Podcasts about stina n

Vad är meningen med livet? Vad händer när man dör? Kropp & Själ-redaktionen ger svar på några av livets stora frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledaren Ulrika Hjalmarson delar ut frågor till sina medarbetare att besvara. Lyssnarna får följa med till obduktionsbordet, till litteraturen, till hälsoprofiler och in i hjärnan för få svaren på livets stora frågor:Vad är ont och gott? Vem är jag? Vad händer när man dör? Vad är meningen med livet?Medverkande: Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare, Simon Kyaga, psykiater, Mattias Eilola, Maria Borelius, journalist och hälsoskribent, Eva Rudd, rättsläkare på Rättsmedicinalverkets avdelning i Stockholm, Redaktionen består av: Ulrika Hjalmarson Neideman, Ninos Chamoun, Gustav Asplund och Stina Näslund

Malin kommer in till Södersjukhuset med mystiska symtom. Snart kommer misstanken om ett dödligt virus som varit utrotat i Sverige i 100 år. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I juni år 2000 fyller Malin 19 år. Hon ska fira sin födelsedag med familjen, men när gästerna kommer ligger hon i sängen och klagar på att hon har ont i armen.– Ryck upp dig och ligg inte här och sjåpa dig, säger storebror Niklas innan han lämnar födelsedagsmiddagen.Det är sista gången han ser henne i vaket tillstånd.På sjukhuset förstår man inte vad symtomen beror på. Malin blir hemskickad från akuten tre gånger innan de beslutar att lägga in henne för observation.Några månader tidigare var Malin i ThailandNär läkaren Eva Sjöblom Prinz får höra att Malin varit i Thailand och gosat med en vild hund, börjar hon ana att Malin kan ha fått en dödlig sjukdom som inte går att bota. Virussjukdomen rabies.Snart sprids en rädsla på sjukhuset i Stockholm.– Alla som hade haft hand om henne hade ju utsatts för det, hon hostade ju också, säger sjuksköterskan Helena.Medverkande:Niklas, Malins äldre bror.Lelle, Malins pappa.Hilde, Malins vän.Helena Librand, sjuksköterska.Eva Sjöblom Prinz, läkare på Södersjukhuset.Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker.Texter av Malins mamma Klara. Inlästa av Vivian Cardinal.En dokumentär av: Stina Näslund.Producent: Jon Jordås.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Dokumentären är producerad 2024.

Nils-Tore vaknar varje morgon av att rösterna skriker i hans huvud. Att möta andra människor i grupp och dela med sig av sina rösterfarenheter kan hjälpa, att gå i en rösthörargrupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nils-Tore presenterar sig inför de andra mötesdeltagarna. De är utspridda över landet och möts via länk. Alla bär de på olika historier men de har en sak gemensamt – de hör röster. För Nils Tore har dessa rösthörar-möten blivit en viktig del i hans liv. Han försöker göra det obegripliga lite mer begripligt genom att dela sina upplevelser av röster med andra med liknande erfarenheter.Nils-Tore har idag sjukdomsinsikt. Han får medicin regelbundet och när han känner att sjukdomen håller på att ta över så lägger han in sig i psykiatrin. Det brukar bli någon gång per år.Han lever med rösterna inuti huvudet, de blir han inte av med. Varje morgon när han vaknar skriker de i hans huvud. Från början uppfattade han att rösterna kom från nazister och från dåvarande sovjetiska säkerhetstjänsten, KGB. Men sedan förändrades rösterna. De blev politiska partier, som skriker i hans huvud. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos. Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.Medverkande i avsnittet:Nils-Tore KrusenbladÅsa Höij, deltagare i rösthörargruppenPredrag Petrovic, docent och överläkare i psykiatri vid Karolinska Institutet och Region Stockholm

