Podcasts about klarspr

Fredrik snackar tillgänglighet på nätet med Martin Lexelius. Är webbtjänsten du bygger olaglig? Har du i så fall koll på vad du behöver göra för att lösa det? Martin har bakgrund och tips på vägen för dig! Vi diskuterar också nyttan med att kunna ren och skär HTML och CSS, organisationers medvetenhet om krav på tillgänglighet, och sist men inte minst att man helt enkelt borde ha mer empati. Funkar allt på din sajt utan mus? Då har du kommit långt! Uppföljning efter inspelning: man kan få betala upp till 1,9 miljoner om man inte uppfyller lagkraven, och ingen sajt som fått tillsyn av DIGG har uppfyllt lagkraven. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Martin Tillgänglighet Lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet Tillsynsmyndigheter för lagen How the web works - en översikt från Mozilla Semantisk HTML Aside Tailwind Vue Rollup Bun UX lägenhetsbyte.se WCAG - web content accessibility guidelines Inkluderande design Microsoft inclusive design - en hel metodik kring att jobba inkluderande ARIA En introduktion till ARIA Writing for web accessibility - en guide för att börja skapa tillgängligt material Stöd Kodsnack på Ko-fi! Digg - myndigheten för digital förvaltning Mikroföretag - företag med färre än tio anställda och mindre än 20 miljoner i årsomsättning Klarspråk - skriv vårdat, enkelt, begripligt, och anpassat efter mottagarens behov Titlar Jag älskar HTML Ska det här vara en aside? Alltid närmast användarna Det är inte av och på Sjuttio kryssrutor Tråkiga gubben Vi har redan en knapp Tillgänglighetstomtar Reflexen att slippa Vad är en elektronisk kommunikationstjänst? Är ett formulär en kommunikationstjänst? Vad är bra design för dig? Visuellt borta En olaglig hemsida

Fremskrittspartiet har hatt landsmøte. Møt nestleder og ordfører Terje Søviknes som ikke vil ha flere kommisjoner, men handling for å kutte statlig styring. Møt også lokalpolitikerne, og lærerne, Vibeke Rygh og Kristin Bjerke fra Drammen. De forklarer hvordan Frp kan bli et interessant skoleparti. Ingen kommuner var kvalifisert til å vinne en klarspråkpris i år. Men skatteetatens kommunikasjonsdirektør Astrid Bugge Mjærum gir råd om hva kommuner som vil arbeide med klarspråk bør gjøre. Er det for mye drikking på 17.-mai?

Malmös landslagsgubbar och den peruanska sportjournalistikens uselhet. Thomas Berntsen direkt från Arlanda(!) om AIK:s truppbygge och tränarjakt - med mediala sanningar och osanningar. Bajens pengaregn och harmoni och Blåvitts potentiella mittfältsbacklinje! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva betyr EØS-avtalen for kommunesektoren? Stig Eidissen, til daglig advokat i KS Advokatene, er gjest. Han representerte kommunene i utvalget som har utredet Norges erfaringer med EØS-avtalen. Stadig flere norske kommuner samarbeider med kommuner i Ukraina. Øvre Eiker er en av disse. Ordfører Adrian Tollefsen forteller. KS søker ny administrerende direktør. Hva trenger KS og hvem er aktuelle for toppstillingen? Tønsberg vant årets kommunale klarspråkpris. Tips til kommuner som vil arbeide med klarspråk.

