Podcasts about dubbelliv

Utåt sett var han en it-entreprenör och familjefar. Men Östermalmspappan dolde en hemlighet. I flera år drev han Flugsvamp 3 – Nordens största sajt för droghandel på Darknet. Han är den senaste i raden att dra nytta av varumärket Flugsvamp, som blivit synonymt med möjligheten att köpa knark på nätet. Trots att Polisen stänger ner sajt efter sajt dyker nya ständigt upp. Programledare: Emma Lukins. Med DN:s krimreporter Viviana Canoilas. Producent: Sabina Marmullakaj.

Dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning. Att komma ut bär på en oemotståndligt kraftfull dramaturgi. Kristofer Folkhammar ser hur brottet med normen blir mindre heroisk i ny litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-12-20.Han jag går hos, säger att det är viktigt att bejaka det givna misslyckandet i relationen mellan terapeut och klient. Redan vid andra mötet gjorde han en svepande gest mot den rågade hyllmetern böcker som hänger bakom honom, strax ovanför hans huvud, sett från där jag brukar sitta. Alla de här böckerna, sa han, handlar om misslyckanden i terapisituationen. Han lutade sig snett bakåt, hängde lite över stolens karm och log mot mig. Utstrålade någon sorts varm, skärpt uppgivenhet, jag vet inte. Han har försökt att förklara vad han menar i över ett år nu.Genom att låta terapeuten ta mer plats, så att också hens önskningar och tillkortakommanden blir genomlysta i terapisituationen, kan en mer relationell dynamik växa fram, jämfört med i klassisk psykodynamisk terapi.Mänsklig kommunikation bär alltid på förväntningar och missförstånd. Och genom att vara vaksam på dessa brister kan man komma åt något läkande, tycks han mena.Jag kommer alltid på för sent att jag ska be honom förklara ordentligt.Jag cyklar hem genom Malmö. Staden tickar framåt i diset. Människor upprätthåller sina liv, sina vardagar, sina utmätta linjer med skilda förutsättningar, mellan samma inbjudande skyltfönster. Jag försöker få bukt med en ångestproblematik genom att gå i terapi. Jag jobbar med litteratur.Terapi är liksom litteratur ett arbete med form och språk. Och eftersom han jag går hos säger, att misslyckandet är centralt för att förstå terapisituationen, börjar jag undra över misslyckandets plats i det jag läser.Att misslyckas med att göra kön och sexualitet i enlighet med heteronormen kan kallas en queer praktik. Åtminstone i efterhand. Efter ensamhet, efter självhat.Och när jag tänker på gestaltningar av queera erfarenheter, tänker jag att misslyckandet framför allt tar plats på två olika sätt. Sätt som man kalla strategier.Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen.Den ena strategin handlar om omkastning, och är rolig och skev, vi kan kalla den ”camp”. Den taktiken utgör sällan ramen för en berättelse, snarare är den ofta ett perspektiv eller en ”sensibilitet”, för att tala med Susan Sontag. Genom att vända misslyckandet till triumf, och i allvarsam och kärleksfull lek bejaka det överdrivna och artificiella som något underbart får den otillräckliga könsvarelsen en plats att skina på. Via fallna divor, smäktande musikal-snyftare och kasserade art nouveau-lampetter.”Misslyckande kan vara stil”, sa den brittiske författaren Quentin Crisp där han vankade omkring, ensam och pervers, i sin lortiga lilla lägenhet i 1950-talets London, i sitt ljusblåa hår. Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen. Om man gör förolämpningen till en konstform, får man det roligare som offer.Den andra strategin handlar om att överskrida ett misslyckande. I berättelser om att komma ut som homo eller trans behöver ofta något lämnas och något nytt intas. Den ensamma hjälten växlar agrart mot urbant, isolering mot gemenskap, dolt mot synligt, för att slippa sitt utanförstående och, enkelt uttryckt, få vara sig själv.Dessa berättelser speglar en reell verklighet, där frågan om att komma ut är långt ifrån löst alla gånger. Däremot kan man konstatera att formen för den klassiska komma ut-berättelsen, slitits ut. Den bär ju på en så oemotståndligt kraftfull dramaturgi – med följeslagarna dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning – att det låter sig göras som kittlande bihandling i snart sagt varje brett upplagt teve-drama på Svt. Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls.Men så läser jag två samtida svenska romaner där misslyckandet i det queera livet förflyttas till en annan plats. Misslyckandet i dessa böcker kretsar kring ett språk som lovar mer än det håller.Tova Gerges roman ”Pojken” är en roman som är sin berättares blick. Huvudpersonen är från lantlig arbetarklass. I universitetsstaden åtrår han dominans. Inledningsvis, när han sitter i föreläsningssalen och får syn på Pojken, som ska bli hans älskare, står det: ”För mig har det erotiska och den strid jag utkämpar för att våga vistas här alltid haft något gemensamt. Det är strävan efter tillträde till en värld som förskönar det fula, extrapolerar det oklara, placerar mig på rätt sida linjerna.” Romanen följer sedan deras kärleksrelation, präglad av sado-masochistiska-lekar i ljuset av skilda klasserfarenheter.Romanen är snygg i det att den är skriven på ett sätt som överensstämmer med det den berättar om – hårt, exakt, i förhöjd kontroll. Och i berättarens längtan efter att kunna behärska sin omvärld, långt mer än bara sexuellt, börjar man som läsare efterhand ana ett självbedrägeri, eller åtminstone att han tagit sig för något han aldrig kan lyckas med.I mitten av boken får han syn på en trollslända. Betraktar den vackra kroppen. Han vill, liksom sländan med sina facettögon, kunna förutsäga sitt bytes nästa rörelse. Och även om det är en myt att trollsländor bara skulle leva en enda dag, så är det när berättarens blick faller på den glänsande insektskroppen som jag fattar att han är dömd att misslyckas. S/M-scenariots och de akademiska teoriernas löftesrika genomlysanden är bara hållbara ramverk i vissa lägen. Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls.Niko, huvudpersonen i Elin Bengtssons roman ”Rosenregimen” har också hon lämnat landsbygden för ett liv i universitetsstaden. Driven av begär efter ett intellektuellt språk som innehåller ord som ”representation”, ”heteronormativitet” och ”politiska praktiker”. Ord, lika förtrollande och svårfångat värdefulla, som pengarna i handen på en nyrik. Hon träffar Emmy, blir blixtförälskad och genast sambo med matlådor och krukväxter. Erotiken är ett bländande kitt dem emellan, där Emmy lockar fram något hos Niko som hon själv kallar ”det som är flicka i mig” – något undergivet och sött. Men lägenheten och Emmys idé om tvåsamhet sluter sig klaustrofobiskt runt Niko, som inte bara vill in i universitetsspråket, utan också ut i natten.Det storslagna med ”Rosenregimen” är att den trots lyrisk precision och stora känslor, står och stampar så mycket. Det tar tid innan spänningen i tvåsamheten får faktiska konsekvenser. Det akademiska språket är både fantastiskt och otillräckligt när Niko försöker förstå sig själv och världen. Till slut får hon bara fram ett uppgivet ”aaa” när hennes olika livsvärldar och sätt att längta inte går ihop.I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk platsLuften i Malmö är grå. I Gerge och Bengtssons romaner finns modiga undersökningar av sex och makt, men via fokus på konflikter med språket, dämpade och lite vrånga. I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk plats i den queera berättelsen, bortom triumfatorisk omkastning eller klart överskridande.Romaner är inte terapi. Men lite som med den medvetet misslyckade terapeuten kan det också finnas något klargörande över en romanfigur som inte får ihop det. Det är där fördjupningen får liv.Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker.

