof ser ett nytt ord för ett fenomen lika återkommande som säsongsinfluensan. Det är ett fult ord, virusrasism. Jag menar, det låter trubbigt och hopklämt på det där sättet som bara ord skapade för rubriksättning gör. Men det är ett effektivt ord. Även om det dök upp i nyhetstexter först den här veckan är fenomenet det betecknar gammalt som digerdöden. Den gången var det judar som gjordes till syndabockar och smittbärare. Varje pandemi har någon syndabock, och det är alltid någon annan. Någon som är ohygienisk, har konstiga matvanor eller en annan sexuell läggning. Ett virus är ju ett osynligt hot. Det är också därför särskilt tacksamt och ekonomiskt att göra skräckfilm och thrillers av. Det räcker med en svettig hand som räcker över något. Fingrar på en pekskärm. En ledstång på bussen. Men det är som om vi i verkliga livet måste ge hotet fysisk form. Den otrevliga och lite genanta sjukdomen syfilis kallades av engelsmännen för "Franska sjukan", medan fransmännen kallade den italiensk, italienare kallade den fransk och så där höll det på ett tag. Den globala influensapandemin 1918 fick av dunkla skäl namnet "Spanska sjukan", och fyra årtionden senare kom influensavågen som på svenska kort och gott kallades "Asiaten". Nu är vi alltså framme vid det nya coronaviruset, eller det kinesiska coronaviruset, eller som den nordfranska tidningen Le Courrier picard uttryckte det förra veckan: "den gula faran". Nya virus och samma gamla rasistiska tankefigurer, obotligt muterade för att passa sammanhanget. Så blir rädslan för civilisationskrig till skräck för en sjukdomsinvasion. Under hashtaggen #jenesuispasunvirus, jag är inte ett virus, som började användas av fransmän med östasiatisk bakgrund samlas nu vittnesmål från Australien till Kanada och Sverige, om att utsättas för avståndstagande, kränkningar och okvädningar som ofta inbegriper orden "smuts", "kines", "coronavirus" och "åk hem". I ett klipp från metron i Paris syns först en ung svarthårig kvinna med resväska på det fullsatta tåget. Mobilkameran panorerar sedan till dem som sitter mittemot henne: två vita personer som båda dragit upp sin tröjkrage för att täcka munnen och näsan. Jag kommer att tänka på det förra pandemilarmet. Ja, om vi för stunden liksom övriga västvärlden räknar bort ebolautbrottet och zikaviruset. När rädslan för H1N1, eller svininfluensan, spreds under våren 2009 bodde jag i Paris och ett effektivt sätt att alltid få plats på den trånga metron var vid det tillfället att hosta och snörvla. Där och då fanns ingen tydlig bild av den hotfulle andre. Sjukdomen hade först upptäckts i USA, vilket här i väst ingav känslan av att hotet saknade färg. I efterhand har jag förstått att mexikaner blev en tydlig grupp syndabockar på andra sidan Atlanten. Ett vaccin mot virusrasism tycks långt borta. Även om det inte dröjde många år efter AIDS-epidemin innan Fredrik Lindström i P3:s "Hassan" kunde busringa och skoja om rädslan för att "10 000 tyska bögar" skulle komma hit om vi gick med i EU. Det tröstar mig ibland. Felicia Frithiof felicia.frithiof@sverigesradio.se

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom. Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader. I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676. De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, KöpenhamnSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trump och riksrätt. Dolda kvinnosjukdomar. Revolutionen dotter i Iran, nu regimkritiker. Riksarkivariet vill ha gamla prylar. Joakim Lamotte. Ändringar i kursplanen. Vittnesmål från fångar i kinesiska interneringsläger.

Jakob har råkat slå på SVT och Jonas har gått över till stolspiller

Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar. Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons  "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas.  Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma -  från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö. Hård motattack mot UG redan innan publicering Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin. Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp 35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

Är pressetiken i god form efter den hårda fällningen av Aftonbladet, hur trygga kan vi vara med hoten som Säpo beskriver och om svenska klassklyftor efter Micael Kallins artiklar. Veckopanelen med Annika Hirvonen Falk, Mikael Odenberg och Paulina Neuding. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är pressetiken i god form efter den hårda fällningen av Aftonbladet, hur trygga kan vi vara med hoten som Säpo beskriver och om svenska klassklyftor efter Micael Kallins artiklar. Veckopanelen med Annika Hirvonen Falk, Mikael Odenberg och Paulina Neuding. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hanna vill ha en "reaction-cam" på Martin när han lyssnar på Framgångspodden. Dessutom allt om efterskalven sen förra podden! Hur regellöst Hanna säljer sina märkeskläder på instagram, tyckandet om vart "pengar går", att va sju vuxna i samma hus, ALLT om sellerijuiceriet och så funderas det på anledningen bakom varför småbarnsmammor är så jävla mästrande mot varandra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För fem år sedan fick han en cancerdiagnos som skulle ge honom max två år till att leva. I det här avsnittet berättar han om varför han ser cannabis som sin främsta medicin & orsak till att han fortfarande lever. Kontakta Malin via mejl: cannabispodden@gmail.com Stöd podden via swish: 0702 881159

Vad är egentligen sant? – i detta avsnitt talar Agnes, Annika och Jenny om vittnesmål vs. fakta och om hur mycket tyckandet egentligen påverkar vår åsikt i olika frågor. Vi talar även om Text100 som internationell arbetsplats och olika initiativ vi driver just nu för att öka känslan av att vara ett med något större. Dessutom bjuder vi på en spaning från Fotomässan, hiss eller diss?

Apropå bland annat #metoo tänker Liv Strömquist på för- och nackdelarna med det allt flitigare användandet av vittnesmål som källa till kunskap inom undervisning, journalistik och politik. Ola Söderholm passar på att tydliggöra hur hans klasshat fungerar efter att ha sett Ebba Busch Thors litteraturkanon-fadäs i Aktuellt See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur fungerar pressetiken i ett läge där "alla" redan vet allt? Hör kvinnorna som gjorde uppror mot sexism och gubbsjuka på Aftonbladet -78. Hårt kritiserad forskarteori blev vikinganyhet med vingar. Expressens namnpublicering och pressetiken som utmanas efter metoo Ska medier namnge och hänga ut dom anklagade? Varför hanteras det ena fallet si, och det andra så? Utgivare efter utgivare har tvingats motivera hur just dom tänkt utifrån sitt underlag, när dom, som det så fint heter, vägt allmänintresse mot publicitetsskada. Men hur relevanta är egentligen dom här bedömningarna idag när publiken redan vet vem och vad anklagelserna gäller och skadan för personen redan är ett faktum? Visar #metoo-rapporteringen, helt enkelt att dom pressetiska reglerna, måste revideras? Reporter: Therese Rosenvinge Aftonbladet-kvinnorna som gjorde uppror mot sextrakasserier och gubbsjuka -78 I torsdags skickades ett mejl ut till alla kvinnor på Aftonbladets redaktion. Det stod: Nu är det vår tur att berätta hur det är att vara kvinna på Aftonbladet och vi föreslår härmed att vi gör ett nytt dokument tillsammans. Mejlet skickades ut efter den storm av kritik som tidningen befunnit sig i med anledning av kampanjen #metoo. Det nya dokumentet är tänkt som en uppdaterad version av det kompendium som 1978 samlade kvinnors vittnesmål om tidningens redaktionskultur. Vittnesmål som senare gavs ut i en bok och kallades just dokumentet. Vår reporter Ebba Kulneff har mött kvinnorna som var med. Kritiserad vikingateori blev vetenskapsnyhet med vingar I ett vikingatida textilmönster menar en svensk forskare att det går att läsa kufiska tecken som åkallar islams profeter Allah och Ali. En upptäckt hon kallar förbluffande och som hon hävdar visar islamsk påverkan på vikingatida gravskick. Nyheten spreds med trovärdigheten från Uppsala universitet, över hela världen som ett välbeforskat faktum. Problemet är bara att det är precis det den inte är. Tvärtom är teorin mycket hårt kritiserad. Reporter: Johan Cedersjö

Hård kritik mot Aftonbladet och TV4 efter upproret mot sexuella trakasserier och övergrepp. Vi besöker Helsingfors och Amsterdam. Hur blir det med public service-finansiering via skatten? TV4 anklagas för att tysta ner sexuella övergrepp Tv4 har i veckan tagit sin välkända profil Martin Timell ur tjänst. Och Äntligen hemma lyfts nu ur tablån. Detta efter att anklagelser om sexsim och även ett övergrepp kommit upp till ytan i samband med kampanjen #metoo. Men för TV4 har historien blivit än allvarligare. Flera personer har trätt fram och vittnat om en tystnadskultur på företaget. En kultur där återkommande larm om sexuella trakasserier och till och med övergrepp har sopats under mattan. Reportrar: Therese Rosenvinge, Ebba Kulneff och Jonna Westin. Aftonbladet anklagas för hyckleri i nyhetsbevakning av sig själva Under veckan har TV4-nyheterna rapporterat löpande om anklagelserna mot den egna medarbetaren. Men på Aftonbladet har det varit annorlunda. När en journalist i veckan med namn anklagade en välkänd skribent på tidningen för att ha drogat och våldtagit henne, har all den där kvällstidningsivriga nyhetsjournalistiken vi i tidigare fall kunnat följa, helt lyst med sin frånvaro. Vår reporter Jonna Westin undrar varför Nordens största tidning drog ner volymen när nyheten var dom själva. Så blev det efter public service-skatt i Finland och Nederländerna Redan i augusti kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utrett framtidens finansiering av Public Service skulle föreslå att dagens licenssystem skrotas och ersätts med en avgift via skatten. Sveriges Radios VD, Cilla Benkö, håller benhårt fast vid sin kritik mot en finansiering via skattsedeln. En sådan, menar hon, äventyrar public service oberoende och riskerar den långsiktigt trygga finansieringen. Johan Cedersjö åkte till Nederländerna och Finland för att på riktigt se hur det har gått för skattefinansierad public service i Europa.

