Podcasts about atlantkusten

Från 2016. I juli 1989 åker fem värstingar från Sverige iväg på en båtresa som får en våldsam vändning. De unga kriminella skickas ut i världen istället för att låsas in på institutioner. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Den kontroversiella behandlingsformen, som används på 80- och 90-talet, sticker i ögonen eftersom destinationerna går till länder som oftast förknippas med semester och lata dagar. Den 7 juli 1989 lämnar en båt med fem så kallade ”värstingar” och två ambitiösa, men delvis oförberedda, ledare den franska Atlantkusten. Men kort efter avfärd börjar oroligheterna som senare kommer att leda till myteri. Resan får en våldsam och oväntad vändning som inte ens de värsta kritikerna förutspått.En dokumentär av: Laura Wihlborg och Emma IkekweProducenter: Linda Jensen Kidane och Emma JankeDokumentären är en repris från 2016.

Norrland utvecklade en egenartad kultur under forntiden, präglad av jakt, fiske och fångst, samt tidiga handelskontakter med både öst och väst. På ett område som upptar halva Sveriges yta möttes olika människor, språk och traditioner.De första norrlänningarna kom från olika håll för 10 000 år sedan. Från väster kom grupper som rörde sig inåt landet från den norska Atlantkusten och från öst migrerade grupper från Karelen och Ryssland.Detta är det första av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår.Att människor kom från både väst och öst präglade regionens tidiga historia och skapade en mångfaldig kulturell grund. Och Norrlands historia har inte alltid passat in i 1800-talets nationalistiska historieskrivning.Norrlands historia präglas av interaktioner mellan olika folkgrupper, där samer, kväner, finnar och senare svenska nybyggare delade regionens vidsträckta landskap. Dessutom har externa influenser, från vikingar till handelsförbindelser med Ryssland och Östersjöområdet, spelat en avgörande roll i att forma de kulturella och ekonomiska mönstren i regionen. Norrlands tidiga befolkning var inte isolerad, utan en del av större kulturella och ekonomiska nätverk. Redan under stenåldern ser vi tecken på kontakter med andra regioner.De tidigaste spåren av mänsklig aktivitet i Norrland har hittats på platser som Aareavaara nära Pajala, där arkeologiska fynd visar att människor redan för cirka 10 000 år sedan rörde sig i området. De tidiga invånarna i Norrland levde i huvudsak som jägare och samlare.Fynd från platser som Vuollerim, där en stenåldersbosättning grävdes fram, ger en bild av hur dessa tidiga samhällen fungerade. Vuollerim, som dateras till cirka 6 000 år sedan, visar att människorna redan då levde i organiserade grupper och byggde permanenta strukturer som hyddor. De rörde sig mellan säsongsbaserade läger beroende på vilka resurser som var tillgängliga under olika tider på året. Ett sofistikerat system av basläger och mindre jaktstationer gjorde det möjligt att maximera nyttjandet av naturens cykler.Landhöjningen, som skedde snabbare i Norrland än i andra delar av Sverige, förändrade kontinuerligt kustlinjer och skapade nya områden för bosättning och jakt. De älvar som meandrar genom regionen blev inte bara viktiga för fiske utan fungerade också som transportleder och kulturella sammanlänkningspunkter.Samerna är en av de äldsta kontinuerliga folkgrupperna i Norrland och har befolkat området i tusentals år. Deras livsstil har traditionellt kretsat kring jakt, fiske och renskötsel, aktiviteter som anpassats till regionens karga klimat och varierande natur. Samerna utvecklade ett nomadiskt levnadssätt där renskötseln spelade en central roll, särskilt under senare historiska perioder.Bild: Carta Marina, skapad av Olaus Magnus år 1539, är en detaljerad och fantasifull karta över Norden. Olaus Magnus lade ner tolv års arbete på kartan innan den trycktes i Venedig år 1539. Kartan utgjorde ett förarbete till Olaus Magnus storverk Historia de gentibus septentrionalibus – Historia om de nordiska folken, och av kartans bilder återfinns över hundra även i boken. Wikimedia Common. Public DomainLjud: Electra To The Baltic Sea Full. Giuseppe Rizzo. Storyblock AudioLyssna också på Samerna och koloniseringen av Norrland.