Han började som hockeyspelare, men efter en knäskada fick han sadla om till tränare. Därefter blev Niklas Wikegård en av Sveriges mest folkkära expertkommentatorer. Nu startar ett nytt kapitel för honom när han ska bli sportsligt ansvarig i Djurgården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att den första stora höjdpunkten i livet som skulle bli så rolig förvandlades till en mardröm laddad med konstant rädsla, var absolut inte vad den 19-årige tjejen och hennes mamma hade väntat sig när det äntligen löste sig med 19-åringens första egna boende. Plötsligt så var det inte ett eget boende längre. Plötsligt så hade den osynlige låtsaskompisen Molgachmud skrivit sig på hennes adress, och osynlig är han. För inte ser hon honom i lägenheten, men hans post fortsätter att välla in i hennes brevlåda. Mardrömmen blev ännu värre när hon fick reda på att det rör sig om en kriminell man - vad har han för fiender? Panikslagna ringer mor och dotter runt till skatteverket, hyresvärden och polisen - men vad händer? Ingenting, det är ju Sverige. Missa inte det här programmet som släpptes idag!VILKET ÖDE KOMMER DRABBA VANLIGA HEDERLIGA SVENSKAR NÄR VI GÅR IN I 2024? Det kommer vi bara få reda på och diskutera om vi får ert stöd till att driva vidare detta projekt där vi ger vanliga svenska kvinnor och män en röst. 700 kr till i donationer så tar inte det här projektet slut på nyårsafton, utan fortsätter även i januari:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVi sparkar igång december (2/12-2023) med dessa ämnen:* Fick låtsaskompisen Molgachmud på köpet med lägenheten.* Förstörs svenskens psyke under jaktpasset?* Kaffebryggaren och den ofrivillige tjuven.* Pedofilen på folkhögskolan som vill jobba med barn som har "funktionsvariationer."* Om man sätter kvinnorna i männens situation.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén, Elisabeth Engman & Calle SchillerVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KARMA KASSERAR JOURNALISTER I RÄNNSTENENS SMUTShttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/karma-kasserar-journalister-i-raennsteneAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 9 december.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEMESHUGGAH`S - Monumental Headline Act: Bloodstock Open Air 2023https://youtu.be/xtju8pwSGMA?si=S4Z1Wd-D1V6d0vyO&t=197JOHANUDO - "Wilder Life"https://open.spotify.com/track/7hmgmRlRan1gOXTAVr1u6p?si=1a7b2767cba24a00ELISABETHÄnglagårdhttps://www.imdb.com/title/tt0105916/CALLEDr Phil om Israel. Klarspråk!https://www.youtube.com/watch?v=XTnRWagPv9o&ab_channel=SHA70

Uklart språk koster samfunnet millioner av kroner og er en stor utfordring for demokrati og rettssikkerhet. Klarspråk er ikke et tryllestøv vi kan strø over juridiske tekster, sier direktør i Språkrådet Åse Wetås. Hør henne og førsteamanuensis Jon Christian Nordrum ved Det juridiske fakultet (UiO) samtale om hvorfor det er viktig å lære nye jusstudenter å skrive klart, og hva klarspråk i juridiske tekster betyr for at vi skal forstå våre rettigheter og plikter. Programleder er Jorunn Kanestrøm.  

Inled helgen med en leende eller lurig blick mot framtiden tillsammans med Spanarna i P1 där vi hör spaningar från Per Naroskin, Jessika Gedin och Calle Norlén. Det handlar bland annat om framtidens mosesälgar, laddade prylar och så får vi en traditionsenlig genomgång av årets prisutdelning från IG-Nobel där vi lär oss om till exempel elbestick som smakförhöjare. Programledare är Kattis Ahlström. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Till denna septemberhelgs fredagssittning med Spanarna i P1 har vi bjudit in psykologen Per Naroskin, kulturjournalisten Jessika Gedin och manusförfattaren Calle Norlén för att ge oss sina tankar om framtidens förunderligheter. Går allt åt pipan eller finns det hopp? Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Kattis Ahlström.Veckans panel och spaningar: Jessika Gedin: Från rappakalja till klarspråkPer Naroskin: Naturliga förrädare Calle Norlén: Kris i vänskapsfråganSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Programledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-15 programmet görs av:Programledare: Kattis AhlströmTekniker: Emilia MartinMusikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Ronie Berggren samtalar med journalisten Pelle Zackrisson om dennes intervju (https://pellez.substack.com/p/robert-spencer-swedens-fm-billstrom) med den amerikanske islamkritikern Robert Spencer som konstaterar att Sverige, precis som det övriga väst, måste börja tala klarspråk om islamiseringen. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

William Grönlund är talesperson för den nybildade Klimatalliansen som ställer upp i valet på söndag. Vi sågs på zoom den 1 september för att prata om varför han valde att engagerade sig i Klimatalliansen och hur han ser på åsikten att en röst på Klimatalliansen i själva verket är en bortkastad röst.
 Vi pratade också om vad det var som fick honom att bli engagerad i i klimatkrisen, vad som oroar honom mest, vad som ger honom kraft att fortsätta, om rebellmammor och Återställ Våtmarker. God lyssning!

Max Wiman, Fredrik Hedenskog och Jan Jönsson sätter sig i studion för att diskutera vilka anledningar det finns att se Malmö FF spela fotboll i höst, vilka anledningar MFF:s supportrar har att vara upprörda och hur ansvaret för det allsvenska haveriet fördelas. Bland övriga frågor: Vad skulle vända trenden? Spelar försäljningen av Birmancevic någon roll? Vilka spelare kan ingå i MFF:s stomme 2023?Vad talar för att det ser bättre ut mot Braga? Vem ska ”ta tag i det”?

