Podcasts about klor

Klor dreiht sik dat dütmol en beten üm Ostern, man vör allem üm dat, wat to Ostern all bi veele op'n Disch kummt: Spargel. Dorto is Schrievers as Ina Müller, Günter Harte, Gerd Spiekermann un Ines Barber wat infullen. Mehrsttieds wat to'n Högen!

Övermorn ward dat ernst: Jedeneen vun uns hett sien Krüüz to dreegen – äääh – to moken. Overs ick weet jümmers noch ni, wonehm op den Zeddel ick mien Krüüze moken schall. Nu geev dat je genog Sabbelrunnen. Mol 'n „Duell“ mol 'n „Quadrell“. Mit Faktentscheck sogor. Overs annerlei wokeen no de Wohl in't Kanzleramt sitten deiht – tehmli veel vun dat, wat in all de Twee-, Dree- un Veer-Elle“ vertellt wurr, ward wi wohrschienli so gau ni weller to heuern kriegen. Klor, de Wählers wüllt natüürli weeten, wo dat to'n Bispeel mit de Stüüern, de Rente un ook mit de Migratschoon wiedergeiht. Overs in Würklichkeit weet dat nu, wo Putin un Trump un Xi dorbi sünd de Welt nied optodeeln, keen Minsch. Tscha. Un nu? Gor ni so eenfach. Dorüm heff ick doch nochmol op de Wohlplakote keeken, de ick eegentli för grooten Bleudsinn hol. Overs över de dorsten Plakote kann man sick weenstern noch 'n beten amüseern. De mehrsten Lüüd, de an all de Laternpöhl hangt, sünd je düchti an‘ Grien‘. Ick weet gor ni över wat de sick so dull freut oder wo de op all de dösigen Snacks kom‘ sünd. Habeck to'n Bispeel: „Zuversicht. Ein Mensch. Ein Wort.“ Hä? Bün ick de eenzige, de ni weet, wat dat bedüüden schall? Oder Olaf Scholz: „Mehr für dich, besser für Deutschland.“ Wat will he uns dormit seggen? Ist dat beter för Düütschland, wenn ‚ick‘ mehr heff? Oder fallt för mi mehr Arger af, wenn he Kanzler blifft? Man weet dat ni. Merz is ook seut: „Fleiß muss man wieder im Geldbeutel spüren.“ Jo, mit 'n leerige Knipp mutt man ni so veel dreegen un kann länger schinnern, ne. Un Alice Weidel: „Zeit für Alice Weidel. Zeit für Deutschland.“ Fehlt blots noch: …Tied för bunten Stuten mit Kees un 'n Tass‘ Kaffe. Jo, dat weer't. Bi de annern Partein will je keeneen Kanzler warrn. Dorbi kümmt dat allerscheunste un drulligste Wohlplakot je vun de FDP. Dat wo Wolfgang Kubicki op to sehn is. Dorünner steiht: „Konsequenz hat ein Gesicht.“ Kiek an. Blots schodt, dat Wolfgang ni vertellt, wat för'n Gesicht de Konsequenz hett. Anners wurr ick nömli ennli weeten, wokeen ick Sünndag wähln schall… In düssen Sinn

Marketing success starts with consistency! Learn why a unified message builds trust, how to balance short-term and long-term tactics, and the power of AI in marketing. Plus, get insights on empathetic leadership and the importance of listening.And don't forget! You can crush your marketing strategy with just a few minutes a week by signing up for the StrategyCast Newsletter. You'll receive weekly bursts of marketing tips, clips, resources, and a whole lot more. Visit https://strategycast.com/ for more details.==Let's Break It Down==03:58 AI will drive fundamental change in marketing.10:05 Inspiring vision for effective leadership and teams.13:23 Collaboration enhances teamwork for cohesive strategies.14:11 Collaboration essential for breaking down silos internally.19:16 Adopting AI enhances efficiency, maintains human wisdom.23:20 Hyundai offered lease buyback, boosting customer trust.27:00 Use communication frameworks to ensure consistent messaging.28:44 B2B marketers face burnout, emphasizing short-term results.32:26 Brand and culture are tightly interconnected.34:38 Regular one-to-ones build agency's unique culture.41:46 Data reveals unique customer segments for targeting.==Where You Can Find Us==Website: https://strategycast.com/Instagram: https://www.instagram.com/strategy_cast/Facebook: https://www.facebook.com/strategycast==Leave a Review==Hey there, StrategyCast fans!If you've found our tips and tricks on marketing strategies helpful in growing your business, we'd be thrilled if you could take a moment to leave us a review on Apple Podcasts. Your feedback not only supports us but also helps others discover how they can elevate their business game!

Dans cet épisode je reçois Jonathan Klor, un ancien chef de gang impliqué dans une guerre sanglante, condamné à 14 ans de prison à la fin des années 2000, nous avons discuté de son enfance, son histoire dans la criminalité et sa réinsertion sociale! Un épisode avec un GRAND message d'espoir! Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Klor var det første halogenet som ble isolert. Det ble oppdaget i 1774 av Carl Wilhelm Scheele som et produkt ved reaksjonen mellom mangandioksid og hydrogenklorid. Han trodde imidlertid at gassen ifølge flogistonteorien bestod av deflogistikert muriatisk syre (saltsyre).Det var Humphry Davy som i 1810 ble klar over at klor er et grunnstoff og gav det navn. Dets vanligste salt, natriumklorid (NaCl), altså vanlig koksalt, har vært kjent fra tidlige tider som et viktig kosttilskudd og er omtalt allerede i Bibelen. (kilde: SNL.NO)Klor betyr grønn-gul på gresk, og beskriver fargen på gassen i romtemeratur. I denne episoden har vi med oss Frode Stordal fra Geovitenskapelig institutt ved UiO, som kan mye om hvordan klorforbindelser påvirker ozonlaget i stratosfæren (tema for hans Dr.Scient i 1983!), og han har jobbet med/truffet Crutzen, Rowland og Molina som fikk Nobelprisen i kjemi i 1995 for oppdagelser av betydning for ozonlaget. Bli med oss på vår vimsete reise gjennom det periodiske system der vi får nerdet fra oss og gravd oss dypt ned i hvert enkelt grunnstoff, men på et nivå som alle skal kunne forstå. Med oss på reisen har vi eksperter som kan mer enn de fleste om de ulike grunnstoffene og hjelper oss å skjønne litt mer av det vi alle er lagd av. Vi er Gunstein Skomedal (materialteknolog UiA), Ole Martin Løvvik (fysiker, UiO/Sintef) og Birte Runde (journalist i Eyde-klyngen)Har du forslag til grunnstoff vi bør snakke om, gjester/eksperter vi bør invitere eller besøke, eller morsomme fakta og historier om et grunnstoff? Eller har du innspill til lyd, form, innhold eller annet? Send oss gjerne tilbakemelding på gunstein.skomedal@uia.no.Husk å sjekke ut våre nettsider www.grunnstoffene.no. Du finner videoer og annet stoff på vår youtube-kanal Grunnstoffene og eksperimenter - YouTube eller på Facebook

Get ready to rethink your strategy as we explore the B2B marketing tactics behind epic campaigns, discuss the patience needed for long-term success, and decode how insights and clear messaging can make or break your brand.And don't forget! You can crush your marketing strategy with just a few minutes a week by signing up for the StrategyCast Newsletter. You'll receive weekly bursts of marketing tips, clips, resources, and a whole lot more. Visit https://strategycast.com/ for more details.==Let's Break It Down==06:05 Understand your market by directly engaging customers.08:59 Positioning errors arise from lacking market distinction.11:11 Educate leadership on realistic marketing timelines, especially B2B.14:31 Client insights address diverse business issues effectively.18:58 CEO asked, I said, "You don't listen."22:38 Integrate lead gen and branding for sustained growth.25:59 Data and feedback build a strong strategy.29:48 Unique, powerful B2B campaign still resonates today.34:01 Needed to understand advertising; simple, effective creativity.35:33 Regular customer conversations are essential for marketing.==Where You Can Find Us==Website: https://strategycast.com/Instagram: https://www.instagram.com/strategy_cast/Facebook: https://www.facebook.com/strategycast==Leave a Review==Hey there, StrategyCast fans!If you've found our tips and tricks on marketing strategies helpful in growing your business, we'd be thrilled if you could take a moment to leave us a review on Apple Podcasts. Your feedback not only supports us but also helps others discover how they can elevate their business game!