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Operation Torch” hösten 1942 och invasionen av Sicilien våren 1943 är två av militärhistoriens största och kanske mest intressanta amfibieoperationer. Det var här de allierade övade inför det som skulle bli operation Overlord och landstigningen vid Normandie ett år senare.Landstigningen i norra Afrika var ett enormt vågspel, omgärdat av stort hemlighetsmakeri. Tre grupper av amerikanska och brittiska soldater och fartyg landsattes i norra Afrika, i Casablanca längs med Atlantkusten, och i Oran och Alger innanför Gibraltarsundet. Ca 100.000 man fördes över sammanlagt. Två grupper kom från Storbritannien och en direkt från USA.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Operation Torch och invasionen av Sicilien.Trots att Operation Torch involverade ca 350 stridsfartyg och 500 transportfartyg sänktes endast ett fartyg på vägen mot Afrika. Väl i land möttes de av endast sporadiskt motstånd. General Pattons amerikanska trupper i Casablanca kunde gå i land helt utan eldväxling, medan de brittiska och amerikanska grupperna innanför Gibraltar mötte blandat motstånd från de Franska Vichy-trogna trupper som fanns där.Den lyckade landstigningen ledde så småningom en total omfamning av de tyska och italienska trupper som fanns kvar i Tunisien. Från Väster kom Patton, Fredendall och Ryder, Österifrån anslöt Montgomery efter slaget vid El-Alamein. Ca 250.000 tyska och italienska soldater gick i krigsfångenskap som resultat, samtidigt som marken nu var beredd för en landstigning antingen via Sardinien och Corsica, eller via Sicilien.Politiskt och diplomatiskt var Operation Torch inte utan komplikationer. De nordafrikanska länderna var franska kolonier som för tillfället stod under Vichyfranskt ledarskap. Problemet för britterna och amerikanarna var på vilken fot Vichyfrankrike skulle stå? Skulle de göra motstånd, eller skulle de kapitulera omedelbart och välkomna de allierade? För att sondera läget smugglades en amerikansk officer in i ett tidigt skede under uppladdningen för att utröna den franska inställningen. Men för att inte röja planerna kunde han inte avslöja exakt vad som höll på att ske. Trots försöken kom Operation Torch som en chock för fransmännen och först ett par dagar in i stridigheterna ställdes motståndet in. Det fanns också olika fraktioner inom den franska politiska och militära eliten som ställde till problem. Rivaliteten mellan de militära ledarna Charles de Gaulle och Henri Giraud orsakade huvudbry. Samtidigt var amerikanerna och britterna tvungna att balansera de franska självständighetssträvarna och de vichytrogna mot varandra för att inte orsaka ett inbördeskrig i Nordafrika.I slutändan skulle operationen lyckas, och snart kunde planeringen inför Sicilien påbörjas. Invasionen av Sicilien var en komplex affär med en stor uppladdning. Tyskarna skulle så småningom drivas ut ur Sicilien, men svårigheterna med att slåss i Siciliens oländiga terräng gjorde processen långdragen. När det stod klart att den italienska ön hade fallit var vägen till det italienska fastlandet fri. Från italienskt håll blev kapitulationen i Tunisien och invasionen av Sicilien spiken i kistan för Mussolinis imperialistiska ambitioner.Omslag: Amerikanska trupper inför landstigningen vid Oran november 1942. Hudson, F A (Lt), Royal Navy officiell fotograf, Imperial War Museum, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om