Podcasts about statistiska centralbyr

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Tisdagen fjärde maj 1982. Vid Stockholms central blir en taxichaufför stoppad av en man som säger att han blivit förgiftad och behöver sjukvård. ”Jag ska till Fruängens läkarhus, det är bråttom”, säger han. Taxichauffören tycker det hela är lite konstigt. Mannen verkar inte sjuk utan bara orolig. Klockan halv tolv släpper han av mannen vid slutdestinationen. Bara en kort stund senare hör han en chockerande nyhet på bilradion - en knivbeväpnad man har dödat och skadat flera personer inne på läkarhuset i Fruängen. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast för PodMe. Källor Polisens förundersökningsprotokoll, domen i Stockholms tingsrätt, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Folkbokföringen, Statistiska Centralbyrån.

Dagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån visar att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål om 2 procent. Det är tredje månaden i rad. Ger detta råg i ryggen till Riksbanken att sänka styrräntan ännu mer? Vad är det som styr och hur beroende är Riksbanken av vad den Europeiska centralbanken gör? Idag sänkte ECB sin styrränta med 25 punkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Jan Andersson, ekonomireporter Ekot

Dagens inflationssiffror från Statistiska Centralbyrån visar att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål om 2 procent. Det är tredje månaden i rad. Ger detta råg i ryggen till Riksbanken att sänka styrräntan ännu mer? Vad är det som styr och hur beroende är Riksbanken av vad den Europeiska centralbanken gör? Idag sänkte ECB sin styrränta med 25 punkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar och Jan Andersson, ekonomireporter Ekot

Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.Reporter: Martina PierrouHur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.Reporter: Fanny HedenmoGolfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?Reporter: Alexandra Sannemalm