Worüm ward wi ni eenfach blots öller, worüm seht wi bi't Öllerwarrn ook ümmer öller ut? Na jo, so'n beten to öllern is je in Ordnung. Ick much ook ni mien Levdag utsehn as 'n lütt‘ Kind dat jüst ut'n Kreißsool kümmt. Overs dat weer doch scheun, wenn man bet – seggt wi mol – to'n 29. Gebuurtsdag so öllern wurr, as wi dat kinnt, vun dor an overs jümmers so utsehn deh as mit 29. Denn kunn man twor keen Komplimente mehr moken as, „oh, dien Öller süht man di gor ni an“, overs dor wurr ick dat glatt op ankom‘ loten. Klor, man kunn noch veel doröver spekuleern, wat dat sünst noch allns mit sick bringen wurr, wenn man jümmers as mit 29 utsehn deh. So kunn man sick mit 100 Johr noch 'n junge Fruu afgriepen oder ook 'n jungen Mann, wat man even leever lieden mach, un keeneen wurr een op den Öllersünnerscheed ansnacken. Johannes Heesters harr dat wiss gefulln, un sien Fruu wohrschienli noch mehr. Overs so is dat je ni. Wi ward nu mol öller utsehn, wenn de Johrn in't Land treckt. Un wokeen Johannes Heesters noch kinnt, is wiss öller as 29 Johr. In de Schooltied tellt man veellicht noch de Melktähn, de een utfallt, loter tellt man, wo veele Falten man nied kreegen hett – an Anfang jedenfalls. Denn tominst ick heff intwüschen mehr Falten, as ick fröher mol Melktähn harr. Un dat is ook de Grund dorför, dat hüüt 'n niedet Bild vun mi to'n Döschkassen-Text to sehn is – sogor mit 'n frische Mütz. Dat is je würkli dösig, ne: Op niede Biller würkt man jümmers an öllsten. Je öller de Fotos sünd, je jünger süht man dorop ut. Ut düsse Sicht mutt ick seggen, dat mi ole Fotos mit de Johrn ümmer sümpathischer ward. Nu heuer ick oftmols, dat ick gor ni mehr so utseh, as op dat Bild, dat sünst an düsse Steed to sehn weer. Ick kann ju seggen: Wenn man dat so fief oder teihnmol de Week to heuern kriegt, denn kann man al so'n beten in't Grübeln kom‘. Tscha, heff ick dacht, denn mutt even 'n frisched Bild her. Un nu bün ick mol gespannt wo lang dat niede Bild so utsehn ward as ick… In düssen Sinn

Torra grillspett, torra bröd – och slut på ölen! Katastrof! Damernas dåliga form. Herrarnas förbättrade spel men mediokra resultatrad. Är Nico Mortensen petad eller fortfarande ”på väg tillbaka?”   Intro- & Outrolåt: Audioscribe - Shimmer Tillgänglig hos: NoCopyrightSounds NoCopyrightSounds finns på Youtube och Spotify

Eftersom Johan hatar att vara populär ger han sig den här gången på något av det mest populära som finns. Nämligen true crime. Mer program hittar ni på www.patreon.com/wanloo Pirate Rock

Damián es un psicologo que se especializa en trauma y es un gran discípulo del escritor David Hawkins. Estudia su obra y te la explica de una manera clara y sencilla. Porqué tener razón te aleja de ser una persona plena, la influencia de las emociones y como vivir una vida mas plena. Un podcast profundo lleno de grandes disparadores.

No matter how exciting our jobs are on a daily basis, there are definitely some boring days... but not with KLOR Steno Key Designs! Have you ever considered how the tools we use become extensions of ourselves? This episode peels away the mundane to reveal the vibrant world of difference that custom steno keypads and covers can make in our joy and happiness every day.  Sometimes we just need a little pizzazz to brighten up our days! Meet the creative mind behind these tactile and visual designs, transforming the stenographer's staple into a canvas of personal expression. Through her entrepreneurial lens, dive into the meticulousness required to craft these unique keypads and the intimate connection users forge with their personalized machines.With a touch of entrepreneurial spirit, we take you behind the scenes of the court reporting industry's steep ladder to proficiency, the journey from trepidation to mastery, through Diana's experience as a high-speed steno student. The discussion touches on the various certification requirements across the states, and the mindset shifts to leap over hurdles at higher speeds. From managing a home-based business to the anticipation surrounding custom steno keypads, this episode is an anthem for the dedicated professionals behind the steno keyboard and the shared triumphs within the community. 

No de aktuelle Pisa-Studie sünd de düütschen Schoolkinners je blots noch in't Middelfeld. Ick bün mi ni seeker, overs ick kunn mi vörstelln, dat de Bunnesregeerung sick freun wurr wenn se mit ehr Arbeid noch in't Middelfeld weer. Meist jeden Dag geistert niede Mellungen dör de Norichen, över de man an un för sick blots noch den Kopp schüddeln kann. Klor, de Tieden sünd ni eenfach. Overs worüm hölt man to'n Bispeel doran fast, dat nu al groote Kanzleramt noch to vergröttern? 27650 Euro den Quadtometer kost‘ de Krom – nä, schall de Krom kosten. Allns tosom 777 Million‘. Un wokeen de Buukosten-Entwicklung bi'n Floogplatz BER, bi'n Stuttgarter Bohnhof oder de Elphie in Hamborg noch in Kopp hett, de haut bi düsse geplonten Tohln blots noch Hannen un Fööt övern Kopp tosom. Tscha, worüm schulln sick de Schölers denn anners verholn? Dat Taschengeld ward opbruukt för Speelekonsoln un wenn wat würkli Wichtiged ansteiht, denn geihn man even no Mudders oder Vadders. För de Regeerung gifft dat overs keen Öllern de mol even dat Portmonee opmoken künnt. Na jo, an un för sick doch: Wi sünd de Mudders un de Vadders, de mol even de Knipp opmoken dörft, wenn't ing ward. Un wenn dat ni langt, denn ward even mehr Schullen opnohm, as man an un för sick opnehm wull. Wat kost‘ de Welt...? Dor gifft dat doch so'n Finanzminister, de op Sylt sien Hochtied fiert hett, as wurr dat keen Morn geeven. Overs mit de Huushaltsplonung – na lot‘ wi dat. Nu is de Pisa-Studie je overs 'n Statistik, bi de de Besten den Snitt hochtreckt un de annern treckt den Snitt dohl. No de Statistik is een je dörsnittli warm, wenn man mit'n Kopp in‘t Gefreerschapp steekt un mit de Fööt in Backoben, ne. Veellicht kunn de Regeerung sick je eenfach mol an de Besten jungen Lüüd wennen, besünners an de Dorsten, de good in't Reeken sünd. Mach ween, wat de Schöölers dat Huushaltslock in dree Schoolstünnen ganz lütt reekend. Overs veellicht hett de Kanzler eenfach blots vergeeten de Schöölers to froogen... In düssen Sinn

Stellt sick vör, de UN-Seekerheitsrot röppt to'n Dreepen op un keeneen geiht hen. Tscha, wenn to de Konferenz in düsse Week würkli keeneen no New York kom‘ weer, denn harr dat ganz scheun wat inspoort. So weern 'n ganzen Barg Fleegers ni üm de Welt suust, dat harr keen Hotelkosten geeven, keen Polizei un Persoon‘schützers harrn betohlt warrn musst un so wieder. Harrn de Lüüd, de dor över 'n poor Stünnen de Luft in de UN-Zentrale in Manhattan warmsabbelt hebbt, ehr Reeden eenfach in de Norichen un in't Internet veröffentlicht, denn weer dor datsülbige bi rutkom‘: Ni veel. Klor, de Völker, de sick de Konferenz överall op de Welt ankeeken hebbt, weern wiss beindruckt vun dat, wat dor vertellt wurr. Dat eene Volk mehr, dat annere Volk weniger. Leider hebbt de Völkers dor overs nix to mellen, sünnern blots dree Hannenvull vun Volksvertreders, de dor mit ehr Delegatschoon‘ anreist. Weil dat overs jümmers noch so is, dat de Vetomächte Frankriek, China, Groot Britannien, Russland un de USA so un so allns wechbügeln künnt, wat dor besloten ward overs ehr ni in Krom passt, kann man sick den ganzen Snurrkrom ook schinken. Un de Vertreders vun de Länner, de ni jüst to de teihn wesselnden Mitglieders blang de Vetomächte heuert, dörft sick dat Gesabbel vun de Toschuuer-Tribüne ut anheuern. Nu hett Selenskyj ut de Ukraine all dat ook scheun op'n Punkt bröcht, overs nützt hett ook dat nix. Un vun dat Geld, dat de dorste Konferenz verbrennt hett, harr man ook 'n Schwung Kinnergoorns buun oder goode Lehrers betohln kunnt, de överall so dringend bruukt ward. Un wat seggt uns dat? Lüüd, de mit Staatsfleegers anreist un in gepanzerte düstere Autos dör de Gegend fohrt, sünd anschiend ni klööger as annere. Se hebbt blots de Lizenz to'n dumm‘ Tüch moken. Un se hebbt mol weller 'n richti düüred Theoterstück för 'n handverlesened Publikum opföhrt. Mi dücht, de Kroon‘ vun de Schöpfung as de de Minsch sick so gern beteekend, is ganz scheun ramponeert, un in de dorste Kroon‘ fehlt vun Dag to Dag mehr Tacken... In düssen Sinn

I 1840'erne er det livsfarligt at blive indlagt på europas fødeklinikker, hvor en uforståelig sygdom tager livet af op til hver femte kvinde. Den unge læge Ignaz Semmelweis dedikerer sit liv til at løse mysteriet, og får brug for klor undervejs - det gulgrønne grundstof kan nemlig slå både stort og småt ihjel, ligefra mikroskopiske bakterier til soldater. Periodisk – en RAKKERPAK original produceret af Rakkerpak Productions.Historierne du hører bygger på journalistisk research og fakta.De kan indeholde fiktive elementer som for eksempel dialog.Hvis du kan lide min fortælling, så husk at gå ind og abonnér, give en anmeldelse og fortæl dine venner om Periodisk.Podcasten er blevet til med støtte fra Novo Nordisk Fonden.Hvis du vil vide mere kan du besøge vores website periodisk.dkAfsnittet er skrevet og tilrettelagt af Maya ZachariassenTor Arnbjørn og Dorte Palle er producereRené Slott står for lyddesign og mixSimon Bennebjerg er vært

Adrians favoritdjur är tuppar, och han kan härma tuppens läte på både serbiska och svenska. Han listar också tre coola grejer med tuppar och berättar om planerna på att bygga en helt egen tupp. Vill du vara med i Djuronsdag?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Hacia finales del siglo XIX y comienzo del siglo XX latinoamerica en general y la Argentina en particular fue un imán para cientos de miles de judíos. Para la década de 1960 600.000 judíos vivían en Latinoamérica pero desde ese momento los números comenzaron a decrecer y comenzó un fuerte proceso emigratorio de judíos latinoamericanos a diversos lugares del mundo; especialmente a EE.UU e Israel. En este episodio de la guía del doctor en historia Sebastian Klar de la Universidad de Haifa analizamos la emigración judía a Israel, sus diversas décadas, factores y grandes aportes a la sociedad israelí. ¿cuántos argentinos hay en Israel? ¿En qué años se dieron los picos en la aliá Argentina? ¿Cuántos Kibutzim fundaron estos Olim? ¿Qué aporte a la medicina israelí trajeron medicos argentinos? Estas preguntas y muchas más tendrán su respuesta en este episodio.

