Podcasts about vinsl

Varför hittar vi handbollsvärldens tryggaste jobb i Sverige? Hur gick stora protestquizet? Varför borde handbollsvärlden följa Pelle Käll i Vinslöv? Vilka sju spelare i handbollsligan är närmast att spela i en europeisk toppklubb om två år? Fyra rubriker på fyra segment i veckans podd. Men också fyra frågor som får sina svar.

En efterlängtad intervju med THH´s tränare Anders Hultén. Ett riktigt "äntligen-ögonblick." Martin Brandt förklarar haveriet mot Vinslöv och Systrarna Höglund berättar hur man spöar "Gnaget" och talar om en partybuss till Köln i vår. Programledare: Niklas Wennergren

En efterlängtad intervju med THH´s tränare Anders Hultén. Ett riktigt "äntligen-ögonblick." Martin Brandt förklarar haveriet mot Vinslöv och Systrarna Höglund berättar hur man spöar "Gnaget" och talar om en partybuss till Köln i vår. Programledare: Niklas Wennergren

Vi snackar Handboll förbereder för Allsvenskan, herrar säsongen 2022/23. Vilket vinner serien? Hur kommer Amo HK och IFK Ystads HK klara av favoritskapet. Hur kommer nykomlingarna AIK Handboll, IFK Karlskrona och HK Drott att hävda sig.Finns det utrymme för några överraskningar?I programmet träffar vi klubbtränare och sportansvariga från IFK Ystads HK, Vinslövs HK, Skånela IF, Tyresö Handboll och AIK Handboll.Värt att inte missa detta program. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi snackar Handboll förbereder för Allsvenskan, herrar säsongen 2022/23. Vilket vinner serien? Hur kommer Amo HK och IFK Ystads HK klara av favoritskapet. Hur kommer nykomlingarna AIK Handboll, IFK Karlskrona och HK Drott att hävda sig.Finns det utrymme för några överraskningar?I programmet träffar vi klubbtränare och sportansvariga från IFK Ystads HK, Vinslövs HK, Skånela IF, Tyresö Handboll och AIK Handboll.Värt att inte missa detta program. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt intervjuas Sara Bruun och Patricia Diaz där vi diskuterar språkutveckling och digitala verktyg. I avsnittet pratar vi bland annat om hur man lär sig ett nytt språk, vad motiverar oss, grit, blended learning och digitala verktyg. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms kommun och har byggt upp en bred kunskap kring digitala arbetssätt som hon även föreläser om.Sara nominerades till Guldäpplet 2014. 2015 vann hon och hennes dåvarande nior från Furutorpskolan i Vinslöv Webbstjärnan och tilldelades European Language Label. 2016 tilldelades hon Kungliga Vitterhetsakademiens pris för berömvärd lärargärning. Patricia Diaz är i grunden språklärare men från och med hösten 2020 är hon doktorand på KTH, där hon forskar kring lärarutbildningen och digitalisering. Hon har under många år varit verksam som konsult, föreläsare, utbildare och kursledare kopplat till digitala verktyg i undervisningen. Hon är författare till Webben i undervisningen - digitala verktyg och sociala medier för lärande (2012), Arbeta formativt med digitala verktyg (2014, 2a upplagan 2019) och Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning.

I avsnitt femton av Engelholmspodden träffar vi Julia Bergman, som berättar om sin uppväxt i Vinslöv och när hon som artonåring blir mamma till Milan som föddes med Downs syndrom. Vi får lyssna på hur hon kom med i tv-serien unga mammor och vad hon gör i sitt arbete som social media profil. Julia berättar också om hur hon träffade sin sambo Dennis Everberg och mycket mer om henne och hennes familj. Trevlig lyssning!   

Niclas, Daniel och Robban från bandet The Space Cowboys snackar om starten i Vinslöv 1995, Nirvana, Neurotic Outsiders, actionrock, Hellacopters, Sörlings Svinstia, P3 Rock, Australien, trio vs. kvintett, punk, Motörhead och The Drippers. Vidare till Kiss, hemsida & sociala medier, Chips Kiesbye, Jonk, Brasilien, förband till Therapy?, John Peel, Val d’Isère-giget, Familjen, basister, Piss River, ägg, Båtsman och Veislakt.  