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Den första mars 1971, slutar en lång rättsprocess i en hemsk tragedi när fyra personer skjuts ihjäl – under pågående förhandling på Tingsrätten i Söderhamn. Källor: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Bloggen Fyng funderar, Kyrkböckerna i Söderala, Mo och Bergvik samt Statistiska Centralbyrån. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Faster Gun blev 15 år gammal. Men i en stad som vill stå på de svagas sida, är de offentliga påminnelserna om vad som hände på Umedalens sjukhus få, konstaterar Mårten Arndtzén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Listan är på fjorton rader och skriven på linjerat papper. En stycke kappa, fyra par byxor, tre stycken nattlinnen, ett par skor och så vidare. Och längst ned: daterad den 27 januari 1947. Umedalens sjukhus.Ett par veckor tidigare hade flickan som skrevs in tillsammans med de här sakerna firat sin elvaårsdag på Margarethahemmet för bildbara, fallandesjuka barn i Knivsta. Hon hette Gun Dagny Arndtzén och var min pappas storasyster. En av fyra, faktiskt, vilket anges som ett av skälen för ”intagning å anstalt” i det läkarutlåtande som bifogas ansökan till Margarethahemmet, sommaren 1944.”Föräldrar småbrukare med egen stuga, ett rum och kök. Svårigheter under dessa omständigheter att ha patienten hemma” står det. Men någon misär var det inte frågan om. I en social utredning som görs i slutet av 1940-talet konstateras att hemmet är rent och snyggt, barnen bra klädda och föräldrarna duktiga och skötsamma. ”Ej tattarsläkt”.Men Guns anfall var periodvis både frekventa och allvarliga, och på den här tiden betraktades epilepsi som en mentalsjukdom - insania epileptica. Möjligen hade hon också vissa sociala svårigheter, även om hennes storasyster Karin inte alls kände igen att Gun skulle varit ”elak mot kamraterna”, som det står i utlåtandet, när jag tog upp saken med henne för några år sedan.Hur patienten påverkades av att bli hämtad med bil och, ensam, körd de sextiosex milen från Storseleby i Västerbottens inland till Margarethahemmet i Uppland vet vi inget om. Hon var åtta år och ingenting tyder på att hon någonsin återsåg någon i sin familj. Men det var det första hon bad om, när hon några år senare överfördes till Umedalens mentalsjukhus i Umeå: ”Ville till sitt hem, då hon ändå var så nära hemma”, som det står i journalen.Jag var i ungefär samma ålder som Gun när jag kom till Umeå, drygt tre decennier senare. 1980 flyttade min familj från Västerbottens inland till residensstaden vid kusten, precis som många andra gjort och skulle göra. 80-talet var en expansiv period, inte minst för kulturlivet här. Nästan 20 år före Richard Florida lanserade Åke E. Andersson, professor i regionalekonomi vid Umeå universitet, begrepp som ”Den kreativa regionen” och ”K-samhället”, där kommunikationer, kunskap, konst och kreativitet stod för nycklarna till framtiden. Politiken lystrade.1987 utvidgades universitetet med en konsthögskola och jag skrev in mig på A-kusen i idéhistoria, utan en tanke på vad det skulle leda till för slags försörjning. Så bortglömda var redan de knappa omständigheter som hade tvingat mina farföräldrar att sätta ett av sina barn på anstalt.Umeås kulturliv kännetecknades, och gör det fortfarande tror jag, av progressivitet och kanske en viss präktighet. I vilken annan svensk småstad var 90-talspunkarna både veganer och nykterister? Umeandan manifesterar sig i den offentliga utsmyckningen också: 2019 fick Umeå Sveriges första kommunala #metoo-monument, när Camilla Akrakas metallicröda puma placerades på Rådhustorget mitt i stan, vrålande mot himlen. Ett stenkast från Knutte Westers mer stillsamma bronsskulptur på busstorget, föreställande två barnhemsbarn i Riga, en pojke och en flicka, försjunkna i sig själva och någonting vagt fågelformat de håller i sina kupade händer.Där står Umeå: på de utsattas och bortglömdas sida. Eller?Flickan i Westers skulptur ser ut att vara i samma ålder som faster Gun var när hon dog, hösten 1951. Drygt tre och ett halvt år tillbringade hon på Umedalens sjukhus, och någon rolig tid var det inte av journalen att döma. När jag läser den ser jag sköterskor i stärkta uniformer som snörper på munnen framför mig. De epileptiska anfallen upphör så gott som helt men Gun mår inte bra på sjukhuset och ligger det mesta av tiden på den heloroliga avdelningen.Det här är under de år Umedalen blir ledande i landet på att utföra lobotomier: efterkrigstidens progressiva men experimentella, psykiatriska kirurgi, belönad med Nobelpriset 1949. Ingreppets tydligaste effekt var att patienterna blev mer lättskötta, vilket ibland också var det uttryckliga motivet för det. Majoriteten av dem som lobotomerades var kvinnor, och ingrepp förekom på både epileptiker och barn. Drygt 7 procent avled under eller till följd av operation. 1951 utfördes 162 lobotomier på Umedalen.Men inte på Gun, som i stället avled till följd av akut lunginflammation. Vilket hon 1951 faktiskt var ensam i Sverige om att dö av, som kvinna i åldersgruppen 15–19, enligt Statistiska Centralbyrån. Någon av de stränga sköterskorna kanske glömde att stänga ett salsfönster? Vad vet jag. Faster Gun blev 15 år gammal.Mentalsjukhuset stängdes i slutet av 1980-talet, men jag minns den kusliga laddning som svävade över Umedalen, namnet och platsen. Det hade ingenting med Gun att göra: eftersom familjen inte talade om henne, blev jag inte medveten om att hon funnits förrän långt senare. Men det var bland annat för att tvätta bort dårhusstämpeln som en skulpturpark började anläggas här på 90-talet. I dag står ett fyrtiotal permanenta skulpturer här, några av internationella stjärnor som Louise Bourgeois, Anish Kapoor och Jaume Plensa.Men trots att samtidskonsten länge älskat att gräva i det förflutna, och gärna just där den står, så påminner bara något enstaka verk i parken uttryckligen om den vård som bedrevs här, och inte ett enda om lobotomierna och deras offer. Det hade nog stått i strid med parkens syfte att – i K-samhällets anda – öka områdets attraktivitet för barnfamiljer och företag. Kanske är människor som lider av schizofreni, och som utgjorde majoriteten av de som lobotomerades här, inte en tillräckligt röststark eller politiskt intressant grupp för att motivera ett minnesmärke? Det skiljer dem visserligen inte från Vipeholmsanstaltens så kallat ”sinnesslöa” patienter - som har tillägnats såväl en uppmärksammad gobeläng av Ann Böttcher som en minnessten på Norra Kyrkogården i Lund. ”Var resan stormig huru skön är hamnen” står det på den.Min farfar blev inte särskilt gammal, men farmor överlevde Gun med ett drygt halvsekel. Faster Karin, som var varmt religiös, berättade för mig om en händelse som möjligen var ett tidigt tecken på den demens som skulle prägla de sista åren i hennes mammas liv. Det var så att hon började gå runt och leta, öppna garderober och titta bakom dörrar, som om hon tappat bort någonting. Men vad? Det kunde hon inte säga. Till slut tog Karin mod till sig och frågade rakt ut om det var Gun mamma sökte efter? Ja. Det var det. Men hon är i Himlen nu, sa Karin. Är det så? Då är det bra, sa farmor och slutade leta. Mårten Arndtzén