Ibland är de flera och tycker olika. De lägger sig i mitt under ett samtal och kan påverka stämningen i rummet, berättar Annelie om sina röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Annelie jobbar som journalist och bor i storstaden i en ljus trerummare. Här bor hon med sin tioåriga dotter och deras katt. Hennes ”vänröster” hjälper henne. De talar om vad hon ska skriva, sätter rubrik på artiklarna. De fungerar som livsguider och hjälper henne med vardagliga ting. Men så har det inte alltid varit. I 25-årsåldern fick Annelie en psykos, och hörde röster dygnets alla vakna timmar. Hon kände sig förföljd och styrd. Till slut blev hon inlagd och fick medicin. Numer lever hon ett bra liv, med jobb, familj och vänner. Medicinen gör att rösterna inte tar över och inte är lika hemska. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos. Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknelig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster för att minska stigmat.Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1._______________________________________________

Rösterna är som värst på kvällarna, berättar Mats. Han stålsätter sig och lyssnar inte på dem. Om han lyssnar på rösterna kan det bli som för en av hans kompisar, som just nu ligger inlagd på psyket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Mats är 19 år gammal blir han deprimerad. Det känns som att allting håller på att gå sönder. Han stiger på tåget för att göra lumpen i Luleå när han hör den första rösten, som kommer genom tågväggen. Efter en vecka i lumpen har han fått sin första djupa psykos.Nu är det längesedan Mats hade en psykos. Han får hjälp av sin syster Åsa att medicinera och klara vardagen. Mats ser rösterna i huvudet och sjukdomen schizofreni som en del av hans kreativa sinne. Lidandet kan bli vackra målningar.Det kan vara svårt att berätta att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor. Funk i P1 handlar denna säsong om just röster inuti huvudet och i den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

För Carina är röster något som hör vardagen till. Hon är tacksam över det idag. Men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina bor i en etta i stan men hennes lägenhet är full av djur och natur. Hon kallar sig shaman och upplever att hon har kontakt med avlidna personer. De kan till exempel komma till henne och ge tröst när hon behöver det. Men en gång blev det för mycket, hon fick hon en psykos och upplevelserna blev istället fasansfulla.Det är inte självklart att man vågar berätta om att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor. Funk i P1 handlar denna höst om just röster inuti huvudet. Vi träffar människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten. I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

En kväll vinner de elaka rösterna över de goda rösterna. Julia är ensam hemma i lägenheten. Rösterna i hennes huvud säger åt henne att hon ska samla ihop alla vassa föremål och skada sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I flera år har Julia levt med en obehandlad psykossjukdom. Hon har glidit in i andra verkligheter och hört röster som ibland har varit fruktansvärt skrämmande. Rösterna kan uppmana henne till att skada sig. De får henne att tro att hon är förföljd. Först när Julia är 26 år gammal får hon hjälp, och hennes liv kan på riktigt börja. Idag är hon konstnär och författare.I den här Funk-serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos.Att berätta om sina rösthallucinationer kan vara läskigt eftersom omgivningen kan döma ut en och klassa en som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster i huvudet. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.Den här säsongen av Funk i P1 går under rubriken Röster inuti huvudet och först ut är Julias berättelse – Rösterna hör till det sjuka.Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Podkasten hører du bare hos Podme. Prøv gratis her. Jeg og Stina har vært influencer-kollegaer helt fra min begynnelse, i 2011. Vi er jevngamle, og har hatt en lignende reise. Så ble vi begge gravide nesten samtidig – og mistet begge to. Fra den gang har Stina valgt å dele åpent om å prøve å få barn og hvor vanskelig veien dit kan være. Jeg beundrer Stina for åpenheten hun viser, og det er jeg ikke alene om: Over 100 000 følger med på reisen hennes via Snapchat.

Safta, sylta och lär dig laga mat utan recept. Kropp & Själ-redaktionen tillbringar mellandagarna med två avslappnande sysslor: läser böcker och lagar mat. Lyssna och inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Böcker från avsnittet: Alice Lööf har läst Det växer saft och sylt överallt av My FeldtMattias Lindgren har läst Den sista kokboken av Amanda NordlöwUlrika Hjalmarson Neideman har läst Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys Stina Näslund har läst Svamparnas förunderliga liv: vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anders Dahlberg och Anna Froster.

Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kropp & Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?– Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam.

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem? När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. Gäster i programmet:Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.Reportage:Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet är förbandat.