Vi försöker hålla oss positiva trots KRISEN vi befinner oss i. Bjuder på Quiz, 2 dängor till listan och snackar om Dplays uttal av Knoodsen. Kortare avsnitt pga att Gurras hörlurar gick sönder (igen).

Gudstjänsten på Kristi himmelsfärds dag sänds från Sörby kyrka i Vinslövs församling i Skåne. Kyrkoherde är Ida Wäreborn och medverkar gör bland andra ungdomarna i Broby/Vinslövs stråkensemble. Du kan ladda ner betraktelsen av episteln Apg 1:1-11 med Ida Wäreborn och Petra Lindblom. Jesus lämnar lärjungarna. Han lyfts upp i höjden och ett moln tog honom ur lärjungarnas åsyn. Samtidigt som lärjungarna står och tittar upp mot himlen dyker det upp två män vid deras sida. Männen säger: Varför står ni och ser mot himlen? Och lärjungarna sänker sina blickar och börjar söka Gud på andra sätt. Jag fascineras av dessa män och hur lärjungarna tvingas att skifta perspektiv. Det gör vi många gånger i livet, inte minst nu i coronatider då hela världen oerhört snabbt har skiftat perspektiv och ställt om. Vad händer i oss när vi behöver skifta perspektiv? Ida Wäreborn, kyrkoherde Medverkande: Ida Wäreborn, kyrkoherde Petra Lindblom, gestaltterapeut Karin Caesar, kantor Broby/Vinslövs stråkensemble: Maja Grimheden, violin I Oliver Lucchesi, violin I Måns Backman,violin II Viktor Caesar, violin II Amanda Andersson, viola Nelly Pamp, violoncell Liv Björnsson, flöjt Församligens kör Musik: Gabriels oboe Psalm 814, Här vid stranden Lovsång/Gloria och Laudamus  Kom, kom, du kungars kung Psalm 359, Jesus, jag dig älskar Lead me Lord Psalm 769, Gud i dina Händer Psalm 217, Gud för dig är allting klart Anthem Ingrid Elfstråhle, producent  Kristoffer Hjälmberg, tekniker Malin Hjulström, tekniker Hanna Melander, tekniker liv@sverigesradio.se 

I dagens avsnitt bland annat: FN:s generalförsamling godkänner nätbrottslighetsfördrag, Svante Thunberg berättar att han opponerat sig mot dotterns klimatkorståg, landsomfattande fyrverkeribeskjutning mot polis och räddningstjänst under julhelgen, regelskärpningar kring politisk reklam på sociala medier samt 13/52 och 13/90 läggs till på ADL:s lista över hatsymboler https://radio.bubb.la/onsdag-1-januari-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: FN:s generalförsamling godkänner nätbrottslighetsfördrag backat av Ryssland som USA och andra västländer säger innebär censur av internet, experter ska skapa internationell uppgörelse som motverkar användandet av informations- och kommunikationsteknologi för brottslig verksamhet Svante Thunberg berättar att han opponerat sig mot dotterns klimatkorståg, att Greta stannade hemma ett år från skolan vid elva års ålder och under perioden före aktivismen upphörde med att både prata och äta i tre månader, förklarar att hustrun Malena Ernman inte slutade flyga för att rädda klimatet, utan för att rädda dottern – Svante blev själv vegan av samma anledning Poliser i Växjö angripna med brandbomber av 15-tal personer i samband med fylleriomhändertagande under nyårsnatten, inga personskador och inga gripna, raketer avfyrade mot polis i bland annat Husby, Borlänge, Borås och Kristianstad, mordförsök med kniv i bland annat Åkersberga, Östhammar, Vinslöv och Trollhättan Fotbollsturnering i Örebro avslutas med “fullkomligt kaos med attacker mot polis och ordningsvakter med bangers och fyrverkerier”, enligt polisens presstalesman Lars Hedelin som anser situationen är hårresande, därtill avfyras raketer inne på snabbmatsrestaurang, flera rapporter om arbetsskador på poliser att vänta Fortsatt oroligt i Gamlegården i Kristianstad, polis som beskjuts med fyrverkerier kan ej lämna bilarna, bränder anläggs för att locka in polisen, kaoset har varat under två dagar Ungdomsgäng avfyrar fyrverkeripjäser både i trappuppgångar och i bostadsområde i Helsingborg, flyttar avspärrningar för att hindra polis och räddningstjänst komma in i området och smäller av fyrverkerier för att störa räddningstjänstens arbete, ingen grips Spotify slutar sälja annonsutrymme till politiska aktörer från och med 2020 och över amerikanska presidentvalet, hänvisar till att de egna processerna ej är tillräckligt robusta för att kunna validera innehållet, flera stora teknikbolag rör sig i samma riktning, Twitter har totalförbjudit politisk reklam, Google har tagit bort möjligheten att använda micro-targeting för politiska aktörer Anti Defamation League adderar 13/52 och 13/90 till lista över hatsymboler, siffrorna belyser afroamerikaners överrepresentation inom våldsbrottsligheten i USA, där 13 är andelen afroamerikaner av populationen, 52 avser andelen mord som begås av afroamerikaner, 90 avser andelen våldsbrott mellan raser som begås av afroamerikaner

