Podcasts about Bristen

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt av Byggsnack träffar Avimas VD David Björk Mikael Pålsson, Business Development Manager på Global Load Out Solutions (GLOS), för en djupdykning i en av byggbranschens kanske mest förbisedda men kritiska frågor – effektiv massahantering.Mikael berättar hur GLOS, som en startup inom Volvo Construction Equipment, arbetar för att revolutionera schakt och transport i bygg- och anläggningsbranschen. Fokus ligger på att optimera fyllnadsgraden i transporter, skapa spårbarhet och minska både kostnader och klimatpåverkan. Genom konkreta exempel visar han hur små förändringar kan leda till stora besparingar i tid, pengar och utsläpp.Samtalet tar också upp branschens utmaningar kring ineffektivitet, kriminalitet kopplad till felaktig avfallshantering och behovet av ett mer modernt och digitalt arbetssätt. Med verkliga fall, som raset vid E6:an och andra uppmärksammade miljöskandaler, illustrerar Mikael hur bristen på kontroll kan få dramatiska konsekvenser.Avsnittet bjuder på en kombination av tekniska lösningar, hållbarhetsfokus och praktiska råd för projektledare och organisationer som vill ta kontroll över sina projekt och bidra till en mer hållbar framtid. Missa inte detta engagerande samtal som inte bara inspirerar utan också ger dig konkreta verktyg att börja använda redan idag!Vill du komma i kontakt med oss på Byggsnack?Erica Andersson: https://www.linkedin.com/in/anderssonerica/ David Björk: https://www.linkedin.com/in/thebjork/Om AvimaAvima är en plattform som är utvecklad för att stödja projektledare och projektchefer inom bygg- och anläggningsprojekt. Med Avima kan du enkelt hålla koll på alla beslut som fattas, säkerställa att rätt dokumentversioner är tillgängliga, och hantera all nödvändig kommunikation för att underlätta effektivt samarbete. Detta hjälper till att spara tid, pengar och resurser, och säkerställer att alla involverade arbetar mot samma mål genom hela projektets livscykel, från start till mål.Mer om oss på Avima här: https://avima.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bristen på blod i vården är stor och regioner köper blod av varandra, men blodgivarna själva får ingen ekonomisk ersättning. Ingrid Engström, kommunikatör för Blodcentralen berättar varför. Vi svarar även på lyssnarfrågor om alternativmedicin och om hur vården kan se ut i framtiden. 

Der Zürcher Gemeinderat hat zum ersten Mal Jugendvorstösse entgegengenommen: Die Jugendlichen forderten unter anderem günstigere ÖV-Tickets abgestuft für das Alter bis 18 Jahre, Vergünstigungen im Öffentlichen Verkehr oder dass die Schule am Morgen später beginnt. Weiter in der Sendung: * Die Berner Insel-Spitalgruppe will bis zu 120 Stellen streichen. * UR:Die heissen Sommer birgen grössere Waldbrandgefahr - in Bristen steht nun ein grosser neuer Löschwassertank bereit. * Eindrücke aus einer Fribourger Gymi-Lektion, in der die Schülerinnen und Schüler mit der Künstlichen Intelligenz arbeiten.  Weitere Themen: - Zürcher Stadtparlament überlässt das Rednerpult der Jugend

Mycket snack om ingenting. Vi saknar Allsvenskan och hälsar Samuel "Igeln" Holm välkommen. God lyssning!

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så möter ni psykiatrikern och psykoterapeuten Johan Stiernstedt. Johan (som numera är pensionerad) arbetade under många år som överläkare inom psykiatrisk öppenvård och därefter 13 år som privatpraktiserande psykoterapeut. Hans bok - ”Den galna psykiatrin - om bristen på andlighet, samtal och psykoterapi”, kom ut, 2020, men den är skrämmande aktuell även nu, fyra år senare, om inte mer. Boken grundar sig på hans erfarenheter från de bägge yrkesrollerna.Vad är det som behöver förändra och lyftas in i öppenvården för att vi, på riktigt, ska kunna hjälpa människor att må bättre? Hur skulle ett något mer andligt perspektiv kunna förändra psykiatrin och sättet som människor blir hjälpta? Psykologi härstammar från grekiskans psyche, som bland annat betyder - liv, ande, och själ. Psykologi kan översättas till – läran om själen. Men det är just det som är frågan, hur mycket fokus ligger på just själen inom psykiatrin? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Underliggande siffror. Stefans utbrott. Zanders avsked. Bristen på satsningar och en provspelare som just nu är skadad!   Intro- & Outrolåt: Audioscribe - Shimmer Tillgänglig hos: NoCopyrightSounds NoCopyrightSounds finns på Youtube och Spotify

Im Ribital in Bristen im Kanton Uri hat ein Geröllrutsch drei Bauernbetriebe von der Umwelt abgeschnitten. Der Gemeinderat will nun die angekündigten Regenfälle am Donnerstag abwarten und dann entscheiden, wie es mit den Aufräumarbeiten weitergeht.  Weiter in der Sendung: * Der Verband Luzerner Gemeinden VLG stellt sich neu hinter die Steuergesetzrevision. * Die Stadt Zug soll der Bevölkerung weiterhin SBB-Sparbillette zur Verfügung stellen – und zwar nicht nur digital, entschied das Stadtparlament. 

Mitte und SVP gewinnen je einen Sitz dazu. Damit sind die Bürgerlichen neu hauchdünn in der Mehrheit.  Weiter in der Sendung: * In der Luzerner Stadtregierung kommt es zu einem zweiten Wahlgang: Wer hat Chancen, einer der drei verbleibenden Sitze zu erobern? * Wohnhaus im Urner Ribital bei Bristen nach Murgang evakuiert.

Linne och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116. Efter ett längre intro kring allt möjligt så kommer vi in på en artikel av Gary Taubes i The Atlantic. I artikeln diskuterar Gary Taubes eventuella långsiktiga biverkningar från de nya fetmamedicinerna som innehåller GLP-1 analoger. Han har dock inga riktiga argument för sin sak utan istället drar han långsökta paralleller till när insulinet kom som medicin för över 100 år sedan. Bristen på argument till trots så finns det ändå en intressant diskussion och fundering att ha kring när eventuella vinster inte överväger de eventuella riskerna med en medicin. För hur många människor kommer medicinen att bli aktuell till sist? Och hur ska man värdera sin egen förmåga att försöka ordna mindre besvär med andra livsstilsförändringar? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om väder, biler och våra egna bias (00:15:28) Gary Taubes varnar för okända biverkningar från fetmamedicinerna

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan. Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.Bristen akut för UkrainaUkraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.– Det blir farligare vid fronten.Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.Rysk krigsekonomiRyssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.Gamla sanningar återupptäcksUnder 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.

Avsnitt 224. Journalisten plockar upp den engelskspråkiga bokexporten till Europa och betraktar den från ett europeiskt perspektiv. Audible lanserar en nödvändig förändring i ett vackert ljus. Journalisten tycker att man sviker läsarna om man inte sätter in händelsen i sitt sammanhang. Lagerhållning av böcker är dyrt och svårt att grönstämpla. Förläggaren berättar om hur det ser ut för det egna förlaget. Storytel agerar när det gäller fuskbetygen på nätet. Men de verkar, enligt journalisten, ha svårt med kommunikationen med omvärlden. En författare kan bli ett lätt byte för bluffmakare på nätet. Dock inte Catharina Ingelman–Sundberg. EQT ser ut att ha släppt greppet om Storytel, nu slutar deras man som styrelseordförande. En tillfällighet eller början på en förändring? Vi spekulerar, nja journalisten spekulerar, utifrån den senaste nyhetsbevakningen.   01 12         En sista rapport från London 09 43         Audibles PR–trick gick hem 12 15         Modern lagerhållning 18 02         Storytel och fuskbetygen, 2 23 39         Nätbluff mot författare 26 14         EQT drar sig tillbaka

Damit Menschen in Bergdörfern möglichst lange daheim wohnen können, muss die Umgebung im Dorf stimmen. Welche Änderungen an Strassen oder Läden dazu nötig sind, untersucht eine Studie in den Urner Dörfern Bristen, Amsteg, Silenen und Isenthal. Weiter in der Sendung: * Der Luzerner Regierungsrat präsentiert Massnahmen gegen den Lehrpersonenmangel. * In der Stadt Zug wurde letzte Nacht geschossen. Ein Mann wurde dabei lebensgefährlich verletzt. * Marco Odermatt holt sich am Weltcupfinal die kleine Kristallkugel im Super-G.