17% av männen i Sverige har inga nära vänner, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Hur är det för dig, vad har du för erfarenheter av att hålla liv i en vänskapsrelation? Har du en bästa vän? Vi pratar om manlig vänskap i kvällens Karlavagnen. Har du en bästa vän som du haft kontakt med sedan barndomen eller sedan ni gjorde lumpen? Tror du att kvinnor är bättre än män på att hålla i sina vänner från förr eller skapa nya nära relationer? Varför? En bästa vän kan vara en nästan lika viktig person som en kärlekspartner . Hur är det för dig? Är du man och har en vän som du kan prata med allt om och vad gör ni när ni ses? Är det bara en myt att kvinnor har närmare kontakt med sina tjejkompisar, än en man har med sina vänner+ Kanske har det förändrats på 2000-talet. Hur ser du på vänskap mellan män? Var har du hittat dina vänner? Har de hängt med hela livet eller dykt upp senare i samband med exempelvis jobb, pappagrupper eller hobbyer? Har du en specifik bästa vän, ett litet gäng eller en stor vänskara? Programledare: Sanna LundellKarlavagnen startar kl 21.40 och telefonslussen öppnar kl 21.00 - ring 020-22 10 30. Mejla: karlavagnen@sverigesradio.se. Vi finns också på sociala medier där kan du söka upp oss och dela dina tankar om vänskap.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Sofia Söderholm

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur och vi står inför några riktigt tuffa år. De allra rikaste kommer kanske få en mindre aktieportfölj - men för hundratusentals svenskar så kommer det bli extremt tufft. Antalet personer som har så kallad låg ekonomisk standard har vuxit rejält sen Sverige senast hade en så hög inflation som vi har nu. 1991, så hade 7,3 procent av svenskarna låg ekonomisk standard enligt Statistiska Centralbyrån. 2020 var den siffran 14,7 procent. Värst drabbade är ensamstående mammor. Samtidigt som elpriser, boräntor, drivmedel och matpriser rusar i höjden så förväntas också arbetslösheten öka de kommande åren - är Sverige på väg att bli ett fattigt land? Vi har precis haft val och högern håller som bäst på att bilda regering - vad kan de göra för att vända situationen? Om det här pratar vi om i dagens avsnitt av Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Om ännu en kris för statsministern och ännu en gång hur den politiska vilden kan lösa det, om bromance i regeringen, om politiker som får läsa upp taskiga tweets om sig själva i tv och om det som brukar kallas för opinionsmätningarnas Rolls Royce. Historiskt har vi haft 12 misstroendeförklaringar i Sverige, två stycken har gällt justitieminister Morgan Johansson. Statsminister Magdalena Anderson har sagt att om han fälls kommer hela S-regeringen att avgå, inklusive henne. Det är kris, 100 dagar före valet. Allt kan avgöras av den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Vi pratar om ett fenomen som vi anammat från USA med kändisar men i Sverige applicerat det på politiker, att de får läsa elaka tweets om sig själva på tv och reagera på dem.Det kommer opinionsundersökningar titt som tätt men den absolut tyngsta är den från Statistiska Centralbyrån som precis kommit. Vi får höra hur det går till bland annat hos moderaterna när den släpps.Moa har kollat hur det ligger till med vänskapsrelationerna i regeringen, och hittat förutom vem som är Magdas bästis, även ett par grabbduon bland ministrarna som verkligen hittat varandra.Lyssnarfrågan kommer från Sofia som undrar vad en partisekreterares uppgifter egentligen är? Lova har mycket att berätta om det. Bland annat att det är den person inom partiet som har till uppgift att ta hand om alla interna bråk, skandaler och surdegar inom partiet, så att partiledaren slipper ta sånt tjafs.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Avsnitt 21. Statistiska undersökningar - ett av journalistikens grundläggande redskap. "Hårda siffror målar en bild av oss och världen omkring oss" säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB, Statistiska Centralbyrån. Men hur pålitlig är undersökningar? Den går alltid att ifrågasätta och skruva isär. Och hur bra är journalister på statistik? MurvelMarko reder ut med Johannes Cleris, som även arbetat som journalist i drygt 15 år. "Många journalister frågas oss varför, men det är inte nödvändigtvis vi som ska svara på den frågan. Men vi har på SCB en viss analyskapacitet"(7:15). Testet handlar om fotboll (42:33) Inspelad på Goto10 vid Hammarbykajen i Stockholm 15 september. Musik: Emmon Foto: Henrik Montgomery Grafik: Johan Hallnäs

En trailer för avsnitt 21 av mediepodden MurvelMarko. En undersökning kan efter närmare analys stå på svajiga ben. Den används ofta som topp i nyheterna. Ett redskap som gjord för journalistik. Men hur ska vi förhålla oss nyanserat till den, för mycket kan gå fel i vår iver att vinkla. Jag pratar journalistik och statistik med Johannes Cleris, pressansvarig på Statistiska Centralbyrån. Han har också jobbat som journalist i drygt 15 år. Hela avsnittet läggs ut i slutet av september.