våra bästa prylar i husbilen – alltså det där inköpet som blev oumbärligt. Vi svarar på lyssnarfrågor om sogventiler, GPS och thermoglas. Robban & Jeanette står på sin drömplats med vågskvalp som bakgrundskuliss. I husbilsskolan går vi igenom våra olika vattentankar och hur vi gör för att hålla dessa rena. Restips från Robban & Jeanette: Frankrike: Atlantkusten i Frankrike, Orterna vi blev förälskade i är Dieppe, ställplats precis vid hamnen, vita branta klippor. Etretat, (Lupin) Deauville och Trouville, två otroligt pittoreska franska byar med magiska ständer och helt galet coolt att se tidvattnet komma och gå. Kommaframmat: Paella. Kommaframöl: Det blev ingen…men det blev Sangria! Recept på en klassisk spansk sangria är: I flaska fruktigt rödvin ( tex Polly Encracado ) art nr 59632 89 kr 1 halv dl cognac 2 dl apelsinjuice 4 dl sprite 2 kanelstänger 1 pkt stjärnanis 1 msk socker gärna brunt Frukt att skiva ner 1 apelsin 1 äpple 1 citron Häll i alla ingredienser i karaff och rör om, serveras kall. Rabattkod till Kosta lodge: Husbilspodden Detta ger dig 20% i rabatt. Gå in på adressen för att boka https://kostalodge.se/staellplats/ Finnlines kan du följa på sociala medier Facebook och Instagram, @finnlinessverige Din resa bokar du på https://www.finnlines.com/sv/ Peters nätfickor till husbilsgarage: https://www.amazon.se/gp/product/B09BN63VGH/ref=ppx_yo_dt_b_asin_image_o07_s00?ie=UTF8&th=1 Peters fotball/stegpall: https://www.biltema.se/fritid/husvagn-och-husbil/husvagnsmobler/fotpall-2000041405 Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor kan du också följa på Youtube https://www.youtube.com/@VaraHusbilsresor , Facebook och Instagram https://www.instagram.com/varahusbilsresor/ Våra NYA podkompisar Jeanette & Robban

”Operation Torch” hösten 1942 och invasionen av Sicilien våren 1943 är två av militärhistoriens största och kanske mest intressanta amfibieoperationer. Det var här de allierade övade inför det som skulle bli operation Overlord och landstigningen vid Normandie ett år senare. Landstigningen i norra Afrika var ett enormt vågspel, omgärdat av stort hemlighetsmakeri. Tre grupper av amerikanska och brittiska soldater och fartyg landsattes i norra Afrika, i Casablanca längs med Atlantkusten, och i Oran och Alger innanför Gibraltarsundet. Ca 100.000 man fördes över sammanlagt. Två grupper kom från Storbritannien och en direkt från USA. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Operation Torch och invasionen av Sicilien.Trots att Operation Torch involverade ca 350 stridsfartyg och 500 transportfartyg sänktes endast ett fartyg på vägen mot Afrika. Väl i land möttes de av endast sporadiskt motstånd. General Pattons amerikanska trupper i Casablanca kunde gå i land helt utan eldväxling, medan de brittiska och amerikanska grupperna innanför Gibraltar mötte blandat motstånd från de Franska Vichy-trogna trupper som fanns där. Den lyckade landstigningen ledde så småningom en total omfamning av de tyska och italienska trupper som fanns kvar i Tunisien. Från Väster kom Patton, Fredendall och Ryder, Österifrån anslöt Montgomery efter slaget vid El-Alamein. Ca 250.000 tyska och italienska soldater gick i krigsfångenskap som resultat, samtidigt som marken nu var beredd för en landstigning antingen via Sardinien och Corsica, eller via Sicilien.Politiskt och diplomatiskt var Operation Torch inte utan komplikationer. De nordafrikanska länderna var franska kolonier som för tillfället stod under Vichyfranskt ledarskap. Problemet för britterna och amerikanarna var på vilken fot Vichyfrankrike skulle stå? Skulle de göra motstånd, eller skulle de kapitulera omedelbart och välkomna de allierade? För att sondera läget smugglades en amerikansk officer in i ett tidigt skede under uppladdningen för att utröna den franska