I år är det femtio år Peps Persson introducerade reggae på den skånska och därmed svenska musikscenen. Skåningar i olika och skiftande konstellationer tycks fortfarande dominera musikgenren och en av de tongivande är Carl-Martin Vikingsson som bland mycket annat grundat både Svenska Akademin och Stures Dansorkester.Eftersom jag nyligen upptäckt genren bjöd jag in Vikingsson att hjälpa mig få perspektiv på historien och samtiden, de politiska dimensionerna, vad det är som är så lockande med musik i baktakt och som gör att både vi i publiken och han blir på gott danshumör. Albumrekommendationer:- Hög standard (1975) - Peps blodsband- Fläcken som aldrig går bort (2011) - Kapten Röd- Klarspråk (2019) - AylaProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Stig Sjödin är en av våra mest inflytelserika arbetarpoeter. Hans diktsamling Sotfragment lade grunden för en helt ny typ av poesi och drag från den kan skönjas i en stor del av samtidslitteraturen. Aldrig förut hade en poet skrivit poesi om industriarbetare. När Stig Sjödins diktsamling Sotfragment utkom 1949 var den något helt nytt. Redan då insåg man att det skulle bli epokgörande. Sjödin arbetade tio år på järnverket i Sandviken. Därifrån hämtade han material till sina dikter. Sotfragment består av två delar. I den första berättar en jag-berättare om sitt arbete vid järnverket, den andra är porträtt av människotyper i bruksorten. Det är ingen ljus bild av arbete som ges i Sotfragment. Arbetet är hårt, slitsamt och utan andlig mening. Arbetsplatsolyckor och kroppar som tar stryk är vanliga teman hos Sjödin. Stig Sjödin var en rörelsepoet Sjödin var också en rörelsepoet. Det innebär att han skrev dikter för en rörelse, i det här fallet arbetarrörelsen. Hans dikter publicerades i fackföreningspressen och Sjödin läste dem vid fackföreningsmöten. Men han skilde sig från andra rörelsepoeter genom att slå vakt om sitt oberoende. Sjödin ansåg att dikten inte bara skulle bidra till kampvilja, så som den gamla kamplyriken gjort, utan också skulle utveckla det ideologiska och intellektuella tänkandet inom rörelsen. Under 70-talet anslöt sig Sjödin till den nyenkla poesin. Det var en motreaktion mot modernismens symboliska och komplicerade språk. Den nyenkla poesin skulle skildra vardagliga händelser på ett språk som alla förstod. I diktsamlingar som Har ni flaggproblem? och Klarspråk skrev han några av sina mest älskade dikter. Trots det står diktsamlingarna i skuggan av Sotfragment. Förklaringen är troligen Sotfragments betydelse för efterföljande arbetarlitteratur, en betydelse som knappast kan överdrivas. Medverkande I avsnittet medverkar litteraturvetaren Magnus Nilsson som skrivit boken Kampdiktare i folkhemmet, där han studerar de dikter som Sjödin publicerade i fackföreningspressen. Också litteraturkritikern Rasmus Landström, som fick 2021 års Stig Sjödin-pris deltar. Även författaren Bernt Olov Andersson som varit initiativtagare till Stig Sjödin-sällskapet och var vän med Sjödin medverkar. Läs mer om Stig Sjödin Kampdiktare i folkhemmet - Magnus NilssonLyftpojkens skrik - Siv Hackzell Musik i avsnittet Jahzzar - Lift OffKevin MacLeod - I Knew A GuyLobo Loco - Moonlight MoovieLobo Loco - HopefullyLobo Loco - Who Knows Sao

Hvor relevante er humaniorautdanningene for arbeidslivet? Johan Tønnesson fikk nylig UiOs utdanningspris for arbeidet med bachelorprogrammet i klart språk. Han møter forslagsredaktør og tidligere HF-student Iris Furu på studiedekan Gunn Enlis kontor for å snakke om hvilke grep som kan tas for å knytte studietid og yrkesliv tett sammen. Litt retorikkprat blir det også tid til.

Hvor relevante er humaniorautdanningene for arbeidslivet? Johan Tønnesson fikk nylig UiOs utdanningspris for arbeidet med bachelorprogrammet i klart språk. Han møter forslagsredaktør og tidligere HF-student Iris Furu på studiedekan Gunn Enlis kontor for å snakke om hvilke grep som kan tas for å knytte studietid og yrkesliv tett sammen. Litt retorikkprat blir det også tid til.   Se tekstalternativ til podkasten.