Tänk dig att du har varit tillsammans med din partner i 16 år. Ni har två barn tillsammans och du tror att allt är frid och fröjd. Men så en dag blir du plötsligt kontaktad av en annan kvinna som berättar att din partner, även är hennes. I det här avsnittet gästas Spöktimmen av en kvinna som kallar sig Andrea Hunter. Hon berättar om sin relation med mannen med stort M. Mannen som hon trodde var hennes livs kärlek och om sveket när hon fick veta att han under hela deras relation hade levt ett dubbelliv.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Come out and play” av DesperateMeasurezhttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcodeKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stormar rejält runt privatlivet till Manchester Citys kapten Kyle Walker. Försvararen har tre barn tillsammans med ungdomskärleken och frun Annie Kilner, som nu valt att separera från Walker - och anledningen? Bakom fruns rygg har han skaffat barn med en annan kvinna och levt ett dubbelliv. Programledare: Maja Andersson Gäst: Frida Fagerlund

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * På en tågstation står 17-åriga Cajsa och väntar på att bli upphämtad. Hon är en vanlig lite strulig tonåring som går naturprogrammet på gymnasiet. Men bakom fasaden lever hon ett annat liv. I bilen som hämtar upp Cajsa sitter en torsk. Han har kontaktat henne via en eskortsida på nätet. Sen en tid tillbaka befinner sig Cajsa djupt nere i ett drogmissbruk. Hon bor hemma, men ingen i hennes familj anar vad hon håller på med. Att hon tvingas sälja sin kropp flera gånger i veckan, under håltimmar och efter skolan, för att ha råd med drogerna. Hur länge kommer Cajsa lyckas upprätta hålla sitt dubbelliv inför sin familj?

David arbetade för en av världens största penningmäklare i London.  Han levde ett dubbelliv med familj, fest och jobb i finansbranschen. En dag vaknade han fastkedjad i en sjukhussäng i Barcelona. Hör David berätta om vändningen och om karriärsbytet till att i dag arbeta med drogprevention på arbetsplatser med målet att bryta beroendekedjan till nästa generation. Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt. Vill du stödja Narkopodden går det att swisha oss på 123 532 09 57 

Efter ett tio år långt äktenskap visar sig mannen som Erika lever med ha ett fullständigt dubbelliv med flera kvinnor. Han är även kriminell samtidigt som han jobbar inom rättsväsendet.Hela säsong nio av Älskade Psykopat finns att lyssna på podplay.se eller i appen podplay. Följ också @alskadepsykopat på instagram

För dig som gillar "Dubbelliv" vill vi tipsa om podden "Inför rätta". Där du som lyssnare får följa med in i rättssalen och får en unik inblick i Sveriges mest uppmärksammade rättegångar. Hör vittnen, offer, förövare och intervjuer med drabbade vars liv aldrig mer blir detsamma. Lyssna på den nya säsongen av Inför rätta på Podme. Signa upp dig på podme.com. De första fjorton dagarna är gratis.

Vi ska testa droger, anal play och Only fans! Vi planerar ålderdomen i värmen. Dessutom, varför är vissa positiva när det regnar? Och så otrohet. Välkomna!