Mer än 25 000 skilsmässor ägde rum år 2019 enligt Statistiska Centralbyrån. Även om den siffran varierar över åren så visar trenden att antalet har stigit sedan år 2000. Det här avsnittet ska därför handla om skilsmässa. Vi har träffat Susanne som berättar om när hennes äktenskap kraschade. I avsnittet hörd också advokat Lydia Hulten Cavallius som hjälper klienter i familjerättsliga ärenden.

Under 70- och 80-talet var antalet adoptioner från utlandet som allra högst i Sverige. Omkring 11 500 personer adopterades under 70-talet, enligt Statistiska Centralbyrån. Lara var en av dem och i det här avsnittet berättar hon om vad hon utsattes för i sitt ursprungsland Ecuador och hur det var att sedan adopteras till Sverige. I avsnittet pratar vi också med Tobias Hübinette, Docent och Lektor vid Karlstad Universitet, som forskat i adoption och migration.

Nyhetssvep från vecka 49, 2020! På agendan har vi regeringsuppdrag & #bopol, K-Fastigheter & Finja Prefab, Bonava & in-house arkitekter, Statistiska Centralbyrån & pandemieffekter och några key-takeaways från Sveriges Arkitekters senaste branschrapport. Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Danijel och Martin .Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)Intro, Sacha Bahen Cohens tal om demokrati i filmen The Dictator.2)De hemliga protokollen är nog en av de mest omdiskuterade skrifterna i världen. Denna skrift kan jämföras med Machiavellis Fursten och avhandlar hur en liten grupp invigda människor på ett cyniskt sätt utan etik och moral planerar att lägga resten av mänskligheten under sig och göra dem till sina slavar. Det framställs ofta att dokumentet är en förfalskning, men det spelar faktiskt ingen roll om det är det då man i dem kan se flera tydliga paralleller med den rådande samhällsutvecklingen. Många känner till skriften men desto färre har läst dem och ännu färre har förstått den fulla innebörden av vad som faktiskt avhandlas däri. Vi har har låtit lyssnaren Ida läsa in utvalda delar ur Sion Vises Protokoll, spelar upp dessa och ger sedan våra kommentarer. I detta avsnitt så hinner vi med utdrag ur protokoll nr 12-19.3)Ebba Gröns låt Staten och Kapitalet4)Länkar till avsnittetVår discordkanal där lyssnare kan prata med andra lyssnare https://discord.gg/6queR7FcvaRoger Aase berättar om frimureriets hemligheterhttps://www.youtube.com/watch?v=SSHjgBHc4aEBoken No Treason om frimureri som Danijel rekommenderadehttps://files.libertyfund.org/files/2194/Spooner_1485_Bk.pdfBoken Masters Carpet om frimureri som Danijel rekommenderadehttp://www.coloradofreemasons.org/pdfDocuments/library/TheMastersCarpet.pdfBoken Morgans Freemasonry om frimureri som Danijel rekommenderadehttps://archive.org/details/morgansfreemason00morg/page/12/mode/2upStatistik på dödligheten i Sverige 1980-2020 hämtat från Statistiska Centralbyrånhttps://docs.google.com/spreadsheets/d/1vgsLjAr3_2aO5C9TL5Qh1yDVinxCXZ8Dxfvi3YnT0NM/edit?usp=sharingIntressant text om Sion Vises Protokollhttps://experimentlandet.blogg.se/2020/may/forlaten-faller-sion-vises-protokoll.htmlAnalys av Sacha Baron Coens tal i ADLhttps://youtu.be/mk12b4oOlZs

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Danijel och Martin .Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)Intro, Sacha Bahen Cohens tal om demokrati i filmen The Dictator.2)De hemliga protokollen är nog en av de mest omdiskuterade skrifterna i världen. Denna skrift kan jämföras med Machiavellis Fursten och avhandlar hur en liten grupp invigda människor på ett cyniskt sätt utan etik och moral planerar att lägga resten av mänskligheten under sig och göra dem till sina slavar. Det framställs ofta att dokumentet är en förfalskning, men det spelar faktiskt ingen roll om det är det då man i dem kan se flera tydliga paralleller med den rådande samhällsutvecklingen. Många känner till skriften men desto färre har läst dem och ännu färre har förstått den fulla innebörden av vad som faktiskt avhandlas däri. Vi har har låtit lyssnaren Ida läsa in utvalda delar ur Sion Vises Protokoll, spelar upp dessa och ger sedan våra kommentarer. I detta avsnitt så hinner vi med utdrag ur protokoll nr 12-19.3)Ebba Gröns låt Staten och Kapitalet4)Länkar till avsnittetVår discordkanal där lyssnare kan prata med andra lyssnare https://discord.gg/6queR7FcvaRoger Aase berättar om frimureriets hemligheterhttps://www.youtube.com/watch?v=SSHjgBHc4aEBoken No Treason om frimureri som Danijel rekommenderadehttps://files.libertyfund.org/files/2194/Spooner_1485_Bk.pdfBoken Masters Carpet om frimureri som Danijel rekommenderadehttp://www.coloradofreemasons.org/pdfDocuments/library/TheMastersCarpet.pdfBoken Morgans Freemasonry om frimureri som Danijel rekommenderadehttps://archive.org/details/morgansfreemason00morg/page/12/mode/2upStatistik på dödligheten i Sverige 1980-2020 hämtat från Statistiska Centralbyrånhttps://docs.google.com/spreadsheets/d/1vgsLjAr3_2aO5C9TL5Qh1yDVinxCXZ8Dxfvi3YnT0NM/edit?usp=sharingIntressant text om Sion Vises Protokollhttps://experimentlandet.blogg.se/2020/may/forlaten-faller-sion-vises-protokoll.htmlAnalys av Sacha Baron Coens tal i ADLhttps://youtu.be/mk12b4oOlZs