inställningen. Men för att inte röja planerna kunde han inte avslöja exakt vad som höll på att ske. Trots försöken kom Operation Torch som en chock för fransmännen och först ett par dagar in i stridigheterna ställdes motståndet in. Det fanns också olika fraktioner inom den franska politiska och militära eliten som ställde till problem. Rivaliteten mellan de militära ledarna Charles de Gaulle och Henri Giraud orsakade huvudbry. Samtidigt var amerikanerna och britterna tvungna att balansera de franska självständighetssträvarna och de vichytrogna mot varandra för att inte orsaka ett inbördeskrig i Nordafrika.I slutändan skulle operationen lyckas, och snart kunde planeringen inför Sicilien påbörjas. Invasionen av Sicilien var en komplex affär med en stor uppladdning. Tyskarna skulle så småningom drivas ut ur Sicilien, men svårigheterna med att slåss i Siciliens oländiga terräng gjorde processen långdragen. När det stod klart att den italienska ön hade fallit var vägen till det italienska fastlandet fri. Från italienskt håll blev kapitulationen i Tunisien och invasionen av Sicilien spiken i kistan för Mussolinis imperialistiska ambitioner.Omslag: Amerikanska trupper inför landstigningen vid Oran november 1942. Hudson, F A (Lt), Royal Navy officiell fotograf, Imperial War Museum, Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi sänder från en av de få ljunghedar som finns kvar i Europa - Näsbokrok i Halland. Och får en inblick i skräntärnans resvanor och vardagsliv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De täckte en gång hela Atlantkusten från Portugal i söder till Norge i norr ljunghedarna som just nu blommar som bäst. I dag finns bara små bitar kvar. En av dem är halländska Näsbokrok och där finns vår fältreporter Helena Söderlundh på lördag morgon. Här förenas natur och kultur i Europas äldsta människoskapade landskap, hem för en rad rödlistade arter. Vi träffar Mattias Lindholm, ljunghedsforskare, Carina Lundqvist och Mikael Larsson från Länsstyrelsen i Halland. Hör om ett spännande historiskt jordbrukslandskap, idag en av Europas mest hotade naturtyper. Och så följer vi med fågelföreningen Tärnan ut till Hållen, ett skär längst ut i Bråviken där världens största tärna häckar. Med kamera och gps-sändare vet man nu en hel del om skräntärnornas liv. Som att tärnan Stella övervintrar i Spanien medan Astrid föredrar Västafrika, och att det verkligen är havsörnen som är det största hotet mot de nyfödda ungarna. Men efter flera tuffa år har skräntärnorna nu haft en riktigt bra sommar. Tidigt en morgon väcktes Anna Oskarsson och Alexander Åhlund i Tvååker av ett "Mamma och pappa, det är en uggla och en igelkott i trädgården!" Och det var inte vilken uggla som helst, det var en berguv. Vi ringer upp Anna, och kollar också med Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, om det är vanligt med berguvar i trädgården. En stubbe i sommarstugeträdgården - kan den vara så spännande? Jodå. Förra veckan artade stekelexperten Niklas Johansson en ovanlig rovstekel i en sådan. Och nu har han hittat fler fynd i samma stubbe... Och vilka böcker behöver en svampentusiast inför hösten? Artbibliotekarierna Didrik Vanhoenacker och Moa Pettersson ger sina bästa tips. I veckans kråkvinkel kräver Tina-Marie Qwiberg upprättelse för fibblorna. Varför finns det inga fibblor i våra sommarsånger, till exempel? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Sidekick: Misha Eriksson. Abu Bakr al_baghdadi är död. Sköttes efterspelet snyggt? Vem vill man ha som granne, varför ens fråga? På jobb hos polsk trollfabrik. Att skapa portfolio som sjuåring. Ska barn och ungdom veta vad de vill bli? Sopkärl med lås på. Att bo offgrid vid Atlantkusten. Sociala medier fanns inte på Myllyläs tid. DUV-teatern på Svenskis. Drevet hjälper och stjälper.