01,08 Valgfrihet i norsk skriftspråk I norsk skriftlig har vi større valgfrihet enn de fleste er klar over, til begeistring, forvirring og irritasjon. I panelet: Språkforskerne Brit Mæhlum og Randi Solheim. 16,00 Klarspråkprisen: Vinnerne for 2020 er kåret! Vi møter to av de tre vinnerne, Arbeidstilsynet representert ved Ragnhild Bergsmyr, samt Ingvill Eriksen fra Direktoratet for E-helse. Kommunal- og moderniseringsminister Nikolai Astrup begrunner prisene. 27,02 Ut med språket: Ali Mohammed Ukens gjest kom til Norge som kvoteflyktning i 2012, og har gitt ut bok som forklarer sære norske uttrykk for andre somaliere. 50,50 Skriveferdigheter ved skolestart Selv om ikke alle barn kan alfabetet ved skolestart, har de likevel mye skriftlig kompetanse som kan gjøre skriveopplæringen bedre, hvis den utnyttes. I panelet: Språkforskerne Marit Semundseth og Randi Solheim. 1.04,12 Lytterspørsmål: Hva betyr uttrykket «å tolma seg»? Språkforsker Randi Solheim svarer. Send dine spørsmål og tilbakemeldinger til snakk@nrk.no

I panelet: Språkforsker Ellen Andenæs, tidligere fagdirektør i Barne og familiedepartementet Ragnhild Samuelsberg og Margrethe Kvarenes fra Språkrådet. 00,44: Klarspråk. Klarspråk blir en del av den nye språkloven, men hva er egentlig "klarspråk" og hvorfor trenger vi det? 17,58: Lyttertilbakemelding om "i forhold til", og kavalkade av tidligere gjesters favorittord. 22,23: Ut med språket: Guri Melby. Kunnskaps- og integreringsministeren skrev masteroppgave om språket i Team Antonsen, og har en klar mening om politikerspråk. 49,10: Klarspråk-studium ved Universitetet i Oslo. Fagansvarlig Johan L. Tønneson forteller, sammen med språkforsker Ellen Andenæs og Ragnhild Samuelsberg. 59,46: Lytterspørsmål: Sannferdig advokatspråk og hvor "mute" kommer fra. Er advokatene sannferdige når de sier at klientene deres "føler" eller "mener" noe? Og hvor kommer uttrykket "mute" fra? Språkforskerne Ellen Andenæs og Johan L. Tønneson svarer. Send dine spørsmål og tilbakemeldinger til snakk@nrk.no

God adventstid! Det er mange finurlige måter å ordlegge seg på i jussen, og ikke alle er like gode. I den første av Takk & Lovs to julespesialer møter Anine lagmann (lagkvinne? lagperson) Mette Jenssen fra Borgarting for å snakke om klarspråk. De konsentrerer seg om formuleringer som er mer forvirrende enn forklarende, og hvordan du bør skrive for å bli forstått. Det er ikke tvil om at det ble hyggelig, men ble det klart og tydelig i tillegg? Lytt og avgjør selv! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckans avsnitt handlar om hur det är att ha lektion med elever när de är på plats men en själv är i karantän, om digitala utvecklingssamtal och vilka värden som får ta plats när vi utvecklar...

Socialnämnden i Norrköpings kommun får allvarlig kritik av myndigheten IVO för hur de jobbade med familjen till en treårig flicka som sen hittades död. IVO menar att kommunens personal tog mer hänsyn till föräldrarnas vilja än till vad som var bäst för flickan. Idag är det Klarspråksdagen. Klarspråk innebär att myndigheter, kommuner och andra ska skriva så att alla i samhället kan förstå. Klartext har pratat med Språkrådet som jobbar med hur det ska bli mer klarspråk.

Hur kommunicerar du i dina nära relationer? Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper Söndags Podcast på ca 30 min: https://soundcloud.com/user-159591503 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

Tycker du att varumärkesmodeller ofta mest är fluff och buzz man inte kan agera på? Det tyckte Clara Roslund från ClaraBe. Baserat på modern forskning om hur ett varumärke skapar beteende och köp byggde hon därför modellen hon tyckte saknades. I dagens avsnitt får vi en unik förhandstitt när Clara, steg för steg, guidar oss igenom modellen och förklarar hur den är kopplad till konkret handling, beteende och affär. Jodå, vi avslutar med bok- och musiktips i vanlig ordning. Mycket nöje!

Efter polisens razzior mot bordeller där såväl kända personer som polisanställda påträffades - allt om juridiken kring sexköp och människohandel. Barnmorskorna som inte ville medverka till aborter. Och varför skulle en jurist egentligen vilja doktorera?      