600 miljoner kronor av Sveriges bilaterala bistånd förmedlas varje år genom myndigheter. Det kan vara till exempel Statistiska Centralbyrån, Naturvårdsverket, Skatteverket eller Polisen som har olika typer av samarbeten. EBA har låtit utvärdera myndighetbistånd till Västra Balkan och vi diskuterar resultaten. Gäster: Jan-Åke Kjellberg, polis, Númi Östlund, EBA, Ylva Sahlstrand, Sida. Programledare: Nina Solomin.

Rykande färsk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) om svenskarnas sparande under tredje kvartalet 2019 visar att det sparas mindre på bankkonto och att låneökningstakten har minskat. Daniel Fagerström och Sarah Ryrhagen tittar närmare på rapporten och plockar ut några av de viktigaste områdena. Sparrapporten kan läsas i sin helhel på scb.se. Vill du komma igång med ett sparande? Testa Fondväljaren och skapa din egen portfölj! https://www.nordea.se/privat/produkter/spara-investera/investeringar/fondvaljaren.html Innehållet i denna podcast har oavsett källa gjorts i god tro. Informationen är, enligt Nordeas bedömning, korrekt vid den tidpunkt då podcasten publicerades men kan ändras utan förvarning. Podcastens innehåll har sammanställts av Nordea och ger endast allmän information. Innehållet ska inte betraktas som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade investeringsråd. Individen måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin, sin skattesituation och de egna placeringsmålen och individen står själv för förlustrisken. Innan individen fattar beslut baserat på någon information i denna podcast rekommenderar vi att hon eller han kontaktar en finansiell rådgivare. Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Faktablad, informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfo samt på Nordeas bankkontor.

Välkommen att upptäcka ett Sverige som både politiker, Statistiska Centralbyrån och de flesta av oss vanliga medborgare har glömt bort eller kanske inte vill se. Lotta Säfströms och Göteborgs Stadsmissions arbete är att hjälpa och ge utsatta människor en röst. De är betydligt fler än vi tror och det handlar inte bara uteliggare utan om vanliga barnfamiljer och pensionärer som faktiskt inte har mat för dagen.Lotta uttrycker sig med enorm skärpa men också med klokhet och värme. Vi pratar om allvarliga saker som när medborgerliga rättigheter ställs mot mänskliga rättigheter. Vi pratar om tiggeri och invandring, men även om att resa till Afrika och hur det känns att klippa i sidentyg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förra veckan inledde vi ett projekt där vi ska använda ett bortglömt ord i varje sändning. Det går trögt. Hur ska vi kunna komma igång och damma av ord som i det närmaste kan beskrivas som antediluvianska oftare? Maria Sjödin, ordboksredaktör, hjälper oss. Tänk om inte statistik fanns, skulle vi då gissa oss fram i tillvaron? Eller är statistiken ändå vinklad?I dagens program frågar vi oss vad vi skulle ta oss till utan statistiken - om vi inte hade siffror på hur vi bor, hur vi lever, vad vi tänker. Vi samlar Dan Hedlin, professor vid Stockholms universitet, Agneta Stark, debattör och Anders Ljungberg, Statistiska Centralbyrån, för att prata trender, tendenser och svårigheterna i att få tag på folk. Dessutom tipsar Thomas om en säregen Operautställning och så undrar Louise vad vi ska göra med hundfetman. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Idag publicerade Statistiska Centralbyrån, SCB nya inflationssiffror för november som visade att inflationstakten steg från 1,8 procent i oktober till 2,0 procent i november. Det innebär att inflationen nu är i höjd med Riksbankens mål. Frågan är om detta öppnar upp för en eventuell räntehöjning från Riksbankens sida eller om ökningen bara är tillfällig? Danske Banks chefekonom Michael Grahn kommenterar dagens siffror och vad han tror kommer att hända med inflationsstakten framöver.