Michael Dobbs, som skrev House of Cards, berättar om det politiska spelet inför valet i Storbritannien, vår korrespondent rapporterar från en sjukhussäng i Mosul och i Katalonien kokar det igen. Gäster: Michael Dobbs, konservativ brittisk politiker och författare till House of Cards, Staffan Sonning, London-korrespondent, Johan-Mathias Sommarström, Mellanöstern-korrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter i Barcelona.

Om två stora förhör på Capitol Hill i veckan. Först FBI-chefen James Comey om utredningen av Trumps ryska kontakter. Sen Neil Gorsuch som är nominerad till HD-domare och har ett udda husdjur. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Agneta Ramberg, utrikeskommentator, Inger Arenander, Washingtonkorrespondent.  Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Robin Olin

Vittnesmål från Grand, inklusive Robert Gustafssons, som antyder närvaron av fler än en Grandman. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Släktforskaren Elisabeth hittade en skilsmässoanteckning från 1829 hos en anmoder. Hon fann en historia med arsenik, misshandel och eländigt äktenskap. Var gick gränsen mellan husaga och misshandel? Att bryta upp från ett äktenskap var ingen lätt sak i det gamla Sverige. Det krävdes mycket goda och entydliga skäl för att det kristna sakramentet - äktenskapet- skulle brytas.Men i dagens program får vi höra om Anna som i 1800-talets början mer än väl uppfyllde kraven som lagen hade satt upp för skilsmässa.Det var Annas ättling Elisabeth Wahlberg som upptäckte historien när hon började släktforska för några år sedan och fastnade vid en liten anteckning i en husförhörslängd från Bäve församling i Bohuslän.Noteringen gällde hennes morfars fars föräldrar Anna Hansdotter och Andreas Hansson som inom loppet av ett och ett halvt år gick från lysning och giftermål till skilsmässa.- 1828 tar de ut lysning på våren och de gifte sig i juni samma år och så föds deras enda barn, Hans, tio dagar efter vigseln, berättar Elisabeth Wahlberg. - Det jag först såg var att de hade fått skiljebrev av Domkapitlet i Göteborg och anledningen till det var att han hade försökt giftmörda sin hustru.Elisabeth har under sin forskning försöka ta reda på vad som egentligen hände med det unga paret på gården Rosseröd i Bohuslän i början av 1800-talet. Hon har plöjt igenom mängder av rättsprotokoll och fram träder en våldsam man som försöker ta livet av sin unga hustru. Frågan är hur Anna kunde falla för Andreas?- Ja det kan man fråga sig, säger Elisabeth Wahlberg. I sitt överklagande säger Anna att hon blev gift med hemmansägaren Andreas "vilken jag inte mer än till blotta namnet kände". Kanske var giftermålet mellan Anna och Andreas ett sätt att komma undan den skam som det innebar att få barn utanför äktenskapet vid den tiden. Och när man idag läser rättegångsprotokollen får man intrycket att sonen har en annan far än Andreas.- Han kallade sin son för horunge  fast han står som far i födelseboken och jag funderar om Hans överhuvudtaget är Andreas son. Det enda jag har hört från min mamma var att det ryktades om att han skulle vara av adlig ätt, säger Elisabeth Wahlberg.   Så här skriver Anna Hansdotter till Domkapitlet i Göteborg den 21 december 1829 Okänd med mitt öde blev jag gift med hemmansägaren Andreas Hansson i Rosseröd av Bäve socken, viken jag inte mer än till blotta namnet kände, men som i hela sitt uppförande gjort sig föraktad av alla, och kommen i dess hus där jag trodde mig få njuta de rättigheter mig som hustru tillkom mot uppfyllandet av mina åligganden, blev jag istället obarmhärtigt misshandlad, slagen och förnekad de nödigaste för mitt livs uppehälle. Tåligt motstod jag min mans alla elakheter och trodde det dess förhärdade samvete skulle vakna och han besinnade sin villa, mera noggräknat uppfyllda sina plikter. Men förgäves. Olycklig i mitt förbund, har jag måst påkalla lagens styrka för att vinna en upplösning lika så nyttig som nödvändig. Allra ödmjukastAnna Hansdotter- Det blev sen rättegång och det ena vittnet är torparen Snell som vittnar att han sett och hört hur Andreas misshandlat sin hustru och hur de gett henne oätlig föda. Snell berättar också att Andreas kommit hem till honom och bett honom ge Anna ett vitt pulver. Men istället för att göra det varnar han Anna och talade om vad Andreas hade för avsikter.Sedan bränner Snell giftet i Annas åsyn, och det visar sig att pulvret är arsenik.- Kanske är Snell torpare under Anderas och att det förväntas att han ska vara lydig, funderar Elisabeth.Andreas kommer tillbaka till Snell och frågar om han verkställt sitt uppdrag varpå Snell säger att han misslyckades. Då säger Anderas att han ska skaffa något som är ännu mer verksamt.Häradsrätten den 12 november 1829 Den avskedade artilleristen och nu torparen Sven Snell vittnar att han omkring sist trettondedag fått besök av Andreas Hansson och blivit lovad ansenliga skänker om han häruti ville gå Andreas tillhanda. Andreas ska därpå upptagit ur fickan ett hopvecklat papper varuti var förvarat något vitt glittrande pulver, och som Andreas sade vara gift. Vid överlämnandet begärdes Sven att på ett något hemligt sätt bibringa Andreas hustru att förtära detta emedan hennes död då voro säker. Andreas begav sig sedan bort från Sven av fruktan att Andreas kunnat, i händelse av vägran, ge uppdraget till någon annan som vore nog elak att verkställa och använda giftet. Sven efterskickade därefter Anna för att berätta för henne om Anderas onda uppsåt, samt därjämte uppvisa för henne giftet vilket han i hennes åsyn kastade på elden och varnade henne för Andreas vidare försåt. Sven vittnade om att han förliden annandag jul såg Andreas piska sin hustru trenne åtskilliga gånger, även som att han sett honom slå och misshandla parternas späda barn. På fråga tillade vittnet Sven att Andreas vid ovan omvittnade tillfälle sist trettondedag utlovat penningar samt ett täcke med lakan om Sven ville förgifta Anna samt tillagt att Sven efter Annas död skulle erhålla till skänks hennes bästa klänning. Vittnesmålen upplästes och vidkändes av vittnena som begärde ersättning för deras inställelsebesvär.Efter de här vittnesmålen enas rätten om att paret ska beviljas skilsmässa och Anna tar med sig sin son Hans till sin hemby och flyttar in hos en morbror. Och Andreas får sitt straff. Häradsrätten prövar rättvist döma till skillnad uti parternas, hustru Anna Hansdotters och Anderas Hanssons äktenskap, med förbud för honom att ingå nytt äktenskap så länge som kärandehustrun lever eller är ogift. Och varde parterna enligt Kungabrevet den 24mars 1748 förvisade till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg att sedan utslaget vunnit laga kraft undfå skiljebrev. På Häradsrättens vägnar O Westerdahl Uddevalla 30 december 1829Anna tar med sig sonen Hans till sin hemby och Anderas får sitt straff.