Vad är värst: att ångra det man gjort eller det man aldrig gjorde? Lyssnare: ”Jag tog tillbaka honom, nu mår jag uselt!” Dessutom: Lyssnarna säger sitt om otrohetsfrågan! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Møt landets første juridiske klarspråkforsker. Jon Christian Fløysvik Nordrum skal lære jusstudenter å skrive så folk forstå dem. Hvordan har det seg at vi snakker om "tunga på vektskåla"? Den sitter fast i resten av kroppen, og kan umulig legges på ei skål, skriver lytter. Georg Kjøll, Tor Erik Jenstad, Toril Opsahl og Sylfest Lomheim svarer på dette og flere lytterspørsmål. Torunn Myhre er programleder for Språkteigen.

Hvor mye kunne vært spart av ressurser og folks tid dersom alle pasienter forstod all skriftlig informasjon fra helsevesenet. Vi har snakket med en som har regnet litt på det.

Hei Kjære Skadanister I ukas podcast har vi med oss Klarspråk. Han er en ny rapper med mastergrad i politisk rap. Vi snakker om hvordan han kom inn i musikken, forventninger, tilhørighet og dropper selvsagt noen heite/lunkne bars Lik, lytt og del i den rekkefølgen Ha en nydelig uke! Episoden er delt i 2 fordi den er lang. hør på begge.

Hei Kjære Skadanister I ukas podcast har vi med oss Klarspråk. Han er en ny rapper med mastergrad i politisk rap. Vi snakker om hvordan han kom inn i musikken, forventninger, tilhørighet og dropper selvsagt noen heite/lunkne bars Lik, lytt og del i den rekkefølgen Ha en nydelig uke! Episoden er delt i 2 fordi den er lang. hør på begge.

Paula af Malmborg Ward fascineras av auruan i Bob Hanssons ord Klarspråkssaknad och Människogrönska. - I Bobs vackra ord ingår både ljus och mörker. Hans dikter förmedlar framtidshopp, säger Paula. Hur fungerar samarbetet mellan den levande poeten och den levande tonsättaren? Vad är viktigt när en kompositör sätter musik till en text? Hur respektlös och egensinnig kan man vara mot en given text? I första programmet i serien "Musiken har ordet" hör vi Mozarts g-mollsymfoni med nyskriven text av den amerikanske rockpoeten Neill Furio. Även Chopin är en mycket sångbar tonsättare. Hör Chopins Pianoetyd nr 3 både med Lang Lang och i världsmusiktappning med Maria Pomianowski och vänner. Vi möter även estradpoeten och författaren Bob Hansson och tonsättaren Paula af Malmborg Ward, som självsvåldigt använde Hanssons dikter i sitt verk För att skälva, för Helsingborgs Symfoniorkester och kör. I hans dikt är hela frasen: För att skälva krävs det närhet. -In the beginning is the word! Hela tiden. Ibland känner jag mig mer som ordmänniska än som musikmänniska. Så musiken har definitivt ordet, erkänner Paula af Malmborg Ward. Hon har använt dikter ur Bob Hanssons diktsamling Heja världen och fascineras av auran kring ord som Klarspråkssaknad, Mjuksandssångare och Människogrönska. -Jag har fragmentiserat Bob Hansson. Satt in honom i min musikaliska kontext. Han är väldigt formsäker men formen styr inte utan dikterna har en hög halt av innehåll. Han använder vackra ord, där både ljus och mörker ingår. Bob är en sann filantrop som tror på människan och jag valde hans dikter för att förmedla ett framtidshopp, förklarar Paula af Malmborg Ward. -Det var väldigt rörande när jag fick lyssna på det Paula berättar om vad som händer i henne av ordet Klarspråkssaknad och jag blev upprymd av att höra en intelligent människa som verkligen har grunnat på detta lilla ord. Det är jättenajs!, tycker Bob Hansson Bob Hansson hör inte sin text riktigt när kören sjunger, men upplever det storslagna ändå. - Det är väl därför det är skillnad på en kör och en nyhetsuppläsare. Ha ha ha, skrattar Bob Hansson. Jag tycker det lyriska ordet passar väldigt bra till musik. Det lyriska ordet är inte logiskt som annat språk: Kan du räcka mig mjölken? Ja, det kan jag! Det lyriska språket är bara skenbart ett språk, förklarar Bob Hansson. Bob Hansson har arbetat med många musiker och kompositörer, men där han själv reciterat orden. Mest med Institutet för höghastighetskonst och Kenneth Cosimo. Bob Hansson kommer från arbetarklassen, är son till en kallskänka och går aldrig på konserthus för att lyssna på musik. -Jag inser nu att både jag och mamma har gjort varsin klassresa. Jag genom sina framgångar som diktare och författare och mamma genom att ha abonnemang i Helsingborgs Konserthus, där mina dikter uppfördes till Paula af Malmborgs musik när Helsingborgs Symfoniorkester firade 100-årsjubileum i februari 2012, berättar Bob Hansson. Paula af Malmborg Wards Hittekvinnan handlar om drivkraften att skapa, om att som kvinna hindras av normer och konventioner om ofrihet, ångest, uppbrott - men också om att dansa, dansa, dansa. Hittekvinnan vann första pris i radiotävlingen Prix Italia 2006. Musik och manus Paula af Malmborg Ward efter fem romaner av Kerstin Thorvall. 2006 fick Paula af Malmborg Ward Carin Malmlöf-Forsslings pris. Paula af Malmborg Wards hemsida: http://www.upward.se  Om Paula af Malmborg Ward hos Föreningen svenska tonsättare: http://fst.se/tonsattare/paula-af-malmborg-ward   Sveriges Radios Novellpris gick 2010 till författaren och estradpoeten Bob Hansson för novellen Till mamma. Bob Hanssons hemsida: http://www.bobhansson.se/Bob_Hansson/Bob_Hansson.html Bob Hansson, Myspace: http://www.myspace.com/bobhansson Bob Hanssons musik http://www.highspeedart.com/music/bob-svensk-musik.html     Spellista: Crepuscolo Oscar Bianchi Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder dB Productions dBCD143   Call To Arms Original titel_ Symfoni nr. 40 i g mol, K. 550_ 1. Allegro Molto Mozart. Neill Cardinal Furio. Privat inspelning   Chopin Vals För Piano Nr 7 Ciss-Moll Op 64_2 Garrick Ohlsson The Complete Chopin Piano Works Vol. 7 ~ Waltzes   Etyd for piano nr 3 e-dur op 10_3 Lang Lang   Etyd for piano nr 3 e-dur op 10_3 (arr) - Maria Pomianowska Maria Pomianowski and friends Chopin on 5 continents   Gud Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, lyrik Kör Solen Kör   För att skälva Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister SR P2 Live Klassiskt   Heja Världen Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, text. Kör Solen Kör   För att skälva Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister SR P2 Live Klassiskt   Andas Kenneth Cosimo, musik. Bob Hansson, text. Kör Solen Kör   För att skälva Paula af Malmborg Ward, musik. Bob Hansson, text Helsingborgs Symfoniorkester. Helsingborgs konserhuskör och solister SR P2 Live Klassiskt