DOKUMENTÄR FRÅN 2016. Unga, stökiga killar skickades ut i världen på båtresor, istället för att låsas in. Men resan får en våldsam och oväntad vändning. På 80- och 90-talet testas en ny behandlingsform för att fånga upp killar på glid. Media reagerar eftersom "värstingresorna" går till länder som oftast förknippas med semester och lata dagar. 7 juli 1989 startar en av resorna med fem ungdomar och två ambitiösa, men delvis oförberedda ledare. Kort efter avfärd från den franska Atlantkusten börjar oroligheterna som senare kommer att leda till myteri. Ett program av: Laura Wihlborg och Emma Ikekwe Producenter: Emma Janke och Linda Jensen Kidane År: 2016

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

Nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk, musikinstrument och böcker från Atlantkusten till Svarta havet handlade om mer än girighet. Plundringen var en central del i projektet att återupprätta ”den germanska konsten” och utplåna minnet av den judiska kulturen.När Adolf Hitler gav Nero-ordern om Tysklands totala förstörelse planerade han samtidigt i sitt privata testamente att Hitlers omfattande konstsamling skulle samlas i ett konstmuseum i hemstaden Linz. Den lilla industristaden skulle överträffa renässansens Florens med ett konstmuseum, ett bibliotek med 250 000 böcker och en opera med 2000 platser. Adolf Hitler var genuint intresserad av konst. Han försökte som ung komma in på konstakademin i Wien och han försörjde sig under flera år på att måla halvt amatöristiska tavlor och vykort. Många ledande nazister som Goebbels, Göring, Himlar och Ribbentrop byggde själva upp stora konstsamlingar genom stölder och tvivelaktiga inköp. Hitler planerade in i det sista sitt Führermuseum i hemstaden Linz som skulle fyllas med den främsta konsten i världen. Nazisternas konststölder började redan 1933 och fortsatte ända till slutet av andra världskriget. Det mest slående är systematiken och byråkratin bakom världshistoriens största plundringståg. För att skydda värdefull stulen konst gömdes den undan i tusentals hemliga depåer i gruvor och avsides slott.De allierade fann 1 400 olika konstdepåer. Konst som hade stulits eller på tvivelaktiga grunder köpts långt under marknadspris. I åratal arbetade de allierade med att försöka återge föremålen till de rättmätiga ägarna eller överlevande släktingar – många var ju mördade i förintelsen. Fortfarande idag dyker regelbundet verk upp på konstmarknaden som identifieras som stulna av nazisterna. Så sent som förra året återlämnade Moderna Museet i Stockholm Oskar Kokoschkas ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” tillbaka till ättlingarna till den judiske galleristen Alfred Flechtheim.Nazisterna visade också ett passionerat intresse för böcker. Efter bokbålen i Berlin 1933 började olika nazistiska organisationer att lägga beslag på alla bibliotek och arkiv i Tredje riket, främst från judar, men även författare som Thomas Mann fick sina bibliotek konfiskerade. Bokstölderna styrdes av Tredje rikets främsta ideologer, Heinrich Himmler och Alfred Rosenberg, med målsättningen att kommande generationer skulle dela deras världsbild. Man ville också utplåna bilden av judarna som kulturbärare.I avsnitt 43 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Anders Rydell som har skrivit uppmärksammade böcker som Konstplundrarna och Boktjuvarna som initierat beskriver nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk och böcker.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kontrasternas stad, där klassisk badort elegans möter sofistikerad hipp surfkultur. Chica vinbarer och baskisk matkultur. Helt enkelt den bästa viben på franska Atlantkusten! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På 80- och 90-talet skickas unga kriminella, så kallade "värstingar", ut i världen på båtresor, istället för att låsas in på institutioner Den kontroversiella behandlingsformen sticker i ögonen eftersom destinationerna går till länder som oftast förknippas med semester och lata dagar.  7 juli 1989 startar en av resorna med fem ungdomar, så kallade "värstingar", och två ambitiösa, men delvis oförberedda ledare. Kort efter avfärd från den franska Atlantkusten börjar oroligheterna som senare kommer att leda till myteri. Resan får en våldsam och oväntad vändning som inte ens de värsta kritikern förutspått. Producenter: Laura Wihlborg och Emma Ikekwe

Lena Stübner var mitt i karriären som programledare på SVT när hon kände att hon innerst inne ville något annat. Mot sunt förnuft och vännernas råd lämnade hon Sverige för att göra verklighet av sin dröm om en surfcamp på franska Atlantkusten. Det var inte lätt och motgångarna var många, både ekonomiskt och på det personliga planet. Här är hennes berättelse.