I samarbete med Sveriges Filmregissörer Detta är en inspelning från Kulturakademins masterclass i regi med Sanna Lenken där deltagarna är med och ställer frågor. Inspelningen är från den 8:e maj 2023. Intervjun med Sanna Lenken som också ingick i masterclassen kan ses här: youtu.be/14YYIX7AQ14 Möt den prisbelönta regissören Sanna Lenken i ett samtal om skådespeleri. Hon har med stor framgång regisserat både serier och filmer som Tunna Blå Linjen, Comedy Queen, Thunder in my heart, Min Lilla syster (även manus). Med utgångspunkt i bl.a. Tv serien ”Tunna blå linjen”, filmerna ”Comedy Queen” och ”Min lilla syster” har regissören Sanna Lenken och moderator James Velasquez ett fördjupande samtal om regissörens arbete med skådespelare. Skillnader och likheter i att regissera utbildade skådespelare, amatörer samt barn och unga. Fokus ligger på samarbetet mellan skådespelare och regissör. Registilar och metoder utifrån skådespelarens bakgrund, erfarenhet, teknik och färdighet. Sanna Lenken är utbildad på European Film College och Dramatiska institutet. Hon är verksam som regissör och manusförfattare. Efter utbildningen regisserade hon ungdomsserien ”Dubbelliv” i två säsonger för SVT och kortfilmerna ”Yoghurt” och ”Äta lunch". Hon debuterade 2015 med långfilmen ”Min lilla syster” som vann Kristallbjörnen i Berlin och nominerades till fyra guldbaggar. Efter ”Min lilla syster” regisserade hon Moving Sweden filmen ”Nattbarn”. Hon har konceptuerat tv-serien ”Tunna blå linjen” på SVT och regisserat ”Thunder in my heart” på Viaplay. ”Tunna blå linjen” vann Kristallen för bästa drama och program 2021. 2022 kom hennes andra långfilm "Comedy Queen" som vann Kristallbjörnen vid filmfestivalen i Berlin. James Velasquez arbetar som frilansande 1st Assistant Director på långfilm, tv-produktioner och reklamfilm. Han började i filmbranschen 1995 efter examen från University of Arizona i Media Arts/Filmmaking. James började sin karriär i Los Angeles. Sen dess har han arbetat med över 50 långfilmer och tv-produktioner, både i USA och i Sverige. James ser varje nytt projekt som en utmaning och en möjlighet att få nya erfarenheter. Att både kunna dela med sig av sin egen kompetens och samtidigt hjälpa andra ser han som en möjlighet att själv utvecklas.

Artisten Jasmine Kara visste redan i tonåren att hon ville syssla med musik. Som 18-åring åker hon till New York för att förverkliga sin dröm. Hon sjunger på tunnelbanan, i barer och försöker att komma in på skivbolag. Livet i New York visar sig att vara tufft, inte minst när pengarna börjar att ta slut. För att ha råd att vara kvar och satsa på det hon älskar; musiken, så får hon av en slump jobb på en strippklubb. Avsnittet handlar om att kämpa för sin dröm, att hamna i ett destruktivt liv och hur det påverkar en som person. Det handlar också om att tillslut våga att berätta och att genom det få styrkan att lämna. Följ @alskadspsykopat på instagram. Hela säsongen finns att lyssna på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2023. Alla 90 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* De har varit gifta i 25 år och har tre barn tillsammans. En kväll säger han: Det är en sak jag måste berätta. Det här avsnittet handlar om otrohet. Vi pratar med Laila som delar med sig av sin berättelse om när hon blev sviken av sin livspartner. Vi hör också psykolog Maria Farm om varför man är otrogen och hur man kan gå vidare efter att ha blivit bedragen.

Eva träffar en man på en dejtingsida som är präst. Han arbetar även med att förebygga mäns våld mot kvinnor. Prästen är mycket omtyckt som person och han är duktig på sitt arbete. Vad Eva får reda på när hon sålt sitt hus och de ska flytta ihop är att prästen är gift. Under relationen utsätter han Eva för våld i hemmet och är otrogen med flera kvinnor, varav en som han vigt i kyrkan. Mannen arbetar trots detta fortfarande kvar som präst. Följ @alskade psykopat på instagram.

Manne var ung på 30-talet och Nisse har inga kommentarer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moa berättar om en relation med en kille som bröt ned henne psykiskt och fysiskt. Under relationens gång hade han dessutom en flickvän. Det här blev en period för Moa där hon pendlade mellan hopp och förtvivlan. I avsnittet berättar Moa också hur rädd hon var för att göra slut och hur svår tiden efter var.

Utåt sett lever Josefine Frankner vanligt familjeliv i den lilla byn Knutby utanför Uppsala. Hon bor med man och två barn i den lantliga idyllen, och familjen är med i den lokala filadelfiaförsamlingen. Men bakom fasaden har församlingens innersta krets, där Josefine ingår, utvecklats till en sekt. All Josefines tid går till att tjäna församlingens ledare Åsa Waldau, och Josefine måste hela tiden vara på sin vakt. Om hon gör fel kan det leda till utskällningar, förnedring och slag. Men att gå emot sin ledare är helt otänkbart. Trotsar hon Åsa, trotsar hon även Gud och riskerar att förvisas till helvetet. Alla avsnitt av Dubbelliv hittar du hos PodMe. Signa upp dig på podme.com - de första fjorton dagarna är gratis!