- Ja, jag tycker nog han fick ett milt straff. Han tilldömdes nämligen att betala antingen 100 Daler och i brist på likvida medel så kunde han tillbringa 24 dagar i fängelse på bröd och vatten, berättar Elisabeth Wahlberg. - Men efteråt står det också att Anna tilldelas allt löst och fast vilket innebar att Anderas blev ställd på bar backe och bodde på undantag efteråt. Sonen Hans flyttar till Annas föräldrahem och Elisabeth har sett att han flyttade som fjortonårig pojke till byn Skepplanda där han antagligen jobbade som dräng. Så småningom gifte sig Hans och fick barn, varav ett var Elisabeths morfar.Elisabeth känner att det varit intressant att ta fram den här familjeberättelsen ur historiskt synpunkt, men känner samtidigt att det är underligt att hon aldrig hört talas om den här historien från hennes familj.         Blå eller blodig, halt eller lytt - husagans gränserNär Andreas Hansson ställdes inför rätta anklagad för att ha försökt förgifta sin hustru var det ett brott som samtiden såg extra strängt på. Att giftmörda eller försöka giftmörda hade en egen rubrik i den viktiga lagbok som skrevs 1734. Det berättar Marie Lindstedt Cronberg som är historiker vid Lunds universitet.- Giftmord har en egen paragraf i lagen, så man ser det som ett specialfall av mord och dråp.  Också försök till giftmord var belagt med dödsstraff, berättar hon.    - Jag tror att det hängde samman med att man hade så svårt att värja sig mot giftbrott och att man därför tyckte att det var en väldigt dolsk handling som ingen kunde försvara sig emot.Andreas Hanssons försök att förgifta sin hustru var det stora ärendet i rättegången men under förhandlingarna i rätten så kom också frågan om misshandel upp. När den här rättegången genomfördes så hade ingen man rätt att aga sin fru. Annars hade det ju länge funnits ett gammalt begrepp, med rötterna i de medeltida landskapslagarna, som kallades husaga och som gav husbonden rätt att använda våld för att uppfostra sin fru, sina barn och sitt tjänstefolk. Även om lagarna moderniserats vid tiden för den här rättegången och husagan inte längre gällde hustrur, så kan det mycket väl vara så att mannen i det här fallet trodde sig ha rätten att slå, säger Marie Lindstedt Cronberg.   - När man tittar på rättsfall från den här tiden så ser man att män ofta åberopar sin rätt att slå sin hustru, men jag har aldrig funnit att någon svensk domstol har tillerkänt mannen en sådan rätt, utan tvärt om gör domstolen alltid ett uttalande som säger att det är förkastligt. Också kyrkan fördömde den här sortens våld, och man ser också hur grannar och släktingar går emot den man som tar till våld.    - Så det är nog främst män som är lite rättshaverister eller som gärna tog till ett dominant beteende som brukade våld, tror Marie Lindstedt Cronberg.Det fanns en slags logik bakom husagan, det gäller bara att förstå hur samhället var uppbyggt, menar hon. Husbonden var representanten för en av de många enheter som samhället bestod av och därför behövde han skydd och vissa maktbefogenheter.- Samhället såg helt annorlunda ut än idag. Sverige var ett agrarsamhälle som var uppbyggt runt hushållen, och hushållen var inte i första hand familjer och hem utan de skulle kunna liknas vid företag. Det var inom dem man producerade nästan allt som konsumerades i samhället. Dessa små företag var strikt hierarkiskt uppbyggda med husbonden som den som ansvarade för allt som skedde i hushållet. Statsmakten lade helt enkelt den juridiska rätt i händerna på husbonden, som han behövde för att kunna upprätthålla lag och rätt, berättar Marie Lindstedt Cronberg. Hon menar att det kanske inte alltid var så enkelt att vara husbonde.  - Om han brast i autoritet och tjänstefolket inte lydde honom- vad skulle han då ta sig till? Då låg det nog nära till hands att han tog till våld.    - Men det var ingen bra väg, den man som slog folk i sitt hushåll kom snabbt i vanrykte. Aggression var ett svaghetstecken som inte höjde hans manlighet.När det gäller husbondens relation till hustrun så har landslagens gamla skrivning om att mannen hade rätt att näpsa sin hustru försvunnit i 1734 års lag. Istället fanns en paragraf som straffbelägger män som slår sin hustru. Men vissa kriterier måste vara uppfyllda, berättar Marie Lindstedt Cronberg.    - Han ska ha slagit henne Blå eller blodig, lam eller lytt. Det betyder att mer lindrigt våld inte täcktes in av lagen. Dessutom skulle mannen ha en viss sinnesstämning för att han skulle dömas för misshandel.    - Han skulle vara hatisk eller onykter eller möjligen ha förälskat sig i en annan kvinna.Även om det blivit förbjudet för mannen att aga sin hustru, så var det fortfarande tillåtet från 1858 att aga sina unga pigor och drängar flickor upp till 16 år och pojkar upp till 18 år. Men våldet var tänkt att uppfostra och därför var det viktigt att det utövades utan aggression.Husagan skulle vara övervägd, välavvägd, fri från aggression och balanserad. Man hade inte rätt att slå tjänstefolket så att det uppstod bestående skador.Kanske fanns det faktiskt en och annan husbonde som tog lagstiftarnas tankar på allvar och utövade den tänkta sortens husaga befriad från ilska och aggression, men i de fall som kommer till domstol så är det en annan bild som träder fram.    - De fall man kan hitta handlar aldrig om kontrollerad aga, utan där finns alltid ilska, vrede och berusade husbönder, så den behärskade situationen har vi väldigt svårt att se några spår av. Överhuvudtaget är våldsbrott mot hustrur och tjänstefolk en väldigt liten brottskategori i svenska domstolar.- Men det är svårt att tro att de få rättsfallen handlar om att våld var ovanligt, utan vi måste istället tolka det som att det var väldigt svårt att ta sig rätt mot en husbonde.Under 1800-talet förändrades samhället snabbt i takt med industrialiseringen. Tjänstehjonen fick en annan roll och blev gradvis arbetskraft, en ny status som inte på samma sätt lydde under en husbonde. Ändå dröjde det en bit in på 1900-talet innan det slutligen blev förbjudet att aga unga pigor och drängar. Husagan diskuterades livligt i den svenska riksdagen, från 1800-talets mitt och framåt.  De konservativa krafterna i parlamentet ville att allting skulle förbli vid det gamla och talade om urminnes rättigheter, medan de liberala krafterna talade för individens, i det här fallet arbetarens,  frihet och rättigheter. Under diskussionerna, som de liberala till sist vann, kan man se hur bilden av husbonden snabbt förändras.- Från att man hade sett väldigt positivt på husbonden eftersom han var viktig i det gamla samhället, så blir han i de här diskussionerna verkligen nerdragen i smutsen, berättar Marie Lindstedt Cronberg. Nu blir han definierad som en hustruplågare eller tjänstehjonsplågare och man ser avigsidorna av det gamla hierarkiska tänkandet.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Maja Renström, Tommy Engman och Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se 

När jordbävningen skakar Himalaya befinner sig Robin på 6000 meters höjd. Den 25 april strax innan lunchtid inträffar en kraftig jordbävning i Nepal i Himalaya. Byar jämnas med marken, hus krossas. Tusentals dör och tusentals är fortfarande försvunna, de flesta nepaleser men också många turister och bergsklättrare på väg upp för världens allra högsta berg. Mitt i det här befinner sig äventyraren Robin Trygg, på 6000 meters höjd när marken börjar skaka. I måndags kom han hem till Sverige. I Verkligheten kan han nu berätta om de trettio sekundrarna som förändrade allt. Med sig har han unika ljudupptagningar och inspelade nödsamtal hem till Sverige.