Klor is a French artist and partner with Scien in 123KLAN, who paints worldwide.We talk about growing up in the north of France/south of Belgium, being there at the beginning of the movement, being married to Scien for 28 years, working on each other's work with full trust, coming up as a girl in the graffiti scene, always including graffiti lettering in projects, the preciousness of the lack of access before things became a trend, how they ended up in Montreal, moving to LA, their system for staying free and independent, being picky about collabs, keeping your overhead low and work ethic high, BANDIT-1$M, painting canvases in the winter, sticking to purist rules, painting for one's self, vibrancy, being a vectorhead, working with Adobe Illustrator in 1994, how they approach projects, the benefit of not talking, equal creative partnership, selling direct vs. working with galleries, refusing to sell paintings to certain people, and the meaning behind the name 123KLAN.www.123klan.comIG: @klor123klanIG: @123klan

TRIGGER WARNING: Pretty violent with some laser and gun play but this isn't your first rodeo so hang out for the plot.  Chad and Skylar desperately search for a way out and Klor doubles down only to be blindsided by a shocking secret.  Constitution? Treason?  Hunter's Laptop?  these things all pale in comparison to what happens next in the six installment of CVB. #thisisamericanmayhem #chadvsbigfoot #constitution #treason #fucktheoathkeepers  You can find Leisa's website at: https://indieitpress.com/ Dustin is on twitter at: @dustinwaine Dustin's instagram is: @dustinwaine Follow us on Instagram @american.mayhem Follow us on Facebook @AmericanMayhemPodcast Find us on Twitter @Podcast_Mayhem

Familie Spiekermann plant auf ihrer Amerikareise einen Abstecher nach Washington DC, aber erstmal muss sie überhaupt dorthin kommen. "De verkehrte Dag" Hi guys un Moin, Moin ut Washington. Jo, wi sünd nu in de Hauptstadt - doch dat blots so even un even. Dat keem so: as wi up den Floghoven von Chicago ankemen un no Washington inchecken wullen - wat weer passeert? Up use Tickets stund dat verkehrte Datum! Um 14 Daag vörut. Also, dat kann ja woll nich angohn! Ick foors no so'n nette Fro hen, de een Schild Linda/United Airlines up ehr Jack harr. Ick sä, Linda, hier, 'wrong date', verkehrtes Datum, wi willt vondogen flegen, today, nich in 14 Daag. Se bleev ganz ruhig: I see. Hier bi den Serviceschalter anstellen. Hier ward Se hulpen. Okay. 12 Lüüd vör us in de Slang. Dat duurt ja een Ewigkeit. Een verkehrt Datum, wo kann sowat denn passeern? Mien Fro versteiht de Welt nich mehr. Dat kümmt blots von de lütten Tohlen un Bookstoven up dat Handy. Quatsch, seggt mien Fro, du hest nich uppasst. Ick heff nich uppasst? Nu pass du mol up … Doch nu sünd wi an de Reeg. Kristin/United Airlines Service winkt us ran. Can I help you? Klor kann se - un se helpt us. Se smitt ehrn Computer an, tippt un telefoneert, tippt wedder - un no 10 Minuten froogt se: Ick heff een Fleger no Washington, overs een Stunn loter, okay? Overs sowat von okay. Mann, wat för een Upregen. As wi denn endlich usen boarding pass in de Hand hefft, kann ick blots noch seggen: Kristin, you are great! Du büst grootaartig! Och, seggt se, wenn dat nich socke Sloopmützen as di geev, denn weer ick doch arbeitslos. Bye! Ja, Bye, bit to't neegste Malöör. Hier gibt es mehr Plattdeutsch: Podcast: Die plattdeutsche Morgenplauderei "Hör mal 'n beten to" als als kostenloses Audio-Abo für Ihren PC: https://www.ndr.de/wellenord/podcast3096.html Die Welt snackt Platt: Alles rund um das Thema Plattdeutsch: https://www.ndr.de/plattdeutsch

Challenging the status quo means being bold. Join host Lori Jones and her guest Achim Klor of Ziro on this episode of the Integrate & Ignite Marketing Podcast as they flip the script on marketing.

Nu sünd Olaf Scholz un Gerhard Schröder je bi de SPD un ni bi de Christdemokraten. Liekers schulln de beiden bilütten mol anfangen to beeden. Beeden dorför, dat se ewig leven doht. Wenn dat nömli irgendwann doch mol dorto kümmt, dat se övern Jordan goht, denn töövt op de anner Sied wiss al Helmut Schmidt op de beiden. Un de ward ehr wat vertelln. För düssen Oogenblick schmöökt Schmidt-Schnauze sick nu al mit sien Menthol-Zigaretten warm. Un Scholz, jüst so as Schröder, noch is Gerd je bi de Sozis, sünd insgeheim seekerli froh doröver, dat Schmidt sien Zigaretten ni mehr in't Fernsehn schmöökt un dorbi vertellt, wat he vun de Weltpolitik hölt. Na jo, wohrschienli wurr he Gerd un Olaf in't Fernsehn noch so'n lütt beten SPD-Kollegenschutz inrüüm‘. Weer de Kamera overs ut, un he kunn privot snacken, denn wurr em de Kordel vun sien Prinz-Heinrich-Mütz wiss regelmäßi rieten. Noch mehr, wenn Schmidt doröver nodinken wurr, dat he 1982 as Kanzler utgereeken'd wegen den Nato-Dubbelbesluss ut Amt kegelt worrn is. Dat heuert sick hüüt an, as'n Treppenwitz. In den Tosomhang hett sick de FDP je ook ni jüst mit Ruhm bekleckert. Un harr Helmut Schmidt sick vöriged Johr noch as Kanzler opstelln loten kunnt, denn harr sien SPD wohrschienli 60 Perzent kreegen. He hett vör 15 Johr mol seggt, wat dat an „staatsmännische Figuurn“ fehlt, „meist op alle Sieden“. Dat kann man so stohn loten. Schmidt hett wusst, wo man mit Banditen ümgeiht. Dat hebbt ni blots de RAF-Lüüd to sehn kreegen. Klor, 'n Engel is ook Schmidt ni ween. För Engels is in de Politik keen Platz. Overs he harr veeles anners un mit klore Kant un klore Wöörd mokt. De Nordstriem-Peipleins harr dat mit em wohrschienli ni geeven. Wenn överhaupt, denn harr Schmidt 'n Peiplein mang Düütschland un Kuba buun loten. De Kubaners hebbt twor keen Gas un keen Öl mit dat se üm sick smieten kunnen, overs de hebbt wat, dat unsen oln Kanzler veel wichtiger ween is: De Kubaners hebbt Tobak... In düssen Sinn

-Vil kunstig intelligens etter hvert løse gåter- og lage teknologi som vi mennesker ikke er i nærheten av å forstå? -Klor stinker og natrium eksploderer når det løses i vann. Men hvorfor skjer det ikkeno når vanlig koksalt, som består av natrium og klor, røres ut i vann? -Vi smaker at noe er salt, men hvorfor kan vi ikke lukte det? -Hvorfor er det rumpa som blir kaldest etter en tur ute i kulda når den er så godt isolert? -En lytter har kommet fram til at kvanteteori fungerer på alt. Kan det stemme? -Tar insektene skade av å bli knipsa vekk? PANELET: Inga Strümke - Fysiker og AI-forsker ved NTNU Ole Swang - Kjemiker ved Sintef Julie Sørlie Paus-Knudsen - Biolog og toksikolog ved UiO. Hør episoden i appen NRK Radio