Denna vecka får grabbarna besök av en god vän till podden, Lina. Det snackas om två kultstämplade dokumentärer, "snickeriet" och "plötsligt i vinslöv" samt en hel del sidospår. Mycket nöje.   Hemsidan: https://creativemeltdownpod.wordpress.com/ Här finns vi: iTunes/Apple: https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351 Android (Smartphone/Samsung): http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/ Acast: https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast Player.FM: https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast Spotify: https://open.spotify.com/show/1WhckMo5QmkT37CNwSBO7Z?si=VxHA6h0dQiaZD-lNKrOwxw Sociala medier: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCA4LWmsHj8LhZ8j8SSWf1Pg?view_as=subscriber Twitter: https://twitter.com/CreateMeltPod Instagram: https://www.instagram.com/createpod/ Facebook: https://www.facebook.com/CreativeMeltdown/

Avsnitt 2 av Låt Höra Raw. Här pratas det om tapeten på Christians jobb, samt Plötsligt i Vinslöv. Sofia nämner filmen som baseras på bokserien Sagan om is och eld, och Christian försöker att smyga till sig extraordinära rättigheter vid besök i Domkyrkan i Lund.

Han grävde efter rymdskepp i Vinslöv då det slog honom att han kanske ville lämna scientologin. Stefan var scientolog och berättar om hur det är att vara med i en rörelse som han jämför med en sekt!

De kan prata med varandra och då låter de som fåglar berättar 10-åriga Nea i Vinslöv om sina husdjur. Men det är inte fåglar som hon har hemma nej i källaren bor det nämligen några jättestora fiskar. Vill du vara med i Djuronsdag? Skriv till Jonas!

10-åriga Nea i Vinslöv har japanska Koikarpar. Stora, färgglada fiskar som till och med kan simma genom ringar. Fiskarna bor i en bassäng i källaren och uppe på övervåningen där bor katten Stefan.

Smart tillage är det engelska begreppet för så kallad smart jordbearbetning inom lantbruk. Det handlar om att kombinera metoder för miljö- och klimathänsyn med en lönsam produktion. Johan Persson och Johannes Barnekow berättar varför de gått över till plogfritt jordbruk. Och Thomas Keller, professor i markfysik, berättar vad forskningen säger. Vilka vinster kommer av ett plogfritt jordbruk? Och vilka utmaningar kan vi stöta på? Johan: "Man vill ha en förändring för att man brinner för lantbruket" Thomas: "Det börjar med en bra växtföljd, som är kanske det allra viktigaste. Att man anpassar växtföljden till sin egen jord och sitt klimat." Johannes "En av de stora anledningarna är ju både att minska insatserna men även att frigöra tid." Medverkande: Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning, SLU. Johan Persson, plogfri lantbrukare Kävlinge Johannes Barnekow, plogfri lantbrukare Vinslöv

[vimeo id=164318287] Vi drar igång hela SETT-veckan med Lotta Bohlin, förstelärare på Årstaskolan, som i detta barsamtal möter Sara Bruun, förstelärare på Furutorpskolans högstadium i Vinslöv och Annika Sjödahl, förstelärare i svenska och engelska på högstadiet vid S:t Iliansskolan i Enköping. Samtalet kommer kretsa en hel del kring språkundervisning och delakultur. Gäster: Sara Bruun @sarabruun3 […] Inlägget TTSETT 17 | Barsamtal – Språkundervisning och delakultur dök först upp på Tänktanken.

Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor. Ola Andersson föddes 1826 och var äldste son till dragonen Anders Rapp vid Skånska dragonregementet. Ola var en begåvad och ambitiös ung man som tog sig ur de fattiga förhållanden han växte upp under och kom att klättra så högt han kunde på samhällsstegen. Men gång på gång tog han stryk på grund av de tuffa och orättvisa arrendevillkor som gällde. Ola blev också militär likt sin far och bytte då namn till Olof Andreas Widtfeldt. Men ganska snart kom Olof att syssla med jordbruk efter att ha gått på lantbruksskola. Han var erkänt duktig och fick 28 år gammal sitt första arrendekontrakt. Det var på prästgården i Gullarp nära Eslöv där han efter några år friar till en av prästens döttrar. Torbjörn Malm som är släkt med Olof har följt det unga paret i arkivhandlingar och ser hur dom nappar på ett erbjudande från en av traktens stora landägare. - Det stället låg i närheten av slottet Trollenäs i Skåne, berättar Torbjörn Malm. Friherre Trolle ville öppna upp en ny utgård under Trollenäs, Asmundtorps ängar. Här fick Olof möjligheten att som förste arrendator bygga upp ett lantbruk. - Där fanns inga hus, varken boningshus eller uthus, berättar Torbjörn Malm som själv besökt området. I arrendekontraktet stod det att Olof skulle uppföra byggnader enligt de ritningar som Trolle tillhandahöll. Men eftersom arrendet var 110 hektar skulle boningshuset bli 20 meter långt och ladugårdarna 60 meter långa med murade gråstensväggar. Kontraktet som Olof fick var tufft. De första två åren behövde han inte betala något alls. Därefter skulle han betala mer och mer per tunnland för varje femårs period. Sen trappades summan upp från fyra, till fem, till sex, till tio och till tolv kronor per tunnland, berättar Torbjörn Malm. - För att göra det här måste han skaffa mycket folk så han lånade en hel del pengar. Och man kan säga att höjdpunkten i hans karriär var några år senare, år 1866, då Olof var med och startade Sparbanken i Eslöv. Olof ansågs vara en av ortens stormän och fick förtroendet att vara en av bankens huvudmän i 20 år, berättar Torbjörn Malm. Men från att ha gått ganska brant uppåt i karriären kom en vändpunkt. Olof upptäckte att kontraktet han hade tecknat var alldeles för tufft, och till slut blev det ohållbart för Olof och hans familj att bo kvar. Det blev konkursauktion efter 15 års slit på gården och hela familjen blev ställda på bar backe. Nu gällde det att hitta ett nytt ställe att arrendera. - Det fanns ett officersboställe i Åraslöv öster om Vinslöv som var ledigt och som Olof kunde arrendera under två år. Efter det skulle en ny auktion utlysas. Olof flyttar dit med hustru och de åtta barn som fötts på Asmundtorps gård. När det sen blev ny auktion 1875 förlorade Olof auktionen. - Det blev det andra arrendet han förlorade, berättar Torbjörn Malm. Men nu fanns ett annat officersboställe som tillhörde skånska husarregementet och låg i Hörja, nordväst om Hässleholm. Det arrendet hade varit utlyst ett tag men inte fått in några anbud. Olof läste igenom auktionskungörelsen som visade hur mycket åker och ängsmark som fanns tillgängligt. Utifrån dom uppgifterna räknade Olof ut att det borde gå att få lönsamhet på stället och lämnade ett anbud. Men Olof hade inte besökt Hörja och granskat markerna. - Anledningen till det var mitt i vintern och i och med att det låg snö på marken var det svårt att bedöma bördigheten, berättar Torbjörn Malm. Ganska snart upptäckte Olof att arrendet inte höll måttet. I hans beräkningar som var gjorda utifrån tidigare erfarenheter tyckte han sig se att de borde kunna bärga 150 lass hö. Men när han sen insåg att det inte skulle bli mer än 18 till 20 lass, vilket var alldeles för lite för att föda kreaturen, förstod Olof att han skulle gå i konkurs. - Men det här var inte nog, berättar Torbjörn Malm. Familjen drabbades av ytterligare en tragedi när hustrun Lovisa dog och lämnade Olof ensam med deras åtta barn. Sorgen över att ha förlorat sin livskamrat syns tydligt i de få ord som Olof omsorgsfullt skrivit på insidan av pärmen till hans Bibel. Min innerligt älskade Kära Hustru Luisa Catharina född Berg Ingick genom en Stilla död i den Ewiga roligheten Den 11 mars 1877 Kl 9 på eftermiddagen 43 år 7 månader och 8 dagar gammal djupt sörjd Saknad af mig och 8 barn, Fader, Syskon och Wänner. Herren gaf och Herren tog wälsignat Ware Herrens namn. Saliga äro de som i honom dö. Hörja Boställe 1877 O A Widtfeldt             Olof såg dystert på framtidsutsikterna och vände sig till myndigheterna för att få arrendet nedsatt, berättar Torbjörn Malm. - Det första som hände var att landshövdingen genom Hushållningssällskapet i Kristianstad Län utsåg besiktningsmän som åkte till Hörja för att mäta upp stället och granska dess bördighet. Besiktningsmännen konstaterade att det inte var möjligt att driva gården lönsamt med så hög arrendekostnad, och ansåg att arrendet borde nedsättas till mindre än hälften. - Visserligen var arealerna någorlunda korrekt angivna, men ängsmarken var grovt överskattad eftersom det mesta var ljunghed. Nästa instans, landshövdingen Trolle-Wachtmeister i Kristianstad, höll med besiktningsmännen i Hushållningssällskapet. Och så gick ärendet vidare till Kammarkollegiet som också dom höll med.   