Erik Grönberg växer upp i en kyrkby utanför Västerås. Som prästson förväntas han alltid vara en förebild, och det är Erik. Glad, framåt, sportig och med höga betyg i skolan. Men sen finns också den andra Erik. "Den smutsiga Erik". Som ingen annan känner till förutom han själv. Den Erik som under tonåren blir sexuellt utnyttjad av en äldre familjevän. Samtidigt som Erik utåt sett är en högpresterande multitalang sjunker han sakta mot botten. Hur ska Erik lyckas bryta sig ur sin förövares järngrepp? Om du lider av psykisk ohälsa, självskadebeteende eller blivit utsatt för sexuella övergrepp, finns det hjälp att få:   Självmord: Mind: https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/   Sexuella övergrepp: https://killar.se/ https://storasyster.org/   Självskadebeteende: https://nationellasjalvskadeprojektet.se/hjalp-och-stod/ Alla avsnitt av Dubbelliv hittar du hos PodMe. Signa upp dig på podme.com - de första fjorton dagarna är gratis!

Välkommen till bakispodden! Avsnittet där hjärnceller saknas. Har köket.se härmat oss och var det Mercury Retrograde som dödade Queen Elizabeth? Vi berättar även om ett helt sjukt otrohetsdrama, så in och lyssna nu! Om ni har några frågor eller behöver hjälp med problem kan ni självklart slidea in i DM på @kulikombo, eller via våra privata konton @saramelinasundberg och @malinmarjam. Instagram: kulikombo Tiktok: kulikombo Email: kulikombo@gmail.com

I det här avsnittet möter vi Pernilla som berättar om en relation hon hade med en bedragare. Han lurade henne på stora summor pengar men inte bara henne - det visade sig i efterhand att han levt dubbelliv med minst fem kvinnor och bedragit samtliga. Idag har Pernilla skulder på över en miljon på grund av denna relation.

Hur känns det att ljuga både för sig själv och andra? I Dubbelliv möter vi människorna som hemlighållit stora delar av sina liv för omvärlden. I säsong två möter vi bland annat frikyrkopastorn som hela sitt liv undanhållit sin sexualitet för sin församling, reportern som wallraffar bland sexköpare i Thailand och ungdomspolitikern som prostituerar sig. Premiär hos PodMe 6/4-2022! Lyssna gratis de två första veckorna. https://podme.com/se/dubbelliv

Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor. På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet. Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar. Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande. Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen. I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl. En programserie av Karwan Faraj Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, våren 2020.

Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor. På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet. Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar. Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande. Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen. I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl. En programserie av Karwan Faraj Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, våren 2020.

Därför blommar många upp efter separationen. Om när partnern inte vill förstå ens känslor & Svar på tal om porren, och Magnus har ett förslag till män som har svårt att prata känslor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hugo Lavett kommer och pratar om sin dokumentärpod ”Dubbelliv” och det leder till snack om både Clark Olofsson och Tommy Lindström.Spektra-panelen med Janek och Tore recenserar Met-galans outfits och tycker till om burka i klassrummen.STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAGhttps://www.patreon.com/gottsnackSupport this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt får ni höra sanning om Victor och hans kriminella dubbelliv han levt under en lång tid. Det är ett mycket känslosamt avsnitt och vi är otroligt stolta över att Victor var modig nog att öppna upp sig.

Dessutom om att digital konservering av konst blir allt svårare för museerna. Hiphopartisten MC Anhar med miljonpublik  i Irak lever dubbelliv som svensk arkitektstudent, "Nomadland" och "En runda till" Baftavinnare i går kväll, och

Den här veckan gästas Singelrådet av artisten Malin Christin som berättar om ett förhållande som kastade omkull hennes vardag. Efter en lång tid av dåliga magkänslor, misstankar och oro upptäcker Malin att hennes pojkvän levt två parallella liv; ett med henne och ett med hans andra flickvän. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inspelat seminarium från ELU och Credos nyårsläger 17/18.

I detta avsnitt pratar Origos barnmorska Anna-Lena med kuratorerna Poya & Linn om "oskuld", dubbelliv, hemliga relationer och sexualitet. Varför begränsas ungdomar från att ha relationer? Varför är "oskulden" så viktig? Vilka konsekvenser får det för ungdomarna vi möter på Origo? "Jag älskar min kille men jag hatar att ljuga för familjen" "Om någon tar min syster så är jag inte man nog" "Han har bilder och sms från mig, jag kan inte lämna honom"

Lena levde som ensamstående mamma. En kväll är hon ute och dansar och där träffar hon Erik. De blir förälskade och snart flyttar han in hos henne – mannen visar sig dock vara någon helt annan än hon någonsin hade kunnat föreställa sig. Det är en slump som avslöjar allt och Lenas liv förvandlas till en mardröm. "Det är en chock när man har haft en människa i sitt hem som man tror är ens själsfrände och sedan är det inte så", berättar hon.