Vad är egentligen en vän och hur bygger man vänskapsrelationer? Och vilken betydelse har just vänskap för vår mentala och fysiska hälsa? Det tar vi reda på i Kropp & Själ i P1. Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?– Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:– I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer. En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:– Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ”kärlek light” som vissa kallar den. Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 – Formeln för vänskap.Gäster i programmet:Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg. Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

Elitidrottare och världsmästare i tennis när man passerat 80 år - hur går det ihop? Witold Bajera och hans jämnåriga medspelare Roffe, Göran och Börje spelar WM för superseniorer på Mallorca. Livet efter 80 kan vara fyllt av ålderskrämpor, vänners begravningar och tankar om att livet börjar lida mot sitt slut.Men skulle det kunna vara precis tvärt om? Skulle man kunna rita om ålderstrappan och istället för att ta steg för steg nedåt fortsätta uppåt och på 90-årssteget byta ut käppen mot en guldmedalj?Stina Näslund följer den 84 år gamla tennistränaren och elitidrottaren Witold Bajera under ett års tid för att ta reda på hemligheten bakom hans framgångar.- Nej, inte tänker jag på döden och på begravningar. Det slutar när det slutar. Ibland tittar jag mig i spegeln och säger fy vad gammal du är. Men jag bara skrattar, jag har inga andra tankar, berättar han.Programledare är Stina Näslund.Producent är Clara Lowden. Programmet är förinspelat.

I veckans avsnitt av Kaliber berättar vi om efterspelet för tre av våra granskningar. Det handlar om att fler barn vräks, en nya lag om sexövergrepp på nätet och fängelsedomar för miljöbrott. Farligt avfallHösten 2020 sände vi granskningen Återvunnen eller försvunnen? som handlade om batteriåtervinning, och Urecycles anläggning i Karlskoga som då tog emot 70 procent av alla alkaliska batterier, sådana som du har i din fjärrkontroll och eltandborste.Samtidigt dök vita säckar upp på flera ställen i Mellansverige. Säckar som hade dumpats och läckte. Och som innehöll den svarta massan från batteriåtervinningsanläggningen i Karlskoga. En del av massan hade grävts ner.Vi följer upp vad som hänt sedan granskningen sändes, och det handlar om fängelsedomar, sanering och bränder.572 barn vräktes under 2021I granskningen Barnvräkningar den misslyckade nollvisionen från december förra året, berättar familjen Andersson om den där decemberdagen 2018, när Kronofogden och hyresvärden knackar på familjen dörr. Mamman i familjen är sjukskriven, och något har gått fel med kommunikationen med Arbetsförmedlingen, så hennes ersättning har inte betalats ut. De har levt på familjens pappas inkomst, och hamnar efter med hyra, och kan tillslut inte helt betala den. Den kommunala hyresvärden säger upp deras kontrakt.Trots en nollvision mot att barn ska bli av med sina fasta bostäder, en nollvision som antogs 2007 av den dåvarande alliansregeringen, har hittills aldrig nollvisionen uppnåtts under något år sedan dess. Istället har antalet barn som drabbats av vräkningar ökat igen de senaste åren. förra året drabbades 572 barn av vräkningar, det är 123 fler barn än vad som vräktes året innan, 2020.Kaliber återkommer till familjen och det tillfälliga akutboende de just nu bor i, och ställer återigen frågor till ansvariga politiker hur nollvisionen ska uppnås.Ny lag om sexövergrepp på nätetKaliber har i flera program granskat hur övergrepp mot barn utreds, och då främst livestreamade-övergrepp där tittaren instruerar på distans. Förövaren finns ofta i västvärlden bakom en dator och offren finns på andra sidan jorden, till exempel i Filippinerna framför en webbkamera, som i serien De dolda sexövergreppen av reportrar Stina Näslund och Clara Lowden på produktionsbolaget Filt.I granskningarna fick det svenska rättsväsendet kritik av bland annat barnrättsorganisationen Ecpat, för att lagstiftningen kring övergrepp över nätet generellt släpat efter. Sedan dess har lagar ändrat och nya tillkommit, och i sommar kommer bland annat en ny lag, som säger att våldtäkt, sexuella övergrepp och motsvarande brott mot barn även ska omfatta sexuella kränkningar som begås på distans.