Romanläsning är en övning i medkännande. Som en händelse minskar denna läsning och empatin i takt. Men vi gör fel om vi sätter vår tilltro på empatin, säger Thomas Steinfeld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I romanen ”Det” från 1986 berättar Stephen King om en varelse från ett annat universum som bor under en liten stad i den amerikanska delstaten Maine. Vidundret har levt där länge och är mycket gammal. Det liknar en ond gud snarare än ett monster. Då och då, var tjugosjunde år, kommer den fram, eller snarare sagt: Varelsen, som kallas för ”Det”, manifesterar sig i olika skepnader, då den går ut för att döda barn – som ”Det” livnär sig på. Och eftersom barnen tycks smaka bättre, ju mera skräckslagna de är, möter den onda guden sina offer i den form som skrämmer dem mest: som en varulv, som ett ruttet lik eller som en gigantisk spindel. Varelsen äger uppenbarligen en utomordentlig förmåga att leva sig in i ett annat väsen. Eller annorlunda uttryckt: Den är ett empatiskt geni. Empati betraktas vanligen som dygd. Att vilja förstå en annan människa, att försöka finna sig tillrätta i andras själar, att kunna betrakta världen från ett annat jordebarns perspektiv verkar vara själva förutsättningen för en harmonisk samvaro. ”Låt oss gå ihop över alla trosinriktningar, religioner och kulturer”, ropade den amerikanske presidenten Barack Obama i ett tal i oktober 2019, ”låt oss göra empati till en vana och räcka handen till dem som är i nöd.” Empati, försäkrade Stefan Löfven, när han år 2013 tillträdde som ordförande för det socialdemokratiska partiet, är ”gott i sig”. Inget ovänligt ord om inlevelseförmågan, över alla politiska eller ideologiska gränser. ”Thank you for seeing me”, sjöng den kanadensiska musikern Alanis Morisette i en låt från år 2012. ”I feel so less lonely / Thank you for getting me / I'm healed by your empathy” – Empatin gör henne hel, får henne att läka.Bristen på empati, å andra sidan, gäller som grunden till allt ont. Så är det med Donald Trump: Michelle Obama anklagade honom för att ha ”en extrem brist på empati”. Och så är det med narcissister, mobbare, mansgrisar och alla andra som tycks förstöra den fredliga samlevnaden. ”Utan empati skadar vi varandra”, försäkrar Svenska Kyrkan. Och visst ligger en sanning i tanken, att benägenheten att vilja lösa konflikter med våld, att nationalism, rasism och alla andra bestyr för att bli av med främmande människor, förutsätter en viss kallsinnighet. Men hur är det då med Stephen Kings förskräckliga vidunder? Den som använder en enorm förmåga till empati för att bättre kunna njuta av döden? Är den inte ond?Faktum är att empati uppträder i många olika situationer i livet, och få av dem är enbart goda. Det visar den tyske kognitionsvetaren och litteraturprofessorn Fritz Breithaupt i boken ”Die dunklen Seiten der Empathie”, empatins mörka sidor, från 2017.Hur är det, för att bara ta ett enkelt exempel, med alla skenbart godhjärtade människor som inte bara hjälper andra, utan också njuter av känslan att bry sig? Med dem som gärna blir rörda av sin egen empati? Hur är med dem som lär sig om andra, som studerar deras egenarter och levnadsvillkor, bara för att ännu tydligare skilja mellan de egna, som möts med respekt och empati, och de främmande, som får tillhöra fiendernas läger och bör bekämpas? Och hur är det med alla sadister, de stora och de små, som vet precis hur en annan människa känner, och som använder kunskapen för att träffa den andre på det ömmaste stället? Att rekommendera mer empati åt dem skulle vara ren cynism. Å andra sidan skulle en sjuksköterska eller en domare ha anledning att skydda sig inför att känna alltför mycket empati.Empati är grundläggande för att en gemenskap fungerar. En grupp uppstår genom att man på något sätt tar hand om varandra. Man blir en del av andras liv, så väl som att de blir en del av ditt. Somliga beteendevetare talar om en biologisk altruism, om gener, som ser till att man bryr sig för att det är lättare att överleva för att man är fler. Ingen har dock någonsin sett en sådan gen, även om man kan bevisa att vissa hjärnregioner aktiveras, om man blir vittne till en annan människas lidande. Detsamma gäller förresten för vissa djur. Däremot är det säkert att man kan lära sig empati. Om 1700-talet, upplysningens tid, är en period av ändlösa debatter om medlidandet, i synnerhet om frågan om det skall finnas ett medlidande med folk som man inte känner och aldrig kommer att träffa, så är redan diskussionen ett tecken på att empatin håller på att utvidgas – från gemenskapen, familjen, stammen, byn till en större enhet som så småningom fick heta samhälle.Stephen Kings ”Det” är en bok av ett slag som man kallar för ”skräckroman”. Få författare tycks komma dödens fasa så nära som han. Därför läser folk hans böcker: För att genom hans gestalter och deras öde bekanta sig med det otäckaste som finns i livet. Som tur är, tar boken slut. Det finns en väg ut ur händelserna, och personerna är fiktiva. Men själva läsandet är en övning i empati. Så är det med all litteratur, och med romanen i synnerhet: Om det finns en skola i empati, så består det i att stifta bekantskap med folk som man läser om. Man får dela deras erfarenheter, deras syn på världen, deras sätt att tänka. Och när romanen utvecklades till den dominerande litterära genren under 1700-talet, när den behärskade människornas fantasi fram till långt in på 1900-talet, så berodde det också på dess roll som en agentur för empati. Fritz Breithaupt vänder också på argumentet: Sedan många år tillbaka tycks folk bli mindre empatiska. Beteendevetare kan mäta sådana utvecklingar. Och så läses det mindre. Att det finns en koppling mellan utvecklingarna skriver Breithaupt inte. Men man föreställer sig att de åtminstone är olika uttryck för en och samma rörelse.Empatin är varken god eller ond. Att lära sig förstå andra människor, betyder varken att de blir bättre för att de möter empati eller att man själv blir det. Att förhöja inlevelseförmågan till det ultimata redskapet för att skapa en fredligare värld är därför ett misstag, som uppstår för att man förväxlar empati med moral. Och så förhindrar misstaget att man förstår vad som verkligen driver andra människor. Stephen King visste bättre.Thomas Steinfeldtförfattare och professor i kulturvetenskap

B17 ”Flying Fortress” har en särskild plats i den amerikanska minneskulturen runt andra världskriget. När européer tänker på de främsta stridsplanen under andra världskriget tänker vi gärna på jaktplanen, Spitfire, Mitsubishi Zero eller Bf109 Messerschmitt. För amerikansk del däremot, så är det snarare de tunga bombplanen som blivit ikoniska.B17 skulle i formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved B17 Flying Fortress och dess unika roll under andra världskriget.Man kan fråga sig varför B17 blev så centrala? Vad var det med amerikansk flygstrategi och industri som gjorde just de tunga bombplanen så viktiga, och samtidigt så ikoniska för den amerikanska insatsen under andra världskriget.För att förstå utvecklingen av B17 måste man se till erfarenheterna från första världskriget i Europa, för det var slutsatserna från detta krig och denna krigsscen som satte ramarna för mellankrigstidens amerikanska bombflygsstrategi. När man i USA var på väg att bygga upp ett flygvapen så tittade man mycket på den brittiska erfarenheten från krigen, men saknade samtidigt den direkta psykologiska erfarenheten av få civilbefolkningen bombad. I kombination med de geografiska förutsättningarna för USA, ansåg de amerikanska militärstrategerna därför att de tunga bombplan skulle vara den överlägset bästa strategin för deras inträde i luftkrigföringen.Det man behövde var ett tungt plan som var snabbt och tillräckligt bepansrat för att kunna ta sig in i fiendens luftrum och släppa sin last på strategiska punkter. För att kompensera för avsaknaden av jaktplan skulle bombplanen beväpnas med maskingevär i alla riktningar för att kunna mota fiender i luften. Det var av denna orsak som Boeing B17 fick namnet ”Flying fortress”. I formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten skulle B17 forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.Verkligheten skulle möta de amerikanska piloterna i luften. Bristen på jaktplan innebar oerhörda förluster i Europa och nyttan med de amerikanska bombföretagen på tysk mark var tveksam. Trots det så överlevde planet sig själv kulturellt och har förblivit en ikon för den amerikanska demokratins kraftsamling under kriget.Bild: Boeing B-17 Flygande fästningar 398th Bombardment Group på bombuppdrag till Neumünster i Tyskland den 13 april 1945. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Windows har en inbyggd krypteringsfunktion som kallas Bitlocker. Den förhindrar att tjuvar som stjäl datorer kommer åt filerna som ligger sparade på datorerna. Tjuvarna kan på sin höjd rensa datorerna och sälja dem som stöldgods. Detta är åtminstone tanken med Bitlocker. Tyvärr har säkerhetsforskaren Stacksmashing visat att flera Windows-datorer har en brist som sätter Bitlocker-skyddet ur spel. Bristen gör att resursstarka hotaktörer kan läsa filerna på Bitlocker-skyddade datorer. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om vad som orsakar Bitlocker-bristen, varför den inte påverkar alla datorer samt hur den kan åtgärdas. De pratar också om en falsk Lastpass-app, nya framsteg för passkeys och den oväntade nedläggningen av e-posttjänsten Skiff. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd237.