Tonen var vass men ändå familjär i söndagens intervju med Libanons premiärminister som sitter i Saudi. Vi vill förstås veta mer om både intervjun och omständigheterna. Igår sändes en intervju där Libanons premiärminister Saad al-Hariri intervjuades av den kända teveprofilen Paola Yacoubian. al-Hariri befinner sig sen en vecka tillbaka i Saudiarabien och det finns många frågor kring vad som händer. Yacoubians intervjustil väckte vårt intresse och vi är nästan lika nyfikna på hennes intervju som på vad som händer i Libanon just nu. Hiba Daniel från SVT hjälper oss stilla nyfikenheten vad gäller båda sakerna. Tänk om inte statistik fanns, skulle vi då gissa oss fram i tillvaron? Eller är statistiken ändå vinklad?I dagens program frågar vi oss vad vi skulle ta oss till utan statistiken - om vi inte hade siffror på hur vi bor, hur vi lever, vad vi tänker. Vi samlar Dan Hedlin, professor vid Stockholms universitet, Agneta Stark, debattör och Anders Ljungberg, Statistiska Centralbyrån, för att prata trender, tendenser och svårigheterna i att få tag på folk.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

FN riktade nyligen skarp kritik mot Sverige för att vi inte gör tillräckligt mycket för att motverka hatbrott och rasism riktat mot svenska minoriteter. Den främsta anledningen: Sverigedemokraterna. Ett parti som inte helt oväntat är den största bromsklossen när det kommer till att uppfylla de åtaganden som Sverige skrivit under på. I veckans avsnitt förklarar vi varför. Det blir även en sväng upp till de nordligare delarna av Sverige där vi möter både en man med enorm hybris och en något vilsen Pajalapolitiker. Med: Magnus Esser Bengtsson och Christopher Gummesson

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden får vi höra Lena Bernhardtz från Statistiska Centralbyrån berätta om hur det ligger till med jämställdhetsstatistiken i Sverige. Observera att Lenas svar på vilka siffror i jämställdhetsstatistiken som hon tycker är viktigast är hennes personliga åsikter och ska inte tillskrivas SCB. Källorna som legat till grund för uppgifterna i det här avsnittet hittar ni på vår hemsida www.jamstalldhetspodden.se.