Monsterpodden är tillbaka och vi inleder säsongen med ett längre avsnitt om spöken! Vittnesmål, anekdoter, problematiseringar, populärkulturella spöken och mycket annat tas upp under avsnittets gång. Buh! Monsterpodden är en populärkulturell podcast som handlar om monster, helt enkelt. Varje vecka tar vi upp ett nytt monster som kan vara allt från ett monster vi sett … Fortsätt läsa #11 Spöken →

En liten flicka dör efter en kollision mellan ett tåg och bil. Men i polisutredningen som följer får järnvägsbolaget som har ansvaret för säkerheten utreda sig själva. Kaliber idag- om hur en utredning som kunde gett svar, i stället lämnar efter sig en mängd frågor. – Det är klart att den här signalen som jag hört flera gånger om dagen, och som jag hört i 26-27 års tid fortfarande är bekant, men det blir ändå en påminnelse varje gång, det blir det ju.  Dagen då en tragedi ska inträffa är en solig dag, den 4:e januari 2013. Det är lovtider, och hemma i huset norr om Stockholm har Peter, som vi väljer att kalla honom, ätit frukost tillsammans med sina två döttrar. De har gjort sig i ordning för att åka in till stan. De sätter sig i bilen. Han pratar i telefon med en god vän när han kör nerför den vindlande vägen mot järnvägsövergången. I baksätet sitter döttrarna och sjunger. – Vi hade rätt nyligen varit och tittat på Trassel, den här Disneyfilmen om Rapunzel med det långa håret och de satt och sjöng musiken ur den. Ungefär samtidigt avgår Roslagståget från Kårsta station för att påbörja resan in mot Stockholm. I tåget sitter ett tiotal passagerare. Strax söder om Kårsta, vid järnvägsövergången Roslagsbroby, går något fel. – Min upplevelse är att jag har inte kunnat göra någonting. Jag hinner bara skrika ”Åh nej”. Och sedan ser jag tåget på min vänstra sida. Så säger det pang och så slocknar jag. Vi släpas med nästan 200 meter. Och vi har tuppat av alla tre. Jag tar mig ur bilen och tycker mig se att jag har ett öppet benbrott på vänsterbenet. Jag tittar in i bilen och på något sätt tror jag att det är okej, vi har klarat oss. Sedan tror jag att jag tuppar av igen. Sedan har jag inte så mycket minnesbilder, mer än att det börjar komma folk. Inte ambulanspersonal, utan andra. Det kommer filtar. Jag frågar bara efter barnen, om vad som händer. Och det första jag minns att jag får höra det är att den äldsta flickan hon har klarat sig, hon är omhändertagen. Och den yngre är på väg med ambulanshelikopter in till Danderyd och hon är svårt skadad. Peter är allvarligt skadad i benet, och körs i ambulans till sjukhuset. – Och jag ligger på en bår och ska in på operation och det kommer ner då en läkare som vill tala med mig. Det blir helt overkligt…och… sedan följer hela den process av chock som lägger sig och att så småningom sakta förstå vad som har hänt. Och hur livet i ett slag förändras. Peters yngsta dotter klarade inte olyckan. Hon dog – 8 år gammal. Det är den här olyckan som Kaliber handlar om idag. Och om varför boende i området runt Kårsta fortfarande inte känner sig säkra på att det som ska skydda bilisterna från de framrusande tågen fungerar som det ska. Det inleds en förundersökning. Peter misstänks för vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Men det finns bara två personer som har sett själva olyckan. Det är Peter och det är tågföraren. Båda två är chockade efter olyckan och några regelrätta förhör genomförs inte på olycksplatsen. Ingen vet därför hur olyckan egentligen gått till. Men eftersom bommarna är oskadade så står det klart att det finns två olika förklaringar till olyckan. Antingen har Peter kört vid sidan av tågbommen - som täcker halva vägbanan – och på så vis hamnat på spåret. Eller har bommarna faktiskt aldrig fällts. Och det dröjer inte länge innan de som bor i området börjar prata om hur de upplevt fel och brister längs järnvägen. – Nu har man ju satt en skylt här till och med att det är en olycksdrabbad korsning och det var ju här det otrevliga inträffade så att säga. Ingemar Norström bor i närheten av Kårsta och arbetar som taxichaufför. Han minns hur många kunde berätta om att de upplevt fel och brister i säkerheten längs järnvägen. – Flera hade ju sett konstigheter med bommarna under en längre tid. Och det löpte ju på mer och mer, för det vart ju väldigt mycket prat just när olyckan inträffade och särskilt när det är barn inblandade då börjar man verkligen diskutera det och tycka att det är konstigt. Ingemar Norström är en av de som senare ska spela en viktig roll när det blir rättegång. För också Ingemar Norström har upplevt problem med säkerheten vid olycksplatsen, en kort tid innan olyckan. Vi ska strax återkomma till det. Det är trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting som ansvarar för trafiken på Roslagsbanan. Men Trafikförvaltningen lägger ut uppgifterna i tågtrafiken på entreprenad. Företag konkurrerar genom upphandlingar om att sköta trafiken och underhållet av spåren. På Roslagsbanan är det företaget Strukton Rail som sköter själva spåren och anläggningarna. När företaget under sommaren 2012 vann upphandlingen om att sköta underhållet på tunnelbanan och Roslagsbanan värderades avtalet till 3 miljarder kronor. En av uppgifterna som Strukton Rail har är att åka ut och reparera fel som anmäls på järnvägen. Därför var det Strukton Rail som 20.30 den 17 december 2012, drygt två veckor innan olyckan, åkte ut till olyckskorsningen för att åtgärda ett fel som anmälts. Tre personer, som senare förhörs i förundersökningen, blev sittande i sina bilar vid järnvägskorsningen utan att våga åka över. Anledningen var att lamporna som skulle varna för tåg blinkade både rött och vitt. Det vill säga både besked om att bilarna skulle stanna och köra. När Strukton Rails tekniker är på plats byter de ut blinkapparaten som har brunnit. Innan de lämnar platsen testar de anläggningen. Då fungerar allt som det ska, enligt felrapporten. Men när Ingemar Norström kör förbi samma korsning drygt en vecka efter reparationen, upptäcker han något märkligt. – Det var någon gång 27-29 december. Då kom vi åkande på vägen vid övergången Broby där olyckan hände. Och då blinkade ju ljusen både rött och vitt och bommarna stod uppe, de gick inte ner. Som tur var kom det inget tåg den gången, men vi stod där en stund och sedan åkte vi. Trots att Strukton Rail uppgett att de lagat felet, såg alltså Ingemar Norström att lamporna blinkade rött och vitt igen, och att bommarna var uppfällda, bara en dryg vecka innan olyckan. – Jag visste inte om att de hade varit ute, det fick jag reda på under rättegången att de hade varit här och reparerat det då. Men den reparationen måste ju ha misslyckats. Det finns ingen chans att du såg fel? – Nej, jag hade min fru med mig och vi reagerade båda två på det. Ingemar Norström och hans fru åkte vidare in mot stan. Han anmälde aldrig felet han sett. Men under rättegången vittnar han om det. Det finns också vittnesmål om ett allvarligare fel den där dagen då Strukton Rails tekniker bytte blinkapparaten. Det anmäldes heller aldrig, men i förundersökningen finns uppgifter från ett vittne som också blivitstående vid korsningen den 17 december 2012. Hon blir precis som de andra bilisterna fundersam när signalerna lyser både rött och vitt.Till slut bestämmer hon sig för att köra. Och när hon passerat övergången, då kommer tåget. Hon tyckte det var extremt obehagligt, säger hon i rättegången. Och hon tror inte att bommarna faktiskt fälldes. Det finns också ett annat vittne som uppger att han sett hur tåg kört förbi utan att bommarna gått ner som de ska. Jan Eriksson bor i närheten av olycksplatsen. Han vittnar om en händelse några månader efter olyckan vid korsningen efter Roslagsbroby, då ett tåg kört förbi utan att sakta ner, trots att bommarna var uppfällda. – Händelsen i sig själv började flera veckor tidigare. Bommarna här gick upp och ner lite som de ville. När tåget kom gick de ner, sedan försvann tåget och då går bommarna upp och sedan ner igen. Det hände ofta, flera gånger om dagen. Det fanns ingen logik i det. Det hände hux flux. Det accelererade, ibland en kvart efter att tåget gått. Då fick bommarna för sig att gå ned. Sedan kom vi fram till den här dagen då jag stod bakom ladan och arbetade. Jag hör tåget komma men jag hör inte bommarna. Och går runt hörnet och tittar och ser tåget komma åkande som vanligt, men bommarna står upp. Min dotter sms:ade mig direkt, ”Såg du att bommarna inte gick ner?” för hon hade också sett det. Och senare pratade jag med en granne som var ute med sin hund då som också hade sett att de inte gick ner. Det ska inte kunna hända. Ett tåg ska inte kunna köra förbi utan att sakta in om bommarna är uppfällda. Ändå finns vittnesmål om att det kan ha skett. Vittnesmål som domstolen senare ska hävda styrker att det inte går att utgå från att bommarna fungerat. Samtidigt som de boende i Kårsta spekulerar i hur olyckan kan ha gått