Podcasts about saknad

Vid den här tiden på året tänker vi extra mycket på dem som inte finns med oss längre, på dem vi saknar i våra liv. Vi hedrar och minns våra nära och kära! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi hör lyssnarnas fina historier och minnen och tänder radioljus för föräldrar, syskon och barn. Alla älskade och saknade!

Sportbladet Allsvenskan gästas av AIK:s tidigare huvudtränare Andreas Brännström, som pratar om sin tid i klubben och vad han ångrar mest. Dessutom drömmar om ett nytt utlandsäventyr, vilken som är hans största besvikelse hittills i karriären och vad som väntar härnäst. Programledare: Oskar Kiisk.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns något negativt laddat kring att vara nostalgiker idag. “Det var bättre förr” säger vi bara ironiskt menat och att vara konservativ är inte direkt något positivt i vårt land.Vilken tid är det då egentligen vi menar när vi antyder att det var bättre förr? Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och en av författarna till boken “Saknad: på spaning efter landet inom oss”, är en av dem som har forskat kring ämnet.I avsnitt 156 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med statsvetare Katarina Barrling om varför vi i Sverige gärna sätter etiketter på allt, att tiden vi saknar är den när världen var förutsägbar och att Sverige nu befinner sig i en existentiell kris.Bokrekommendationer:Drömmar om rosor och eld - Eyvind JohnsonÄr svensken människa - Henrik Berggren, Lars Trädgårdh Dikten “Vårens tid” - Verner von Heidenstam“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag kommer slutbetänkandet från den första svenska sanningskommissionen, om övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset till följd av Sveriges assimileringspolitik. Vad betyder det för kultur och uttryck? P1 Kultur rapporterar direkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. VÅR REPORTER HELENE ALM MED GÄSTER UR KULTURLIV OCH HISTORIAUnder en tio timmar lång manifestation, som börjar i Pajala och sedan sprider sig till Dramaten i Stockholm och sedan tillbaka upp till Norrbotten och Pajala, kommer berörda skådespelare och andra kulturpersoner att berätta, sjunga och dikta. Bland många som vi kommer att få höra på plats i Pajala finns Erling Fredriksson, chef för Tornedalsteatern som nu utropar sig till nationalscen, och 21-åriga sångerskan Klara Pasma. Dessutom intervjuar vår reporter Jenny Teleman skådespelaren Lo Kauppi, vars släkt kommer från Tornedalen och som uppträder på manifestationen i Stockholm.VI HAR TRÄFFAT DANSKA LONE SCHERFIG PÅ STOCKHOLMS FILMFESTIVALFrån Pajala flyttar vi oss till Stockholms pågående filmfestival - och Chile. I en liten chilensk gruvstad på 1960-talet utspelar sig nämligen danska regissören Lone Scherfigs film ”Filmberättarskan”, som handlar om en kvinna med ett ovanligt yrke, med den politiska turbulensen som bakgrund. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat henne för en intervju.NU KOMMER EN UKRAINSK KLASSIKER - SOM FÖR 30 ÅR SEDAN FÖRUTSÅG KRIGETFörfattaren Jurij Andruchovytj skrev 1993 boken ”Moskoviaden” - som i dagarna utkommer i svensk översättning. Den var på många sätt profetisk. Vår reporter Fredrik Wadström, även programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland, har läst den.ESSÄN: OM FÖRFATTAREN MAJKEN JOHANSSONS LIVSVIKTIGA BOKSTAV”Finns S, så finns Gud. Finns Gud, så finns S.” skriver poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson i en anteckning. Man kan läsa in mycket i denna konsonant som svävar genom hennes diktning; Sorg, Saknad, Suktan. Där finns även en människa på samma bokstav med ett sorgligt öde. Litteraturvetaren Paul Tenngart tränger in i världen bakom s:et. I inslaget hörs en snutt av låten Après toi, Eurovision-vinnaren 1972, som framförs av Vicky Leandros. Producent för OBS är Olof Åkerlund vid Sveriges Radio i Malmö.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Allhelgonahelgen ligger framför oss, och vi tänker kanske lite extra mycket på dem som inte finns med oss längre, på dem vi saknar i våra liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Det blir många känslomässiga samtal i kvällens program. Bland annat hörde den gamla radiovännen Rebecca Vinterbarn Dyvling av sig och berättade en fin historia om sin mamma som hade lite svårt att göra sig förstådd som upplänning i Skåne.Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där får vi veta att Anna tagit Disney-kursen i mexikansk kulturhistoria. Oj vad vi kan lära oss!