Då sökanden på grund av vilseledande uppgifter som vid utarrenderingen lämnats om bostället, synes det finnas skäliga anspråk att bliva fri från arrendet. Kunglig Maj:t vill i enlighet med kammarkollegii hemställan härmed förslå Riksdagen att medgiva, att arrendet för bostället för återstående år av nu löpande arrendetid må utgöras med 600 kronor. Oscar II Här verkade det ju vara klart. Alla, från Hushållningssällskapet och landshövdingen till Kunglig Maj:t håller med om att arrendet var alldeles för tufft. Men det blev allt annat än enkelt för Olof. Kungen och regeringen skickade ärendet vidare till Riksdagen som i sin tur menade att detta skulle avgöras i domstol och så släppte de ärendet som en het potatis till Häradsrätten. Olov tvingades nu stämma motparten som var husarregementet och med det blev landshövdingen som tidigare hållit med Olof, hans motpart. I Häradsrätten vänder hela frågan. De hävdade då att Olof Widtfeldt borde ha efterlyst alla papper som fanns tillgängliga innan han skrev under. Dessutom tyckte de att Olof borde ha åkt till Hörja mitt i vintern och grävt i den frusna jorden för att se hur bördig marken var, berättar Torbjörn Malm. Till slut förlorade Olof även i Häradsrätten. - Men han var inte nöjd med detta utan överklagade till Hovrätten och förlorade även där. Då gick han vidare till Högsta Domstolen och förlorade igen. - Då fanns det ingen annan utväg än att begära sig själv i konkurs, berättar Torbjörn Malm. Det här blir Olofs andra konkurs och det är tredje gången han tvingas lämna ett arrendeställe. Men nu har Olof ingen ork kvar. Familjens tillhörigheter säljs på auktion och Olof han hamnar till slut i en djup depression. - Men när Olofs näst äldste son Helmer avslutar sitt kontrakt som artillerist övertalar han familjen att emigrera till Amerika. Hela familjen emigrerar och de hoppas på att komma till ett svenskt settlement i Nebraska. Men de kommer för sent. All jord är redan tingad. Olof och hans barn sökte sig vidare till ett annat området, ett irländskt settlement som hette O´Neill, och där slog de sig ned. - De närmaste åren lyckades Olof och hans äldste son bygga upp en vacker lantgård. De odlade upp bördig mark och kom att klara sig väl i det nya landet.   Olof kom aldrig hem till Sverige igen. Han dog 1911 vid 85 års ålder efter att ha ridit in till stan i vinterstorm. Olof var Torbjörn Malms farfars fars morbror och idag har Torbjörn kontakt med flera av Olofs ättlingar i USA.   Sveriges arrendatorer hade sämst villkor i hela Europa Olofs svåra tillvaro som arrendator berodde på att det, när han levde, egentligen inte fanns några lagar och regler som satte gränser för hur arrenden skulle se ut. Det berättar Mats Olsson som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och som studerat arrenden bakåt i tiden. Han känner till Olofs historia, som han menar är osedvanlig olycklig. - Han hade otur eftersom han förlorade tre olika arrendekontrakt under 1800-talet. Det ser ut som att hans liv slås i spillror. Men förhållandena för arrendatorer var svåra vid den här tiden, för det fanns ingenting som reglerade deras rättigheter. Det enda som fanns var det som stod i kontraktet med jordägaren, resten var godtycke, kommenterar han. Möjligheten att arrendera, och bruka någon annans jord har funnits väldigt länge däremot är begreppet arrendator ganska nytt. - Om man med arrende menar riktiga fungerande kontrakt mellan två likvärdiga parter så är det en ganska sen konstruktion som i praktiken uppstår först i slutet av 1800-talet. Innan dess, från 11-1200 talet redan, fanns det mer feodala arrenden då arrendatorn var underordnad jordägaren. Arrendatorerna kallades då landbor, och de kunde lyda under kronan eller adeln. - De som lydde under adeln kallades senare för frälsebönder och kom att leva under fruktansvärt otrygga förhållanden, säger Mats Olsson. - Det är först under 1700-talet som vi finner skrivna kontrakt, och de kan ha formuleringar som handlar om att landbon ska tillträda vid en viss tid, han skulle utföra dagsverken på adelsmannens huvudgård när jag kallar, och i övrigt visa lydighet inför