Lena Stübner var mitt i karriären som programledare på SVT när hon kände att hon innerst inne ville något annat. Mot sunt förnuft och vännernas råd lämnade hon Sverige för att göra verklighet av sin dröm om en surfcamp på franska Atlantkusten. Det var inte lätt och motgångarna var många, både ekonomiskt och på det personliga planet. Här är hennes berättelse.

Lena Stübner var mitt i karriären som programledare på SVT när hon kände att hon innerst inne ville något annat. Mot sunt förnuft och vännernas råd lämnade hon Sverige för att göra verklighet av sin dröm om en surfcamp på franska Atlantkusten. Det var inte lätt och motgångarna var många, både ekonomiskt och på det personliga planet. Här är hennes berättelse.

Lena Stübner var mitt i karriären som programledare på SVT när hon kände att hon innerst inne ville något annat. Mot sunt förnuft och vännernas råd lämnade hon Sverige för att göra verklighet av sin dröm om en surfcamp på franska Atlantkusten. Det var inte lätt och motgångarna var många, både ekonomiskt och på det personliga planet. Här är hennes berättelse.

I Nicaragua har bygget av en jättekanal som skär rakt igenom landet inletts. Men trots att första spadtaget togs för några månader sen så saknas det fortfarande en miljökonsekvensutredning. Projektet att bygga en kanal genom Nicaragua från Atlantkusten via Nicaraguasjön till Stilla havet - har kallats världens största infrastrukturella projekt. Drömmen om en kanal i Nicaragua föddes redan i samband med den kaliforniska guldruschen i mitten av 1800-talet. Den kanal som nu ska byggas är fyra gånger så lång som Panamakanalen och dubbelt så bred. Men att koncessionen till kanalbygget - utan budgivning och utan diskussion - getts till en ganska okänd kinesisk affärsman, Wang Jing, som ännu inte förklarat varifrån de 50 000 miljoner dollar som bygget kommer att kosta, ska komma, har också orsakat oro och osäkerhet. Att Wang Jings anställda, utan någon föregående information, i sällskap av nicaraguanska soldater, redan inlett en inventering av de jordar som ska exproprieras, har orsakat både rädsla och motstånd. Programledare Björn Gunér.

Om invandrings-politikens två sidor; högre murar mot de många och öppningen för de kunniga om rika länders kamp om fattigas kompetens och framtida behov av outbildad arbetskraft Lördag 1 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals miljoner människor världen över har det gemensamt att de lämnar sitt hemland i hopp om ett något bättre liv någon annanstans. Ledande politiker i världens rika länder uppvisar också gemensamma drag. De försöker stilla oroade hemmaopinioner med allt hårdare tag mot invandringen. I Sverige hade vi i veckan det socialdemokratiska kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som vill slänga ut alla de som kommit hit med hjälp av människosmugglare. I de två första stora TV-debatterna i USA mellan alla de amerikanska presidentkandidaterna har frågan om immigration blivit den hetaste potatisen. När demokraternas kandidater debatterade försökte de undvika frågan. Men när republikanernas kandidater ställdes mot varandra försökte de istället överträffa varandra i grenen att stoppa invandringen. Den republikanske presidentkandidaten Duncan Hunter, från San Diego, är en av dem som allra ivrigast driver förstärkt skydd mot Mexico och var med och tog besluten om att bygga barriärer mot Mexico. Idag är USA i färd med att förlänga de båda stängsel som löper längs vissa delar av gränsen till Mexico. För tio år sedan var gränsövergången mellan Tijuana i Mexico, och San Ysidro i södra Kalifornien, den allra mest populära. Men med två stängsel, värmesensorer och ett ökat antal amerikanska gränspoliser, har antalet gripna minskat till ungefär en fjärdedel. I mer oländiga områden, längre österut, försöker hundratals människor dagligen att ta sig över gränsen. Frilansjournalisten Claes Andreasson har, för Konflikts räkning, följt med den mexikanska gränspolisen i Tijuana, Grupo Beta, som främst har till uppgift att hjälpa