Wow! Jag gjorde det igen! Jag levererade! Och jag vet att ni är med! Behöver inte skriva nåt mer här eller hur? Det är ingen som läser här egentligen va? Nej. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får var tionde svensk tonårsflicka läkemedel som dämpar deras känsloliv och tros orsaka ökad självmordsrisk, trots att det saknas evidens för att de hjälper mot depression hos barn och ungdomar. Riktlinjerna från Socialstyrelsen för antidepressiva läkemedel har skrivits av två läkare som haft uppdrag av läkemedelsindustrin, skriver barnpsykiatern Göran Högberg som begärt ut jävsdeklarationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för den första delen av en efterlängtad intervju med Louise Tjernqkvist – Sofias nervsystems-coach sedan ett antal månader tillbaka! Ända sedan i höstas har Sofia jobbat ihop med Louise, inte bara för att få hjälp med sin SIBO, utan även med sin hälsa på ett ännu djupare plan. Ett arbete bakom kulisserna som vi sparat till podden! I första avsnittet börjar vi som vanligt med the basics! Vad fick Louise, en f.d. OS-atlet, att vilja jobba med hälsa genom just nervsystemet (kombinerat med funktionsmedicin)? Många av Louise klienter har nämligen gjort det mesta rätt på pappret, ändå krånglar deras mage, de har ångest eller känner sig nedstämda, har kanske autoimmuna sjukdomar. Kanske är det en pusselbit som saknas? Louise vill nämligen hjälpa oss att få ihop kroppen och huvudet – där nervsystemet är bron mitt emellan. På vilka sätt kan nervsystemet vara dysfunktionellt, hur påverkar fight, flight och freeze-responserna oss, vad klassas som ett trauma (ledtråd: fler saker än du tror!), hur påverkar vagusnerven maghälsan, och hur kan vi ersätta en del av våra mer destruktiva snuttefiltar med bl.a. somatiska övningar? De flesta av oss har nog, av många olika anledningar, hamnat i det Louise nämner som ”Too much too fast, eller too little for too long”. Så vad kan vi göra för att ta oss ur det och låta nervsystemet känna sig tryggt igen, oavsett om vi ”fastnat” där p.g.a. tidigare händelser i livet, eller är mitt i det just nu? (Lyssna till slutet för att själv uppleva hur en somatisk övning kan ge direkt respons på nervsystemet!). Om två veckor släpper vi del 2 av intervjun, där vi går mer in på nervsystemsarbete i praktiken, bl.a. genom att dela Sofias erfarenheter av att ta hjälp av Louise. Har ni frågor kan ni som vanligt kontakta oss på dm/pm eller maila oss på halsohormoner@gmail.com.

I oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän. I sökandet efter honom hittas kvarlevor från någon helt annan. Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.Hittar kvarlevor från en annan personMen i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?Reporter: Alexander Gagliano Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

I detta avsnitt delar Anna med sig av en del av sitt liv. Att vi alla på olika sätt får vara med om händelser, som vi både kan och inte kan påverka. Hur det var för henne att mista sin pappa i Estonia-katastrofen, och hur hon hanterade sin sorg och saknad. 

Johan Bendjelloul och Josefin Johansson som både vunnit På spåret tillsammans och dessutom spelat in tysk europop ihop, pratar om det som känns extra svårt just på julen; om sorg och saknaden av dem vi älskar.

Vi rapporterar om saknad information, föreslår relevans för föreläsare, boostar en blogg, radar upp bilder och länkar omdirigeringar.

Allhelgonahelgen ligger framför oss, och vid den här tiden på året tänker vi extra mycket på dem som inte finns med oss längre, på dem vi saknar i våra liv. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.I programmet berättar Johan om saknade efter sin mormor Anna-Lisa som han stod väldigt nära, han minns särskilt kortleksstunderna hemma hos henne, Nahid saknar sin pappa som nyligen gick bort i Iran, de ringdes varje dag innan han dog hon önskar hon kunde ringa honom idag. Per minns sin man, guldsmeden Ulf som gick bort tidigare i år.I extramaterialet berättar Adam om saker han fått ärva som minne av sin farmor och farfar, och Hanna har nyligen fått läsa brev hon skrev till sin farmor som liten.

Statsvetarna Katarina Barrling och Cecilia Garme reser i sin nya bok "Saknad - på spaning efter landet inom oss" i tid och rum för att försöka förstå varför ett vidsynt land som Sverige har så svårt att hantera förändringar som har med människor att göra.

Sergeanten i de luftburna styrkorna, fallskärmsjägaren Pavel Filatiev, deltog i invasionen med 56:e luftlandsättningsbrigaden i de luftburna styrkorna, VDV. Han berättar i sina memoarer ”ZOV” hur det var att delta i kriget i Ukraina. Och hans historia visar på en rysk stat och armé med omfattande problem med nepotism, korruption och inkompetens.  Omotiverade och oinformerade soldater. Saknad, trasig eller föråldrad utrustning.

Gänget gästas av Dr. Katarina Barrling och Dr. Cecilia Garme som är bokaktuella med Saknad: På spaning efter landet inom oss.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Saknad handlar om hur en stor invandring på kort tid har förändrat Sverige i grunden, vad folkhemmets försvinnande skapar för känslor hos dem som bor här och vad som händer med människorna som måste tiga om dem. Det är en berättelse om att förlora något man kanske inte ens visste att man hade. Varför har ett land som betraktar sig som tolerant, vidsynt och framtidsinriktat så svårt att hantera förändringar som har med människor att göra? Katarina Barrling är docent i statsvetenskap och verksam som forskare vid IPF. Cecilia Garme är doktor i statsvetenskap, politisk journalist och moderator. Köp boken här: https://www.adlibris.com/se/bok/saknad-9789180021296 Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se  Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gänget gästas av Dr. Katarina Barrling och Dr. Cecilia Garme som är bokaktuella med Saknad: På spaning efter landet inom oss.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Saknad handlar om hur en stor invandring på kort tid har förändrat Sverige i grunden, vad folkhemmets försvinnande skapar för känslor hos dem som bor här och vad som händer med människorna som måste tiga om dem. Det är en berättelse om att förlora något man kanske inte ens visste att man hade. Varför har ett land som betraktar sig som tolerant, vidsynt och framtidsinriktat så svårt att hantera förändringar som har med människor att göra? Katarina Barrling är docent i statsvetenskap och verksam som forskare vid IPF. Cecilia Garme är doktor i statsvetenskap, politisk journalist och moderator. Köp boken här: https://www.adlibris.com/se/bok/saknad-9789180021296 Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se  Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Ibland läser man böcker vars resonemang känns både självklara, men samtidigt helt nya. Så är det att läsa Saknad – på spaning efter landet inom oss (Mondial). Cecilia Garme och Katarina Barrling är båda statsvetare i grunden, men alla fördomar om detta yrkesskrås tråkighet kommer på skam. Detta är en poetisk skildring av saknaden efter det Sverige som nyss fanns, om den känslokorridor som förpassar denna saknad till marginalen, om hur fullt naturliga reaktioner stämplas som “fula”, varför optimister ses som mer förnuftiga i Sverige även när de får fel gång på gång, och hur boende på vissa orter – där den demografiska förändringen varit särskilt drastisk – kan känna hemlängtan fastän de är hemma. (Jag skriver också på en text med utgångspunkt i boken.)Några länkar till dagens avsnittHenrik Berggren och Lars Trägårdh – Är svensken människa? – gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedts 2006)Merle Haggard – In The Good Old Days (When Times Were Bad)Astrid Lindgren – Fattig bonddrängPer Myrberg – Trettifyran (1964)Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