Kristine tror hun har fått et veldig forsinket koronasymptom og tyr til litt vel ekstreme tiltak for å bevise det. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Många av oss tillbringar mycket tid på sociala medier. Ibland får vi lust att göra motstånd. Men hur ska det gå till egentligen? Författaren David Jonstad funderar över några motståndsstrategier. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I ljudinspelningsteknikens barndom gjordes ett test. Folk fick ställa sig vid ett skynke och lyssna till ett stycke operasång från två olika ljudkällor. De visste att det bakom skynket fanns dels en rullbandspelare, dels en riktig operasångare. För de flesta var det svårt att urskilja när sången kom från bandspelaren och när den kom från operasångaren, trots att ljudkvaliteten på bandspelaren var rätt usel. Men tekniken var ny och häpnadsväckande, och i försökspersonernas hjärnor upplevdes därför maskinkopian som lika verklig som verkligheten.På liknande sätt har det gått till när annan ny teknologi har introducerats. Men efter en tid har vi vant oss och upplevelsen blir då en helt annan. Tekniken får då snarare verkligheten att framstå som mer verklig. I fallet med bandspelaren fick den oss att uppskatta den unika upplevelsen av livemusik.Det digitala teknikskifte vi nu befinner oss i är ännu så pass nytt att det fortfarande har förmågan att hänföra oss. Så pass att den handfull storföretag som dominerar tekniken har kunnat slå klorna i större delen av mänskligheten och det är först nu som de mörka sidorna av denna revolution börjar framträda.Vi häpnar över hur mycket som kan rymmas i en manick inte större än en handflata. Att vi i våra  fickor kan bära runt en portal in i ett eget universum av relationer, kunskap, ljud och bild. Men medan vi tillbringar allt större del av våra liv i denna värld exploateras vi utan att märka det. Författaren och Harvard-professorn Shoshana Zuboff kallar det för övervakningskapitalismen i sin bok med samma titel. Hon jämför Google, Facebook och de andra techjättarnas explosionsartade uppgång med den industriella revolutionen. Då var det naturen och dess resurser som förvandlades till varor på en global marknad. I dag är det vi själva och i synnerhet våra beteenden som är råvaran som får kapitalismen att frodas.Industrikapitalismen hotar att kosta oss jorden, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen hotar att kosta oss vår mänsklighet.Det är en dystopisk verklighet hon målar upp. Med maktfullkomliga organisationer som vet mer om oss än vad vi själva gör och hur dessa blir allt skickligare på att förutse och styra våra beteenden. Ofta i syfte att hålla kvar vår uppmärksamhet på skärmen och allt vad denna erbjuder på bekostnad av livet i övrigt.Mot detta bör vi göra motstånd, om vi håller livet kärt. Frågan är bara hur. Zuboff hoppas att vi med hjälp av lagstiftning ska upprätta ett nytt kontrakt för en digital kapitalism där medborgarna är med och bestämmer vem som äger makten över informationen. Vi ska göra den digitala framtiden till vårt hem, skriver hon.I viss mån görs försök att reglera övervakningskapitalismen, men de kommer sent och det lär inte bli enkelt att rå på dessa giganter som använder sin enorma makt till att motsätta sig alla försök till regleringar. De fem största bolagen är nu dessutom så stora att de utgör en tiondel av USA:s totala börsvärde vilken politiker vågar vingklippa dem och riskera en börskrasch?Medan Zuboff alltså tar sikte på hur vi med samhällets etablerade institutioner ska kunna återföra makten över internet till dess användare tar sig den amerikanska konstnären och skribenten Jenny Odell an frågan om motstånd från ett helt annat håll. I den hyllade boken How to do nothing. Resisting the Attention Economy utforskar hon mer och mindre genomtänkta strategier för att krångla oss ur techbolagens klor. En av dessa är att betrakta skärmen som ett gift och att åka på retreat för digital detox. Budgetlösningar finns i allehanda appar som syftar till att begränsa användningen av framför allt sociala medier. Det lite ironiska med denna strategi, konstaterar Odell, är att den ofta säljs in med argumentet att den ökar användarens möjlighet att vara mer produktiv på sitt arbete (inom kapitalismen).Mer drastiskt är att fly fältet en metod med tusenåriga rötter. Med start hos filosofen Epikuros i det antika Grekland berättas om historiens många försök att exempelvis bygga upp lantliga kollektiv där deltagarna kan undkomma den rådande kulturens urartning för en sundare tillvaro med fokus på det goda livet. Erfarenheterna från 1960-talets Back to the land-rörelse avskräcker dock Odell som menar att de flesta ändå inte har möjlighet att dra sig undan på det sättet. Inte heller ger hon så mycket för strategin att bojkotta Facebook eller andra plattformar eftersom det sällan är någon bestående lösning. Och vi vet ju hur det brukar bli. De som lämnar gör det med dunder och brak, men det dröjer inte länge innan de kommer smygande tillbaka till den moderna lägerelden.Istället föreslår Odell något enklare: Bryt trollbindningen till skärmen! Hennes uppmaning om att göra inget ska förstås som att göra det du verkligen vill göra, snarare än det som andra vill att du ska göra. Den produktivitet eller nytta som vi tycker oss uppnå genom skärmen sker alltid på bekostnad av sådant vi hade kunnat göra någon annanstans. Hon skriver: Den första delen av att göra inget är att frigöra sig från uppmärksamhetsekonomin; den andra delen är att återengagera sig i något annat.Det saknas alltså inte förslag och idéer om hur en motståndskamp skulle kunna se ut. Håller rullbandsspelarens knastrande ljud alltså återigen på att bli avslöjat? Möjligen har vi nu kommit så långt i det digitala teknikskiftet att vår upplevelse av tekniken är på väg att förbytas. Från nyhetens behag och hänförelse till mognad och krasshet. Visst har digitaliseringen många nyttor, men det innebär inte att vi vill gå helt upp i den.Ironiskt nog får detta draghjälp av techindustrin själv. När Facebooks moderbolag hösten 2021 bytte namn till Meta och presenterade sin vision för framtidens fördjupade social medier-imperium, The Metaverse, framkallade det mer kalla kårar än entusiasm. Med hjälp av VR-glasögon och augmented reality-teknik ska vi konsumenter smälta samman med den digitala världen så att vi till slut inte vet var den ena världen slutar och den andra börjar. The Metaverse presenterar en utopi som låter oss fly den kaotiska och skitiga analoga världen in i rena underbara miljöer som vi själva bestämmer, liksom vi bestämmer hur vi själva ska se ut och uppfattas av andra. Som många har påpekat framstår detta inte som en utopi utan som en dystopi i linje med den som Zuboff varnar för där ännu större delar av våra liv blir kontrollerade av en handfull bolag som kommer spela på våra känslor och begär som ett piano.Kanske är det försent att återta makten. Men att döma av kommentarerna som följde på lanseringen lever fortfarande hoppet om något annat. Om det digitala universum som Facebook vill skapa framstår som en mardröm snarare än en dröm är det inget vi vill fly till, men ifrån. Ut i en analog verklighet, med all sin skitighet och sitt naturliga kaos.David Jonstad, författareLitteraturShoshana Zuboff: Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer. Översättare: Ola Nilsson. Ordfront förlag, 2021.Jenny Odell: How to do nothing resisting the attention economy. Melville House Publishing, 2020.

Visa vem du är när du spelar om pengar och jag ska berättta vem du är. Morris Wikström reflekterar över hasardspelens djupa betydelse i den klassiska ryska litteraturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 22/9 2020.Jag spelar inte om pengar. Tvärtom. Jag har en djupt liggande oro för att stå barskrapad särskilt utan att ha hunnit fundera över konsekvenserna av mina beslut. Därför tog det lång tid innan jag besökte ett spelhus. Men så en sen kväll blev jag spontant medbjuden till ett av Stockholms casinon och tackade ja. Jag underströk att jag absolut inte tänkte spela, utan att jag följde med bara för att se en miljö som jag aldrig sett förut. Till saken hörde också att jag just avslutat Fjodor Dostojevskijs Spelaren.I den korta romanen befinner sig huvudpersonen spelaren i den tyska staden Roulettenburg. Han är där som privatlärare åt en förmögen familj, och är djupt förälskad i familjens dotter. Samtidigt, i kulisserna, befinner sig familjen i en prekär situation med ekonomiska skulder. För att klara sig ur knipan sätter familjen sitt hopp till en förmögen släkting, farmodern som förväntas gå bort inom kort och lämna efter sig ett stort arv. Till allas förvåning dyker hon själv upp i Roulettenburg inte alls sjuk och börjar spela bort sin förmögenhet på stadens casino.Dostojevskij hade själv återkommande skov av spelmani. Många är breven till hans fru Anna som förgäves väntar på honom i Ryssland under tiden som författaren tillbringar dag och natt på ett casino i Tyskland. Kan du skicka mera pengar, skriver han som svar på hennes långa brev om saknad och oro. Allt kommer bli bra, jag reser strax hem, jag ska bara vinna tillbaka det jag förlorat Som många spelmissbrukare försöker Dostojevskij hitta orsaken till sina misslyckanden hos sina nära och kära. I spel, hävdar Dostojevskij, vinner man så länge man behåller sitt kallsinne. Men de kärleksfulla breven och saknaden efter Anna gör Dostojevskij emotionell, och därför går det sämre.Dostojevskij är långt ifrån den enda ryska 1800-talsförfattare som låtit kort- och hasardspel ta stor plats i sina litterära verk. Kortspelet är, tillsammans med baler, danser och parader, en nyckel för att förstå romanfigurerna också hos författare som Tolstoj, Pusjkin och Gogol. Spader dam, ruter knekt, hjärter tre. Alla kort har sin roll att spela och det har också valet av kortspel. Litteraturvetaren och kulturhistorikern Jurij Lotman beskriver i sitt verk Besedy o russkoj kulture (Samtal om rysk kultur) hur valet av kortspel speglar romanpersonernas status och känsla av kontroll över sina liv. Det finns kortspel som bygger på slumpen. Sådana kortspel är illa sedda av den ryska överklassen. Högre status har spelen som kräver skicklighet i den typen av spel faller ansvaret tyngre på spelarens axlar, det finns en teoretisk möjlighet att faktiskt kontrollera spelets gång. Men i gengäld är också insatserna större och fallet högre.Men typen av spel säger inte bara något om den som deltar, det avslöjar också något om samhället personen lever i. Jurij Lotman gör en poäng av att kortspelets lockelse under första häften av 1800-talet uppstod i kontrast till det rangbundna, högst hierarkiska samhället i Sankt Petersburg. Allting var lagbundet och reglerat. Kortspelet var en av få tillflyktsorter där slumpen och ödet fortfarande spelade en viss roll. Samtidigt skulle den emotionella upphetsningen under kortspelen inte märkas spelaren skulle stoiskt uthärda förluster och hålla god min. Få har gestaltat den kontrasten bättre än Leo Tolstoj, som i Krig och Fred låter Nikolaj Rostov spela bort familjens sista pengar i ett rusigt kortspel utan att kunna visa sin förtvivlan.Samtidigt regerade såklart ett verkligt godtycke i det ryska samhället. Det är inte en slump att handlingen i Dostojevskijs Spelaren kretsar kring striden om ett arv. Ett penndrag på ett papper kunde i tsar-Ryssland, där tillgångarna var så extremt ojämnt fördelade innebära skillnaden mellan livslångt överflöd och livslång svält. På det viset förvandlar Dostojevskij sina romanfigurers sociala spel till en form av roulett där varje ny relation och bekantskap blir en insats som förhoppningsvis ska löna sig.För Dostojevskij, som under 1860-talet gav sig i kast med dåtidens stora ryska identitetsfrågor, fanns såklart också en dimension av storpolitik och kulturell identitet i att hänge sig åt ödet. I Spelaren låter huvudpersonen det irrationella och ödesstyrda stå i kontrast till den västerländska sparsamheten. Enligt min åsikt, säger spelaren, är rouletten uppfunnen just för ryssarna. [] Ryssar har inte den där förmågan att samla kapital som är så utmärkande för de västeuropeiska civiliserade invånarna och som av dem anses vara en så väsentlig grundval för den jordiska lyckan. [] Men det är inte helt säkert, vilket som är mest tarvligt: det dåraktiga lättsinnet hos ryssarna eller detta sparande och hopskrapande av pengar, som utmärker våra hedervärda grannar [] För min del [] vill jag hellre tillbringa hela mitt liv i ett kirgistält, än böja mig för sparandets ideal, som tillintetgör individualiteten och gör människan till ett bihang åt sin plånbok.Jag vandrar runt på heltäckningsmattorna under vargtimmarna på casinot i Stockholm. Här, liksom i Ryssland på 1800-talet, går det att se tydliga skillnader i de olika spelens status. På bottenvåningen återfinns spelen som styrs av slumpen, medan pokerspelarna, vars insatser är större, sitter på de övre våningsplanen. Ett minne kommer till mig. Det är fredag, mamma kommer hem från jobbet på dåligt humör, frustrerad. Nu satsar vi, säger hon till mig och min bror. Vi går ner till spelbutiken på ICA och mamma säger åt oss att plocka på oss de olika spelkupongerna i spelbutiken. Vi är inte säkra på vad spelen går ut på. Men vi fyller i kuponger för Bingolotto, Keno, Stryktipset och v75. Vi är rusiga. Nu händer det. Jag är så trött på att inte ha pengar, säger mamma. Dagen efter bänkar vi oss framför tv:n och har koll på resultatservicen på text-tv. Vi för anteckningar och gör streck i våra kuponger. Men det går inte. Vi vinner ingenting och mamma säger uppgiven och full av ångest: det här gör vi aldrig igen.Ingen kan i längden vinna mot banken eller vem det nu är som delar ut korten i spelen vi för tillfället deltar i. Men enbart ritualer och sociala koder är inte nog för att förstå varför vi under olika faser i våra liv ändå försöker. Speldjävulens långa fingrar kan nå vem som helst. Det vet Dostojevskij bättre än någon annan. I den melankoliska slutscenen i Spelaren, efter att huvudpersonen förstått att hans spelande gjort att han förlorat sitt livs kärlek, påminner han sig i en hastig tillbakablick om hur han en gång hade en enda gulden kvar. En enda gulden efter att ha spelat bort alla sina tillgångar. Han hade tvekat. Skulle han satsa sitt sista mynt eller låta förlusterna stå. Skillnaden mellan en gulden och inga pengar alls är enorm. Men, säger spelaren, jag satsade min gulden min allra sista. Endast 20 minuter stannade jag i spelsalen och då jag lämnade den hade jag 170 gulden på fickan. Detta är ett faktum! Så mycket kan ibland en enda gulden betyda!, utropar han.Och vad skulle ha inträffat om jag då hade förlorat modet, säger han och vänder tillbaka till roulettbordet.Morris Wikström, journalist