De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp. Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör.  Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder.  Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål.  I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina Näslund Producent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.seÄr du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila? Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt? Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov hon skulle kunna sova hur länge som helst. Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila? Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt? Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov hon skulle kunna sova hur länge som helst. Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Vi kan kalla honom för magsäcksartist Jimmy Hoffa. I nästan 20 års tid har han regelbundet svultit sig och bara levt på vatten i rekordlånga 40 dagar. Men hur hälsosamt är det och varför gör han det? Vi kommer att undersöka vad denna extrema typ av fasta gör med kroppen i allmänhet men i synnerhet med Jimmys kropp. I över ett halvår har Kropp & Själs programledare Stina Näslund har följt honom för att nu äntligen kunna ge honom den fällande domen. Är det nyttigt eller är det direkt skadligt? Medverkande: Jimmy Hoffa. Kerstin Brismar, läkare och professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska institutet. Carl-Magnus Brodén, läkare och specialist i mag och tarmsjukdomar, läkare, verksamhetschef GB Obesitas Skåne. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

För en del kvinnor blir en graviditet vägen ut ur ett drogberoende och början på ett nytt liv. Men det finns många hinder på vägen för både mor och barn. Sofie hade använt droger i 20 år när hon upptäckte att hon var gravid. Hon var för sjuk för att ta sig ur sitt beroende på egen hand och i takt med att magen växte blev hon allt tröttare och allt sämre. Hon sov i grovsoprum och trapphus och när väktare kom för att köra bort henne bad hon dem på sina bara knän att få stanna och vila lite till. Men en dag hände något som skulle förändra Sofies liv för alltid. Gäster i programmet: Sofie Hedenberg från KRIS, Anna-Karin Ekstrand, enhetschef Rosenlunds mödravårdsteam och Agnes Dahl, kurator Rosenlunds mödravårdsteam. Programledare är Stina Näslund. Producent Clara Lowden Tekniker Krister Orreteg Programmet är förinspelat. Är du gravid och har ett riskbruk, skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller droger? Rosenlunds Mödravårdsteam erbjuder stöd och hjälp. https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/sarskilt-for-kvinnor/

Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste. Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran.  Den norska kvinnan  är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal. - Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon. Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser. Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Programledare är Stina Näslund.

Stina Nørbæk, tidligere MGP-deltager, gæster studiet, hvor hun fortæller om, hvordan det har været at være deltager og hvilken betydning det har haft for hende. Dine værter er Stine Riis Christiansen og Luan Nhu Vu

I dagens udgave af ManFred skal vi igennem en hel masse forskelligt! Bl.a har vi sendt Anne Tranum til fastelavn på Amager, vi har fået os en snak med bandet, Patina, som spiller til Uniradioen Præsenterer torsdag d.7 marts. Tidligere MGP-deltagere, Stina Nørbæk, gæster studiet til en snak om sin egen oplevelse af anledning af lørdagens MGP-show.Dine værter er Stine Riis Christiansen og Luan Nhu Vu

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.   Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten  på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.  - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd, berättar Jonathan. Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse. Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.  Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen. Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem. Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen. Programledare är Stina Näslund   Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. Bris - barnens rätt i samhället 116 111

Vi tvättar oss mer än någonsin och är livrädda för att lukta illa. Men på fritiden är vi beredda att betala för att få skita ner oss maximalt. Kropp & Själ undersöker gyttjetrenden, både förr och nu. Hindertävlingar med mycket gyttja har blivit en jätteindustri de senaste åren. Det gäller inte längre att vara snabbast på milen utan att vara smutsigast i mål. Kropp & Själ forcerar en 700 meter långt träsk och hittar många tappade löparskor. Gyttja har länge ansett ha särskilda hälsobringande egenskaper. I estländska byn Värska kan man fortfarande bada i fyrtiogradig gyttja på ett medicinskt spa. Metoden sägs hjälpa mot hudbesvär och olika reumatiska sjukdomar. Även i Sverige har vi en lång gyttjehistoria. På kurorterna som blomstrade under 1800-talet var gyttjemassage en viktig terapi.   Programledare och reporter: Stina Näslund

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet.   I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen. Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället. Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff. Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.