På kort tid har Sverige genomgått stora förändringar. Det skapar en saknad hos många svenskar, efter ett folkhem som inte längre finns. Är den känslan pinsam? Och varför vill Nationalmuseum dekonstruera Anders Zorns verk Midsommardans? Gäster: Katarina Barrling och Cecilia Garme aktuella med boken Saknad. På spaning efter landet inom oss, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Dessutom den sedvanliga inrikespolitiska spaningen – borde M och S gå ihop i en samlingsregering? Programledare: Nina Solomin.

Känslan av saknad har låg status i Sverige. Här ska man blicka framåt och inte tänka på det gamla. Men att beklaga vad som försvunnit är ändå vad många människor gör. Det konstaterar Katarina Barrling, docent i statskunskap, och den politiska journalisten Cecilia Garme i den nya boken Saknad. I den stora invandringens spår har Sverige på kort tid gått igenom omvälvande förändringar, men konsekvenserna skiljer sig starkt åt från plats till plats. Synen på invandringen och dess konsekvenser handlar därför i hög grad om perspektiv och erfarenheter, och när vissa erfarenheter negligeras eller nedvärderas kommer besvikelsen och spänningarna att växa. Vårt offentliga samtal handlar vanligtvis om verktyg och insatser, men nu befinner vi oss i ett läge där eliternas lyhördhet, respekt och vilja till dialog kommer att vara minst lika viktiga som deras åtgärdsförslag. Katarina Barrling och Cecilia Garme samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Författaren Ann-Luise Bertell samtalar med Yukiko Duke om sin bok Glöm bort din saknad (2022), som tillsammans med Heiman (2020) och Vänd om min längtan (2018) utgör trilogin om en familj desillusionerade österbottniska återflyttare i efterkrigstiden. ”Den här gången handlar det om dottern Marlenes perspektiv, hennes röst ville höras”, säger Bertell. ”Jag ville undersöka skillnaden i verklighetsuppfattningen och minnen mellan generationerna, och huruvida det finns något i ens kropp eller själ som lever vidare från ens äldre släktingar.” Bertell och Duke talar också om de gamla kvinnornas roll i byasamhällena, hur de hjälper de yngre att hitta sin väg i livet när man känner sig komma från ”ingenstans”. De talar om hur längtan bort efterträds av saknaden tillbaka, och om oväntade relationer som kan bli viktiga. ”Jag har en väldigt nära kontakt till den här fantasivärlden. Jag älskar att befinna mig i det där kreativa, det är mitt livs elixir, både teatern och skrivandet”, säger Bertell som också är chef för Wasa Teater. Duke noterar att Bertells stil väcker bilder och många har också velat se böckerna som film. En dramatisering av Heiman är på kommande, avslöjar Bertell.

Vi fortsätter med våra After Talk avsnitt, där vi i olika podcastavsnitt bjuder in människor som pratar kring de ämnen som vår Youtube videoserie (Edu Orten Berättar) nämnt! ⁣ Vi är tillbaka med favoriterna Sumaya & Ladan från Tenstaflickorna och denna gång pratar vi alla om temat ''Saknad''!⁣ Vad är saknad egentligen? Måste den känslan vara jobbig eller kan den även bra och motivera oss? Vet vi verkligen vad vi saknar, eller tar vi det föregivet? ⁣ Barndomen, högstadiet, familj och mycket mer pratas det om, vi tackar dessa underbara tjejer och hela Tenstaflickorna som vanligt för ett otroligt avsnitt! Missa även inte deras medverkan i videoserien!

Den populära influencern Emma Lind är spårlöst försvunnen efter att hon tagit farväl av sina följare i ett mystiskt klipp på Instagram. Polisens utredare Gunnar och privatspanaren Nadja undersöker försvinnandet och börjar inse att Emma inte är den hon utgett sig för att vara.Lyssna på Saknad hos Acast eller där du hittar dina poddar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Acast tipsar om podcasten Saknad: Följarna, en poddthriller i 8 avsnitt. Den populära influencern Emma Lind är spårlöst försvunnen efter att hon tagit farväl av sina följare i ett mystiskt klipp på Instagram. Polisens utredare Gunnar och privatspanaren Nadja undersöker försvinnandet och börjar inse att Emma inte är den hon utgett sig för att vara.Lyssna på Saknad hos Acast eller där du hittar dina poddar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

JLC och Acast tipsar om Saknad: Följarna, en poddthriller i 8 avsnitt. Den populära influencern Emma Lind är spårlöst försvunnen efter att hon tagit farväl av sina följare i ett mystiskt klipp på Instagram. Polisens utredare Gunnar och privatspanaren Nadja undersöker försvinnandet och börjar inse att Emma inte är den hon utgett sig för att vara. Lyssna på Saknad hos Acast eller där du hittar dina poddar.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/mellanhimmelochjord.