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans RosenfeldtPanelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Helena Lindegren, Olof WretlingMusik: Erland von HeijneInspelning och redigering: Elin HagmanProducent: Mette GöthbergInspelat i Lilla studion på Kulturhuset i Stockholm den 11 december 2023.

Lucas Renard är ankare i Mälarhöjdens IK Tennis elitserielag och har i många år varit en av de bättre manliga tennisspelarna i Sverige. Han har en karriärhögsta ranking på 672 i världen och bland höjdpunkterna syns en kvalvinst i Stockholm Open mot Ernests Gulbis 2019.   I samtalet idag pratar vi bland annat om:   -       Den stress och press Lucas känt under många år  -       Den kommande elitserien  -       Hur det varit svårt att få förtroende för tränare under karriären -       Bristen av sammanhållning inom svensk tennis -       Vad pappa Kurre betytt för Lucas tennis -       Statusen på Lucas satsning just nu

NBA Power Rankings! Bristen på samarbete i svensk basket! Lyssnarnas hot takes! Wemby vs. Poole!

Avsnitt 209. Det är i sig inte konstigt, om än smärtsamt för de drabbade, att förlag skär ner på personal när de får ekonomiska problem. När Norstedts skär bort sju personer, i huvudsak på Rabéns, ser det ut som en ovanligt tafflig hantering med lång väntan, mycket rykten och delvis dålig stämning på förlagen. Men än viktigare, för branschen, är om det signalerar en reell nedgång i efterfrågan på barnböcker och kanske en början på en större omstrukturering vilket förläggaren reflekterar över i det här inslaget som också berör nedskärningar på Semic förlag. Vi får, med jämna mellanrum, frågan om varför det är relativt få kvinnor med i podden. Just det är en fråga som man inte ska ducka för oavsett vilka svar man ger/kan ge. Så vi kastar oss in i ämnet väl medvetna om att det är minerad mark. Så ett par ämnen av den mer flyktigare arten: betydelsen av förlagsfesten och lite trams om förlagshunden. Vi avslutar med det tredje inslaget i vår serie om ljudboken i Sverige där vi presenterar Nextorys affärsidé och hur de ser på marknaden. Vi gör det i ett samtal med Magnus Nytell, innehållschef på Nextory.   00 39       Nedskärningar på Rabén och Semic 05 16       Två gubbiga gubbar och en viktig fråga 16 10       Den ständiga frågan just nu 18 32       En ode till förlagsfesten 22 00       Den garanterat fjantigaste frågan i Förlagspoddens historia 23 35       Ett samtal med Nextorys Magnus Nytell

En "failed state" (misslyckad stat) är ett begrepp som används för att beskriva en situation där en suverän stat inte längre kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och ansvar gentemot sina medborgare. Det finns ingen enskild, allmänt accepterad definition av begreppet "failed state", men det används oftast för att beskriva länder som lider av svåra interna konflikter, politisk instabilitet, ekonomisk kollaps, bristande rättssäkerhet och svag statsförvaltning. Dessa faktorer kan leda till en rad problem, inklusive ökad våldsamhet, mänskliga rättighetskränkningar, ökad fattigdom och humanitära kriser. Betydelsen av att enligt internationell rätt inte kunna upprätthålla grundläggande funktioner kan vara omfattande och komplex. Här är några av de potentiella konsekvenserna: Förlust av suveränitet: När en stat inte kan upprätthålla kontrollen över sitt territorium och inte kan tillhandahålla grundläggande tjänster och skydd för sina medborgare, kan det ifrågasätta dess suveränitet. Andra stater och internationella aktörer kan börja agera mer aktivt inom landets territorium för att hantera humanitära kriser eller upprätthålla säkerheten. Detta kan inkludera militär intervention, humanitära insatser och diplomatisk påverkan. Förlust av internationellt erkännande: Andra stater kan dra tillbaka sitt erkännande av den misslyckade staten som en suverän enhet och i stället erkänna andra politiska grupper eller entiteter inom det misslyckade landet som representativa. Detta kan ytterligare underminera den misslyckade statens position inom det internationella samfundet. Hot mot regional stabilitet: En misslyckad stat kan utgöra en betydande säkerhetsrisk för sina grannar och regionen som helhet. Konflikter, flyktingkriser och gränsöverskridande hot som terrorism och organiserad brottslighet kan spridas och destabilisera hela regioner. Humanitär kris: Bristen på grundläggande tjänster som mat, vatten, sjukvård och utbildning kan leda till en allvarlig humanitär kris med massflykt och lidande för civilbefolkningen. Uppkomst av parallella strukturer: I avsaknad av en fungerande stat kan parallella strukturer, som väpnade grupper eller kriminella nätverk, ta kontroll över delar av territoriet och införa sina egna regler och normer. Detta kan ytterligare undergräva den statliga auktoriteten och komplicera återuppbyggnadsprocessen. Sammanfattningsvis kan en "failed state" ha allvarliga konsekvenser för både suveräniteten för den berörda staten och för regional och internationell stabilitet. Det kan också ge upphov till en rad komplexa utmaningar som kräver internationellt samarbete för att hantera. Idag är det fredagsmys. Stöd oss: SWISH: 0761-182568 (Mottagare: Caroline) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det är dags för ett fängslande avsnitt där vi ska prata om forna tiders väsen, legender och varelserna som fascinerar oss och hemsöker våra fantasier. Vi ger oss ut på en resa in i de nordiska myternas värld, där forntida sagor blir levande och varelser vi aldrig trott existerar börjar ströva omkring i samhället.Bristen på kunskap hos Patrik och Fredrik har resulterat i att vi kallat in vår eminente vän Historie-Martin som fyller i kunskapsluckorna och historierna kring de mytologiska väsena.Dagens film: Thale (2012)Städarna Elvis och Leo, (Erlend Nervold, Jon Sigve Skard) städar en avlägse stuga efter ett brott, när de upptäcker en källare, där stöter de på Thale (Silje Reinåmo), en kvinna med särskilda egenskaper.Skaffa Acast+ för att lyssna reklamfritt: https://plus.acast.com/s/62fa3442223bf20012ed700dBesök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.seFacebook: /skrackfilmcirkelnInstagram: @skrackfilmcirkelnTwitter:  @SFC_podcastPatreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkelnMerchendise: https://www.streamlabs.com/thepatrikstreamer/merch Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk i ett sjaskigt hyresrum på Södermalm i Stockholm.Erik Johan Stagnelius mest kända dikter handlar om döden och ofullbordad kärlek, men också en längtan till naturen på barndomens Öland. De biografiska uppgifterna om Stagnelius är knapphändiga och motstridiga.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken Näktergalen - Erik Johan Stagnelius.Erik Johan Stagnelius är sinnebilden för ett självförbrännande geni som inte passade in i vår värld. I en tid av politiska omvälvningar diktade Stagnelius om dödslängtan och ofullbordad kärlek. Han erövrade tidigt i livet en klassisk bildning i faderns, sedermera biskopens, bibliotek i prästgården i Gärdslösa på Öland.Bristen på biografiska uppgifter understryker hur isolerad och ensam Stagnelius levt. När poeten Carl Wilhelm Böttiger skrev en biografi 1872 återger han andrahandsuppgifter som ska ha kommit från Stagnelius syster Catarina Sofia: “Denne son var redan från späda år ett underligt barn och föreföll vara ett av naturen vanlottat, huvudet hade en besynnerlig form. Kroppen tycktes ej veta av varken hälsa eller skönhet. Man anade redan nu att något organiskt fel låg till grund för dess sjuklighet.”Författaren och poeten Erik Gustaf Geijer skriver i brev att Stagnelius tedde sig “genialisk, men besynnerlig, lurvig, och burschikos. Varm och oklar och allra mest rasande fantastisk, då han bemödar sig att tala förstånd. Till hälsan synes han mig tyvärr redan förstörd, och hans diet lär ej vara den bästa.” Efter samma sammanträffande skrev fru Geijer till Malla Silfverstolpe att ”Han såg högst svår ut … jag önskar nästan att jag ej sett honom, emedan han gav mig en outplånlig bekräftelse på den ledsamma opinion man har att han är liderlig – du kan ej tro hur vidrig och drucken hans hela gestalt annoncerade sig – var bor geniet i en så förfallen och otrevlig hydda?”Inget av detta kan ta ifrån Stagnelius att han var den svenska romantikens främsta poet.Bild: Montage av oljemålningen ekskogen av den tyske konstnären [Caspar David Friedrich från 1809–1810. Den ingår i Alte Nationalgaleriessamlingar i Berli. Dessutom en profil av en okänd konstnär. Wikipedia, Public Domain.Musik: Mässa No. 2 in G major, D.167 - 6. agnus dei framförd av MIT Concert Choir (dirigent: William Cutter), Wikimedia Commons, Creative Common.Lyssna också på Romanens segertåg i det borgerliga samhälletKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Viktor har haft provning på hemmaplan. Marcus har varit i huvudstaden igen. Whisk(e)y från havets botten ska upp på auktion igen. Bristen på munkar och nunnor kan hota Trappistölen. Vart ska du resa för att få tag på det billigaste vinet eller ölet? Allt detta och mer i avsnittet! Vi tar ett behövligt avstamp från det dyra och dyker lite djupare inom ämnet budget inom alkoholhaltiga drycker. Vad är budget för oss? Vad har vi för tips?? Som vanligt (!) så ger vi några heta tips inför nästa veckas (v.15) släpp på Systembolaget. Lyssna gott!