Varje språk är en värld, men nya världar kan vara svåra att erövra och ibland krockar de med andra. Henrik Nilsson reflekterar över sitt liv med flera språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Allt började på ett sjukhus i den mexikanska staden Zacatecas för trettio år sedan. Under min första resa på egen hand hade jag drabbats av tyfoidfeber. Dagarna rörde sig framåt med en omtöcknad långsamhet, och under frosskakningarna fixerade jag krucifixet på väggen med blicken. När jag så småningom började repa mig, var jag tvungen att bryta ensamheten på sjukhusrummet. Därför tog jag mig på ostadiga ben till det väntrum där anhöriga till andra intagna patienter brukade samlas. De betraktade mig med medlidsam nyfikenhet och ville höra hur det var med mig.    Problemet var att jag hade svårt att kommunicera med dem. Under upptäcktsfärderna i Chihuahuas bergstrakter och längs kusten i Nayarit hade det visserligen alltid legat en nybörjarbok i spanska i ryggsäcken. Men särskilt långt hade jag inte kommit med det främmande språket. Det var först på detta sjukhus, i detta väntrum iklädd en vit patientskjorta och med droppställningen som ständig följeslagare som jag på allvar försökte närma mig spanskan; ett språk som jag fortfarande lever och arbetar med. När jag tillfrisknat köpte jag mitt livs första spanskspråkiga skönlitterära bok, argentinaren Ernesto Sabatos omfångsrika och hallucinatoriska roman Sobre héroes y tumbas (Om hjältar och gravar). Med hjälp av en ordbok tragglade jag mig igenom alla de sex hundra sidorna på enkla pensionat i Morelia och skeva parkbänkar i Cuernavaca. Hur mycket kan jag egentligen ha förstått av Sabatos underjordiska drömvisioner och Río de la Plata-uttryck? Trots bristfälligt ordförråd och haltande grammatik stod det ändå klart att jag läste, nej genomlevde ett omskakande mästerverk.    När jag ibland bläddrar i mitt första exemplar av Om hjältar och gravar som i en personlig urkund och ser de okända orden jag en gång strukit under, påminns jag om tidens gång och språkinlärningens mödosamma process. Hur är det möjligt att jag på den tiden inte visste vad sendero stig betydde? Och ännu hade jag inte fällt mina första lágrimas tårar på spanska. Att lära sig ett främmande språk kan vara ett högst medvetet beslut eller ett resultat av slump och tillfälligheter. Kanske ett val man gör i skolan eller för att förbättra sina karriärmöjligheter. Andra gånger har man hamnat i ett visst land, lärt känna en viss människa; ja kanske till och med läst en viss bok eller hört en viss låt. Men liksom när det gäller de stora kärlekarna i livet kan jag inte låta bli att fråga mig hur gick det egentligen till? Precis som varje kärlekshistoria har sina geografiska koordinater, sina platser och adresser har också vägarna till våra främmande språk det. Lingvisterna kan hjälpa oss att förstå språkinlärningens olika faser och vilka faktorer som försvårar eller underlättar den. Men hur vi själva lever med ett nytt språk, hur vi brottas och bråkar med det, förvånas och förundras över det; hur vi till slut känner det bulta i kroppen som efter en långvarig blodtransfusion om detta kan bara vi själva berätta. I sin bok Assim nasceu uma língua (Så föddes ett språk) beskriver lingvisten Fernando Venâncio ingående hur ett annat viktigt språk med rötter på den iberiska halvön utvecklades ur vulgärlatinet portugisiskan. På 1100-talet blev Portugal en självständig nation som utvidgade sina gränser söderut i takt med att de kristna återerövrade områden från morerna. Processen sammanföll med portugisiskans utveckling ur galiciskan till ett eget språk, som kung Dom Dinis ett sekel senare gav officiell status i det nya landet.   För min del föddes portugisiskan i en biografsalong i Paris i mitten av 90-talet, efter att jag en kväll råkat gå förbi affischen för A Comédia de Deus (Den gudomliga komedin) av João César Monteiro, den portugisiska filmens enfant terrible. Den excentriska berättelsen om ägaren till en glassbar visade sig vara originell, men egentligen var det något annat som fångade min uppmärksamhet i salongens mörker det portugisiska språket. Jag hade haft få kontakter med det, och fast det var besläktat med spanskan, var det svårt att begripa skådespelarnas surrande och slutna portugisiska, som Cervantes en gång beskrev som kastilianska utan ben. Det lät som när man motvilligt yppar en hemlighet och hade en närmast hypnotisk effekt på mig. Ett par år senare hade jag flyttat till Lissabon och tillbringade långa eftermiddagar i den humanistiska fakultetens källare. Där kunde man låna kassettband med portugisiska sånger och inlästa texter av den buttre vaktmästaren i språklaboratoriet, sätta sig i ett bås med mikrofon och hörlurar och långsamt slipa sitt uttal tills det närmade sig en infödd talares. Jag minns att det sällan var någon annan där, när diftongerna böljade i mitt medvetande, när ordförrådet växte och knakade, och att det därför kändes som om jag var på tu man hand med det portugisiska språket. Nästan som med en levande människa. En människa som jag långsamt ord för ord, mening för mening lärde känna.    I mitt minne kan jag inte skilja den första hösten med det portugisiska språket från oktoberregnen som föll utanför kaféerna i Graça, från gloslistorna som bågnade av den fuktiga luften i studentkollektivet, från de stapplande samtalen på spårvagnar och indiska restauranger. Och från de amerikanska filmerna som jag såg på teve om kvällarna, eftersom de till skillnad från i Spanien aldrig dubbades utan textades utan att några svordomar eller slanguttryck gick förlorade. Mitt språkliga dubbelliv hade börjat. Men att försöka leva med två närliggande språk som spanskan och portugisiskan kan lätt få en känna sig som en jonglör som bara lyckas fånga en boll i taget. Under perioder koncentrerade jag mig därför mer på antingen det ena eller det andra språket alltid med dåligt samvete för det som försakades. Jag minns melankolin då jag en svensk midsommar plötsligt inte kunde komma ihåg det portugisiska ordet för jordgubbar morangos bara spanskans fresas.    Men tiden har gått. Gloslistorna jag samlat på mig liknar alltmer en sorts fragmentariska memoarer. De berättar om dagar med läsningar och översättningar, resor och samtal. Jag ler för mig själv varje gång jag stöter på någon av de båda språkens så kallade falska vänner som exquisito (esquisito) som betyder utsökt och delikat på spanska, men konstig eller besynnerlig på portugisiska.    Numera behöver jag inte längre välja sida. Jag kan växla som jag vill mellan språken; splittringen är fullbordad, dubbellivet inrättat. De båda ordböckerna försöker inte längre tränga ut varandra i bokhyllan, utan lutar sig istället mot varandra. Och när jag stöter på ett ord som jag inte förstår, fylls jag av en hastig glädje över att allting fortfarande är i rörelse. Ännu en gång släcks ljuset och biosalongen fylls med röster. Hjulen på droppställningen börjar gnissla, när jag tar mig igenom sjukhuskorridorerna till platsen där de andra väntar. Henrik Nilsson, författare och essäist