Allhelgonahelgen ligger framför oss och det är den tiden på året när vi tänker extra mycket på dem som inte finns med oss längre, som har lämnat jordelivet och som vi saknar.

Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat? Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka. Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen? Reporter: Alexander Gagliano Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

SKRÄCKSTUNDEN – Avsnitt 9: Alma, en saknad vän.Veckans avsnitt är en enda lång berättelse skriven och inskickad till mig utav en lyssnare. Jag hoppas veckans längre avsnitt ger ett extra lyckorus för er som gillar och vill ha långa avsnitt. =DBerätta som vanligt gärna vad du tycker om avsnittet på mina sociala medier, länkar finns här nedanför...Skulle du vilja stötta poddens framtid så att jag kan fortsätta göra det jag gör och fortsätta släppa 1 avsnitt varje vecka? Isåfall lämnar jag här en länk till en sida där man kan donera en slant tillpodden som hjälp och stöttning. Det är såklart helt frivilligt men det skulle uppskattas mycket:https://www.buymeacoffee.com/gejitiTack!Jag hoppas ni gillar avsnittet och glöm som vanligt inte bort mina sociala medier.Länkar finns här nedanför...(Nytt poddavsnitt varje fredag!) Vill du dela med dig av en berättelse? Kontakta mig:https://www.instagram.com/skrackstunden/Skräckstunden eftersnack:https://www.facebook.com/groups/115018803803880 skrackstunden@hotmail.com (Glöm inte att skriva om du önskar att vara anonym.)MUSIK I AVSNITTET:Epidemicsound.comVisitors In The Night by Rafael Krux.Link: https://filmmusic.io/song/5304-visitors-in-the-night- License: https://filmmusic.io/standard-license TACK FÖR ATT DU HAR LYSSNAT & LÄMNA GÄRNA EN RECENSION!

Tio år har gått sedan den ödesdigra dagen då Sverige förlorade en av sina största hockeyprofiler, Stefan Liv. I dagens specialavsnitt träffar Hockeystudions Tomas Ros HV71-ikonen Johan Davidsson, en nära vän till Liv, för ett känslosamt möte där de minns hockeystjärnan.

[Entering sector] [Language package updated] ¢} ¦¦¬§¶°3÷£A"&O0@ Flertalet parter förespråkar vapenvila. Detekterar spänd stämning överlag. Artighetsfraser inledda. {~99%¥;FÇ Rörelsemönster ej detekterat i mänsklig databas. Rörelsemönster ej detekterat i xenologisk databas. Avvikande gruppmedlem ej lokaliserad. Atmosfäriska tachyonpartiklar upptäckta, når kritisk massa inom snar framtid. ^^^('_')b3*| Åtgärder bör tas omgående för att undvika temporal distress. Subjekt 'C-H'/huvudoperatören ackompanjerar xenologiska livsformer för att finna en lösning. Saknad individ ej längre saknad, och tydligen ej längre omtyckt. Hotfull situation, nivå [3]. Tumult. Osäker utgång. Potentiell scenarioorsak funnen. Aktiverar situationslösningsprotokoll för samtliga. Audiell utgång av resolution tillgänglig. [Deactivating external systems] [Shutting down]

Följ med till Kullens fyr på valborgsmässoafton. Vid Kullabergs dramatiska natur och i ljuset av fyrens sken över Kattegatt reflekterar vi över vårens ankomst. Gäster är Brita Björs, folkmusiker och artist, Harald Roos, läkare och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI, i ett samtal om längtan, rörelse och hopp. Programledare, Anna Hanspers. P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Lyssna till kapitel 33 från Niklas Piensohos bok "100 dagar med Jesus". Andlig övning till dag 33: Vad är din sorg och saknad här i livet? Vad händer om du tar din sorg till Jesus? Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Det här är tiden på året när vi brukar sända en extra tanke till dem som inte finns med oss längre. Idag handlar Kvällspasset om att minnas dessa älskade och saknade personer. I podden får vi återigen höra Sveriges Radios (troligen) längsta jingel när poddens alldeles egna USA-korrespondenter lämnar rapporter från andra sidan Atlanten inför nästa veckas presidentval.

Kalle och Göran, två pojkar som gick till sjöss på 50-talet och inte hörde av sig förrän många år senare. Kalle ville se vad som fanns söder om Södertälje, Göran ville slippa sin pappa. En dokumentär om pojkar, söner, pappor och äkta män, om främmande hamnar och de stora haven. Ett program från 2000 Reporter: Rikke Houd Producent: Ylva Lindgren