Görel Crona gästar studion, aktuell med nya såpoperan på Viaplay; Strandhotellet! Hon berättar om den hektiska inspelningen och om hur det var att vara tillbaka i såpoperans värld. Det pratas också om hur det är att som åldrande kvinna befinna sig i branschen - "några riktiga pangroller har inte fallit i mitt knä".

Dagens gäst är en av Sveriges största podcastprofiler, programledare och föreläsare. Han har också hunnit släppa hela två böcker och efter att ha varit drogfri i över sju år så brinner han idag för beroendefrågor. Nemo Hedén berättar om en otroligt lyxig dejt och om det absolut godaste som finns. Men också om hur han är obekväm med att prata om sex, om förlåtelse och hur livet förändrats sen han blev pappa.

I 25 år har Kristina Lindhe byggt och utvecklat varumärket Lexington till ett globalt livsstilsvarumärke. Idag finns Lexington på över 20 marknader och omsatte 2021 norr om 320 miljoner kronor. Kristina är en av Sveriges mest färgstarka kvinnliga entreprenörer och har nu sålt sitt livs verk! Vi pratar om beslutet att sälja hela bolaget, varför hon blev arg när folk sa grattis och hur det känns att stänga dörren bakom sig. Jag vill veta hur Kristina ser på rollen som arbetsgivare och om hon tror att den fysiska handeln har en framtid. Kristina delar även med sig av sina Do´s and Don´ts när det kommer till affärsmannaskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Market Headlines: Oroande resultat i nya Kundmötesbarometern. Därför slog Bolist-butikerna branschindex. Lidl skördar framgångar – men har de förutsättningar att lyckas på lång sikt?

Den som köper ekologiska ägg från frigående höns ser inte framför sig grupper med tusentals djur som manipuleras med ljusscykler. Bristen på kunskap om hur jordbruket fungerar kan leda till absurda konsekvenser., skriver Gustav Björklund Larsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håller tankstrecket på att förvandlas till ett ynka bindestreck? Författaren och översättaren Erik Andersson tar fram sin linjal och upptäcker oroande tendenser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 13 maj 2019.Fjorton dagar efter balen på Borg var där fest på Ekeby.Det var den härligaste af fester, men fråga ej för hvem, fråga ej för hvad. För det enda, hvilket det af ålder är lönt att göra fester för, var den anordnad: för att ögon skola stråla, hjärtan klappa, fötter dansa, för att glädjen måtte stiga ned bland människorna, för att händer skola mötas, sköna läppar kyssa . . - - – –Åhnej tyst, tala inte om kyssar!Jag vet inte om ni hörde vad som hände där efter ”sköna läppar kyssa”. Jag försökte göra en liten paus, så att kyssarna skulle hinna sjunka in, så att säga. Men om man tittar i författarens handskrivna manuskript så händer det en hel del där. Först kommer det två punkter, sedan två korta streck och så två litet längre streck. Någon sorts emotion har kommit över författarens hand och fått den att röra sig spasmodiskt.När Gösta Berlings saga, som citatet är hämtat ur, hamnade hos sättaren så blev berättarens rörelse översatt till två tankstreck. Fyra år senare kom den andra upplagan och då hade hela det här stycket försvunnit.så är tankstreckets uppgift att ta plats, att ta tidÄn i dag finns det författare som helst skriver för hand. Jag tänker mig att de vill skjuta upp det ögonblick då texten blir offentlig: berättelsen är en sak mellan författaren och pappret, och först när den är klar typograferas den och går ut till läsaren.Jag är inte en sådan författare. Jag fick i tonåren en skrivmaskin, en grön Halda. Den var väldigt bra, mycket robust. Man blev stark i fingrarna.Men det fanns vissa brister. Tangentbordet hade punkt, komma, kolon, frågetecken och bindestreck; det var allt. Semikolon kunde man åstadkomma genom att skriva ett kolon, backa och sedan skriva ett komma. På samma sätt kunde man sätta en punkt under en accent för att få ett utropstecken. Det såg inte särskilt bra ut. Accenten kunde också nyttjas som apostrof, men det var bättre att vrida ett hack på valsen och använda ett komma.Bristen på tankstreck var mer förrädisk. Jag trodde länge att det var samma sak — bindestreck och tankstreck — men medan idén med bindestrecket är att det nästan inte skall finnas, utan bara på ett diskret sätt upplysa om att ordet fortsätter på nästa rad eller markera att två ord hör ihop, så är tankstreckets uppgift att ta plats, att ta tid.Jag tror att de generationer som växte upp med skrivmaskiner och använde dem i sitt dagliga värv till sist vande sig av med sådant som innebar onödigt krångel. Varför stanna upp och göra ett semikolon, varför inte bara rada upp den ena meningen efter den andra och drämma in ett komma eller en punkt först när man behöver dra efter andan?När persondatorn slog igenom mot slutet av 1980-talet så kunde man med den underbara alternativtangenten få tillgång till allt som ett välutrustat sätteri rymde. Man tycker att journalister och författare skulle ha börjat festa loss på allehanda diakritiska tecken, men så blev inte fallet. Istället såg många tidningar och bokförlag en chans att göra sig kvitt sin typografiska personal, så att skribenternas tarvliga kost på komma, punkt och bindestreck serverades ouppvärmd till läsarna. Och den som försökte ta vara på de nya möjligheterna blev snart avskräckt: ett långt och vackert tankstreck kunde i tidningsspalterna återges med ett tyskt ü eller vad som helst som den elektroniska överföringen hittade på. Efter några sådana där tyska ü var man tillbaka hos komma, punkt och bindestreck.Tankstreckets storhetstid — den inträffade nog hos Selma Lagerlöfs kolleger kring förra sekelskiftet. Över huvud taget hade man en välvillig inställning till skiljetecken och lät kommatecken regna ner över alla sorters prosa. Tankstrecken uppträdde gärna i grupp. Uno Engs novell ”Ögonbrynen” från 1921 börjar så här:Den unge konnässören sökte förgäves. — — —De där tankstrecken liknar mest en världstrött utandning. Alla hade sina egna idéer om vad de ville med tankstrecken. I ”Lillans första tand” från 1912, ett kåseri av Ossian Elgström, är upplösningen dramatisk:Darrande löste jag upp knutarna, vecklade upp papperen — — — se där — — ett bref. »Ack hvad jag är lycklig, säg är den inte förfärligt söt, är det ej så man ville kyssa den och tänk lillan som blott är 3 månader, det är storartadt — — — — — — — — — — — — — — —»Jag släppte brefvet och krafsade vildt bland träullen som fyllde lådan, jo titta, en tändsticksask — jag öppnade den flämtande af ifver — — — — har man sett på fan — — — — — i asken låg på en bädd af bomull — — — lillans första tand.Elgström närmar sig dramatiken och tycks vilja få tankstrecken att mäta ut tiden. Det eviga problemet med att styra över läshastigheten var här nära en lösning.Och till sist, kungen av alla tankstreck: 25 mm.Medan jag bläddrar i mitt urval böcker från ungefär hundra år sedan slår det mig att det råder enighet mellan olika författare, förlag och tryckerier om hur långt ett tankstreck skall vara. Jag kan inte ge ett exakt mått eftersom det varierar beroende på typsnittets kägel, men mellan tre och fyra millimeter rör det sig om, motsvarande bredden på ett stort M.I takt med de allmänna neddragningarna har ett kortare tankstreck vunnit mark. Det motsvarar bredden på ett stort N och ger naturligtvis inte alls samma läsglädje. Men det är inte slut där. Jag tar fram en bok från förra året och får följande siffror: stora M 3 mm, stora N 2,5 mm, tankstreck 1,5 mm, bindestreck 1 mm.Ni förstår vart vi är på väg? Snart är skillnaden mellan tankstreck och bindestreck helt utplånad. Jag skulle lika gärna kunna plocka upp min gröna Halda från källaren.I en sådan här sorglig stund är det bara en sak som hjälper, och det är att leta upp Roddy Doyles debutroman, The Commitments, från 1987. Med ännet lackande av naturvetenskaplighet gör jag mina mätningar: stora M 4 mm, stora N 3,5 mm, tankstreck 4 mm och bindestreck 1,5 mm. Det är precis som det skall vara. Utmärkt.Nästan på varje sida uppträder det längre tankstreck: 8 mm. Vilken schwung det blir! Eftersom romanen till stor del består av dialog och Doyle har fått för sig att markera replikerna med pratminus, alltså tankstreck det också, så blir det väldigt mycket streck allt som allt.Jag bläddrar litet och får plötsligt syn på ett ännu längre streck: 12,5 mm. Ja, de är inte helt ovanliga, märker jag.Jag hittar några stycken som är 17 mm också.Och till sist, kungen av alla tankstreck: 25 mm.Jag undrar hur denna rikedom av tankstreck i olika längder kommer sig. En förklaring är säkert att romanen ursprungligen gavs ut på eget förlag. Det fanns ingen som sade åt Roddy Doyle att man inte kunde ha så långa tankstreck.Nästa roman, The Snapper, kom ut på ett stort förlag. Då dämpades bruket av tankstreck något, men både här och i boken därefter, The Van, kan man sikta en och annan 17-millimetare.Den nyaste bok av Roddy Doyle jag äger är Bullfighting från 2011. Där laborerar han ännu med två olika sorters tankstreck, men längderna är blygsamma: 2 och 3 mm. Jag tolkar det så att Roddy Doyle kämpade länge, men han kämpade ensam. Till sist föll han.På senare tid har han kåserat i Independents nätupplaga. Tankstrecken är nu slutgiltigt reducerade till bindestreck.Erik Andersson, författare och översättare