Scien et Klor sont originaires du nord de la France. Ils ont débuté le graffiti ensemble en 1992 et ont lancé avec d'autres graffeurs un collectif : 123KLAN. L'amour du graff et de la lettre les a conduits au graphisme. Ils ont mélangé leurs savoir-faire pour créer un style unique qui leur a permis de se faire remarquer aux 4 coins du monde. Depuis 2007, Montréal est devenu leur camp de base où ils développent leur studio de création. Klor et Scien ont été publiés par les grandes maisons d'édition du monde du design, invités à peindre partout sur la planète et ont signé des éditions collector pour des marques comme Nike, Adidas ou Marvel.  Mais, ils ne s'arrêtent pas là, ils ont aussi été invités à réaliser la direction artistique d'un jeu d'Ubisoft. Nous avons rencontré 123klan à Montréal pour découvrir avec eux comment ils ont réussi à vivre de leur passion tout en gardant une très grande indépendance. Le Quiz, quel freelance es-tu  : https://createursnomades.com/quiz Le récap de l'interview : https://www.voyage-en-roue-libre.com/123klan Suivre 123klan : Instagram : https://www.instagram.com/123klan/ Leur site web : https://www.123klan.com/ Facebook : https://www.facebook.com/123klanofficial

True North Country Comics Podcast chats with Cary Nord about his epic fantasy comic book 'Fol'klor' The post Cary Nord talks about his epic fantasy comic book ‘Fol’klor’ appeared first on True North Country Comics.

True North Country Comics Podcast chats with Cary Nord about his epic fantasy comic book 'Fol'klor'

True North Country Comics Podcast chats with Cary Nord about his epic fantasy comic book 'Fol'klor'

Hvordan snakker man egentlig med barna om døden? Og burde Trine begynne med poledance? Store og små utfordringer i dagens episode der altså!

Sahabat Mutiara, Pupuk Suburkali BUTIR sudah tidak asing lagi untuk para petani hortikultura, karena produk unggulan kami satu ini terkenal sebagai pupuk bebas Klor (Cl). Sehingga, sangat cocok diberikan ke tanaman-tanaman yang sensitif terhadap Klor, sebut saja bawang merah, durian, jeruk, dan stroberi. Di Temu Tani Online episode ini, kami mengupas tuntas pupuk Suburkali BUTIR bersama Bapak Masul Hadi, Crop Specialist kami & Bapak Ermain, Kepala Agronomis kami.

Sahabat Mutiara, Pupuk Suburkali BUTIR sudah tidak asing lagi untuk para petani hortikultura, karena produk unggulan kami satu ini terkenal sebagai pupuk bebas Klor (Cl). Sehingga, sangat cocok diberikan ke tanaman-tanaman yang sensitif terhadap Klor, sebut saja bawang merah, durian, jeruk, dan stroberi. Di Temu Tani Online episode ini, kami mengupas tuntas pupuk Suburkali BUTIR bersama Bapak Masul Hadi, Crop Specialist kami & Bapak Ermain, Kepala Agronomis kami.

Sahabat Mutiara, Ada beberapa faktor yang mempengaruhi pertumbuhan dan perkembangan kentang, agar hasil panen berkualitas. Salah satunya adalah pemupukan yang tepat dan berimbang sesuai dengan kebutuhan nutrisi tanaman pada setiap fase pertumbuhannya. Dalam video #BelajarTani episode ke 50, Bapak Hermes Pasaribu, Agronomis kami di Sumatera Utara (Simalungun) memaparkan bagaimana peranan unsur hara Kalium pada pertumbuhan dan perkembangan tanaman kentang. Selain itu, produk Kalium apa yang kami merekomendasikan? Apa saja keunggulan produk tersebut?

Sahabat Mutiara, Pertanyaan-pertanyaan yang Anda ditulis di media sosial kami, kembali kami jawab satu per satu melalui Q&A. Untuk episode ini, Bapak Ermain, Kepala Agronomis kami yang menjawab pertanyaan-pertanyaan tersebut. Seperti dari akun Flowerhorn World yang bertanya tentang pupuk bebas Klor untuk tanaman stroberi, kemudian akun Adonk Airbrush mengenai kelebihan & kekurangan pupuk kocor dan semprot daun. Dan, masih ada pertanyaan lainnya.

Natasha is a TV writer. You can connect with her via instagram @nybarrak Support this channel: https://www.paypal.me/benjaminboyce Read my writing: http://bit.ly/aliastodream Sip the Nuance! https://www.teespring.com/boycemug https://www.patreon.com/benjaminboyce https://www.subscribestar.com/benjaminboyce https://www.etsy.com/shop/BenjaminABoyce

Sahabat Mutiara, Pertanyaan-pertanyaan yang Sahabat Mutiara tulis di media sosial kami, terutama di Channel YouTube NPK Mutiara TV kembali dijawab oleh Squad Mutiara kami. Di episode ini, Bapak Ermain, Kepala Agronomis kami menjawab pertanyaan-pertanyaan tersebut. Seperti dari Farid Ilzami yang bertanya tentang bagaimana cara memberikan pupuk semprot yang tepat untuk tanaman yang dibudidayakan di dataran rendah, kemudian dari Yumna Ana yang bertanya bagaimana pemupukan bawang merah saat musim hujan. Selain itu, dari Gentong Ae yang menanyakan pupuk-pupuk kami yang mengandung Klor.

Sahabat Mutiara, Untuk podcast episode kali ini, Bapak Andy Masnawy, Manager Area PT Meroke Tetap Jaya untuk wilayah Sulawesi, NTB, dan NTT mengulas peranan Cl pada tanaman bawang merah.