En av Sveriges stora kulturpersonligheter och en mångsidig artist. Släppte i maj boken Vardagar 3, som bygger på hans dagbok från 2019 och är den tredje boken i en serie. Hade en inplanerad konsertturné i sommar som fått ställas in på grund av coronapandemin. I den bransch som kallas livet - Saknad är vad jag känner den här sommaren. Däremot kommer jag inte att sakna midsommarafton själv på hotellrum, inte resorna, egentligen inga hotellrum alls. Men bandet, crewet och publiken förstås, det säger Ulf Lundell i sitt Sommar. Hela hans Sverigeturné har ställts in på grund av coronan.  - Jag är 70+, riskgrupp. 70 sägs vara det nya 50 eller 40. Eller till och med det nya 20. Det stämmer bäst tycker jag. Vid 20 är man av med tonåren och vid 70 är man av med hela livsstöket, utom minnena som skriker från backspeglarna förstås. Men man får slå av dom, eller bara vika in dom. Ulf Lundell läser ur en dagboksanteckning: - Målat hela dan. Hög tröskel till ateljén, men väl där kan jag komma in i en slags trance. Det blir vad det blir.  Överge aldrig en bild, det är mitt motto, vad det än gäller, inte bara måleri.  Han ser tillbaka på examensdagen från realskolan i Nacka när han och två andra visades ut bakvägen. Läraren hade bestämt sig under natten: - Mina föräldrar var nog rätt skärrade, ingen sekreterare, ingen ingenjör. Ingen grå mössa. Jag såg den där läraren sen, han med nattånger, som underkände oss tre bakvägsvandrare. Och tänkte så småningom, efter vrede och upprördhet och nederlag, att han kanske gjorde det enda rätta. Jag lånade, snarare stal, min systers lilla Facit Privat sen, och började skriva på allvar, 17 år, och för mej verkliga drömmar började blomma ut.  Med en blinkning till Frank Sinatra som hade svårt att sälja biljetter på en folkparksturné i Sverige 1953 och som året efter fick en Oscar för bästa biroll, säger Ulf Lundell. - Det är ups and downs i vår bransch. Och i den bransch som kallas Livet. Om Ulf Lundell Ulf Lundell är musiker, författare, bildkonstnär, 70 år. Född och uppväxt i Stockholm. Bosatt på Österlen. Tidigare Sommarvärd 1982, 1983, 1985 och 2007. En av Sveriges stora kulturpersonligheter och en mångsidig artist. Släppte i maj boken Vardagar 3, som bygger på hans dagbok från 2019 och är den tredje boken i en serie. Hade en inplanerad konsertturné i sommar som fått ställas in på grund av coronapandemin. Skivdebuterade 1975 med Vargmåne och skrev den mycket uppmärksammade generationsromanen Jack året därpå. Har sedan dess skrivit ett 20-tal romaner och diktsamlingar samt gett ut ett 40-tal album med kända låttitlar som Öppna landskap och Kär och galen. Är även verksam som bildkonstnär. Tycker att koltrasten är melankolins mästare. För längesen en sommar måste jag ställa in en spelning på Hultsfred. En journalist kom till hotellet och ville veta mer. Sjuk sa jag. Och, en inställd spelning är också en spelning. Det skulle jag aldrig säga om en inställd turné. Producent: Marie Nyreröd

Den 31 december 1994 befinner sig den då 16 år gamla Anders Gustafsson på skinnskallelokalen Höder Dart vid Fryshuset. Någonting den kvällen går fruktansvärt fel, och på nyårsdagen 1995, finner man Anders kropp i ett Saltlager några hundra meter från festlokalen.I veckans avsnitt har vi intervjuat Anders mamma, Lilian Gustafsson, som aldrig någonsin kommer att ge upp hoppet om att fallet om Anders kommer att bli löst.Varning: Olösta Fall är en podcast som inte är för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras ett mord.Källor: https://olostafall.wordpress.com/2020/06/04/avsnitt-50-fryshusmordet-en-alskad-och-saknad-sonJingle: Rachel Seow SosaMusik: Pontus Hübner (https://pontushubner.wixsite.com/music)Lilians Facebooksida: https://www.facebook.com/Ringar-p%C3%A5-vattnet-En-resa-fr%C3%A5n-totalt-kaos-till-ett-hyggligt-liv-345398865557702/Polisens sida om Anders fall: https://polisen.se/aktuellt/kalla-fall/2020/januari/fryshusmordet/Boken som Lilian har skrivit heter "Ringar på vattnet", och finns att läsa som e-bok i bibliotekets app Biblio.Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/olostafall/Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/olostafallPrenumerera på vårt nyhetsbrev: https://mailchi.mp/f63f3ebe6354/olostafall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tack för att du lyssnar

Att göra slut med sina föräldrar, om inga andra lösningar verkar finnas hur svårt är ett sådant beslut, någonting vi kanske inte ens pratar om med våra närmaste vänner. Att göra slut med sina föräldrar kan leda till både skam, skuld, ensamhet, tystnad och saknad. Saknad över den mamma man upplever att man aldrig haft, men också för föräldern, saknad över det barn som gått förlorat. VI möter Felicia Feldt som skrev boken Felicia försvann 2012 och som berättar vad som hänt i hennes liv sedan dess, om ny styrka och insikt efter beslutet om att göra slut. Vi möter Mats som blivit slagen och som saknade stöd från föräldern som bevittnade det som hände, Eva som känt sig värdelös och oälskad och vi möter också två mammor Maria och Matilda som berättar om skam, skuld och tystnad i det tabubelagda - att vara bortvald av sitt eget barn. Med är också psykologerna Janu Starke och Liria Ortiz. Hör av er med egna tankar till oss på mailadressen: bobhanssonomlivet@sr.se producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sr.se

Hur känner vi när någon nära dör eller försvinner ur vårt liv? Vad är sorg och vad är saknad? Fontänbubbel diskuterar och definierar begrepp som vi använder i dagligt tal – men som vi kanske inte alltid utforskar på djupet. Vad innebär det att inte gråta på familjemedlemmars begravningar, men

Den 8 januari 2012 cyklar en skäggig man, iförd regnbyxor, iväg från sitt hem i byn S:t Olof på Österlen. Sen är han spårlöst försvunnen. Två månader senare hittas en cykel nedanför Stenshuvud. Han var känd för att kunna cykla långa sträckor. Ibland så långt som 10 mil, och han hade flera gånger efterlysts och hittats av polisen. Denna gång är han spårlöst försvunnen.  Drygt två månader senare, en lördagseftermiddag i mars, ringer det till polisens ledningscentral. Det är en rädd och upprörd röst. Personen har vandrat nere vid havet i nationalparken Stenshuvud utanför Kivik och där mellan de stora stenarna nere vid vattnet - hittat en livlös kropp. En bit bort ligger en cykel. Det här är berättelsen om Gunnar Nilsson. En P4 Dokumentär av Linda Evereus / P4 Kristianstad  linda.evereus@sverigesradio.se Programmet är gjort 2012.