Avsnitt 143 - Svarta katten När är en match godkänd och inte? Vi lyfter vikten av det trygga United. Ska man vara orolig eller inte för den bristande offensiven? Svarta katten. Gåtan Fred. Mikael är tydlig med vad som behövs framåt. Unga bänken som inte användes. David de Gea 500 matcher - tack för lång och trogen tjänst, men hejdå? Luke Shaw - erkänner han sin svaga karaktär? Frågelåda från lyssnare. Bristen på högerbackar. Framtida mittfältet. Ronaldos identitetskrisen. Cigg på bänken. Spännande matcherna framöver. Damlagets succé i säsongsstarten med 10-0 i målskillnad. Calzone vid 04:30?

Ulf Kristersson fick två dagar till på sig att bilda regering, men frågan är om han hinner gå i mål innan klockan tickat klart. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson fortsätter att försöka bilda regering, även om allt är "i princip helt klart". I morgon fredag är det dags att träffa talmannen igen.Bristen på förtroende mellan SD och andra partier har satt käppar i hjulet. Samtidigt går Johan Pehrson ut med att Liberalerna inte kan lova M-ledaren stöd i en statsministeromröstning.Fredrik Furtenbach har själv ställt frågan till Ulf Kristersson om vilka som ska sitta i regeringen och fick minst sagt ett snårigt svar.Sveriges reaktioner på IranHändelserna i Iran har fått stort genomslag i svenska medier och inrikespolitiken. På måndag presenterar utrikesminister Ann Linde och EU nya sanktioner. Kommer Sveriges balansgång i Iranfrågan att förändras med den nya regeringen?Medverkande:Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer Ekot.Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joar Jonsson

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vi gästas av Ajax-experten William Edström som hjälper oss förstå Erik ten Hag och hans första tid i United. Har han frångått sina grunder? Hur var hans första tid i Ajax? Anpassar han sitt spel utifrån materialet? Vi pratar om hur United kommer styra spelet mer framöver. Bristen på rotation. William är inte det minsta överraskad av Martínez framfart. Och ska man vara orolig för Antony? Alexander Büttner. Emil och Mikael pratar vidare och kikar in hos de utlånade spelarna. Ljusa framtiden på ytterbacken. Dalot! Framåtblick inför City. Hur ska vi stoppa dem? Vi spånar startelva - och landar i den fina bredden.

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed. Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Lova Nyqvist Sköld. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Lars Truedson.

Tre av fyra svenska arbetsgivare, 76 procent, upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens – trots hög arbetslöshet. På global nivå är motsvarande siffra 69 procent, vilket är den högsta siffran på 15 år. En tydlig utmaning består i att tillgången på efterfrågade kompetenser inte motsvarar de kompetenskrav som finns på arbetsmarknaden. Samtidigt bidrar automatiseringen, digitaliseringen och den gröna omställningen till att behovet av kompetenser förändras kontinuerligt. Det riskerar att ytterligare öka obalanserna och försvåra matchningsläget på arbetsmarknaden. Bristen på kompetens är det största hotet mot ekonomisk tillväxt, dessutom hämmar bristen innovation, entreprenörskap och forskning. I Jönköping anger 73 procent av de företag i länet som letar personal att de har svårt att rekrytera. Hur löser vi krisen? Medverkande: Thomas Persson, Generaldirektör Myndigheten för Yrkeshögskolan Sven Rydell, näringslivschef Jönköping Suzan Hourieh Lindberg, Perspetivo och The Social Few Peter Hellgren, vd Consid Nathalie Besèr, moderator

Styrningen av välfärden är inte vad den borde vara. Journalsystemen fungerar ibland inte. Då kan det vara bra med en fax. Och pandemin klarade vården just på grund av att politiken inte lade sig i. Det säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. I april drog det fackliga samarbetet ”Facken i välfärden” igång med en debattartikel i DN. Bristen på välfärdspersonal har blivit kronisk i Sverige, menade sex fackförbund. Det handlar om ryckig finansiering och fel styrning, menar Sineva Ribeiro, som vill sätta välfärdsfrågorna på agendan i valrörelsen. Bäst blir vården när verksamheterna själva tar initiativet som inom hjärtsjukvården för barn, menar hon. Pekar det nya samarbetet på att välfärdsfrågorna inte får plats inom centralorganisationerna eller OFR? Och riskerar de andra fem förbunden i samarbetet att bli överkörda av Kommunal? Det är andra frågor i podden som dessutom diskuterar om riksdagsledamöter ska få äga aktier med tanke på Aftonbladets artiklar om Liberalernas partiledare Johan Perssons aktieinnehav i ett vaktbolag.

Bristen av halvledare som uppstod under pandemin kommer enligt experterna att pågå länge. Fordonsbranschen har haft rejäla problem och både Volvo och Scania har tillfälligt fått stoppa produktionen. Även mobilbranschen och egentligen alla som på något sätt bygger elektronik är drabbade. Men vad kan man göra åt det? Kan ny teknik som kvantdatorer och organisk elektronik ersätta dagens halvledarteknik och på så sätt lösa bristen?Medverkande: Christer Svensson, professor emeritus vid Linköpings universitet, Per Delsing, professor i kvantteknologi vid Chalmers tekniska högskola, Johan Lindberg, nationell samordnare på Vinnova och Jonas Mattsson, chefredaktör för forskning & framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 127 - Pontus Wernbloom I dagens avsnitt gästas vi av ingen mindre än Pontus Wernbloom. Ex-proffset som hyllar sin elvaåriga son som valt att hålla på United i dessa tider. Vi pratar om United kräftgång och Pontus ger sin syn på hur det är att spela i ett lag i motgång. Han pratar om pressen av att spela i en storklubb. Vi pratar om bristen på spelare som driver sig själva och sina lagkamrater. Bristen på en tydlig idé i klubben. Roy Keane! Pontus berättar att han har stor tilltro till Erik ten Hag. Han delar med sig av sina erfarenheter kring när man får en ny tränare. Dessutom pratar vi om Pontus kopplingar till United. Hur var det att möta United? Schweinsteiger var svag. Daley Blind var vass. Vi pratar om Sergio Romero - en målvakt som Pontus trodde skulle bli bland de bästa i världen. Och så avslutar vi med nationalsången i dåvarande Vitryssland.