Kimyasal ajan olarak sinir gazları Konvansiyonel silahlar ile yapılan savaşlarda hızla sonuç almak isteyen ordular tarih boyunca çeşitli Kimyasal, Biyolojik ve Nükleer ajanları kullanarak düşmanlarını dize getirmek istemişlerdir. Antik Yunanlılar’dan yakın geçmişte Suriye iç savaşına kadar birçok savaşta ne yazık ki silah olarak defalarca kimyasal ajanlar kullanıldı. Kimyasal silah olarak kullanılan ajanları dört ana grupta toplayabiliriz. ​1​ Sinir gazları (G-grubu, V-grubu ve A-grubu)Yakıcı gazlar (Hardal gazı, Kükürtlü hardal, Levisit, Fosgen, Oksim)Boğucu gazlar (Fosgen, Difosgen, Klor, Kloropikrin)Kan zehirleyici ajanlar (Siyanür, Siyanojen klorür) Bunlara ayrıca kapasite bozucu ajanlar, kargaşa bastırıcı ajanlar ve bitki öldürücüler de ek grup olarak eklenebilir.  G grup sinir gazları (Birinci nesil sinir gazları) Modern çağlarda en sık kullanılan kimyasal ajanlar yakıcı ve boğucu gazlar oldu ve bunların I. Dünya savaşında yaygın olarak kullanılması sırasında öngörülemeyen yıkıcı ve yaygın etkilerinin görülmesi, bu ajanların sonraki savaşlarda kullanılmasının yasaklanması ile sonuçlandı. 1936 yılında Nazi Almanya’sında sentetik insektisidler üzerine bilimsel araştırmalar yapan Gerhard Schräder 2000’den fazla organofosfat kökenli sentetik bileşik sentezledi. Bu bileşiklerin insanlar ve hayvanlar üzerinde son derce toksik olması üzerine çalışamları insektisitten sinir gazlarına yöneldi. Organofosfat pestisitler, genel yapısı bir fosfor atomunun benzersiz kimyasal özelliği ve karakteristik bir fosforil bağı (P = O) veya tiyofosforil bağı (P = S) olan bir organofosforlu bileşik sınıfıdır; böceklerde ve aynı zamanda insanlarda ve diğer birçok hayvanda Asetilkolinesteraz ve Butirilkolinesteraz enzimini inhibe ederler. Bunun sonucunda asetil kolin yıkımı durur, birikir ve Kolinerjik Sendrom olarak bilinen klinik tablo ortaya çıkar. Ajanın toksik gücüne göre klinik semptomlar hafiften ağıra hatta dakikalar içinde ölüme kadar gidebilir. Organofosfatların içinde hayli toksik olan ethil dimethilfosforamidocyanidat (Tabun, GA) sentezlenen ilk sinir gazı oldu. Bunu propan-2-yl methylphosphonofluoridate (Sarin, GB) takip etti. Bu grupta üretilen diğer sinir gazları 3,3-dimethylbutan-2-yl methylphosphonofluoridate (Soman, GD) ve cyclohexyl methylphosphonofluoridate (Siklosarin, GF) oldu. Bunlar Birinci nesil sinir ajanlarıydı hem üreticisinin adına hem de Almanya’ya ithafen “G-grup” ajanlar olarak isimlendirildi. Almanlar bu gazları II. Dünya savaşında hiç kullanmadılar. ​2​ Ancak Japonya da 1994 Matsumoto ve 1995’de Tokyo'da metroda gerçekleştirilen toplam 16 kişinin öldüğü ve yaklaşık 6000’den fazla kişinin etkilendiği terör saldırısında Sarin gazı kullanıldı. ​3​ V grup sinir gazları (İkinci nesil sinir gazları) İngiltere, Almanya’nın bu konuda ki deneyim ve teknolojisinden etkilendi ve 1949 yılında Porton Down laboratuvarlarında İngiliz Ranajit Ghosh yeni bir tür toksik organofosfat bileşiğini sinir gazı olarak tanıttı. Bu yeni bileşik S-{2-[di(propan-2-yl) amino] ethyl} O-ethyl methylphosphonothioate (VX) olarak adlandırıldı. Takip eden yıllarda SSCB bu maddeden VR (RVX), Çin de VC (CVX) isimli kendi türevlerini sentez ettiler. ABD de, İngiltere’den sinir gazı teknolojisini transfer ederek kendi kimyasal silah depolarını oluşturdu. Bu grup da İkinci nesil sinir ajanları ya da Venom (Zehir) anlamında “V-grup” ajanlar olarak isimlendirildi.​4​ Bunlardan VX, yakın tarihte 13 Şubat 2017'de, K. Kore lideri Kim Jong-un'un üvey kardeşi olan Kim Jong-nam’ın Malezya’nın başkenti Kuala Lumpur’da Uluslararası Havalimanında yüzüne sprey sıkılarak öldürülmesi olayında kullanıldı. Üçüncü nesil sinir gazları Kimyasal ajanların çok toksik olması üretimden nakline, depolama korunma ve imhasına kadar pek çok aşamada hiç kullanılmasalar bile sadece varlıkları bile yüksek güvenlik riskleri içeriyordu. Buna bir çözüm arayan ABD’deki laboratuvarlar 1950’li yıllarda ikili ajanları keşfettiler. İkili ajanlar,

Kimyasal ajan olarak sinir gazları Konvansiyonel silahlar ile yapılan savaşlarda hızla sonuç almak isteyen ordular tarih boyunca çeşitli Kimyasal, Biyolojik ve Nükleer ajanları kullanarak düşmanlarını dize getirmek istemişlerdir. Antik Yunanlılar’dan yakın geçmişte Suriye iç savaşına kadar birçok savaşta ne yazık ki silah olarak defalarca kimyasal ajanlar kullanıldı. Kimyasal silah olarak kullanılan ajanları dört ana grupta toplayabiliriz. ​1​ Sinir gazları (G-grubu, V-grubu ve A-grubu)Yakıcı gazlar (Hardal gazı, Kükürtlü hardal, Levisit, Fosgen, Oksim)Boğucu gazlar (Fosgen, Difosgen, Klor, Kloropikrin)Kan zehirleyici ajanlar (Siyanür, Siyanojen klorür) Bunlara ayrıca kapasite bozucu ajanlar, kargaşa bastırıcı ajanlar ve bitki öldürücüler de ek grup olarak eklenebilir.  G grup sinir gazları (Birinci nesil sinir gazları) Modern çağlarda en sık kullanılan kimyasal ajanlar yakıcı ve boğucu gazlar oldu ve bunların I. Dünya savaşında yaygın olarak kullanılması sırasında öngörülemeyen yıkıcı ve yaygın etkilerinin görülmesi, bu ajanların sonraki savaşlarda kullanılmasının yasaklanması ile sonuçlandı. 1936 yılında Nazi Almanya’sında sentetik insektisidler üzerine bilimsel araştırmalar yapan Gerhard Schräder 2000’den fazla organofosfat kökenli sentetik bileşik sentezledi. Bu bileşiklerin insanlar ve hayvanlar üzerinde son derce toksik olması üzerine çalışamları insektisitten sinir gazlarına yöneldi. Organofosfat pestisitler, genel yapısı bir fosfor atomunun benzersiz kimyasal özelliği ve karakteristik bir fosforil bağı (P = O) veya tiyofosforil bağı (P = S) olan bir organofosforlu bileşik sınıfıdır; böceklerde ve aynı zamanda insanlarda ve diğer birçok hayvanda Asetilkolinesteraz ve Butirilkolinesteraz enzimini inhibe ederler. Bunun sonucunda asetil kolin yıkımı durur, birikir ve Kolinerjik Sendrom olarak bilinen klinik tablo ortaya çıkar. Ajanın toksik gücüne göre klinik semptomlar hafiften ağıra hatta dakikalar içinde ölüme kadar gidebilir. Organofosfatların içinde hayli toksik olan ethil dimethilfosforamidocyanidat (Tabun, GA) sentezlenen ilk sinir gazı oldu. Bunu propan-2-yl methylphosphonofluoridate (Sarin, GB) takip etti. Bu grupta üretilen diğer sinir gazları 3,3-dimethylbutan-2-yl methylphosphonofluoridate (Soman, GD) ve cyclohexyl methylphosphonofluoridate (Siklosarin, GF) oldu. Bunlar Birinci nesil sinir ajanlarıydı hem üreticisinin adına hem de Almanya’ya ithafen “G-grup” ajanlar olarak isimlendirildi. Almanlar bu gazları II. Dünya savaşında hiç kullanmadılar. ​2​ Ancak Japonya da 1994 Matsumoto ve 1995’de Tokyo'da metroda gerçekleştirilen toplam 16 kişinin öldüğü ve yaklaşık 6000’den fazla kişinin etkilendiği terör saldırısında Sarin gazı kullanıldı. ​3​ V grup sinir gazları (İkinci nesil sinir gazları) İngiltere, Almanya’nın bu konuda ki deneyim ve teknolojisinden etkilendi ve 1949 yılında Porton Down laboratuvarlarında İngiliz Ranajit Ghosh yeni bir tür toksik organofosfat bileşiğini sinir gazı olarak tanıttı. Bu yeni bileşik S-{2-[di(propan-2-yl) amino] ethyl} O-ethyl methylphosphonothioate (VX) olarak adlandırıldı. Takip eden yıllarda SSCB bu maddeden VR (RVX), Çin de VC (CVX) isimli kendi türevlerini sentez ettiler. ABD de, İngiltere’den sinir gazı teknolojisini transfer ederek kendi kimyasal silah depolarını oluşturdu. Bu grup da İkinci nesil sinir ajanları ya da Venom (Zehir) anlamında “V-grup” ajanlar olarak isimlendirildi.​4​ Bunlardan VX, yakın tarihte 13 Şubat 2017'de, K. Kore lideri Kim Jong-un'un üvey kardeşi olan Kim Jong-nam’ın Malezya’nın başkenti Kuala Lumpur’da Uluslararası Havalimanında yüzüne sprey sıkılarak öldürülmesi olayında kullanıldı. Üçüncü nesil sinir gazları Kimyasal ajanların çok toksik olması üretimden nakline, depolama korunma ve imhasına kadar pek çok aşamada hiç kullanılmasalar bile sadece varlıkları bile yüksek güvenlik riskleri içeriyordu. Buna bir çözüm arayan ABD’deki laboratuvarlar 1950’li yıllarda ikili ajanları keşfettiler. İkili ajanlar,