Vi bläddrar bland alla frågor och pratar om hur det är att inte tycka om hela sin kropp, smärtan som en av våra kompisar upplever i att inte få kärlek och förståelse från en förälder och vad är egentligen en personlighet undrar vår yngsta (?) lyssnare? Något man kan ändra, justera och träna eller något man föds med?Av och med: Mia Törnblom & Christina StielliProducent: Benjamin Andrée, Prodcaster AB See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 84-åriga finlandssvenska författaren Märta Tikkanen är mer aktuell än nånsin då klassikerna Män kan inte våldtas och Århundradets kärlekssaga ges ut på nytt och når nya generationer läsare. I somras kom Märta Tikkanens brevbiografi Måste försöka skri-. Vad står titeln för ... måste försöka skri-va? Eller skri-ka? Det är i alla fall en bok med författarens brev till kollegorna i Sverige, Birgitta Stenberg och Åsa Moberg. I brevväxlingen kommer många ilskor fram. Över det njugga mottagandet av hennes böcker i Finland; att alltid vara den balanserande som fått skriva i smyg om nätterna. Nu är Märta Tikkanen 84 år och kan sen länge skriva när hon vill. Katarina Wikars åkte till Helsingfors och träffade Märta i soffan där hon en gång satt och skrev Århundradets kärlekssaga. Det blir ett samtal om vännerna på andra sidan viken och skapandet som överlevnad. Om att plocka åt tystnaden. Om rivalitet och andras priser. Saknad och glömska. Och hur det känns att ha en egen fanclub sent i livet. En kortare version av reportaget sändes i P1 sommaren 2019. Programledare: Marie Lundström Reporter: Katarina Wikars Producent: Thella Johnson

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

23.8.2019. Sidekick: Pia-Maria Lehtola. Säsongen börjar! Regnet öser ner. Amazonas brinner. Hetaste juli på 140 år. Thurnberg och de arga männen. Trumpen blev sur och det finns medskyldiga. HD i Sverige har fullt upp med kränkta elever. Claes Andersson och vad vi kan minnas. Vad får man fråga av varandra? I Sverige bor man själv. Sätt hjälmen på och fatta djärva beslut.

I somras kom Märta Tikkanens brevbiografi "Måste försöka skri-", hennes brev till kollegerna Birgitta Stenberg och Åsa Moberg. Om det som var för värdefullt för att talas bort. Måste försöka skri-va? Eller skri-ka? Ända sen sjuttiotalet har Märta Tikkanen sagt sig vilja skriva en hatbok. Och i brevväxlingen kommer många ilskor fram. Det njugga mottagandet av hennes böcker i Finland, att alltid vara den balanserande som fått skriva i smyg om nätterna. Nordisk kvinnohistoria säger hon själv. De var alla medvetna om brevväxlingens betydelse, och ibland mitt i ett telefonsamtal la de på luren  och övergick till att skriva istället, "det var för viktigt för att smulas med vinden". Nu är Märta Tikkanen 84 år och kan sen länge skriva när hon vill. Katarina Wikars åkte till Helsingfors och träffade Märta i soffan där hon skrev "Århundradets kärlekssaga". Det blev ett samtal om vännerna på andra sidan viken och skapandet som överlevnad. Om att plocka åt tystnaden. Rivalitet och andras priser. Saknad och glömska. Och hur det känns att ha en egen fan-club sent i livet. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Hösten 2011 försvinner en känd svensk filmregissör. Men i sökandet hittas skelettdelar från en helt annan person på stranden. De få ledtrådarna leder snart polisen ut i världen. Vem har man hittat? Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka. Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen? Reporter: Alexander Gagliano Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019.