I veckans avsnitt gästar skådespelaren Ola Rapace och pratar om hur missbruket påverkade hans relationer och om sin tid utomlands. Följ oss på instagram @hedmanheden @nemoheden @magnus_hedman

David Campus är en spännande person och en härlig göteborgare med en mångkulturell bakgrund. Följ med honom på resan genom grupptryck, festande och dubbelliv, som sedan vändes till en djupare passion och mening med livet.

Joe gifte sig och skaffade barn pga omgivningens press och förväntan. Men i hemlighet drömde han om att ett annat liv. Jennifer fick sitt högra långfinger avbitet i en attack från en granne. Nu kämpar de sida vid sida i LEGAL, Liberias största organisation för HBTQ-personer.Här utbildas poliser, lärare, vårdpersonal och religiösa ledare i HBTQ-personers rättigheter. Men det är ett tufft och långdraget arbete i ett land där de flesta är djupt religiösa och där homofobin är utbredd.Hör deras berättelser i säsongsavslutningen för Body Rights. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Zahra får ett telefonsamtal från sin son. Utanför huset är det fullt med poliser. De går ner i källaren. Där, I Zahras förråd, ligger narkotika värd hundratusentals kronor. På ytan såg det ut som ett perfekt liv. Zahra var lyckligt gift, barnen gick klädda i dyra märkeskläder. Men bakom den lyckade fasaden dolde sig en mörk hemlighet. Jag brukade lämna barnen på träningen, jag brukade gå och sälja knark. Barnen kunde vara i skolan, jag brukade sälja tabletter. Jag kunde komma hem med 25 000 kronor som jag hade lagt undan på några dagar. Hon började smuggla droger som 14-åring. Samtidigt säger Zahra att hennes egen familj har förstörts av narkotikan. Två av hennes syskon har gått bort, flera av de andra syskonen missbrukar fortfarande. Knarket tog ifrån oss allt. Men till slut gick det så långt att jag själv blev pengagalen. I P1 Dokumentär: Miniserie möter vi tre kvinnor som har levt sina liv i den kriminella världen. Nu står de alla vid ett vägskäl. En programserie av Karwan Faraj Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, våren 2020.

I veckans avsnitt blir det: "Dubbelliv - en sann historia" av Iris Mårtenson. "För din egen skull" av Pia Johansson och Anna Carsall. Netflix-serien POSE. Andrea Waldenström krönika om narrativ i DN. Om språkets makt. "Ekorrhjulet" av Åsa Axelsson, "How Could She" av Lauren Mechling och underbara "My Year of Rest and Relaxation" av Ottessa Moshfegh. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I årets sista avsnitt av Rätt upp i verkligheten pratar vi lite om att heta Per och ha en slapp t-shirt, om att inte vara dement men ändå uppträda som om man är dement – och framförallt om folk som inte tror på energier, men på döda släktingar som har lakan på sig (ja de har ju såklart klippt hål för ögonen). Och du då, vad kan du göra annat än att lyssna och ha det myz? Nä just det. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På Tempo dokumentärfestival kan man tävla i kategorin Short dox. Här är Noah Hjorts bidrag "Dubbelliv" som handlar om en kvinna vars man levde dubbelliv. Han var gift med henne och hade samtidigt en annan familj i en annan stad.

De har varit gifta i 25 år och har tre barn tillsammans. En kväll säger han: Det är en sak jag måste berätta. Det här avsnittet handlar om otrohet. Vi pratar med Laila som delar med sig av sin berättelse om när hon blev sviken av sin livspartner. Vi hör också psykolog Maria Farm om varför man är otrogen och hur man kan gå vidare efter att ha blivit bedragen.

Mona gör comeback i podden och ger en recension av det deprimerande singellivet. Veckans lyssnarfråga kommer från en tjej som misstänker att killen hon dejtar fortfarande är ihop med sitt ex. Med: Mona Abbasnejad & Emilie Roslund. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Denna vecka tar vi upp en fråga från en lyssnare som är rädd att hans föräldrar ska skilja sig för att de bråkar så mycket. Dessutom så kommer artisten Vera Hotsauce och berättar om hennes familjs jobbiga skilsmässa. 