En grupp som verkar vara bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna är de människor som i gamla tider levde med funktionshinder. Ändå är källorna fulla av uppgifter om människor som betecknas som lama, fåniga och svagsinta. Det stora intresset från myndigheterna att dokumentera det, som rubriserades som lyten, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem. Omsorg och kontroll Claes G Olsson är etnolog vid Umeå universitet och har skrivit en doktorsavhandling om handikapphistoria från 1700 talets mitt och framåt. Under hela arbetet med avhandlingen hade han en bild framför sig på anslagstavlan. Den föreställde Mathias Larsson Skönberg som levde på 1700- talet och som trots att han saknade fullväxta armar och ben verkade ha levt ett ganska gott liv. Mattias blev en inspirationskälla för Claes G Olsson. Claes G Olsson berättar att han stötte på Mathias i Kungliga Vetenskaps Akademiens Handlingar som började utges under 1700- talet. Där fanns både en berättelse och en bild på Mathias Larsson Skönberg. - Jag fascinerades av bilden. Jag kände ju till till neurosedynbarnen från 1960- talet och Mathias hade liknande skador vilket jag inte hade en aning om att det uppträdde också långt tidigare, och har säkert alltid förekommit i historien, berättar Claes G Olsson. - Jag blev inspirerad och läste berättelsen som är skriven av en läkare som träffade Mathias för att ta reda på hur hans liv hade varit från barndomen. Mathias var barn till fattiga föräldrar, pappan var skräddare och mamman skötte hemmet och de andra barnen. - Och det är klart, när Mathias föddes uppstod säkert en traumatisk situation. Mamman kom sen att utnyttja Mathias genom att gå runt i socknen för att visa upp honom och indirekt eller medvetet tigga pengar. Det ogillades i socknen varpå Mathias flyttades till Hospitalet i Söderköping där han växte upp. - Det fascinerande är att han kom att ägna sig åt en mängd sysslor vilket man kan se på bilden av honom. Där visas vad han kunde göra; snickra, måla och spela fiol. Dessutom hade han lärt sig läsa och skriva. Läkaren skriver med en viss beundran att han inte drog sig för att delta i slagsmål om någon retat honom. - Han kunde vara ganska aggressiv, vilket läkarna då skyller på den dåliga uppfostran han hade fått. Personer som hade någon form av funktionsnedsättning, speciellt barnen, behövde en bättre uppfostran, den inställningen kom att dominera synsättet på funktionsnedsatta under 1700- talet. Och det resulterar i sin tur att det startas specialskolor, berättar Claes G Olsson. Det fanns också olika funderingar varför Mathias och andra drabbades av funktionsnedsättningar. Vi den här tiden så blandades vetenskap och folkliga synsätt. läkarna funderade om modern till Mathias blivit skrämd, vilket kunde ha satt sig som en skada på fostret. - På 17- och 1800- talen hängde de folkliga föreställninagarna fortfarande kvar, att det kunde Guds straff eller ett tillslag av övernaturliga väsen. Föreställningen om att det finns krafter som påverkar människors liv och vill ont, finns delvis kvar som föreställning. Men kristendomen och vetenskapen trängde allt mer ut de folkliga föreställningarna. Vad står då i handlingarna om de funktionsnedsatta? - Det beror på vem som skriver, men som regel är det ju inte den som har funktionsnedsättningen själv som skriver. Det var framförallt läkare och  pedagoger som skrev. Claes G Olsson berättar att han framförallt intresserat sig för vad några av läkarna skrev, och säger att det finns många spännande citat som avslöjar lite av hur man såg på personer med funktionsnedsättningar på 1700- talet. Så här skriver läkaren Erik Acharius, som var en av Linnes sista elever, i sin artikel i Vetenskaps Akademiens Handlingar år 1798: Krymplingens historia kan äfven någon gång förtjena en mer än vanlig uppmärksamhet. Icke just därföre, att man hos honom uptäcker liksom vissa brister uti naturens utvicklings förmåga eller at någre kroppsdelar antagit en oformligare skapnad; ty det är ingalunda sällsynt at genom tillfällige orsaker den ordning rubbas som naturen annars i stöd af sine efter säkert bestämda lagar fortsatte verkningar följer, och at krymplingar både med för få och bristande eller för många och illa danade delar framalstras bland alla växande varelser på vårt jordklot, men då de ibland äro på et mera utmärkt sätt vanlottade blifva de i flere afseenden äfven märkvärdigare och böra beskrifvas. Vilka källor har då Claes G Olsson tittat i. - Jag har använt mig av en mängd källor. Husförhörslängderna är en . Där skrev prästerna ned vilken form av funktionsnedsättning som de hittade i församlingen och det upptäcktes åtminstone när församlingsborna skulle lära sig läsa och förhöras i kristendomslära. - Rapporterna hamnade så småningom på Statistiska Centralbyrån, eller dåvarande Tabellverket. Även fattigvårdsprotokoll där man kan se socknens beslut om utackordering eller kringgång för de som inte hade någon familj som tog hand om dem. - Hur det blev berodde naturligtvis på var de hamnade, och många utnyttjades säkert i arbete i den mån de kunde utföra arbete. Men den typen av hantering minskade efter hand då större vårdhem byggs på 1800- talet och ålderdomshemmen tog hand om många. - Och det finns många berättelser att läsa om eftersom det fanns många som hade funktionsnedsättning, men vi forskare har tyvärr inte ägnat oss åt dem  i forskningen. Dessvärre har de hamnat i gruppen fattiga och utstötta. Claes G Olsson berättar att det finns många öden som träder fram i materialet. Charlotta Seureling är en av dem. - Hon hade en spännande bakgrund. Charlotta kom från en teaterfamilj där pappan var teaterdirektör och reste runt i landet. - Och då jag läste om henne framstod hon som ett