Den nära vänskapen mellan Gunvor Hofmo och Ruth Maier var intensiv men kortvarig. 22 år gammal dödades Ruth i Auschwitz. Eva Ström reflekterar över den starka dikt som Hofmo skrev för att minnas. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz, så lyder ett berömt citat av den tyska filosofen Theodor Adorno. Ändå är det just de poeter som skrev om Förintelsen som har förnyat diktkonsten. Jag tänker förstås inte minst på den Paul Celan, som med sin förtätade poesi gestaltade sitt eget och seklets trauma. Men också Nelly Sachs har Förintelsen som sitt stora tema. Till dessa sällar sig även en norsk poet, Gunvor Hofmo, som levde 19211995. Hofmo var inte själv judinna, men fick ändå sin vardag söndersliten av nazisternas mördarmaskineri. Flera i hennes släkt var politiskt aktiva och internerades av den norska naziregimen, ett par av dem dog i tyska koncentrationsläger. Men det var en annan händelse som främst skulle komma att prägla hennes liv och diktning. 1940 träffade hon den ett år äldre Ruth Maier. På ytan var de olika. Hofmo föddes utanför Oslo och växte upp i arbetarmiljö. Maier var en judisk flykting från en bildad överklassfamilj i Wien. Men de visade sig vara syskonsjälar och blev oskiljaktiga. Ruth var Gunvors universitet, de läste Rilke och Zweig och norska diktare som Olaf Bull efter att Ruth snabbt lärt sig norska. Vi känner Ruths uppväxt, tankar och möten med Norge väl genom hennes efterlämnade dagbok. Där lär man känna en sekulärt uppfostrad begåvad ung flicka, med skådespelar- och konstnärsdrömmar. Hon förälskar sig i både pojkar och flickor, men har också depressiva sidor. Hon finner sig inte tillrätta i sin norska värdfamilj och tiden i Norge är pressande. Resten av hennes familj, mor, syster och mormor, lyckades fly till England och det blir Ruths dröm att få återförenas med dem. Under vårvintern 1941 tas hon in på en psykiatrisk klinik. I jämförelse med Ruth ter sig Gunvor mer sluten. Även hon skriver dagböcker och dikter, men det är inte lika lätt att lära känna hennes mer tystlåtna personlighet som den livliga flickan från Wien. Det är genom skildringarna i Ruths dagbok vi får en konkret bild av henne. Inte minst imponerar Gunvors politiska mod hon protesterar när vännen diskrimineras på grund av sin judiska börd. Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Hur ska man beskriva deras omvälvande och ibland stormiga vänskap? Mycket talar för att det var en förälskelse. Den 9 januari 1941 skriver Ruth om Gunvor i sin dagbok Dagarna blir ljusare när man älskar någon. Men den tvååriga relationen fick ett abrupt slut i november 1942, när Ruth arresterades av norsk polis i en så kallad juderazzia. Hon fördes med skeppet Donau till Stettin, för vidare befordran till Auschwitz, där hon omedelbart mördades i gaskamrarna i december, 22 år gammal. De sista ord som Ruth yttrade till Gunvor kom i ett brev: Varför skulle inte vi lida, när det finns så mycket lidande i världen?  Och så det märkliga tillägget:  bekymra dig inte om mig, jag vet inte ens om jag skulle vilja byta med dig. Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Så här låter det i den första dikten i urvalsvolymen Jag glömmer ingen, i Eva Runefelts och Staffan Söderbloms lyhörda översättning från 2019.                                             Gud, om du ännu ser:                       det finns ingen vardag mer.                       Det finns bara stumma skrik,                       det finns bara svarta lik                         som hänger i röda träd!                       Hör hur tyst det är.                         Vi vänder oss om och går hem,                       men ständigt möter vi dem.                         Allt vi förnimmer i dag                       är de dödas andetag!                         Om vi i glömskan står:                       är det i deras aska vi går.                         Gud, om du ännu ser:                       det finns ingen vardag mer.   När Ruth fördes bort tog Gunvor som sin livsuppgift att bära henne inom sig i en sorgens symbios. Men att försöka härbärgera Ruth och samtidigt ge uttryck för sin sorg blev till sist för mycket för henne. Förgäves försökte hon ge ut Ruth dagbok, vilket bidrog till att hon insjuknade i en svår psykos. I likhet med Paul Celan och Nelly Sachs kom alltså Gunvor Hofmo att tillbringa långa tider på mentalsjukhus. Länge skrev hon inte. Men under den sista sjukhusvistelsen fick hon en skrivvrå och när hon slutligen kunde lämna institutionen så fortsatte hon att ge ut diktsamlingar, men levde isolerat. Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Känsloläget är konstant och konsekvent i hennes lyrik, men för att förstå den förtvivlade kraften i finns det anledning att återvända till Adorno. För vad menade han egentligen när han sa att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz? Det har diskuterats och givna svar finns inte. Jag har tänkt att han menat att det var omoraliskt att forma sitt språk till något slag av estetisk njutning, när en så grundläggande ödeläggande förintande ondska ägt rum. Att det vore barbariskt att förtiga det i poesi som då blir till balsam, eskapism eller kosmetika,  men att det även vore barbariskt att göra det till ämne för sin dikt. Det märkliga är dock som sagt att den poesi som under 1900-talet blivit nyskapande och bestående , som Paul Celans, har Förintelsen som sitt tema. Det förändrade hans dikt, och det förändrade även diktkonsten. Gunvor Hofmos poesi är mindre avskalad än den sene Celans, men dikterna ljuder likaledes  av insikten om avgrunden, och om nödvändigheten i att fortsätta dikta. Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Här finns en rasande brottning med den Gud, hon aldrig kunde släppa. Här finns en förtärande ensamhet, och en ödslig övergivenhet. I de fall man kan ana ljuset i hennes längtan, tycks det stråla från minnet av Ruth. På en fest hade en kamrat till dem vägra att sjunga Härlig är jorden, på grund av det sönderslitande krig som pågick. Då steg Ruth upp och pläderade flammande för att man skulle sjunga sången, för att skönheten och glädjen ändå måste få finnas. Kanske är det denna händelse som ekar i dikten Jag vill hem.   Jag vill se stjärnorna  över nattblank sjö som sjunger, sjunger: Härlig är natten, härlig är dagen, Ingen av dem ska dö!   Jag vill hem till människorna som en blind genomstrålas i mörkret av sorgens stjärnljus. Den skrivandets största uppgift blir för Hofmo att aldrig glömma. Då hålls också smärtan vid liv. Denna smärta och nakenhet kan vara skrämmande och svår att ta till sig när man läser hennes dikt.  Hon var själv medveten om det. Och kunde skämmas över det: Man tycker inte om sina dikter. De är alltför pinsamma vittnen. Man skäms över dem som när man ser sitt ansikte alltför plötsligt och naket i spegeln efter en vaknatt.  Och man vänder sig bort från de där orden, de mörka vittnena. [] Så blir då din bästa dikt den du skäms mest över, den du allra helst skulle ha förnekat, eftersom den blottade för mycket av det innersta i dig. Så blir din bästa dikt, den du inte skulle ha skrivit, för den kostade dig för mycket.  Med denna konsekventa inställning till sin diktning är det förståeligt att Gunvor Hofmo aldrig uppträdde offentligt eller gav några intervjuer.  Det finns få fotografier av henne, endast i sin dikt uttryckte hon sig.  I två ord kan den sammanfattas: Efteråt och Ensamhet. Gunvor Hofmo  skrev sin dikt efter Auschwitz, och också efter Ruth,  den blev både en generationsdikt, och hennes eget ödes personliga bikt. Eva Ström, författare   Litteratur Gunvor Hofmo: Jag glömmer ingen. Valda dikter i översättning av Eva Runefelt och Staffan Söderblom. Norstedts, 2019. Ruth Maiers dagbok  ett judiskt kvinnoöde. Översättare: Staffan Söderblom. Norstedt, 2019.