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Programledare: Hans Rosenfeldt Notarius Publicus: Helge Skoog Musik: Erland von Heijne  I panelen: Pia Johansson David Batra Babben Larsson Olof Wretling Repris från 3 mars 2018.

Vad gör man när man inser att ens partner har levt dubbelliv i hela 10 ÅR!? Vi diskuterar också vilket det bästa kändisparet är, nakenhet och gamla bilder på sociala medier.

Dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning. Att "komma ut" bär på en oemotståndligt kraftfull dramaturgi. Kristofer Folkhammar ser hur brottet med normen blir mindre heroisk i ny litteratur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Han jag går hos, säger att det är viktigt att bejaka det givna misslyckandet i relationen mellan terapeut och klient. Redan vid andra mötet gjorde han en svepande gest mot den rågade hyllmetern böcker som hänger bakom honom, strax ovanför hans huvud, sett från där jag brukar sitta. Alla de här böckerna, sa han, handlar om misslyckanden i terapisituationen. Han lutade sig snett bakåt, hängde lite över stolens karm och log mot mig. Utstrålade någon sorts varm, skärpt uppgivenhet, jag vet inte. Han har försökt att förklara vad han menar i över ett år nu. Genom att låta terapeuten ta mer plats, så att också hens önskningar och tillkortakommanden blir genomlysta i terapisituationen, kan en mer relationell dynamik växa fram, jämfört med i klassisk psykodynamisk terapi. Mänsklig kommunikation bär alltid på förväntningar och missförstånd. Och genom att vara vaksam på dessa brister kan man komma åt något läkande, tycks han mena. Jag kommer alltid på för sent att jag ska be honom förklara ordentligt. Jag cyklar hem genom Malmö. Staden tickar framåt i diset. Människor upprätthåller sina liv, sina vardagar, sina utmätta linjer med skilda förutsättningar, mellan samma inbjudande skyltfönster. Jag försöker få bukt med en ångestproblematik genom att gå i terapi. Jag jobbar med litteratur. Terapi är liksom litteratur ett arbete med form och språk. Och eftersom han jag går hos säger, att misslyckandet är centralt för att förstå terapisituationen, börjar jag undra över misslyckandets plats i det jag läser. Att misslyckas med att göra kön och sexualitet i enlighet med heteronormen kan kallas en queer praktik. Åtminstone i efterhand. Efter ensamhet, efter självhat. Och när jag tänker på gestaltningar av queera erfarenheter, tänker jag att misslyckandet framför allt tar plats på två olika sätt. Sätt som man kalla strategier. Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen. Den ena strategin handlar om omkastning, och är rolig och skev, vi kan kalla den camp. Den taktiken utgör sällan ramen för en berättelse, snarare är den ofta ett perspektiv eller en sensibilitet, för att tala med Susan Sontag. Genom att vända misslyckandet till triumf, och i allvarsam och kärleksfull lek bejaka det överdrivna och artificiella som något underbart får den otillräckliga könsvarelsen en plats att skina på. Via fallna divor, smäktande musikal-snyftare och kasserade art nouveau-lampetter. Misslyckande kan vara stil, sa den brittiske författaren Quentin Crisp där han vankade omkring, ensam och pervers, i sin lortiga lilla lägenhet i 1950-talets London, i sitt ljusblåa hår. Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen. Om man gör förolämpningen till en konstform, får man det roligare som offer. Den andra strategin handlar om att överskrida ett misslyckande. I berättelser om att komma ut som homo eller trans behöver ofta något lämnas och något nytt intas. Den ensamma hjälten växlar agrart mot urbant, isolering mot gemenskap, dolt mot synligt, för att slippa sitt utanförstående och, enkelt uttryckt, få vara sig själv. Dessa berättelser speglar en reell verklighet, där frågan om att komma ut är långt ifrån löst alla gånger. Däremot kan man konstatera att formen för den klassiska komma ut-berättelsen, slitits ut. Den bär ju på en så oemotståndligt kraftfull dramaturgi med följeslagarna dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning att det låter sig göras som kittlande bihandling i snart sagt varje brett upplagt teve-drama på Svt.  Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls. Men så läser jag två samtida svenska romaner där misslyckandet i det queera livet förflyttas till en annan plats. Misslyckandet i dessa böcker kretsar kring ett språk som lovar mer än det håller. Tova Gerges roman Pojken är en roman som är sin berättares blick. Huvudpersonen är från lantlig arbetarklass. I universitetsstaden åtrår han dominans. Inledningsvis, när han sitter i föreläsningssalen och får syn på Pojken, som ska bli hans älskare, står det: För mig har det erotiska och den strid jag utkämpar för att våga vistas här alltid haft något gemensamt. Det är strävan efter tillträde till en värld som förskönar det fula, extrapolerar det oklara, placerar mig på rätt sida linjerna. Romanen följer sedan deras kärleksrelation, präglad av sado-masochistiska-lekar i ljuset av skilda klasserfarenheter. Romanen är snygg i det att den är skriven på ett sätt som överensstämmer med det den berättar om hårt, exakt, i förhöjd kontroll. Och i berättarens längtan efter att kunna behärska sin omvärld, långt mer än bara sexuellt, börjar man som läsare efterhand ana ett självbedrägeri, eller åtminstone att han tagit sig för något han aldrig kan lyckas med. I mitten av boken får han syn på en trollslända. Betraktar den vackra kroppen. Han vill, liksom sländan med sina facettögon, kunna förutsäga sitt bytes nästa rörelse. Och även om det är en myt att trollsländor bara skulle leva en enda dag, så är det när berättarens blick faller på den glänsande insektskroppen som jag fattar att han är dömd att misslyckas. S/M-scenariots och de akademiska teoriernas löftesrika genomlysanden är bara hållbara ramverk i vissa lägen. Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls. Niko, huvudpersonen i Elin Bengtssons roman Rosenregimen har också hon lämnat landsbygden för ett liv i universitetsstaden. Driven av begär efter ett intellektuellt språk som innehåller ord som representation, heteronormativitet och politiska praktiker. Ord, lika förtrollande och svårfångat värdefulla, som pengarna i handen på en nyrik. Hon träffar Emmy, blir blixtförälskad och genast sambo med matlådor och krukväxter. Erotiken är ett bländande kitt dem emellan, där Emmy lockar fram något hos Niko som hon själv kallar det som är flicka i mig något undergivet och sött. Men lägenheten och Emmys idé om tvåsamhet sluter sig klaustrofobiskt runt Niko, som inte bara vill in i universitetsspråket, utan också ut i natten. Det storslagna med Rosenregimen är att den trots lyrisk precision och stora känslor, står och stampar så mycket. Det tar tid innan spänningen i tvåsamheten får faktiska konsekvenser. Det akademiska språket är både fantastiskt och otillräckligt när Niko försöker förstå sig själv och världen. Till slut får hon bara fram ett uppgivet aaa när hennes olika livsvärldar och sätt att längta inte går ihop. I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk plats Luften i Malmö är grå. I Gerge och Bengtssons romaner finns modiga undersökningar av sex och makt, men via fokus på konflikter med språket, dämpade och lite vrånga. I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk plats i den queera berättelsen, bortom triumfatorisk omkastning eller klart överskridande. Romaner är inte terapi. Men lite som med den medvetet misslyckade terapeuten kan det också finnas något klargörande över en romanfigur som inte får ihop det. Det är där fördjupningen får liv. Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker.