herrskapet. Först från 1800-talets mitt började kontrakten reglera hur många dagsverken som arrendatorn skulle göra och hur länge kontraktet skulle gälla, men fortfarande var alltsammans bara en fråga om vad jordägaren och arrendatorn kom överens om. Det fanns ingen juridik, inga lagar, som stadgade hur förhållandet mellan de två parterna skulle vara. - Den lagliga regleringen låter vänta på sig till 1900-talet säger Mats Olsson. Det enda som fanns reglerat var det som kallas Laga Fardag och det var den 15 mars året efter man blev uppsagd. Blev man uppsagd var det datumet då man måste ha flyttat. I det svenska samhället, som var reglerat i varje liten detalj, så var alltså det mest grundläggande av allt, alltså frågan om hur jorden skulle brukas, inte omfattat av andra regler än dem som handlade om själva äganderätten. Mats Olsson tror att det kan bero på att de svenska självägande bönderna var så starka. Sverige är ett särfall när det gäller arrendatorernas svaga ställning, menar han. - Alla länder i Europa som har haft godssystem och arrendatorer, utom Sverige, har haft en jordreform med rätt till friköp och omfördelning av jordägandet. -Att det var så tror jag beror på en paradox, säger Olsson. - Eftersom vi hade en relativt stor självägande bondeklass så var det deras intressen som stod i fokus och arrendatorernas intressen har glömts bort. Under 1800-talet var det tuffare att vara arrendator i Sverige än i andra europeiska länder. - Under 1900-talets gång kommer gradvis en reglering men den är hela tiden på jordägarnas villkor eftersom vi aldrig får rätt till friköp så som arrendatorerna fick i Tyskland, Danmark, Finland. - Det som förändrades till det bättre var att det blev svårare att arrendatorer under 1900-talet. Det har hänt i den svenska historien att arrendatorer försökt strida för att få äganderätt till den jord de brukade, precis som skedde i andra europeiska länder. Vid de tillfällena kan man se att det finns vissa jordägare som är extra illa sedda av arrendatorerna. Mats Olsson berättar om den så kallade frälsebonderörelsen på 1770-talet då man på vissa gods gick så långt att man vägrade att utföra dagsverken. På 1811-talet inträffade ett uppror, som egentligen startade som en protest mot utskrivningar till militären men som snart blev ett allmänt uppror mot adel och präster. Det sista stora upproret inträffade på 1860-talet och kallades Den Tullbergska rörelsen då arrendatorerna krävde att få köpa loss jorden. Upproret misslyckades eftersom det ju inte fanns någon lag som stödde deras krav. Det var äganderätten till jorden som var reglerad i lag, och adeln hade särskilda privilegier i jordägandet som i så många andra fall. - Från och med 1700-talets början så definieras all jord som adeln äger som perfekt, privat äganderätt i deras hand, berättar Mats Olsson. I adelsprivilegierna så som de formulerades av kungen 1723 står det Vad han gör med sina gods bryr jag mig inte om. Adelsmannen hade rätt att göra sitt gods så nyttigt han kunde och i det ingick att han fick lov att avhysa arrendatorer och göra precis vad han vill med det. Om jordägaren och arendatorn var överens kunde arrendatorn sitta kvar på jorden länge, och kanske kunde nästa generation till och med ärva arrendet. Men under 1800-talet blir det allt fler jordägare som drar in sin mark för att driva den själv, i storjordbruk. - Under 1800-talets gång så avhystes ungefär hälften av arrendatorerna från de gårdar de drivit, säger Mats Olsson. När det inte blev några dagsverken gjorda behövde man ju ny arbetskraft. Därför infördes statarsystemet, som innebar att man anställde lönearbetare på gårdarna. Man skulle kunna tänka sig att det var de gamla frälsebönderna som blev statare på sina gamla marker, men så enkelt var det inte. - Jag har studerat detta och det är sällan som någon arrendator tar tjänst som statare på den jord han själv brukat. De försökte ofta flytta, det har nog något med stolthet att göra, gissar Olsson. -Däremot så ser man ofta deras söner och döttrar som statare. Det finns inga noggranna studier på hur arrendesystemen skilde sig i olika delar av landet. Men man vågar ändå säga, menar Mats Olsson, att på de ställen där adeln var stark var det tuffare att vara arrendator. Skåne, Halland, Sörmland, och Stockholmstrakten var exempel på sådana områden, och där bröts också arrendekontrakten i stor skala i mitten av 1800-talet. - I Brännkyrka socken till exempel avhyses varenda arrendator under den här perioden, och det finns inte en enda småbonde kvar - all jord läggs under stordrift, säger Mats Olsson.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: David Rasmusson och Peter Öberg  slaktband@sverigesradio.se