till, och samtidigt som Peter och hans kvarvarande dotter långsamt återvänder till vardagen, arbetar polisen i Roslagen med förundersökningen. Tre månader efter att olyckan inträffat presenteras förundersökningen för försvaret och åklagaren. Och här hade frågan om hur olyckan gick till kunnat få ett svar. Utredningen visar att tåget fått klartecken att passera övergången. Det ska normalt sett betyda att bommarna påbörjat sin fällning. Och i den tekniska utredningen som gjorts hittas inget fel på bomanläggningen. Det är bara det, att när Peters advokat Bengt Hesselberg läser igenom förundersökningen, då får han syn på flera saker som han reagerar på. Det visar sig att det är Strukton Rail som har undersökt bomanläggningen efter olyckan. Samma företag som alltså har ansvaret för att den ska fungera. Och det är också den undersökningen som Polisen använt sig av. – Problemet är att när man ska granska sig själv så kan det ju finnas problem med det. Det kan vara kollegiala hänsyn. I alla fall för en utomstående kan det ju vara så att man kanske vill framstå som en bra underhållare fast man inte är det. De utreder sig själva i det här fallet, Strukton Rail, men det betyder ju inte att utredningen i sig skulle vara felaktig? – Nej, det gör det inte. Men då var det intressant just med iakttagelsen den 17 december där det var fel och man åker ut och åtgärdar det. Sedan dyker det upp nästan samma fel en vecka senare. Då får man ju fråga sig: har de gjort något åt det där felet, har de hittat det grundläggande felet? Eller är det ett fel som kommer och går? Det finns i alla fall en väldig osäkerhet. I förundersökningen hittar han också en mejlväxling som han tycker är märklig. Det är ett internt mejl från Trafikförvaltningens säkerhetsdirektör som senare vidarebefordras till Strukton Rail av en annan medarbetare på Trafikförvaltningen. I mejlet skriver säkerhetsdirektören att polisen har kompletterande frågor om bommarna, och tillägger att ”Om vi kan svara ”bra” på dessa frågor tror jag bilföraren åtalas som ansvarig för olyckan, vilket är viktigt ut preventiv synpunkt”. Och faktum är att Peters advokat inte är den enda som är kritisk till polisens förundersökning. Det är också åklagaren Katarina Lenter, som skriver ett brev till Polisen i Roslagen där hon menar att förundersökningen redan från början borde ha letts av en åklagare, istället för av Polisen. Och hon håller med Peters advokat om att Polisen inte borde ha använt sig av Strukton Rails egen utredning. – Utan det borde ha gjorts, bedömer jag, om man ska använda den som underlag i en brottsmålsprocess av ett oberoende, utomstående bolag som inte samtidigt underhåller och driver de här vägskyddsanläggningarna. Både åklagaren och advokaten är alltså kritiska till att Strukton Rail, som är en part i målet, själva fått utreda om bomanläggningen fungerat. Förundersökningen lämnas nu över till åklagaren Katarina Lenter och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting beställer en opartisk utredning av bomanläggningen. Inte heller den nya utredningen visar några fel, men då har det hunnit gå ett halvår sedan olyckan. – Det som var intressant i det här målet egentligen var ju, fungerade vägskyddsanläggningen då olyckan inträffade eller fungerade den inte. Så den senare utredningen vi gjorde fick egentligen inte någon betydelse i målet eftersom den gjordes så sent. Till slut väljer Åklagaren Katarina Lenter att åtala Peter för vållande till annans död. Även om hon tycker att ett oberoende företag borde ha gjort den tekniska utredningen av bommarna direkt efter olyckan, finns ändå en utredning, resonerar hon. Peter säger att han hela tiden varit övertygad om att bommarna aldrig fällts ner. Han har inte tänkt så mycket på att det ska bli en rättegång. Men när rättegången närmar sig, drygt ett år efter olyckan, börjar han bli orolig. – Efter jul eller runt nyår började jag bli mer och mer orolig. Jag började sova väldigt dåligt. Jag vaknade i vargtimmen och tankarna gick igång. Det blev mer och mer nervöst. Sedan blev det ganska ansträngande med själva rättegången. ”Klockan är 12.30 här är Stockholmsnytt. En 56-årig man som misstänktes för att ha orsakat sin dotters död vid en tågkrock med Roslagsbanan frias av Attunda tingsrätt. Olyckan inträffade i början av januari i fjor vid en bevakad järnvägsövergång strax före Brobylund. Åklagaren ansåg att mannen varit oaktsam, bland annat pratat i mobiltelefon och kört för fort. Men Attunda tingsrätt anser inte att bevisen håller, och att det snarare är mycket som talar för att vägbommarna inte fungerade.” (P4 Stockholm 2014-03-07) – Utslaget på rättegången blev tydligare än jag hade trott eller tänkt eller förväntat mig med tanke på hur åtalet såg ut. Men det var väldigt skönt att bli helt friad på alla punkter. Peter frias på alla åtalspunkter. Och domstolen går till och med längre än så. Domstolen tar hänsyn till försvarets invändningar om att den tekniska utredningen har gjorts av samma företag som haft ansvaret för att bommarna ska fungera. Och skriver att det som framkommit istället talar för att bommarna faktiskt inte fungerat vid olyckstillfället. Domstolen väljer alltså att ta fasta på vittnesmålen om upprepade fel vid övergången, trots att Strukton Rails utredning inte visar några fel. Men hur kom det sig då att Polisen använde sig av Strukton Rails undersökning, trots att Polisen tidigt fått reda på att det fanns uppgifter om fel och brister på anläggningen? Claes Lundström är förundersökningsledare på trafikpolisen i Roslagen. Skulle du säga att Strukton Rail är en oberoende part i den här utredningen? – Med facit i hand är de ju inte det. När förstod du det? – När du ringde mig och ville göra den här intervjun. Fanns det ett resonemang om huruvida det var rimligt att de fick utreda sin egen anläggning? – Det var nog aldrig uppe till diskussion överhuvudtaget. Nej, enligt Claes Lundström pratade man aldrig om att det var problematiskt att företaget som ansvarade för säkerheten också fick utreda om den fungerat. Men trots det tycker han att Polisen gjorde en bra utredning. – Den är utredd, så länge polismyndigheten var förundersökningsledare, efter bästa förmåga. Hur bra var den förmågan då? – Jag tyckte den var bra. Ändå säger du att med facit i hand skulle ni låtit någon annan än Strukton Rail utreda det? – Ja, med facit i hand självfallet. Men då, när ärendet redovisades första gången, hade vi inte mer att redovisa. Sedan att det har funnits åsikter både från försvaret som ville ha mer uppgifter och som du påstår att åklagarmyndigheten haft kritik mot det här så kan man tycka att vi har tänkt på olika sätt. Sedan var som är rätt och vad som är fel och vad som är dåligt, det får eftervärlden döma oss för i så fall. Det var Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting som skickade ut Strukton Rail till olycksplatsen efter olyckan. Lars Ericsson som är säkerhetsdirektör på Trafikförvaltningen säger att det är så det brukar gå till. För till skillnad från Trafikverket, hämtar Trafikförvaltningen inte in några egna fakta när en allvarlig olycka inträffat. Och Lars Ericsson ser inte att Strukton Rail skulle ha ett egenintresse av att inte kunna visa några fel på anläggningen. – Jag anser inte att de har ett intresse av att ljuga, det är det jag menar. Men man kan ju, precis som domstolen har sagt, man kan ju säga att det finns någon slags jävsituation där, som inte är bra. Kan du förstå att man i domstolen … man skriver ju i domen sedan att man i någon mening godtar advokatens invändning om att det är en utredning som har gjort av samma aktör som har i uppdrag att sköta säkerheten, och att det påverkar bevisvärdet. Kan du förstå det resonemanget? – Jag kan förstå resonemanget och vi har dragit lärdomar av olyckan. Vi är inte nöjda med att vårt material inte håller i en domstolsprövning för det är ju det som har hänt. Vi har alltid möjlighet att föranstalta om en oberoende utredning, och vi gjorde det i det här fallet, om än lite väl sent, det ska jag erkänna. Men vår lärdom nu är att vi måste vara mycket snabbare på att reagera och se att här kan det finnas anledning att ta in ett oberoende företag som gör en utredning åt oss, vid sidan om den som Strukton eller någon annan leverantör gör. Det är en lärdom vi har dragit, så på det sättet förstår jag de här resonemangen. Lars Ericsson säger också att han blev överraskad över att så många upplevt fel och brister vid järnvägsövergångarna i Kårsta. De flesta av vittnena hade inte anmält felen till Trafikförvaltningen, och därför fanns ingen möjlighet för Trafikförvaltningen att undersöka dem. Och efter olyckan har Trafikförvaltningen beslutat att höja säkerhetsnivån vid korsningen genom att byta ut halvbommarna mot bommar som täcker hela vägbanan. Men hur var det då med det där mejlet som Peters advokat reagerade på, där Lars Ericsson skrivit till