12 år ung visste jag; det var konstnär jag skulle bli. Varför? För att det var i skapandet jag var trygg och bekräftad. Ens stora beslut i livet kanske är mer känslostyrda än vad man kan tro? Stina När Lennart Lansburgh får för sig något, är han väldigt målinriktad. Han bestämde sig     t ex som 8-åring för att bli pilot och så blev det också. Första flygfärden var med paraply och slutade med en bruten fot.Efter ca 30 år i trafikflyget fortsätter han att sväva som flyglärare där han bl a undervisar om den s k mänskliga faktorn. Själv är Lennart mest intresserad av meteorologi. Han försöker också få bukt med människors flygfobi. Han kan faktiskt leva sig in i att vara riktigt rädd för något även om det för Lennarts del handlar om helt andra saker än att vara ovan molnen.För några år sedan var det dags för en ny prövning; dansa bugg. Men det var inte riktigt så enkelt som han trodde. Ändå gör han det nu flera gånger i veckan för han vill fortfarande lära sig nya saker och hålla igång så länge det går. Och han som inte trodde att han skulle få några barn alls, är pappa till sex stycken. Hör Stina och Lennarts samtal kl 22.05-23.00 om att våga, om att vara nybörjare respektive erfaren på ett område och om hur han ser på att åldras.Du som lyssnar, hur prövar du dina vingar? Vad håller dig tillbaka? Hur känns det när du har vågat utmana dig själv?Hur ser du på att åldras? Som att det bara går utför eller att du tycker om dig själv mer idag? Är det en myt eller sanning att man blir klokare med åren? Ring 018 17 40 20 under sändning kl 22.00-00.00 för att komma till slussen och dela med dig. Maila när du vill till sondagsstina@sverigesradio

Hur stor är klitoris? Kan kvinnor och män få orgasm lika snabbt? Redan på 50-talet började man undervisa i sex och samlevnad i skolan, idag är det en självklarhet med ungdomsmottagning och preventivmedelsrådgivning för unga. Men hur står det till med vuxnas kunskap om kroppen och samlivet? En ny undersökning visar att många vuxna har bristande kunskaper om hur könsorganen fungerar och om hur könssjukdomar smittar. RFSU startade nyligen en särskild mottagning för 50-plussare dit de kan vända sig för att få råd och hjälp. Men dit går inte alla. Heike, Anders, Lena och Lena har alla levt länge i parrelationer. De samlas kring ett köksbord och berättar att de tycker de klarar sig utmärkt med de kunskaper de redan har om sex. I alla fall tills Kropp & Själs reporter kommer dit. Och så tar vi en titt över Atlanten. I Florida har det uppstått en debatt om äldre och könssjukdomar. Enligt statistik har könssjukdomarna ökat med hela 71% bland äldre där. Men siffrorna är omdiskuterade, har det verkligen ökat eller beror det på att fler går och testar sig på grund av förändrade levnadsvanor? Dagens Kropp & Själ handlar om behovet av sexualupplysning för 50+. Gäster i studion är sexualupplysarna Olle Waller och Maria Bergström samt Nils Beckman som forskar om äldres sexualitet. Programledare är Stina Näslund

Under hela historien har det funnits föreställningar om att författaren också är en slags profet, att han eller hon ser saker som vi andra inte ser. Poeterna har balansera på gränsen mellan geni och galenskap, de har skrivit sina verk under gudomlig inspiration men också drabbats av ensamhet och utanförskap. Redan Platon beskrev diktarna som besatta, och i den nya boken Poeter och profeter beskrivs hur de här föreställningarna har levt vidare ända till våra dagars Mare Kandre och Bob Dylan. Bokens redaktörer Anna Carlstedt och Anders Cullhed berättar om varför vi så gärna ser våra författare som profeter. I den fjärde och sista delen i serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur Harry Martinsson tidigt kritiserade massbilismen, och om de hätska motreaktioner det vållade i samtiden. Programledare är Stina Näslund.