Visa vem du är när du spelar om pengar och jag ska berättta vem du är. Morris Wikström reflekterar över hasardspelens djupa betydelse i den klassiska ryska litteraturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag spelar inte om pengar. Tvärtom. Jag har en djupt liggande oro för att stå barskrapad särskilt utan att ha hunnit fundera över konsekvenserna av mina beslut. Därför tog det lång tid innan jag besökte ett spelhus. Men så en sen kväll blev jag spontant medbjuden till ett av Stockholms casinon och tackade ja. Jag underströk att jag absolut inte tänkte spela, utan att jag följde med bara för att se en miljö som jag aldrig sett förut. Till saken hörde också att jag just avslutat Fjodor Dostojevskijs Spelaren. I den korta romanen befinner sig huvudpersonen spelaren i den tyska staden Roulettenburg. Han är där som privatlärare åt en förmögen familj, och är djupt förälskad i familjens dotter. Samtidigt, i kulisserna, befinner sig familjen i en prekär situation med ekonomiska skulder. För att klara sig ur knipan sätter familjen sitt hopp till en förmögen släkting, farmodern som förväntas gå bort inom kort och lämna efter sig ett stort arv. Till allas förvåning dyker hon själv upp i Roulettenburg inte alls sjuk och börjar spela bort sin förmögenhet på stadens casino. Dostojevskij hade själv återkommande skov av spelmani. Många är breven till hans fru Anna som förgäves väntar på honom i Ryssland under tiden som författaren tillbringar dag och natt på ett casino i Tyskland. Kan du skicka mera pengar, skriver han som svar på hennes långa brev om saknad och oro. Allt kommer bli bra, jag reser strax hem, jag ska bara vinna tillbaka det jag förlorat Som många spelmissbrukare försöker Dostojevskij hitta orsaken till sina misslyckanden hos sina nära och kära. I spel, hävdar Dostojevskij, vinner man så länge man behåller sitt kallsinne. Men de kärleksfulla breven och saknaden efter Anna gör Dostojevskij emotionell, och därför går det sämre. Dostojevskij är långt ifrån den enda ryska 1800-talsförfattare som låtit kort- och hasardspel ta stor plats i sina litterära verk. Kortspelet är, tillsammans med baler, danser och parader, en nyckel för att förstå romanfigurerna också hos författare som Tolstoj, Pusjkin och Gogol. Spader dam, ruter knekt, hjärter tre. Alla kort har sin roll att spela och det har också valet av kortspel. Litteraturvetaren och kulturhistorikern Jurij Lotman beskriver i sitt verk Besedy o russkoj kulture (samtal om rysk kultur) hur valet av kortspel speglar romanpersonernas status och känsla av kontroll över sina liv. Det finns kortspel som bygger på slumpen. Sådana kortspel är illa sedda av den ryska överklassen. Högre status har spelen som kräver skicklighet i den typen av spel faller ansvaret tyngre på spelarens axlar, det finns en teoretisk möjlighet att faktiskt kontrollera spelets gång. Men i gengäld är också insatserna större och fallet högre. Men typen av spel säger inte bara något om den som deltar, det avslöjar också något om samhället personen lever i. Jurij Lotman gör en poäng av att kortspelets lockelse under första häften av 1800-talet uppstod i kontrast till det rangbundna, högst hierarkiska samhället i Sankt Petersburg. Allting var lagbundet och reglerat. Kortspelet var en av få tillflyktsorter där slumpen och ödet fortfarande spelade en viss roll. Samtidigt skulle den emotionella upphetsningen under kortspelen inte märkas spelaren skulle stoiskt uthärda förluster och hålla god min. Få har gestaltat den kontrasten bättre än Leo Tolstoj, som i Krig och Fred låter Nikolaj Rostov spela bort familjens sista pengar i ett rusigt kortspel utan att kunna visa sin förtvivlan. Samtidigt regerade såklart ett verkligt godtycke i det ryska samhället. Det är inte en slump att handlingen i Dostojevskijs Spelaren kretsar kring striden om ett arv. Ett penndrag på ett papper kunde i tsar-Ryssland, där tillgångarna var så extremt ojämnt fördelade innebära skillnaden mellan livslångt överflöd och livslång svält. På det viset förvandlar Dostojevskij sina romanfigurers sociala spel till en form av roulett där varje ny relation och bekantskap blir en insats som förhoppningsvis ska löna sig. För Dostojevskij, som under 1860-talet gav sig i kast med dåtidens stora ryska identitetsfrågor, fanns såklart också en dimension av storpolitik och kulturell identitet i att hänge sig åt ödet. I Spelaren låter huvudpersonen det irrationella och ödesstyrda stå i kontrast till den västerländska sparsamheten. Enligt min åsikt, säger spelaren, är rouletten uppfunnen just för ryssarna. [] Ryssar har inte den där förmågan att samla kapital som är så utmärkande för de västeuropeiska civiliserade invånarna och som av dem anses vara en så väsentlig grundval för den jordiska lyckan. [] Men det är inte helt säkert, vilket som är mest tarvligt: det dåraktiga lättsinnet hos ryssarna eller detta sparande och hopskrapande av pengar, som utmärker våra hedervärda grannar [] För min del [] vill jag hellre tillbringa hela mitt liv i ett kirgistält, än böja mig för sparandets ideal, som tillintetgör individualiteten och gör människan till ett bihang åt sin plånbok. När jag vandrar runt på heltäckningsmattorna under vargtimmarna på casinot i Stockholm kommer ett minne till mig. Det är fredag, mamma kommer hem från jobbet på dåligt humör, frustrerad. Nu satsar vi, säger hon till mig och min bror. Vi går ner till spelbutiken på ICA och mamma säger åt oss att plocka på oss de olika spelkupongerna i spelbutiken. Vi är inte säkra på vad spelen går ut på. Men vi fyller i kuponger för Bingolotto, Keno, Stryktipset och v75. Vi är rusiga. Nu händer det. Jag är så trött på att inte ha pengar, säger mamma. Dagen efter bänkar vi oss framför tv:n och har koll på resultatservicen på text-tv. Vi för anteckningar och gör streck i våra kuponger. Men det går inte. Vi vinner ingenting och mamma säger uppgiven och full av ångest: det här gör vi aldrig igen. Ingen kan i längden vinna mot banken eller vem det nu är som delar ut korten i spelen vi för tillfället deltar i. Men enbart ritualer och sociala koder är inte nog för att förstå varför vi under olika faser i våra liv ändå försöker. Speldjävulens långa fingrar kan nå vem som helst. Det vet Dostojevskij bättre än någon annan. I den melankoliska slutscenen i Spelaren, efter att huvudpersonen förstått att hans spelande gjort att han förlorat sitt livs kärlek, påminner han sig i en hastig tillbakablick om hur han en gång hade en enda gulden kvar. En enda gulden efter att ha spelat bort alla sina tillgångar. Han hade tvekat. Skulle han satsa sitt sista mynt eller låta förlusterna stå. Skillnaden mellan en gulden och inga pengar alls är enorm. Men, säger spelaren, jag satsade min gulden min allra sista. Endast 20 minuter stannade jag i spelsalen och då jag lämnade den hade jag 170 gulden på fickan. Detta är ett faktum! Så mycket kan ibland en enda gulden betyda!, utropar han.Och vad skulle ha inträffat om jag då hade förlorat modet, säger han och vänder tillbaka till roulettbordet. Morris Wikström, journalist

Tuzun anlamı nedir? Ne kadar yemeliyiz? İyi bir baba olmamız için yardımı Kimden alabiliriz?

Tuzun anlamı nedir? Ne kadar yemeliyiz? İyi bir baba olmamız için yardımı Kimden alabiliriz?

Do Tschumpus isch eigentlich is olte Gfängnis von Brixen ober seit iaz bold fünf Johr isches zu Brixens Kultursommerheimat gewordn. Klor gemocht hot des gonze do Kaser Schorsch (wor a schun im Podcast ;) ) und heit erzählen ins do Peter und die Vicky wia sie do dazua kemmen sein und wos seit dem auf do Bretter im Tschumpus so passiert isch. Außerdem quatschmer a bissl über ihre aktuelle Produktion: Send in the Clowns!

Avsnitt 32 handlar om valet av kemikalier för att ha en fräsch och fin pool. Vilket passar bäst klor eller salt? Jag intervjuar Luis, som är vår urbanisations professionelle poolskötare. Han har lång erfarenhet av båda typerna av pooler. Eftersom jag älskar trädgård så berättar jag lite om hur jag har det i min trädgård just nu. www.facebook.com/varforspanienpodcast/

123Klan - Graffiti Crew.  123Klan is a graffiti crew based out of Montreal Canada but originally from France. We speak about their long and incredible career - which spans murals, humongous commercial projects, and their own clothing brand. Just don't call them "Street Artists"! Recorded at the Sprayseemo Mural Festival in Kansas City Missouri.  IG : @123Klan

123Klan - Graffiti Crew.  123Klan is a graffiti crew based out of Montreal Canada but originally from France. We speak about their long and incredible career - which spans murals, humongous commercial projects, and their own clothing brand. Just don't call them "Street Artists"! Recorded at the Sprayseemo Mural Festival in Kansas City Missouri.  IG : @123Klan

A whole goo world. A dazzling place I never knew. The Dweebs are back from the stacks with a new episode of Lame Ass Book Club! On the pull list for this week are KLOR, Mostly Wanted, Plasmer, and Warriors of Plamsa.

Kan man være allergisk overfor WI-FI og stråling? Ida-Sophia og Nicolas har talt med Maria Torstensson som er allergisk overfor WI-FI, hun fortæller hvilke symptomer der er og hvad man kan gøre for at lindre det. I Spanien har de åbnet en ny rutsjebane, som allerede er lukket igen, Ida-Sophia og Nicolas fortæller om deres rutsjebaneoplevelser og kan man godt få vand op i sig under sådan en tur? Praktikanten Lasse har spurgt Nicolas om han nogensinde har smagt modermælk efter han er blevet voksen, Ida-Sophia synes ikke det er et underligt spørgsmål, dette tager dog en meget uventet drejning.

Programmet som berättar historierna som gömmer sig i det periodiska systemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En global svältkatastrof avvärjs när tysken Fritz Haber lyckas ta kväve från luften så att konstgödsel kan skapas storskaligt. En revolutionerande upptäckten som skuggas av hans senare gärning: Haber är den som gör klorgasen till ett vapen och ger upphov till kemkriget. Historien om Haber och hans längtan efter att fullt ut få ses tysk berättas av författaren Lena Einhorn och professor Olle Mattsson.