emigranter. De kom att möta flera som stött på amerikansk polis, deporterats, men är fast beslutna att försöka igen. Lilia Velasquez är advokat och lärare vid California Western School of Law i San Diego i södra Kalifornen, och specialiserad på immigrationsrätt. Efter drygt 20 år i yrket konstaterar hon krasst att immigranterna inte längre har några rättigheter som hon kan tillvarata åt dem. Egentligen borde hon ha lagt ned sin verksamhet för länge sedan. Men hon fortsätter att brinna för att ändra de amerikanska invandringslagarna. Med smeknamnet ”flaming justice”, flammande rättvisa, och propert klädd i röd dräkt syns hon ofta ute bland migranter och den amerikanska allmänheten för att informera om hur systemet fungerar - eller snarare inte fungerar. Men det viktigaste arbetet bedriver Velasquez på sin advokatbyrå. När Konflikts Daniela Marquardt ringer upp henne börjar hon berätta om en mexikansk man med fyra barn som är amerikanska medborgare. Hans fru var tvungen att åka till Mexiko för att ta hand om sin svårt sjuke far. Och när hon skulle återvända till familjen måste hon ta hjälp av en smugglare för att ta sig över gränsen till USA. Och det här var just när skogsbränderna i södra Kalifornien bröt ut tidigare i höstas… I det Europa som tillhör EU har fokus, liksom i USA, legat på att säkra EU:s yttre gränser för att stoppa inflödet av immigranter. ”Frontex”, EU:s byrå för samarbete kring gränsbevakningen, startade i år sitt Europeiska patrullnätverk i samband med flyktingströmmen från Afrika till kanarieöarna. Så muren byggs allt högre, men för en månad sedan tog EU-kommissionen ett nytt initiativ och öppnade en liten dörr in till Europa. ”Blue card”-systemet som svar på USA:s ”Green card”. För de mest högkvalificerade; IT-tekniker, ingenjörer och läkare. För där finns ett stort behov av den invandringen, hävdar Franco Frattini, eu-kommissionens vice ordförande och kommissionär för rättvisa, frihet och säkerhet. Konflikts Mikael Olsson ringde hans talesman, Friso Roscam Abbing, och frågade om kampen om de högutbildade, behovet av de lågutbildade och regleringar för att göra den illegala invandringen legal. Som experimentet med spanska, tillfälliga ”apelsinplockarvisum” till marockaner… Men det finns de som är kritiska till behandlingen av migranter som en handelsvara som tas in och kastas ut efter behov. En av dem är Parvati Raghuram, forskare och lärare i migrationsfrågor vid Open University i Milton Keynes i Storbritannien, och som själv har sina rötter i Indien. När Daniela Marquardt träffar henne på seminarium i Stockholm vill Raghuram vända på saken och belysa vilken betydelse migranter har haft i de länder de kommer till. Hennes eget specialområde är den brittiska hälsovården som är helt beroende av läkare och sjuksköterskor från länder i Afrika, Karibien och södra Asien. Den brittiska regeringen talar stolt om den nationella hälsovården, National Healthcare Service, men Parvati Raghuram tycker det borde heta Internationella hälsovården... Bland europas politiker hörs ofta talet om ett helhetsperspektiv, där det vid sidan av satsningarna på hårdare gränskontroller också utlovas satsningar på bistånd för att skapa möjligheter till försörjning också i migranternas hemländer. Senast var det vår egen migrationsminister Tobias Billström som i sitt tal på EU:s ministermöte för en dryg vecka sedan efterlyste satsningar i bland annat norra Afrika. Men hitills har mycket lite synts till och liken efter flyktingar som förolyckats till havs fortsätter att flyta iland på Spaniens stränder. Just en sådan flyktingtragedi väckte invånarna i den spanska byn Rota på Atlantkusten nära Gibraltar sund. Reportern Ulrika Bergkvist ringde läraren Rafael Quiros som först upptäckte kropparna av de 37 unga marockanerna och bestämde sig för att göra något. Idag är han ordförande för Solidaridad Directa, en vänföreningen med byn Hansala i Marocko, där många av de unga flyktingarna kom ifrån. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Mikael Olsson