Författarna till Klarspråk på nätet - Karin Guldbrand och Helena Englund Hjalmarsson - pratar med Anki Mattson om hur man skriver supertydliga instruktioner och hjälptexter i webbgränssnitt.

Hvorfor er det så vanskelig å forandre språket i en organisasjon, når alle egentlig behersker dagligspråket, spør forsker Leif Becker Jensen ved Roskilde Universitet i Danmark. Han holder foredrag på Klarspråkskonferansen 2013, en konferanse som skal stimulere til mer brukervennlig språk i statlige virksomheter. Det hjelper ikke bare å få opplæring i hvordan man rent teknisk skriver klart og forståelig, mener Becker Jensen, det har mye med holdninger å gjøre. Og, påstår han, holdningene kan altså være så inngrodde at det er vanskeligere å endre dem enn det er å slutte å røyke. Den danske forskeren får støtte fra Sissel Faller, kommunikasjonsdirektør i Statens Vegvesen, en etat som har jobbet med klarspråk i flere år. Faller mener også at forståelig språk i stor grad handler om holdninger. Derfor har Vegvesenet lagt vekt på kulturendring som en del av klarspråksarbeidet. I dag klager mange over at vi lar språket vårt preges av engelsk, f.eks. ved at ungdommen blander engelske småord som yes og nice inn i norsk tale. Men i middelalderen var det allment akseptert å blande flere språk - gjerne i en og samme setning. Det forteller språkforsker Ivar Berg ved NTNU, som nylig har levert en doktorgradsavhandling om skriftkultur i senmiddelalderen. Han har funnet dokumenter der brevskriveren har brukt både lavtysk, latin og skandinavisk. På nynorsk skriver vi spegel, men speilegg, - hvorfor det? Sylfest Lomheim svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.