Om varför det är ok att politiker går på galor men inte kändisfester, om att det är få som vill kandidera för Miljöpartiet och om att det mesta verkar vara "A och O" för kulturministern. David har gått igenom allt som Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson gjort på sistone för att få lite fler röster, allt ifrån att prata i en megafon, till att klottra "Johan was here".Vi fördjupar oss i varför det verkar va ont om miljöpartister, för i var fjärde kommun är det ingen som vill kandidera för Miljöpartiet.Veckans spaning handlar om att kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) är ute i offentligheten igen och pratar om allt som är "A och O" för henne. Och det verkar vara mycket som är viktigt, nästan allting faktiskt.Vera, en av våra lyssnare undrar hur det funkar med att politiker går på galor och kändisfester, apropå senaste debatten kring att Ebba Busch inbjudan till Elle-galan drogs in. Vi pratar om uppmärksammade fester som partiledare fått kritik för och om varför det verkar vara mer ok att gå på galor än på kändisfester.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Twitterköp, Netflixkris och Svenskans nya form. Det pratar vi om i nya avsnittet av Publicistpodden. Dessutom snackar vi vidare om branschens brist på medarbetare. Det 123:e avsnittet av Publicistpodden gästas av Johan Taubert, vd vid Tidningsutgivarna. Tillsammans med Helle Klein, chefredaktör och vd för Dagens Arbete, sätter han tänderna i de senaste aktualiteterna inom mediebranschen, serverade av programledaren Jonas Nordling. På menyn står: Elon Musks köp av Twitter Netflix kräftgång Lärdomar av den finska pappersstrejken Svenska Dagbladets nya form Bristen på journalister Journalistfackets kongress i Oman Pressfrihetens dag Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på jn@da.se 

När Ukrainas bördiga åkerjord mineras eller blir slagfält startar en dominoeffekt av problem som drabbar flera andra länder som redan kämpar med fattigdom och brist på mat. Men hur hänger allt det här ihop? Och hur långtgående blir effekterna för de stater som lider när exporten av spannmål och andra förnödenheter stoppas?Medverkande: Görrel Espelund, associerad redaktör på UI:S redaktion, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika. Love Theodossiadis, ekonom och utvecklingsanalytiker på Sida.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Seriositet var ett ledord för Susan Sontag. Hennes allvar hade behövt i dag när fler verkar intresserade av göra kulturprodukter av sina erfarenheter än av att kultivera sig, reflekterar Lyra Koli. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Belägringen av Sarajevo är den längsta i modern krigshistoria. 1992, efter att Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt, skar de serbiska styrkorna av huvudstaden från omvärlden i nästan fyra år. Från en dag till en annan förbyttes det kosmopolitiska Sarajevo till en håla utan rinnande vatten och avlopp, där en brödbit blev till hårdvaluta. Under belägringen dödades i genomsnitt tio personer varje dag. Mitt i den blodiga krisen satte Susan Sontag upp Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot tillsammans med lokala skådespelare.Samtidens europeiska intelligentsia var i princip frånvarande från kriget. Så snart förhållandena försämrades reste de flesta journalister hem. Misstänksamheten mot tillresta var därför stor. Sontag var i sextioårsåldern och vid det laget en världskänd kulturpersonlighet. Vid sitt första besök intervjuades hon av en lokal journalist, som undrade hur hon kände inför att komma till Sarajevo på krigssafari. Sontag spände ögonen i tolken och sa: Vänligen översätt det här noga. Unge man, ställ inte dumma frågor till mig. Jag är en seriös person.Idag låter en sådan självframställning bisarr, på gränsen till patetisk. Till vilken hjälp är en författares seriositet i en humanitär kris? Sontag tog med sig mat, cigaretter och pengar, men ville göra mer. Tillsammans med Haris Paovi diskuterade hon möjligheterna för att sätta upp en föreställning. Efter att hon föreslagit en annan Becketts pjäser sa Paovi: Men Susan, här i Sarajevo väntar vi."I väntan på Godot" är ett absurt och tröstlöst drama som kretsar kring väntan på någon som heter Godot, som aldrig kommer. Originaluppsättningens scenografi bestod bara av ett tanigt träd och en soptunna. Bristen på allting i det belägrade Sarajevo gjorde Sontags uppsättning ännu mer avskalad. Pjäsen spelades i stearinljussken, inramad av FN:s plastskynken för sönderskjutna rutor. Uppsättningen drog enorm uppmärksamhet till krisen. Förstasidan av Washington Post löd: I väntan på intervention. Men den djupa innebörden för de som såg och spelade i pjäsen kan inte enbart förstås i praktiska termer.I Benjamin Mosers biografi Sontag från 2019 beskriver skådespelaren Izudin Bajrovi det såhär: Vi väntade verkligen på att någon skulle komma och befria oss från den här ondskan. Vi tänkte att det skulle vara ett humant handlande. Ett värdigt handlande. Att befria oss från det här lidandet. Men ingen kom för att hjälpa oss. Vi väntade förgäves. Vi väntade på att någon skulle säga: det här är helt sanslöst, att alla dessa oskyldiga människor blir dödade på det här viset. Vi väntade. Vi levde faktiskt I väntan på Godot.I Becketts absurditet fanns ett allvar som kändes avgörande. Sontag hade bjudits in för att hon representerade just en sådan seriositet. Under sin livstid blev hon alltmer varse hur hotat det allvaret höll på att bli. 1996, samma år som belägringen hävdes, skrev hon: Undermineringen av seriositetens standard har nästan fullbordats [i vår samtid] i och med uppseglingen av en kultur vars mest intelligenta och fängslande värden har hämtats från underhållningsindustrierna.Under upplysningen, menar Simone Weil, slutade de flesta att vända sig till präster för andlig vägledning. Istället tog författare och intellektuella deras plats. Men redan 1941 konstaterar Weil att också litteraturen börjat förlora sin auktoritet. Idag är det inte längre självklart att vi vänder oss någonstans för att fördjupa vår syn på livet. Själva uttryckssättet andlig vägledning har nästan blivit obegripligt. Svenska Akademins valspråk snille och smak har i mångas öron en löjlig klang. Ord som nobless låter väldigt underliga för oss idag, sa Sontag 1979, och minst sagt snobbiga. Men för henne hängde det samman med att ta livet på allvar. Att vara seriös, skrev hon i sina anteckningar, innebär att vara där. Att känna tyngden av saker. Av sina egna påståenden och handlingarSontag kallade beundrande E.M. Ciorans verk för en manual för andlig god smak som kan hjälpa en att hindra sitt liv från ett bli gjort till ett objekt, ett ting. Men just detta tycks vara mångas högsta mål idag: att stelna sitt liv till ett verk. Fler verkar intresserade av att göra sina erfarenheter till kulturprodukter än att kultivera sig. Förlagen kämpar för att nå ut med sina böcker, men dränks samtidigt av insända manus. Det folk älskar med litteraturen är sig själva som potentiella författare. Detta sätt att förstå självförverkligande att göra sig själv till ett verk ser människan som både material, producent och till och med konsumenten av sig själv, som i ett obestämt efteråt ska få avnjuta sitt förtingligade jag.Jag har inte för avsikt att raljera över andras författardrömmar. I ett genomreifierat samhälle letar vi desperat efter frihet och autenticitet, och konsten framstår för många som den ideala platsen för det. Det är hjärtskärande att år efter år läsa de nästan identiska debutantporträtten i Svensk Bokhandels katalog, där någon som drömt om litteraturen sedan barndomen tror sig ha uppnått sitt mål genom att få en bok publicerad. Som om längtan efter att vidga sitt liv med andras perspektiv ofrånkomligen måste snävas in till viljan att själv sälja sitt skrivande. Men inkomstkällorna de flesta sedan erbjuds uppenbarar snart huldrans ihåliga rygg: lektörsläsning och undervisning på skrivarskolor. Ett avlönat heltidsjobb med litteratur är oftast ett liv i tjänst för andras hopp om att bli författare.I en intervju från 1995 varnar Susan Sontag för att smakbegreppet har urholkats så mycket att det numera har blivit en motståndshandling att försvara idén om seriositet. Att vara seriös eller bry sig om saker på ett hängivet, intresselöst vis har blivit till något obegripligt för de flesta människor. Idag, ett kvartssekel senare, har det att vara seriös med sitt litteraturintresse blivit synonymt med att försöka försörja sig på det. Seriositet går knappt att förstå i andra termer än entreprenörskap.Benjamin Mosers biografi visar på ett gripande sätt hur hela Sontags liv och verk präglades av en ängslan över den här utvecklingen. Trots att hon blev en fetischerad ikon för sin samtid rymmer såväl hennes texter som hennes livshistoria olösliga spänningar. Hon hindrade djupet från att förväxlas med yta genom att ta ytan på största allvar ett allvar som inte uteslöt njutning, humor och koketterier. I sitt oroade intresse för hur den symboliska innebörden förvrider vad den representerar drevs hon till att avhandla så skilda saker som mediebevakningen av krig och homosexuell kitsch. Hennes begrepp om seriositet handlade lika mycket om att skaffa sig en gedigen bildning som att leva sig in i det förbiilande livet.Trots stora royalties och priser får man intrycket att hennes största utmärkelse var att ett litet torg framför teatern i Sarajevo idag bär hennes namn. Där förkroppsligade hon som mest sitt eget ideal. Hon ville aldrig bara bli författare, eller också handlade hennes dröm om litteraturen aldrig framförallt om henne själv. Som hon beskrev det: En författare är någon som är uppmärksam på världen. Eller som hennes vän Nadine Gordimer sa: Var än Susan var kändes det som om väggarna expanderade.Lyra Ekström Lindbäck (tidigare Koli), författare och doktorand i filosofiLitteraturBenajmin Moser: Sontag  her life and work. Ecco press, 2019.