Fyrverkerier, nyårsafton, plötsligt i Vinslöv, tidsfördriv, NFH och Davids hat mot viraltomtarna. Medverkande: Martin Soneby, Fritte Fritzson, Nisse Hallberg, David Sundin

Efter mer än 30 år på samma vårdcentral slutar han och tar sig an nya uppdrag. Vårt samtal med Lars Banke handlar om en del ångest för att sluta, framtiden för de skånska vårdcentralerna och den där läkarbristen som alltid tycks råda. Programledare: Malin Nilsson och Maria Dietrichson.

Vad var det som förvandlade privatpersonen Norma Jeane Baker till superstjärnan Marilyn Monroe (1926-1962)? Jo, visst hade hon både karisma och en kropp som var få förunnat. Men hon hade också kunskap om hur hon skulle använda sig av smink, färga håret - och, naturligtvis, klä sig - för att uppnå maximal Marilyneffekt. I veckans STIL ska vi med andra ord inte tjata om hennes privata liv och trassliga kärleksaffärer, utan istället ägna oss åt den förvandlingsprocess som kom att få henne att glänsa som ingen annan stjärna i Hollywood. Nästa år är det femtio år sedan hon avled, vilket är anledningen till att ett nytt intresse för Marilyn Monroe börjar bubbla upp. Snart har till exempel filmen My Week with Marilyn premiär. Det är en dramatisering av den besvärliga filmatiseringen av The Prince and the Showgirl. I filmen gestaltas hon av Michelle Williams, som man i höst kunnat se som en blonderad Marilyn på en oändlig mängd modemagasinsomslag, som både Vogue och Elle. Nästa år är det dags för Naomi Watts att förkroppsliga Marilyn Monroe i en filmatisering av Joyce Carol Oates roman Blonde. Och flera nya böcker om Marilyn Monroe har publicerats. Bland annat ett par som – till skillnad från många andra – tar upp just de attribut som hjälpte till att skapa henne. Bland annat fotoboken Metamorfoser, och så boken Dressing Marilyn, How a Hollywood Icon was Styled by William Travilla. För lite mindre känt, än mycket annat när det gäller Marilyn Monroe, är att hon hade en speciell kostymör, och hans namn var William Travilla. Han brukade säga att Marilyn Monroe hade ”de bästa brösten i Hollywood”, men inte av den anledning man kan tro. I programmet berättar vi mer om det. Vi berättar också mer om William Travilla och de klänningar han skapade. Vi har alla sett dem. Det var han som gjorde den rosa med matchande långa handskar som Marilyn Monroe bär då hon sjunger Diamonds Are a Girl's Best Friend i filmen Herrar föredrar blondiner (från 1953). William Travilla ligger även bakom den vita klänning som fladdrar kring Marilyn Monroes ben i filmen Flickan ovanpå (1955), en klänning som blev en av de mest kända i filmhistorien.  Vi har även träffat en svensk kostymör som kallats för ”Sveriges Dior”, Svenbörje Gaborn heter han. Han har haft ett eget modehus i Stockholm, gjort kostymer för Gösta Bernhard och Stig Bergendorff, designat för Dramaten och följt med Sarah Leander på turnè. I dag är han 95 år och bor i en liten lägenhet i Vinslöv, i Skåne. Vi får även höra vad en mask kan göra, det vill säga en sådan man bär. Hur får man till blonda lockar? Och hur bemästrar man konsten att skriva dagbok? Det får vi också veta. Veckans gäst är Karolina Ramqvist, författare och journalist.