I första programmet i den nya serien "Musiken har ordet" hör vi Mozarts g-mollsymfoni med nyskriven text av den amerikanske rockpoeten Neill Furio. Även Chopin är en mycket sångbar tonsättare. Hör Chopins Pianoetyd nr 3 både med Lang Lang och i världsmusiktappning med Maria Pomianowski och vänner. Vi möter även estradpoeten och författaren Bob Hansson och tonsättaren Paula af Malmborg Ward, som självsvåldigt använde Hanssons dikter i sitt verk För att skälva, för Helsingborgs Symfoniorkester och kör. I hans dikt är hela frasen: För att skälva krävs det närhet. -In the beginning is the word! Hela tiden. Ibland känner jag mig mer som ordmänniska än som musikmänniska. Så musiken har definitivt ordet, erkänner Paula af Malmborg Ward. Hon har använt dikter ur Bob Hanssons diktsamling Heja världen och fascineras av auran kring ord som Klarspråkssaknad, Mjuksandssångare och Människogrönska. -Jag har fragmentiserat Bob Hansson. Satt in honom i min musikaliska kontext. Han är väldigt formsäker men formen styr inte utan dikterna har en hög halt av innehåll. Han använder vackra ord, där både ljus och mörker ingår. Bob är en sann filantrop som tror på människan och jag valde hans dikter för att förmedla ett framtidshopp, förklarar Paula af Malmborg Ward. -Det var väldigt rörande när jag fick lyssa på det Paula berättar om vad som händer i henne av ordet Klarspråkssaknad och jag blev upprymd av att höra en intelligent människa som verkligen har grunnat på detta lilla ord. Det är jättenajs!, tycker Bob Hansson Bob Hansson hör inte sin text riktigt när kören sjunger, men uplever det storslagna ändå. - Det är väl därför det är skillnad på en kör och en nyhetsuppläsare. Ha ha ha, skrattar Bob Hansson. Jag tycker det lyriska ordet passar väldigt bra till musik. Det lyriska ordet är inte logiskt som annat språk: ”Kan du räcka mig mjölken? Ja, det kan jag!” Det lyriska språket är bara skenbart ett språk, förklarar Bob Hansson. Bob Hansson har arbetat med många musiker och kompositörer, men där han själv reciterat orden. Mest med Institutet för höghastighetskonst och Kenneth Cosimo. Bob Hansson kommer från arbetarklassen, är son till en kallskänka och går aldrig på konserthus för att lyssna på musik. -Jag inser nu att både jag och mamma har gjort varsin klassresa. Jag genom sina framgångar som diktare och författare och mamma genom att ha abonnemang i Helsingborgs Konserthus, där mina dikter uppfördes till Paula af Malmborgs musik när Helsingborgs Symfoniorkester firade 100-årsjubileum i februari 2012, berättar Bob Hansson. Paula af Malmborg Wards hemsida: http://www.upward.se Om Paula af Malmborg Ward hos STIM: http://www.stim.se/sv/PRESS/Intervjuer/Balansakt-med-humor-och-tajming/       Bob Hanssons hemsida: http://www.bobhansson.se/Bob_Hansson/Bob_Hansson.html Bob Hanssons blogg: http://blogg.passagen.se/bobhansson/  Bob Hansson, Myspace: http://www.myspace.com/bobhansson Bob Hanssons musik http://www.highspeedart.com/music/bob-svensk-musik.html

De som sitter på pensjonspengene har blitt klarere! Denne uka vant Statens pensjonskasse Klarspråkprisen 2011.