medarbetare på Trafikförvaltningen att ”Om vi kan svara 'bra' på dessa frågor tror jag bilföraren åtalas som ansvarig för olyckan, vilket är viktigt ut preventiv synpunkt”. – Det handlar egentligen bara om att jag vill inte komma i ett läge där vi inte svarar på ett sätt som polisen upplever är ett korrekt svar, där man får korrespondera fram och tillbaka, utan att man verkligen ger ett seriöst svar. Vad har bilföraren med det att göra? – Vi har uppfattningen att anläggningen har fungerat och den uppfattningen har ju vi då fortfarande. Sedan har man inte kunnat bevisa att den har gjort det. Det tycker vi är olyckligt och det drar vi lärdom av. Vi vill ju göra utredningar som duger i en domstol, och det är ju uppenbart att vår utredning har ju inte gjort det. Det kan man läsa i domen. Det är inte bra. Våra utredningar måste göras på ett sådant sätt så att de håller för en rättslig prövning också. Du skriver i det här mejlet att det är viktigt att bilföraren kan åtalas, ur en preventiv synpunkt. Skulle du säga att ni misslyckades när han friades? – Jag säger så här att domstolens beslut står ju där. Han är friad. Det är mitt svar. Är det ett misslyckande då? – Jag vill inte kommentera det på det sättet. Vi kan inte ha en annan uppfattning än en svensk en domstol. Vi accepterar domen. Lars Ericsson säger också att han i mejlkorrespondens med Polisen betonat att han sett allvarligt på vittnesuppgifterna att signalen visat vitt och rött samtidigt drygt två veckor innan olyckan. Lisa Hellkvist är kommunikationschef på Strukton Rail. Hon vill inte ifrågasätta vittnesmålen under rättegången, men säger att Strukton Rail är säkra på att teknikerna lagade felet med signalerna två veckor innan olyckan. Och hon säger att företaget inte har något egenintresse när de utreder en olycka. – Nej, vi har inget egenintresse, vi har ingenting att dölja. Vi är ute efter att göra ett bra jobb och se till att anläggningen fungerar bra. Det är vårt uppdrag. Det vi är intresserade av är att göra ett bra jobb. Hon säger att Strukton Rail alltid åker ut och undersöker anläggningarna när fel anmälts - och om det är fel på anläggningen så åtgärdas de. Strukton Rail är fortfarande övertygade om att utredningen var korrekt. Och om man ifrågasätter trovärdigheten i företagets egen utredning, ja då kritiserar man hela systemet inom järnvägsbranschen. – I så fall ifrågasätter man ju hur ett arbete utförs enligt lag. Enligt de lagar som Transportstyrelsen satt upp. Då blir det snarare en systemfråga som får diskuteras vidare i ett annat forum. På vilken sätt blir det en systemfråga? – Eftersom vi har följt de lagar och krav kring säkerhet som är uppsatta för branschen och om man då anser att det här systemet och de här lagarna och kraven inte uppfyller det vi behöver som medborgare får man ta frågan vidare. Och faktum är att det inte finns någon lag som kräver att en olycka ska utredas av en oberoende aktör. Claes Elgemyr är chef för sektionen infrastruktur på väg- och järnvägsavdelningen på Transportstyrelsen som reglerar säkerhetsarbetet på den svenska järnvägen. – De här utredningarna som görs av järnvägsföretagen, det finns inget syfte där och ska inte vara att utreda någon skuldfråga. Det är enbart för att förhindra en återupprepning. Då kan det vara bra att den som kan verksamheten också gör utredningen. Men i det här fallet blir utredningen avgörande för att kunna bedöma skuldfrågan. – Ja, men det är inte syftet med utredningen. Det är rättsväsendet, polisen, som har det uppdraget. Vi har bara uppdraget att förhindra att det sker en återupprepning. Och det är ganska tydligt också att vi ska inte behandla skuldfrågorna utan det är mer för att det inte ska hända igen. Och eftersom utredningarna inte ska behandla skuldfrågan, så är reglerna för utredningarna inte utformade för en svensk rättsprocess. – Visst kan de vara till hjälp, men en förundersökning som polisen gör de har väl andra metoder kanske, men visst kan de här utredningarna vara till hjälp, men syftet med dem är inte att ligga till grund för rättsväsendet utan det är för att förhindra återupprepningar. Frågan om vad det egentligen var som hände i Roslagsbroby när Peters dotter dog, får inget svar. Det enda vi vet med säkerhet är att bommarna var oskadda. Att det inte fanns några spår som visade att bilen svängt förbi bommarna i ett sent skede. Men samtidigt att tåget fått klartecken att passera övergången, och att den tekniska utredningen inte visade några fel på bomanläggningen. För Jan Eriksson i Kårsta betyder det att han fortfarande inte är säker på om bommarna fungerar eller inte. – Jag tror många tänker att man vill veta vad som har hänt. Jag vill också veta. Vad var det som hände? Var det bommarna? Hur rädda ska vi vara för våra bommar här nere? Men det som finns kvar, är konsekvenserna av olyckan. I Peters hus står ett fotografi på den yngsta dottern i fönstret. Bredvid står ett tänt ljus. – Vi lever med det här hela tiden. Det spelar ingen roll om det är jul eller nyår eller årsdagar…det är så påtagligt, vi bor ju kvar. Vi är ju här i den nya vardagen, med sorgen. Det är mer ett konstant läge. Sorgen blir tydligare när det är stilla. När det inte är rättegångar och sådant. Det blir lite tyst i bilen när vi åker förbi. Jag tänker på det varje gång. Reporter: Morris Wikström morris.wikstrom@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Under 1990-talet sprider sig second hand-modet bland svenska ungdomar och de gulskyltade UFF-butikerna spelar en viktig roll. Var och varannan tonåring går omkring i gamla skinn- och mockajackor som de fyndat i en av de stora och centralt belägna butikerna, övertygade om att deras konsumtion bidrar till att folk i fattigare delar av världen får ett bättre liv. Men i början av 2000-talet försvinner butikerna plötsligt och bakom märkets ideella fasad, surrar rykten om ekonomisk kriminalitet och sektliknande förhållanden. Snart kopplas UFF ihop med den danska utbildningsrörelsen Tvind. Tvinds resande utbildningar hade reformerat det danska folkhögskolesystemet på 1970-och 80-talen och fått stöd högt upp i politiska kretsar, men under senare år hade opinionen vänt. Vittnesmål om hjärntvätt och ekonomisk förskingring från personer som lämnat rörelsen, skapade stora rubriker i danska medier. Vad som egentligen var sant var svårt att få svar på. De ansvariga höll sig borta från rampljuset och upphovsmannen, den karismatiska Mogens Amdi Petersen, hade gått under jorden. Nu var han efterlyst av Interpol. Producent: Anna Gjöres

Drygt ett år har gått sedan debatten om Reva var som mest intensiv. Då handlade det om ID-kontroller i tunnelbanan och om polisens hänsynslösa jakt på papperslösa. Men vad hände med debatten? Kalibers nyhetsdokumentär handlar idag om det kontroversiella projektet Reva. Då, för drygt ett år sedan, var debatten intensiv. I debattartiklar, på kultursidor och i reportage diskuterades Migrationsverkets, Gränspolisens och Kriminalvårdens nya projekt Reva. Ett projekt med syfte att öka antalet avvisningar. Men kritiken landade mest i gränspolisens knä och debatten kom att handla mycket om hur invandrare krävdes på id-kort i tunnelbanan, hur polisen slog till på borgerliga vigslar och häckade utanför barnpsykiatrin. Allt för att få fast papperslösa som skulle skickas hem till sina hemländer. Det pratades om stasimetoder och att en ny polisstat växt fram, där invandrare eller de som såg ut som invandrare, skulle kontrolleras. Men vad var det som ledde fram till den här förändringen? Och hade medierna och allmänheten verkligen förstått vad Reva egentligen handlade om?   Nu, 2014, har debatten om Reva tystnat. Men på olika håll fortsätter kampen. Till exempel här i Jesusparken nära Möllevångstorget i Malmö där ett gäng aktivister tältar i protest mot att flera afghaner ska avvisas. Det är fortfarande kallt ute och en av de som riskerar att avvisas, Zabihullah Nadeem, visar runt i tältlägret. – This is the tent. We fixed it yesterday and we were here last night also.  You have some beds here and blankets. – Yes some warm things, it was very hard to stay here last night.  You slept here? – Yes we slept here. But it was very cold, and some friends got sick, but we will continue this. De flesta här är med i olika nätverk såsom Aktion mot Deportation och Asylgruppen som jobbar aktivt mot Reva. De berättar att en del blivit sjuka av kylan men att de ska fortsätta med protesterna. En av de som sökt sig hit är Zabi Rahimi. Han säger att han avskyr Reva.  – No I am actually not interested to talk about Reva. Because I really hate it. Why do you hate it? – Because it´s a fucking stupid system.   Have you protested against it? – Yeah, many times. As much as I could. And why? – Cause I really hate it. It´s an indecent system. Hej jag kommer från Sveriges radio och gör ett program om Reva. Vad tycker du om Reva? – Jag tycker att Reva är förkastligt, säger aktivisten Heram Li.  