Denne utgaven av TBP er det Frokost som har laget. Maja og Helga får besøk i studio av både Lina-Marie Ulvestad Halås og Kaja Kvernbakken i en sending som handler om vann. Hedda har snakket med folk på gata, og i tilleg får vi høre et intervju fra en robåt og en anmeldelse av Bukkene bruse.

14 februari. Civilminister har öppnat för ett totalförbud av spelreklam. Ledarredaktionen tycker att han har helt fel.Med Lydia Wålsten, Per Gudmundson och Maria Ludvigsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VARJAGERNA KOMMER! Ett blodig slag utkämpas i Åslunda. Turid är inte längre bara en kungadotter, hon måste bli en krigare. Hur ska hon lyckas överleva? Till den här serien finns det diskussionsfrågor och lärarhandledning på sverigesradio.se. I Turid en vikingasaga tvingas Turid, en 15-årig kungadotter, ge sig ut på en livsfarlig resa för att överleva krig och svält i hembyn. På jakt efter kärleken slungas hon mellan stora beslut, blodiga krig och besök i andarnas värld. Ella Lemhagen regisserar detta åtta delar långa äventyrsdrama, en dramatisering av böckerna om vikingaflickan Turid, skrivna av Elisabeth Östnäs. Musiken är specialskriven av Fredrik Emilson och framförs tillsammans med Sveriges radios symfoniorkester.

Klor is de Sarotti-Mohr!

Jeepers creepers, where´d you get them peepers? Klor ut øynene dine, for de trenger du uansett ikke for å høre oss snakke om de to skrekkfilmene fra tidlig 2000-tall: Jeepers Creepers og Jeepers Creepers 2. Hver 23. vår våkner en demon som kalles «The Creeper» fra sin lange søvn. Han får 23 dager på spise. Og det er mennesker som står på menyen! Sett deg godt til rette i hula di og bli med oss når vi snakker om, diskuterer og dissekerer «The Creepers» glade eventyr. I studio: Kurt og Chris

Welcome everyone to the next Lore with Klo…wait…sorry everyone due to a pack of roving murlocs Klor was unable to make it to the episode tonight. So in the truest of Battletagged tradition Cinder and Neuro are winging it! With... Continue Reading →

Neuro is away this week, but Klor and Cinder are here to talk about our favourite WoW Add-ons. We also have a bit of a chat about changes coming in 7.1, Diablo birthday parties, and some lizards get arrested. Thank... Continue Reading →

Abels tårn gir svar på lytterspørsmål av typen : Har du kjent en liten eim av svømmehall i fjellet? At det lukter klor av fjellnaturen? -Er det virkelig klor i fjellet ? I denne utgaven lover Abels tårn gode svar på mange spørsmål og eksperimenter i realfagsbiblioteket på Blindern

Welcome everyone to Episode 16! Where Cinder, Neuro, Klor and our special guest Navimie, discuss in detail there most memorable ‘noob’ moments from their time playing World of Warcraft. This episode is all about figuring out what we found challenging when... Continue Reading →

In honor of our base 10 number system, we revert to type and have recorded a long, self-indulgent episode. We reflect on our show, respond to feedback, and wonder about law and legal academia. Also Joe’s travels and nonsense. Feedback includes the other side of the expedite problem, a morality quiz for Joe, the proper playback speed for this show, political processes in arrest and indictment, professionalism norms and racism, SSRN’s purchase by Elsevier, more on the Bluebook and its connection with the problems of legal knowledge creation, and what our jobs are and whether we should keep doing this show. This show’s links: Christian Turner, Podcasts Oral Argument 0: Who Is Your Hero? Flyover Country Oral Argument 96: Students as Means Alvin Roth, Who Gets What - And Why Leegin Creative Leather Products v. PSKS; Klor’s v. Broadway-Hale Stores Oral Argument 99: Power (guest Lisa Heinzerling); Richard Posner, The Incoherence of Antonin Scalia On the bar exam: Oral Argument 61: Minimum Competence (guest Derek Muller); Oral Argument 62: Viewer Mail; Virginia Bar, Mandatory Dress Code Oral Argument 98: T3 Jedi (guests Jeremy Kessler and David Pozen) Michael Jensen's announcement of the sale of SSRN to Elsevier John Dupuis, Elsevier Buys SSRN: Another Sideshow or the Main Event? Paul Gowder, SSRN Has Been Captured by the Enemy of Open Knowledge Zenodo About arXiv Oral Argument 91: Baby Blue (guest Chris Sprigman) Oral Argument 12: Heart of Darkness

In this weeks episode Klor and Neuro delve into the computer hardware side of things for World of Warcraft. We go over the new requirements to run Legion and what it means for your PC. We have some helpful tips... Continue Reading →

Hundra procent ADHD, förintelseskämt och moralkakor... som vanligt! Nästa avsnitt kan bli något fördröjt pga datorbyte och liknande men håll till godo, det kommer mer.

Greetings friends, stay a while and listen, its another episode of Lore with Klor. This episode focuses on the lore behind the Old Gods, and relates directly and indirectly with Legion content. So if you do not wish for any... Continue Reading →

Hello everyone and welcome to another episode of Battletagged! This episode is all about Overwatch as Cinder and Neuro were lucky enough to get Beta invites! (poor Klor missed out) Listen in as we go through each part of the game in... Continue Reading →

Hello everyone and welcome to Episode 6! In this episode Klor takes the lead with some awesome lore with Klor. This episodes stories include the life and times of Jaina Proudmore, a woeful worgan tale, and adventures with the Dragon Aspects. Pro... Continue Reading →

Hello everyone and welcome to our special Christmas episode! Cinder and Klor take the reins while Neuro spends time with family. We talk about our favorite moments from 2015, what cool stuff we got for Christmas and more! Pro Tip... Continue Reading →

Hello everyone and welcome to Episode 4! In this episode Klor helps Neuro and Cinder improve on their Hearthstone gameplay. This episode is full of helpful tips and tricks for those just picking up the game, including a few cautionary... Continue Reading →

Battletagged Episode 1 is here! Sit down with Neuro, Cinder and Klor as we kick off our casting careers with 90 minutes of pure Blizzcon, Tune in for all the hype, news and insights that had us talking. Class reveals,... Continue Reading →

Hundpsykologen Eva Bodfäldt svarar på Gurgîns frågor om kloklippning!  Hur hanterar man den jobbiga situationen när hunden hatar kloklippningen? I vilken ände ska man börja i? Så att man inte råkar klippa pulpan? Hur gör man med hundar som har stor integritet?  Hör Evas tips!  Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer? Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes.   FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa VänINSTAGRAM: @HundpodcastenTWITTER: @Hundpodcasten

I veckans improviserade avsnitt åker vi tillbaka till 70-talet i ”Rush”. Mysteriet med den så kallade ”bio-vaktmästaren” får sin upplösning och Micke kan inte släppa Hugh Jackman. Dessutom berättar Oskar hur barn kan bli till. Kontakta oss på vaffelverket@gmail.com. Ljudeffekter från: http://www.freesfx.co.uk … Läs mer →

Idag är nära sex miljoner spanjorer arbetslösa. Och flera miljoner tvingas lämna sina hem för de kan inte betala bostadslånen. I media talas ofta om att Spanien befinner sig i fritt fall. P4 Granskar Spaniens ekonomi utifrån situationen på bostadsmarknaden. Vi möter många som kämpar med näbbar och klor för att rädda vårt populäraste resmål och deras hårt prövade invånare. Deras kamp är framgångsrik. Plataforma d ´Afectas per la Hipoteca, PAH, en organisation ur folkdjupet förhandlar med banker och stoppar vräkningar. Möt deras ledare och en av Spaniens mest inflytelserika ekonomer i programmet. Plataforma d´Afectas per la Hipoteca är idag en massiv folkrörelse som inte har någon formell ledare men frontfigur och den som alla förknippar med PAH är Ada Colau. Hon är en 38-årig samhällsaktivist och författare med universitetsexamen i filosofi. Hon bor i Barcelona men åker runt i hela Spanien och driver rörelsens kamp mot bankerna. Och hon gör det på flera mycket ovanliga, närmast extrema sätt. Redan när vi ser henne på långt håll på väg mot möteslokalen i Barcelona ser vi att det måste vara hon. Det finns en aura runt henne och genom hela vårt samtal lyser det om henne och hon gestikulerar med armarna och gungar fram och tillbaka på stolen och talar med ett engagemang och en fart som jag aldrig sett hos någon tidigare. När vi var med på ett veckomöte hos PAH, Plataforma d´ Afectas per la Hipoteca, organisationen för alla som drabbats av extrema bostadslån, träffade vi Reme Martin. Hon och hennes familj jobbar idag hårt i organisationen efter att själva fått handfast och framgångsrik hjälp. Hon och hennes man har tre döttrar och köpte ett hus 2004. När krisen kom blev dom båda arbetslösa och dom kunde inte betala bostadslånet. Banken gav dom två års uppskov med amorteringarna och dom betalade bara räntan. Hela tiden med rädslan att bli utslängda på gatan. En av spaniens mest kända ekonomiska experter är doktor Arcadi Oliveres vid universitetet i Barcelona. Han är också ordförande i organisationen Justicia i Pau, rättvisa och fred, en kristen organisation för mänskliga rättigheter och fred. Arcadi Oliveres ser krisen i Spanien främst som en effekt av rå spekulation. För mig, säger Arcadi Oliveres,  är det enda väsentliga och seriösa svaret på krisen att överge kapitalismen. Kapitalismen är ett fullständigt perverst system, som baseras på att skapa vinster, på att berika några medan andra blir fattigare, på att förstöra planeten, och följaktligen är det ett system som vi om vi är hederliga bör göra oss av med omedelbart.