Vi träffar internmedicinaren, författaren, föreläsaren och före detta poddaren Christian Unge. Aktuell med boken "Har jag en dålig dag kanske någon dör". I en inspirerande intervju diskuterar vi läkaryrket, läkare utan gränser, global hälsa och VARFÖR Ronden las ner. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Emilie är bara ett samtal ifrån att veta om hennes pappas har ljugit för henne. Snart får hon veta att hennes pappa har levt ett dubbelliv och att hon har ett syskon till.

Bingo stressar ner från fjällen och poddar direkt från sin bil. Där av det något brukiga ljudet. Men inget stoppar Relationsroddarna, och de besvarar era frågor om sexslavar och fri uppfostran efter bästa förmåga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tre steg för en bra separation. Marit tog över föräldrarnas trista parmönster. Magnus vill curla sitt ex & Dagens ilska: om freezereaktion vid våldtäkt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fabian känner av horomonrubbningar (?!) när han pratar om sina första timmar i Has-Been Heroes och Andrew har fortsatt sitt äventyr i urflippade Persona 5. Kommer Pokémon GO lyckas få den stora massan att ta klivet utomhus i år igen nu när våren och sommaren närmar sig? Slutligen blir det en riktigt matig diskussion om Microsofts Project Scorpio och hårdvaruspecifikationerna för konsolen som nu har blivit officiellt avtäckta! Spela på! 00:03:15 - Fabian har spelat Has-Been Heroes00:11:55 - Andrew spelar Persona 500:39:00 - Pokémon GOs framtid00:44:25 - EVE Online och vetenskap00:48:30 - Project Scorpio-diskussion01:28:35 - Lyssnarfråga och recensioner

Det är september månad och året är 1916. Utanför Sveriges gränser härjar kriget, det första världskriget. I Sverige står sälen på menyn och många tar chansen att tjäna pengar på att sälja ransonerade bristvaror till höga priser. Från England får vi höra om ett familjedrama som mycket väl skulle komma väl till pass på bioduken och i Sverige planerar man att undersöka Karl XII:s kvarlevor igen. Och vad händer i det av kriget så sargade Ryssland? Jo, där planerar politikerna ett alkoholförbud som ska gälla för alltid... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I första avsnittet möter jag skådespelaren Charlie Gustafsson. Vi diskuterar tiden som barnskådis, Tusen gånger starkare, Dubbelliv och mycket, mycket mer. Podden finns även att se på YouTube och har då bilder och filmklipp kopplade till samtalet.

Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen. Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum - varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden - med de frågor han verkligen brinner för. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Gäst hos Nordegren idag är den tidigare IB-agenten Gunnar Ekberg, som under 1970-talet på statens uppdrag infiltrerade svenska vänstergrupper och senare avslöjades i efterdyningarna av den stora IB-affären. Nu ger han sin bild av tiden i boken De ska ju ändå dö. Det blir också musikunderhållning med duon Opera på två som kommer till studion med harpa och cello. Aminah Al Fakir-Bergman och Elisabeth Ljunggren framför klassiska arior och egna texter ur sin föreställning Som vi vill ha det! Bisittare är idag kulturredaktionens Louise Epstein.