Varför då? – Dels för att det utgår från rasprofilering. Man kan ju inte ha ett rättsväsende där polisen kollar och ser hur du ser ut och därefter stoppar dig. Det är ju mot allt som har med mänskliga rättigheter och demokrati står för. Aktivisterna här är långt ifrån ensamma med att ha uppfattningen att Reva handlar om id-kontroller på stan. Den föreställningen har också flitigt förmedlas i olika medier. I till exempel SVT:s morgonsoffa då det lät så här för ett år sedan. “Ska polisen få stoppa och kräva identifiering av människor som ser ut vara i Sverige utan tillstånd? Ja det har diskuterats intensivt de senaste veckorna efter polisens så kallade Reva-projekt där man stoppat människor i till exempel Stockholms tunnelbana på jakt efter papperslösa”. SVT, Gomorron Sverige SVT var inte ensamma. I Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet med flera kunde man läsa om polisens Reva-kontroller. Och när Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask kopplade även han ihop Reva med de inre utlänningskontrollerna. Men Reva handlade inte om id-kontroller på stan. – Reva-projektet är egentligen något ganska tråkigt administrativt som kanske framförallt sker inne på Migrationsverkets kontor bland deras handläggare. Det handlar om att effektivisera handläggningen av verkställighetsärenden, säger Peter Leander som står bakom en färsk rapport från den väns­terorienterade tankesmedjan Arena idé. I rapporten har Peter Leander granskat polisens inre utlänningskontroller och hur de uppkommit. Enligt honom har Reva lett till att man fått mer tid över till att göra fler id-kontroller på stan. Men han menar att det inte går, som många medier har gjort, att sätta likhetstecken mellan Reva och polisens id-kontroller.  – Man pratar om polisens Reva-projekt, man pratar om Reva-poliser, polisens Reva-kontroller. I media av någon anledning så används det här Reva-begreppet på just inre utlänningskontroller. Det finns ett missförstånd där. Men det har varit felaktigt? – Ja det är det. Man har slarvat. Det blir väl mer slagkraftigt att kalla det Reva. För att förstå hur Reva kom till får man gå tillbaka till december 2008 då regeringen skickade ut sina regleringsbrev. Alltså de uppdrag som varje år delas ut till Sveriges myndigheter från regeringen.   I regleringsbreven till Migrationsverket, Kriminalvården och Gränspolisen uttryckte regeringen att man ville att de tre myndigheterna skulle göra en översyn för att öka antalet verkställigheter, alltså att fler skulle skickas tillbaka till sina hemländer. Detta hade regeringen aldrig uttryckt tidigare. En av anledningarna var att få ner de långa handläggningstiderna och att minska trycket på Migrationsverkets förvar. Året efter, 2009, avsattes 10 miljoner kronor och en av satsningarna blev Reva, en förkortning av Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Och projektet gick ut på att jobba smartare i byråkratin. Det handlade bland annat om att tjänstemän skulle ta över ärenden när deras kolleger blev sjuka och att dela in ärenden efter svårighetsgrad. Inne på polisstationen i Malmö sitter gränspolisens chefer Kristina Hallander Spångberg och Leif Fransson. Här var man först ut med projektet som först skulle testas i Skåne. Och den nya metoden nådde framgång. – Vi blev effektivare. Vi ökade antalet verkställigheter markant. Skånes verkställigheter gick upp med 25 procent från 2010 till 2011, säger Kristina Hallander Spångberg. – Innan har det varit så att de svårare ärendena hade man aldrig tittat på innan. Nu avdelade man ett antal utredare som i lugn och ro fick jobba med de här svårare ärendena och då ledde det också till att man nådde en framgång där och sedan var det en grupp som bara jobbade med de här lite snabbare ärendena. Så att med en tydlig uppdelning får man också en specialisering och med det får man också upp en kunskap och en snabbhet i olika ärenden, säger Leif Fransson. Det var alltså det här Reva handlade om - att dela upp olika ärenden poliser emellan efter svårighetsgrad. Inte om de inre utlänningskontrollerna. Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg säger att det spred sig en frustration inom polisen när medierna inte förstod vad Reva egentligen var. – Det är klart att det är frustrerande. Jag tyckte och kände så här: fast man levererade sakliga uppgifter så fastnade inte det hos ett antal journalister, säger Leif Fransson. - De journalister som faktiskt beskrev vad Reva var. De försvann ju, säger Kristina Hallander Spångberg. I debatten menar du? – Ja, det försvann. Det kom aldrig upp. – Man vill ju alltid ha ytterligheterna. Det jag kan tycka är tragiskt är att journalister inte engagerar sig mer i att ta reda på vad sanningen egentligen är. Vad är det här? Utan man har redan förutbestämt att så är det. Det kan jag tycka det är synd att man inte kan ha en nyanserad debatt - att det här är Reva och här är det som är fel, säger Leif Fransson. – Det som är trist med det är att när det blir en sanning i media, då styrs ju också den allmänpolitiska debatten, det blir väldigt polariserat och det tjänar ju inget syfte, säger Kristina Hallander Spångberg. Men även om Reva var en administrativ metod så kontrollerades ju människor på stan, till exempel i tunnelbanan. Någonting hade ju hänt. För att förstå hur de inre utlänningskontrollerna har blivit allt fler får man backa till 2001. Då Sverige går med i Schengen. Syftet med Schengen var att människor skulle kunna röra sig helt fritt mellan de EU-länder som ingår i samarbetet. Men för att kunna öppna gränserna ställdes ett motkrav från EU. De inre utlänningskontrollerna, som gick ut på att polisen skulle göra kontroller innanför landets gränser. Det för att motverka illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet såsom människosmuggling. Men till en början gjordes det få kontroller. Det framgår av Gränskontrollutredningens betänkande från 2004. Där beskrivs det också att det fanns en osäkerhet inom polisen hur kontrollerna skulle genomföras. Man var orolig att kontrollerna skulle bryta mot diskrimineringslagen. 2007 började polisen föra statistik över antalet kontroller. I statistiken kan man se att polisen då börjat prioritera kontrollerna. 2007 gjordes 10 000 kontroller året efter 17 000. Sedan, i juni 2011, hände något. Då Rikspolisstyrelsen i en FAP, alltså i sina allmänna råd och föreskrifter, gav ut en text om de inre utlänningskontrollerna till polismyndigheterna runt om i landet. Nu slog man fast att kontrollerna skulle vara en integrerad del av polisens olika verksamhetsgrenar. Här förklarade man också att kontrollerna var en viktig åtgärd eftersom vi gått med i Schengen. Det här var alltså orsaken till varför de inre utlänningskontrollerna hade ökat så markant. Men i Skåne fanns det även en annan bidragande faktor till varför antalet inre poliskontroller ökade. I slutet av 2011 drabbades Malmö av en mordvåg och polisen stod handfallen. Skånepolisen beslutade därför att begära en nationell förstärkning från andra polismyndigheter - poliser som skulle bistå Malmöpolisen i kampen mot mordvågen. Malmöpolisen förstärktes och sammalagt arbetade en tid 300 poliser I Malmö som hjälpte till dels med mordutredningarna men också med att patrullera på Malmös gator. Satsningen döptes till Operation Alfred. – Så man ökade antalet poliser i yttre tjänst dramatiskt och de gjorde ju många personkontroller. På hotspots, där man vet att det begås brott och de kontrollerna förstod jag när den debatten kom bakades ihop med de inre utlänningskontrollerna, säger Kristina Hallander Spångberg. Skåne var först ut med Reva. Men snart skulle andra polismyndigheter också implementera den nya administrativa metoden i sitt arbete. 2013 inleddes projektet i Stockholm.   I bland annat SVT och P3 Nyheter kunde vi för ett år sedan höra flera personer som berättade om hur de blivit kontrollerade av polisen i tunnelbanan. "- Ja, det var så att jag stod och väntade på en kompis innanför spärrarna och jag hade dragit mitt SL-kort och jag hade inte plankat eller någonting. Och då kom det en polis och frågade mig om jag skulle kunna följa med åt sidan. Jag skulle vilja se ditt pass för du är misstänkt för att ha kommit illegalt in i Sverige Vad känner du när det här händer? - Det känns dåligt. Det känns diskriminerande" " - De frågade mig först på engelska om jag kan prata svenska. Hur kom jag hit och hur länge hade jag bott här. Hade han någon anledning att stanna dig tycker du?  - Absolut inte. " Vittnesmål från tunnelbanan SVT och P3 Nyheter I de större medierna rapporterade man om polisens Reva-kontroller. Men faktum var att när de första medierna började skriva om kontrollerna hade inte ens Reva startat i Stockholm.  – Ja de har vi ju genomfört under flera år, säger Per-Uno Johansson som är enhetschef vid Gränspolisens utredningsenhet i Stockholm. Så det hade ingenting med Reva att göra? - Nej, absolut inte. Och ändå kopplades det ihop, hur kunde det bli så tror du? – Det kan inte jag förklara för vi förklarade för journalisterna gång efter annan både jag och min chef i ett antal intervjuer att det fanns ingen koppling. Men du berättade det här för journalisterna att det här hade inte med Reva att göra ändå så skrev de att det hade med Reva att göra, vad tänker du om det? – Ja, jag tycker det är tråkigt att de inte lyssnar på vad man säger. Jag får intrycket av att de redan hade bestämt sig att här ska vi köra en drive och då gjorde man det oavsett vad vi sa.    Sen då all den här kritiken som kom då, varför upplevde så många att de blev diskriminerade i tunnelbanan? – Ja, det kan ju inte jag svara på.  För det var ju många som upplevde då att de blev diskriminerade. – Ja, men då uppmanade vi dem att de skulle göra en anmälan så att man får utreda det. Men hur lätt eller svårt är det att genomföra den här typen av kontroller utan att diskriminera någon? – Ja nu förstår jag inte riktigt hur du menar. Vi upplever inte att de här kontrollerna var diskriminerande. Nej, men det var ju många som gjorde det. – Jag kan ju inte svara för hur de upplevde det. Jag kan inte svara på hur andra upplever vissa kontroller. Men går ni på utseende? – Nej, vi går inte på utseende utan vi går på andra omständigheter och nu måste jag bryta för nu har de här minuterna gått för länge sedan. Ja, okej. Tack så mycket. – Tack, hej. Även om frågan om diskriminering i tunnelbanan fortfarande är känslig för polisen så kvarstår faktum. Reva hade inte ens inletts i Stockholm när medierna började skriva om id-kontrollerna i tunnelbanan. Även i Skåne pekades vissa metoder ut som en del av Reva. Till exempel att man slog till på borgerliga vigslar i jakten på papperslösa. – Att vi kontrollerar borgerliga vigslar. Så länge jag har varit här och några år innan dess har man gjort det, säger Leif Fransson vid Gränspolisen i Skåne.  Det var långt innan Reva? – Ja, det var långt innan. Det var 10 år. Alltså så länge man har sysslat med utlänningsverksamhet så har man kontrollerat borgerliga vigslar. Men var gick det fel då, var kommer det här ifrån, den här missuppfattningen då? – Jag tycker du ska fråga Linda Stark som skrev den första artikeln, säger Kristina Hallander Spångberg. Det var där det blev fel? – Ja. Linda Stark var en av de första journalisterna som skrev om Reva-projektet i reportagetidningen Re:public. – Idén kom egentligen från redaktionen och de frågade om jag ville undersöka vad det var som gjorde att ungdomar som levde gömda i Malmö kände sig väldigt rädda för att gå ut och de kände att de var extra bevakade av polisen, säger Linda Stark. Vad var det du kom fram till då? – Först och främst tog jag kontakt med de som jag hade kontakt med innan som träffade gömda i Malmö. Och de bekräftade den bilden. Och jag hörde av mig till flera och alla sa samma sak. Och när jag kollade runt lite på nätet så hittade jag på något sätt ett dokument från polisen där det handlade om Reva. I den längre artikeln som fick stort genomslag och som lade grunden till hur andra medier uppfattade vad Reva var kunde man läsa att id-kontrollerna på stan, stormningar av borgerliga vigslar och påringningar till BUP, allt var nya metoder som en del av Reva. – Jag tycker också att det är problematiskt om man säger Reva-kontrollerna i tunnelbanan. Jag har inte velat använda det. Men för du skriver ju också det att id-kontroller på stan är en del av Reva? – Ja, för att kan man koppla ihop samman de här arbetsmetoderna med Reva? Ja, ju mer effektiva vi är i det administrativa arbetet desto mer tid har vi för spaningsarbetet och det är ju inre utlänningskontroller. I Linda Starks artikel står det att polisens arbetsmetoder var en del av Reva. Men hon tycker ändå inte att det är hennes ansvar vad andra medier senare har skrivit. – Alltså jag kan bara ta ansvar för min artikel. Där jag är tydlig med att skriva att det är en konsekvens av Reva. Sedan om andra medier har skrivit det kritiserade Reva-projektet när det kom till Stockholm. Det får ju stå för dem. Men kunde du ha varit tydligare så här i efterhand? – Det jag kunde ha varit tydligare med var kanske att metoderna i sig kanske inte var nya. Gränspoliserna Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg igen. -- Många hade en grov missuppfattning. Men mycket av upprördheten kom ju från de här metoderna man använde. Att man går in på borgerliga vigslar till exempel. Spelar det någon roll att man kallar det för Reva eller inte? – Nej, men då tycker jag att journalisterna ska föra ut att när det gäller borgerliga vigslar handlar det om rätten att göra inre utlänningskontroller. Alltså som journalist tycker jag att det är viktigt att man åtminstone för ut ett korrekt budskap så att folk åtminstone kan ta ställning till - vill jag ha en inre utlänningskontroll? Då får man förklara vad är en inre utlänningskontroll och så får man ha en diskussion utifrån det och då kan man ju ha en livlig debatt. I Debatt på teve eller var som helst. Men man måste åtminstone leverera korrekta slutsatser på ett korrekt material. Annars går det inte att förändra något? – Nej, det är ju helt omöjligt. För då pratar vi om äpplen, medan journalisterna pratar om päron och sen uppfattar allmänheten det som apelsiner. Alltså det är helt omöjligt att få ut något vettigt eller konkret av det. Nils Funcke är författare, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor. Han menar att den här typen av missuppfattningar kan skada allmänhetens förtroende för journalistiken.  – Det är ju alltid så att man ska beskriva saker och ting sakligt. Det tjänar ju inget till att bedriva och gå ut med överdrifter, för rätt som det är kommer sanningen ikapp det här och då undergräver man ju tilltron till medierna och risken är ju att man utsätter myndigheterna för medborgarnas avoghet när det faktiskt inte är motiverat. Så ska ju en bra journalistik inte fungera heller utan vi ska ju dra upp oegentligheter och tillkortakommanden och allt vad det nu kan vara, men man ska ju ändå beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. – Och sedan som sagt var då också att tilltron till myndigheterna minskar och jag säger inte att ambitionen ska vara att de ska ha hög trovärdighet, men ska de falla, så ska de falla på att de faktiskt gör dumheter eller felaktigheter. Inte att man målar upp en bild av att de är korrupta eller att de är invandrarfientliga eller vad det nu kan ha varit i det här sammanhanget. I Kalibers nyhetsdokumentär har du idag fått höra om hur medier rapporterat om Reva. Hur en missuppfattning spridit sig om att Reva handlade om de inre utlänningskontrollerna. Men att Reva aldrig handlade om det, utan var en administrativ metod som användes av bland annat polisen. Men hur har det gått då? Antalet inre utlänningskontroller har ökat år för år. 2012 gjordes det över 42 000 inre utlänningskontroller i Sverige. Samtidigt har polisen i Stockholm beslutat att inte längre genomföra kontroller på tunnelbanan. Reva-projektet kommer i sommar att avslutas och bli en ordinarie del av Polisens, Migrationsverkets och Kriminalvårdens verksamheter. Men samtidigt har man blivit mindre effektiv och lyckats avvisa färre personer under 2012 och 2013 än i början av projektet.   Peter Leander på Arena idé som skrivit rapporten om de inre utlänningskontrollerna tror att Reva-debatten hade kunnat landa annorlunda om det inte skett någon missuppfattning om vad Reva var. – Polisen har fått bära ett hundhuvud i den här debatten som kanske skulle kunnat ha getts till politikerna. Vad hade hänt då om debatten hade riktats mer åt det hållet? – Det är ändå en ansvarsfråga. Vad beror den här viljan på? Man kunde ställt politiker mer till svars för de inre utlänningskontrollerna, än enbart polisen. Att se den politiska dimensionen av det här. Och i Jesusparken i Malmö fortsätter tältprotesterna. Och även om man här har börjat förstå att Reva inte är samma sak som de inre utlänningskontrollerna så tycker i alla fall aktivisten Heram Li att debatten lett till något positivt. – Jag tror generellt på ett sätt att det har blivit bra. För man här ändå uppmärksammat frågor kring det och folk har fått en djupare förståelse kring det. Sen hade man kanske kunnat önska sig att debatten inte tog slut när det blev ointressant efter en månad när Jonas Hassen Khemiri hade skrivit en debattartikel och alla hade lajkat den på Facebook och sen va alla nöjda och gick hem. Och där tog ju varken Reva eller de inre gränskontrollerna slut. Det är väl någonting man kanske kan tycka är tråkigt. Men samtidigt så tror jag att fler i samband med det har engagerat sig, kollat upp mer, läst på mer. Att det ändå finns en mer levande debatt efter än före. Reporter Mikael Funke kaliber@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se