B17 ”Flying Fortress” har en särskild plats i den amerikanska minneskulturen runt andra världskriget. När européer tänker på de främsta stridsplanen under andra världskriget tänker vi gärna på jaktplanen, Spitfire, Mitsubishi Zero eller Bf109 Messerschmitt. För amerikansk del däremot, så är det snarare de tunga bombplanen som blivit ikoniska.B17 skulle i formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.I detta avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved B17 Flying Fortress och dess unika roll under andra världskriget.Man kan fråga sig varför B17 blev så centrala? Vad var det med amerikansk flygstrategi och industri som gjorde just de tunga bombplanen så viktiga, och samtidigt så ikoniska för den amerikanska insatsen under andra världskriget.För att förstå utvecklingen av B17 måste man se till erfarenheterna från första världskriget i Europa, för det var slutsatserna från detta krig och denna krigsscen som satte ramarna för mellankrigstidens amerikanska bombflygsstrategi. När man i USA var på väg att bygga upp ett flygvapen så tittade man mycket på den brittiska erfarenheten från krigen, men saknade samtidigt den direkta psykologiska erfarenheten av få civilbefolkningen bombad. I kombination med de geografiska förutsättningarna för USA, ansåg de amerikanska militärstrategerna därför att de tunga bombplan skulle vara den överlägset bästa strategin för deras inträde i luftkrigföringen.Det man behövde var ett tungt plan som var snabbt och tillräckligt bepansrat för att kunna ta sig in i fiendens luftrum och släppa sin last på strategiska punkter. För att kompensera för avsaknaden av jaktplan skulle bombplanen beväpnas med maskingevär i alla riktningar för att kunna mota fiender i luften. Det var av denna orsak som Boeing B17 fick namnet ”Flying fortress”. I formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten skulle B17 forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.Verkligheten skulle möta de amerikanska piloterna i luften. Bristen på jaktplan innebar oerhörda förluster i Europa och nyttan med de amerikanska bombföretagen på tysk mark var tveksam. Trots det så överlevde planet sig själv kulturellt och har förblivit en ikon för den amerikanska demokratins kraftsamling under kriget.Bild: Boeing B-17 Flygande fästningar 398th Bombardment Group på bombuppdrag till Neumünster i Tyskland den 13 april 1945. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dokumentären "Earth: Muted" handlar om tre kinesiska familjer från Hanyuandalen i södra Kina, en päronodlare, en körsbärsbonde och biodlarfamilj. Alla förhåller de sig till bidöden som drabbat dalen. Bristen på bin har gjort päronodlaren Cao till expert på handpollinering. Med hjälp av en fjäderpensel vidröra han blomma efter blomma, det jobb som pollinerande insekter normalt gör. Han har stannat kvar i dalen som drabbades av bidöden redan på 60-talet, medan flickan JingJings familj har tagit sina 250 bikupor och flytt hundratals mil bort, till trakter dit insektsgifterna ännu inte nått. Hos körsbärsbonden Ye som bor högre upp i bergen som omger dalen, finns det än så länge vildbin kvar.Arbetet med dokumentärfilmen "Earth: Muted" inleddes redan för tio år sedan och bygger på ett slags grupparbete där alla inblandade haft olika roller. Men bara EN av de tre regissörerna har varit på plats med kameran i Hanyuandalen i södra Kina. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade alla tre: Mikael Kristersson, Åsa Ekman och Oscar Hedin Hetteberg i en 1700-talsträdgård på Långholmen i Stockholm bland fruktträd och blommor.Åsa Ekman är en av de tre regissörerna till dokumentären Earth: Muted. I tio år har arbetet med filmen pågått. Oscar Hedin Hetteberg var alltså den som kläckte själva idén om att skildra bidöden i Kina medan Åsa Ekmans roll var att gå igenom materialet och strukturera den här berättelsen om TRE olika familjer i en dalgång i södra Kina. Hur de på olika sätt förhåller sig till den ekologiska katastrof de befinner sig mitt i. Men den som faktiskt åkte iväg med kameran till Kina var alltså naturfilmaren Mikael Kristersson. Han har tidigare gjort festivalhyllade filmer som Falkens öga och Pica Pica. Med hjälp av en tolk fick han möjlighet att följa de tre familjerna i deras vardag, ända in i grenverket.Yes familj bor uppe i bergen där det fortfarande finns vildbin som pollinerar körsbärsträden. Familj nummer två: Päronodlaren Cao, bor längre ner i Hanyuandalen där bekämpningsmedlen redan på 60-talet slog ut bina och han och frun började handpollinera sina fruktträd med små fjädervippor. När jag ser de första bilderna på hur Caos arga fru står på en gren uppe i päronträdet och gör binas jobb med att flytta pollen mellan blommorna med en liten fjäderpensel, tror jag inte mina ögon. Jag läste ju om det här i den norska författaren Maja Lundes bok Binas historia och trodde det var science fiction. Men det pågår här och nu.Den tredje familjen har tagit sina 250 bikupor flera hundra mil bort från gifterna i dalgången. De har blivit ett slags biodlarnomader som flyttar runt mellan blommande ängar i bergen. Men det är bara mamman och pappan och bina som reser omkring. Deras åttaåriga dotter JingJing bor kvar nere i dalen med morföräldrarna.Jag har stämt träff med de tre regissörerna till dokumentären Earth: Muted bland fruktträden, just vid bikuporna på Stora Henriksvik på Långholmen i Stockholm. En 1700-talsträdgård full av rosa, gula och röda dahlior, ringblommor och rosenskära. Men det visar sig att bina är döda. Det är lätt att tolka det som ett dåligt tecken när jag och de tre regissörerna: Åsa Ekman, Mikael Kristersson och Oscar Hedin Hetteberg, ses för att prata om bidöden i Kina. Och när jag frågar om filmens titel, varför de valt den, dränks våra röster av flygplan, på väg in mot Bromma flygplats.Inte heller här i den idylliska trädgården på Långholmen, bland noggrant utvalda 1700-talsväxter går det att glömma den moderna världen. Mikael Kristersson försöker i dånet från flygplanen, lägga till att titeln också förhåller sig till Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962, miljöklassikern som precis kommit i en ny svensk utgåva. För klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och den är global. Samtidigt moraliserar dokumentären Earth: Muted inte över de kinesiska familjernas val, ska de använda de små påsarna med insektsgift eller inte? Pesticiderna går att köpa över disk på bygatan. Det ser ut som små färgglada chipspåsar. Bara att blanda ut med vatten. Den person som tydligast symboliserar det svåra valet mellan att bespruta fruktträden eller inte är körsbärsbonden Ye uppe i bergen.Filmen följer de olika personerna alldeles nära i vardagen, vid måltiderna i skjulliknande mörka kök och vi förstår att det är skördens storlek som avgör om Ye har råd att köpa mer material till sitt husbygge som verkar ha pågått i en evighet. Hans lilla son cyklar livsfarligt nära kanten på den nymurade terrassen som ännu inte har något räcke. Där pengarna avgör om hans två barn ska få en bra utbildning. Samtidigt är det ganska plågsamt att bevittna hur fruktträden duschas i pesticider. Och alldeles intill stod Mikael Kristersson med sin kamera.Regissören Åsa Ekman vill berätta om miljögifter och biologisk mångfald genom att beröra och kanske är det den yngsta personen i Earth: Muted som betalar det högsta priset för frukterna som odlas i Hanyuandalen. Åttaåriga JingJing får resa flera hundra mil i filmen för att besöka sina föräldrar på platsen där de slagit läger med sina 250 bikupor. Det regnar på tältduken när familjen återförenas framför ett musikprogram på datorn och när jag frågar regissörerna Oscar Hedin Hetteberg och Mikael Kristersson visar det sig att det är de scenerna med JingJing som berört dem mest Musiken i filmen är komponerad av Magnus Jarlbo. "Earth: Muted visas i SVT2 den 9 januari kl 20.00 och även finnas på SVT Play.