I veckans Kino rör vi oss bland original och kufar i landets södra delar - både i dokumentärer och i spelfilm. Dokumentären "Plötsligt i Vinslöv" från 1999 har blivit en oväntad kultfilm. Den har en egen fanclub på nätet, och är en av SVT:s absoluta storsäljare på dvd. Nu har regissörerna Malin Skjöld och Jenny Bergman återvänt till den lilla orten i Skåne och gjort uppföljaren "Plötsligt igen", en film som bland annat skildrar mediahypen kring Vinslöv, och hur många av dokumentärens huvudpersoner blivit lokalkändisar. För någon vecka sedan var det galapremiär i Vinslöv för uppföljaren och Kino var på plats. I en annan del av Skåne verkar nollbudgetfilmaren Henrik Möller. I dagarna kommer hans samlings-dvd "Kaninhoran" ut, en samling filmer om Malmös solkiga baksida. Här finns psykotiska dagboksanteckningar, våldsamma animerade filmer och självironiska beskrivningar av idyllisk sunk. Följ med till Sevedsplan, Rasmusgatan och Nydala - till bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö, som en av Henriks filmer heter. Dessutom tar vi bron över till Danmark för att se hur dansk film behandlar sina jylländska original, som i den sverigeaktuella thrillern "Fräls oss ifrån ondo" som ger uttrycket white trash ett väldigt danskt utseende. Och hälsar på hos "Tit for Tat", Helan och Halvan sällskapet i Köpenhamn i Lars Lönroths kalssiker om "Lyckliga Schweizerostar". Programledare: Roger Wilson.

Predikan av Titus Svensson (42 min slutet saknas)Text: Luk 10: 23-37