gott exempel på hur en blind flicka kunde få möjlighet att utvecklas genom att vara med sällskapet och till och med uppträda. Charlotta Seureling kom till Per Aron Borg i början av 1800- talet för att få privatlektioner i musik. Han tog initiativet att starta den första specialskolan för blinda och döva. Och Per Aron Borg såg sin chans att göra något stort som han kunde bli berömd för. - Egentligen var det Charlotta Seureling som triggade igång det hela. Hörs då Charlottas egna tankar i materialet? - Ja i allra högsta grad, säger Claes G Olsson. Det finns berättat om när hon skulle uppträda framför drottningen, och Per Aron Borg var en skicklig PR- man och anordnade en jättevisning av eleverna för samhällets toppar. Charlotta hade skrivit en visa för drottningen. Från min första barndoms dagar Synen mig beröfvad var; Först i dag mitt hjerta klagar öfver den förlust jag har; Jag den sällhet icke njuter, Att Dig, dyra Drottning, se; Men Du hör den suck jag gjuter, Ser min känslas rörelse. Efter att ha framfört sången fördes Charlotta fram till drottningen för att överlämna sina egenhändigt skrivna verser. Då drottningen härvid nedlät sig til de Nådigaste tillika välgörande Uttryck, blef Mamsell Seurling- utomdess uti hela sit Väsende sjelfva Blygsamheten- så djupt rörd öfver så mycket Hög någ, at hon svimmade. Claes G Olsson berättar att Charlotta kom att stanna hos Per Aron Borg länge. Hon reste sen till Finland och Ryssland där hon deltog i att bygga upp blindskolor. Charlotta dog 1828 drygt 40 år gammal och blev känd som sångare, harpist, poet och skådespelare. Här finns Claes G Olssons avhandling: Läs mer på: Fram till mars 2013 pågår ett insamlingsarbete i Nordiska museets projekt Livsbild. Här berättar Claes G Olsson mer om det: Läs mer om projeket:  Bortglömd Vana släktforskare vet att människors handikapp ofta är noggrant antecknade i husförhörslängderna. I många kyrkböcker så ska prästen redan i den allra första kolumnen, på samma ställe där man skrev ner namn och yrke på personerna i ett hushåll, också skriva in om personen hade ett lyte, med förklaringen efter: ”svagsinta, blinda, döfstumma” . Men det ser inte alltid likadant ut, rubrikerna kan skifta i olika landsändar och olika tider, och det gällde också olika regler beroende på vilken präst som bestämde. Men efter 1860 så standardiserades formulären, och såg i princip likadana ut över hela landet. Ingela Martenius  på Göteborgsregionens släktforskarförening berättar att anledningen till att handikappen uppmärksammades på detta sätt var skattetekniska. -Ser man en anteckning om att en person var ”fånig”, ”vansinnig” eller ”lam” så betyder det att han hade nedsatt förmåga att betala skatt, förklarar hon. Alternativet var att de belastade fattigvården. Ett annat skäl till anteckningen kan vara att man anser att den handikappade skulle behöva skickas till någon anstalt. Ingela Martenius har tagit fram ett par exempel ur vanliga husförhörslängder. I Lerum 1813 dyker det plötsligt upp en ung flicka i en familj, utan några hänvisningar till varifrån hon kommer eller egentligen hör hemma. -Det står om henne ”Nästan blind, födes av medlidande”, läser Ingela Martenius, och kommenterar: -Det var alltså så anmärkningsvärt att hon blir omhändertagen i den här familjen, som förresten redan hade sju barn, att prästen tycker att det måste antecknas särskilt. -Man måste komma ihåg att man vid den här tiden ansåg att det var de högre klassernas folk som stod för de ”finare känslorna” som till exempel medlidande, att en prästfru kunde känna medlidande och ge en blind person en allmosa, det kunde man förstå. Att en vanlig torparhustru skulle visa sådan förfining var anmärkningsvärt 1813. Den unga, synskadade flickan, försvinner efter några år ur kyrkböckerna och faktum är att handikappade personer kan vara ganska svåra att följa i folkbokföringen. -Jag tror inte att det beror på att man medvetet gömde undan dem, säger Ingela Martenius, det är snarare så att de flyttas kring. De är ofta kvar i föräldrahemmet så länge föräldrarna lever, och har de tur så kan de senare följa med något syskon. Men om det inte gick så hamnade de oftast i fattigvården, inte sällan på så kallad rotegång, där de fick bo ett litet tag i socknens alla gårdar. Den här gruppen förblev ofta ogifta och utan barn, vilket betyder att de sällan ligger överst på listan över personer som intresserar släktforskare. -Så den här gruppen var inte bara bortglömda av sin samtid, de är dessvärre ganska bortglömda också av oss som lever idag, konstaterar Martenius. Hon tar fram ytterligare ett exempel ur husförhörslängderna. Det gäller en kvinna som heter Karin Andersdotter och som är född 1767. Första gången det står något av henne betecknas hon som ”dumb”. -Dumb betyder absolut inte ”dum”, utan det står för stum, förklarar Martenius, och jämför med engelskans ”Death and Dumb”.  Hon var sannolikt vad som senare kom att kallas dövstum. Lite längre fram i tiden får denna kvinna epiteten ”fånig” och ”vansinnig”, i kyrkböckerna. -Sanolikt var det så att Karin gjorde konstiga ljud som inte prästen kunde tolka, tror Martenius. ”Fånig” betydde inte larvig, utan springer ur ordet ”fåne”. Den fånige ansågs inte tillräknelig, men sannolikt ofarlig. Också ordet ”lam” dyker ofta upp. Det står för långt fler diagnoser än dagens ”förlamad”. -Det kan betyda allt från att vara totalförlamad till att man hade ett lättare problem med att gå eller röra sig. Idag är vi så noga med detaljerna, men det var man inte förr. Ett handikapp betydde inte alltid att man blev bortglömd eller undanskuffad av samhället. -Vissa yrken var vanliga för folk med lättare handikapp, som till exempel sockenskomakare, eller sockenskräddare, avslutar Ingela Martenius.