Bristen på chip hämmar produktionen av bilar och det pågår en vild jakt på mineralen kobolt. Ekonomiekot idag med Margareta Svensson

Schicksalsschläge musste die Familie Epp schon manche hinnehmen. Die Ex-Frau des Bergbauern und Mutter der Kinder wurde wegen Mordes verurteilt. Aufgrund gesundheitlicher Probleme möchte der Vater seinen Hof einem seiner Kinder übergeben. Der Wunsch löst in der Familie Spannungen aus. Lawinen im Winter und Steinschlag im Sommer bedrohen den Weiler Acherli oberhalb von Bristen im Kanton Uri, wo die Familie Epp seit vier Generationen lebt. Das Gras muss in den unwegsamen Wiesen von Hand mit der Sense gemäht werden. Für die Schwerstarbeit über all die Jahre hindurch bezahlt der Bergbauer einen hohen Preis: Aufgrund massiver Abnutzung seiner Gelenke kann er den Alltag nur dank Hilfe seiner Kinder bewältigen. Als eines von ihnen sich bereit erklärt, den Hof zu übernehmen, beginnt der Zusammenhalt in der Familie zu bröckeln. Zudem müssen die beiden Töchter und der Sohn ein Trauma verarbeiten: Ihre leibliche Mutter wird zu neun Jahren Haft verurteilt. Sie habe ihren zweiten Mann getötet, den sie nach der Scheidung von Sepp Epp geheiratet hat. Während fast 20 Jahren dokumentierte Hanspeter Bäni das Leben der Bergbauernfamilie Epp. Der Film zeigt, wie eine neue Generation heranwächst und von Schicksalsschlägen immer wieder getroffen wird.

Schicksalsschläge musste die Familie Epp schon manche hinnehmen. Die Ex-Frau des Bergbauern und Mutter der Kinder wurde wegen Mordes verurteilt. Aufgrund gesundheitlicher Probleme möchte der Vater seinen Hof einem seiner Kinder übergeben. Der Wunsch löst in der Familie Spannungen aus. Lawinen im Winter und Steinschlag im Sommer bedrohen den Weiler Acherli oberhalb von Bristen im Kanton Uri, wo die Familie Epp seit vier Generationen lebt. Das Gras muss in den unwegsamen Wiesen von Hand mit der Sense gemäht werden. Für die Schwerstarbeit über all die Jahre hindurch bezahlt der Bergbauer einen hohen Preis: Aufgrund massiver Abnutzung seiner Gelenke kann er den Alltag nur dank Hilfe seiner Kinder bewältigen. Als eines von ihnen sich bereit erklärt, den Hof zu übernehmen, beginnt der Zusammenhalt in der Familie zu bröckeln. Zudem müssen die beiden Töchter und der Sohn ein Trauma verarbeiten: Ihre leibliche Mutter wird zu neun Jahren Haft verurteilt. Sie habe ihren zweiten Mann getötet, den sie nach der Scheidung von Sepp Epp geheiratet hat. Während fast 20 Jahren dokumentierte Hanspeter Bäni das Leben der Bergbauernfamilie Epp. Der Film zeigt, wie eine neue Generation heranwächst und von Schicksalsschlägen immer wieder getroffen wird.

Dokumentären "Earth: Muted" handlar om tre kinesiska familjer från Hanyuandalen i södra Kina, en päronodlare, en körsbärsbonde och biodlarfamilj. Alla förhåller de sig till bidöden som drabbat dalen. Bristen på bin har gjort päronodlaren Cao till expert på handpollinering. Med hjälp av en fjäderpensel vidröra han blomma efter blomma, det jobb som pollinerande insekter normalt gör. Han har stannat kvar i dalen som drabbades av bidöden redan på 60-talet, medan flickan JingJings familj har tagit sina 250 bikupor och flytt hundratals mil bort, till trakter dit insektsgifterna ännu inte nått. Hos körsbärsbonden Ye som bor högre upp i bergen som omger dalen, finns det än så länge vildbin kvar. Arbetet med dokumentärfilmen "Earth: Muted" inleddes redan för tio år sedan och bygger på ett slags grupparbete där alla inblandade haft olika roller. Men bara EN av de tre regissörerna har varit på plats med kameran i Hanyuandalen i södra Kina. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade alla tre: Mikael Kristersson, Åsa Ekman och Oscar Hedin Hetteberg i en 1700-talsträdgård på Långholmen i Stockholm bland fruktträd och blommor. Åsa Ekman är en av de tre regissörerna till dokumentären Earth: Muted. I tio år har arbetet med filmen pågått. Oscar Hedin Hetteberg var alltså den som kläckte själva idén om att skildra bidöden i Kina medan Åsa Ekmans roll var att gå igenom materialet och strukturera den här berättelsen om TRE olika familjer i en dalgång i södra Kina. Hur de på olika sätt förhåller sig till den ekologiska katastrof de befinner sig mitt i. Men den som faktiskt åkte iväg med kameran till Kina var alltså naturfilmaren Mikael Kristersson. Han har tidigare gjort festivalhyllade filmer som Falkens öga och Pica Pica. Med hjälp av en tolk fick han möjlighet att följa de tre familjerna i deras vardag, ända in i grenverket. Yes familj bor uppe i bergen där det fortfarande finns vildbin som pollinerar körsbärsträden. Familj nummer två: Päronodlaren Cao, bor längre ner i Hanyuandalen där bekämpningsmedlen redan på 60-talet slog ut bina och han och frun började handpollinera sina fruktträd med små fjädervippor. När jag ser de första bilderna på hur Caos arga fru står på en gren uppe i päronträdet och gör binas jobb med att flytta pollen mellan blommorna med en liten fjäderpensel, tror jag inte mina ögon. Jag läste ju om det här i den norska författaren Maja Lundes bok Binas historia och trodde det var science fiction. Men det pågår här och nu. Den tredje familjen har tagit sina 250 bikupor flera hundra mil bort från gifterna i dalgången. De har blivit ett slags biodlarnomader som flyttar runt mellan blommande ängar i bergen. Men det är bara mamman och pappan och bina som reser omkring. Deras åttaåriga dotter JingJing bor kvar nere i dalen med morföräldrarna. Jag har stämt träff med de tre regissörerna till dokumentären Earth: Muted bland fruktträden, just vid bikuporna på Stora Henriksvik på Långholmen i Stockholm. En 1700-talsträdgård full av rosa, gula och röda dahlior, ringblommor och rosenskära. Men det visar sig att bina är döda. Det är lätt att tolka det som ett dåligt tecken när jag och de tre regissörerna: Åsa Ekman, Mikael Kristersson och Oscar Hedin Hetteberg, ses för att prata om bidöden i Kina. Och när jag frågar om filmens titel, varför de valt den, dränks våra röster av flygplan, på väg in mot Bromma flygplats. Inte heller här i den idylliska trädgården på Långholmen, bland noggrant utvalda 1700-talsväxter går det att glömma den moderna världen. Mikael Kristersson försöker i dånet från flygplanen, lägga till att titeln också förhåller sig till Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962, miljöklassikern som precis kommit i en ny svensk utgåva. För klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och den är global. Samtidigt moraliserar dokumentären Earth: Muted inte över de kinesiska familjernas val, ska de använda de små påsarna med insektsgift eller inte? Pesticiderna går att köpa över disk på bygatan. Det ser ut som små färgglada chipspåsar. Bara att blanda ut med vatten. Den person som tydligast symboliserar det svåra valet mellan att bespruta fruktträden eller inte är körsbärsbonden Ye uppe i bergen. Filmen följer de olika personerna alldeles nära i vardagen, vid måltiderna i skjulliknande mörka kök och vi förstår att det är skördens storlek som avgör om Ye har råd att köpa mer material till sitt husbygge som verkar ha pågått i en evighet. Hans lilla son cyklar livsfarligt nära kanten på den nymurade terrassen som ännu inte har något räcke. Där pengarna avgör om hans två barn ska få en bra utbildning. Samtidigt är det ganska plågsamt att bevittna hur fruktträden duschas i pesticider. Och alldeles intill stod Mikael Kristersson med sin kamera. Regissören Åsa Ekman vill berätta om miljögifter och biologisk mångfald genom att beröra och kanske är det den yngsta personen i Earth: Muted som betalar det högsta priset för frukterna som odlas i Hanyuandalen. Åttaåriga JingJing får resa flera hundra mil i filmen för att besöka sina föräldrar på platsen där de slagit läger med sina 250 bikupor. Det regnar på tältduken när familjen återförenas framför ett musikprogram på datorn och när jag frågar regissörerna Oscar Hedin Hetteberg och Mikael Kristersson visar det sig att det är de scenerna med JingJing som berört dem mest Musiken i filmen är komponerad av Magnus Jarlbo.