Lördag 20 december 60 år efter Israels tillkomst är det lika politiskt omöjligt för palestinska ledare att förhandla bort flera miljoner palestinska flyktingars principiella rätt att återvända till vad som nu är Israel som det är för israeliska ledare att acceptera principen.Båda sidor vet vilka kompromisser som krävs för en fredsuppgörelse, men ingendera sidan talar klarspråk om det inför sin hemmapublik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år fyllde staten Israel 60 och det gjorde därmed också den palestinska flyktingfrågaN. Någonstans kring 750.000 mänskor, hälften av den palestinska befolkningen i det som blev Israel, flydde eller fördrevs under kriget 1948. Ett speciellt FN-organ - UNRWA- skapades för de palestinska flyktingarna och upprättade flyktingläger i Israels grannländer och på Västbanken och i Gaza. När Israel sedan ockuperade Västbanken och Gaza 1967 blev det en ny, men mindre flykt. Många i den vågen kom från flyktinglägren på Västbanken och Gaza och blev på så sätt dubbelflyktingar. Idag har UNRWA 4,5 miljoner registrerade palestinska flyktingar, de som själva flydde och deras ättlingar.Vår nuvarande mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén besökte flyktinglägret Bourj al Barajneh i utkanten av Beirut i förra veckan. Där mötte hon ragruppen Invincible Voice, I-Voice, i en liten hemmagjord studio med grått skumgummi på väggarna. I-voice är inspirerad både av rappare som Tupak och Immortal Technique, men också av poeter och författare som de palestinska national monumenten Mahmoud Darwish och Ghassan Kanafani och latinamerikanen Gabriel Garcia Marquez och vissa av I-voice’ låtar innehåller också spår av traditionell arabisk musik. Rap-gruppen I-voice har dragit på sig både politikers och religiösa ledares ilska, men fortsätter att skriva texter som saknar både lojaliteter och förpliktelser gentemot någon politisk eller religiös strömning. Det är tydligen inbördeskrig som ska ge oss en palestinsk stat, hedermedalj åt konspirationen, heter det i låten. När det gäller rätten att återvända till Palestina, är inte ens tonåringarna i I-voice studio beredda att uttrycka en avvikande åsikt. Trots att opinionsmätningar visar att en minoritet av flyktingarna som lever i läger vill återvända till sina farföräldrars byar i Galillén, så vilar ett tabu över tanken på att säga det rakt ut. Men Mohamed i bandet säger att han har en egen plan, han ska försöka bli svensk eller dansk medborgare och sen åka till Israel på sitt svenska pass och återvända på det sättet. Kanske slår jag mig ner och köper mark, drömmer han. Vanna Beckman var korrespondent mellan 1966 och 68 och kom därmed att följa sexdagarskriget, den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza och den palestinska flyktingvåg det gav upphov till. I höst har hon varit tillbaka och återvände till flyktinglägrena i Jordanien och Libanon. I Jordanien har palestinierna erbjudits medborgarskap. Det jordanska passet, har gjort att en del har kunnat flytta till de oljerika gulfstaterna och skicka hem pengar till familjerna. Det har varit en viktig ekonomisk tillgång för alla i Jordanien. Kanske har det gjort tanken på att återvända till de gamla byarna och städerna i nuvarande Israel eller Västbanken är mindre levande i Jordanien än i Libanon. Några av dem har kunnat göra besök där, och alla har sett på TV hur svårt de har det som blivit kvar under ockupationen. Ju längre tiden gått desto osannolikare ter det sig att få användning för nyckeln som många familjer bevarar, detta att åter kunna sticka nyckeln i dörren till det gamla huset i den gamla byn där i verkligheten kanske varken hus eller by finns kvar. I Libanon är läget annorlunda. Där bor drygt 400 000 palestinier, en tiondel av befolkningen, och ungefär hälften av dem i flyktingläger. Palestiniernas historia i Libanon är blodig, med två israeliska invasioner, med massakrer av libanesisk högermilis, till exempel 1982 i Sabra och Chatila, och så sent som sommaren 2007 utplånades ett helt läger i norra Libanon av libanesisk militär. De har bara ett slags palestinskt ID-kort som officiellt dokument, de har inte rätt att äga fast egendom eller rörelse, och i många yrken är de helt förbjudna att arbeta i Libanon, som t ex läkare, advokat osv. Sen några år nu får de ta okvalificerade arbeten, men periodvis har det också varit förbjudet. Flyktingfrågan är en av de så kallade slutstatusfrågor som Osloavtalet en gång under fredsavtalet 1993 mellan Israel och palestinierna sköt på framtiden. Tanken var att det först skulle skapas förtroende mellan parterna innan man tog sig an förhandlingar om de riktigt svåra frågorna; gränserna för en palestinsk stat, de judiska bosättningarna, Jerusalem och flyktingarna. Konflikts Agneta Ramberg har talat med två palestinska akademiker, Abbas Shiblak som själv har varit med och förhandlat om flyktingfrågan om hur lösningarna på flyktingfrågan ser ut och en internationellt känd analytiker Rami Khouri. Flyktingfrågan har förstås en helt annan laddning i Israel eftersom den innehåller frågan om skuld, återvändande och ekonomisk kompensation. För ett israeliskt perspektiv på flyktingfrågans lösningar ringde Konflikt Marie Liljedahl upp Tom Segev, som är historiker och kolumnist i den israeliska tidningen Haaretz och har skrivit flera böcker om regionens historia. Tom Segev säger att problemet är inte brist på idéerna kring hur konflikten ska lösas, problemet är hur man ska komma överens. Han menar att det går inte att diskutera lösningen på den palestinska flyktingfrågan förrän palestinierna har fått en egen stat.Programledare: Agneta RambergProducent: Marie Liljedahl

Fullsatta kyrkor möter de, Marcus Birro och Lukas Berggren, som tillsammans med Tommy Dahlman hårdkör turné just nu. Följ dem på deras egen podcast på http://play.varldenidag.se/category/berggren-och-birro/