LÄSpodden 16 Isländskt och annat LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Isländskt och annat” ”Allt jag fått lära mig” av Tara Westover ”Fiskarna har inga fötter” av Jón Kalman Stefánsson ”Rosa Candida” av Auður Ava Ólafsdóttir ”Ärr” av Auður Ava Ólafsdóttir ”Arvet” av Yrsa Sigurdardóttir ”Saknad förmodad död” av Susie Steiner

Ett avsnitt som tillägnas Malins mamma Barbro, hela Sveriges Lill-Babs som gick ur tiden för precis ett år sedan. Det handlar om livet och döden. Men det blir också snack om vårkänslor, Tess berättar sitt bästa aprilskämt och avslöjar tricket med ett bra sådant. Och en hel del annat.För kontakt, kärleksbrev och samarbeten mejla till: berghagenochtess@gmail.comEn podcast med Malin Berghagen och Tess Merkel Solomons i samarbete med FEMINA.Producent: Benjamin Andrée, Prodcaster AB See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jessica Hellback och Martina Ekstrand pratar ut och blir känsliga när saknaden far förbi. Martina minns sin lillebror, diskuterar och reflekterar om förra podden med Katja samt hoten som följde.

Om att sakna någon som har gått bort. Stinas stora idol sedan tonåren, Prince dog 2017, hon känner fortfarande stark sorg och saknad efter honom. Johannes förlorade sin pappa som barn, och när han var tonåring dog en av hans bästa vänner. Miffopoeten S.T.I.C.S skapar poesi.

Om att sakna någon som har gått bort. Stinas stora idol sedan tonåren, Prince dog 2017, hon känner fortfarande stark sorg och saknad efter honom. Johannes förlorade sin pappa som barn, och när han var tonåring dog en av hans bästa vänner. Miffopoeten S.T.I.C.S skapar poesi.

Om att sakna någon som har gått bort. Stinas stora idol sedan tonåren, Prince dog 2017, hon känner fortfarande stark sorg och saknad efter honom. Johannes förlorade sin pappa som barn, och när han var tonåring dog en av hans bästa vänner. Miffopoeten S.T.I.C.S skapar poesi.

I veckans avsnitt pratar vi om första etappen av musikalfamiljelivet när vi båda arbetar 100 % i två olika produktioner. Saknad, svärföräldrar och att ibland knipa käft är heta ämnen.   Följ oss gärna på instagram och vår facebooksida, där vi såklart heter - Musikalfamiljenpodden

Fotovänner, idag delar vi med oss av bilder på tema saknad. Kristina berättar om saknaden mellan mor och barn. Therese har tagit en bild som ska symbolisera ting hon saknat med att vara borta från Malta. Nästa tema är kombination. Därför inspirerar vi varandra genom att prata om temat; kombinationslås, evig kärlek, blockkedjor, genrebilder och diptyker. Instagramflödet med kombinationer är @combophoto Våra bilder hittar du på Facebook: Fotovänner Instagram: @fotovannerpodd

Therese är tillbaka på Malta. Fotovännerna har varit på fotoboksdagen och pratar om sina intryck därifrån. Sedan pratar Kristina och Therese om bilderna som de tagit på skör. Therese överraskar Kristina medan Kristina väljer att lämna det säkra för att visa sig skör. Nästa veckas är det specialavsnitt sedan ska fotovännerna fotografera på temat saknad. Bilderna hittar du som vanligt på: Facebook: fotovänner Instagram: fotovannerpodd

I den här episoden möter vi den modiga och inspirerande Josefine Tengblad, dramachef på TV4 och Cmore, i ett öppenhjärtigt samtal. Josefine har producerat filmen Kyss mig och står på TV4 bakom serier som Modus, Farang och Saknad. Det här är en episod om magkänsla, mod och #metoo. Om att bli utsatt och att själv sitta på en maktposition. Och om utbrändhet och vikten av återhämtning. Tryck på play bara! Nu. Mer information om boken, ’Nu vill jag sjunga dig milda sånger’ av Linda Olsson, hittar du här: http://www.lindaolsson.net Kolla in Modus 2 som hade premiär 2 november här: http://www.tv4.se/modus Podden produceras av Johanna Ginstmark AB. Johanna Ginstmark arbetar som manusförfattare, script consultant och föreläsare. www.johannaginstmark.com Jingeln är gjord och producerad av Vanja Steinholtz. Vanja är en låtskrivare och musiker från Stockholm och frontfigur i dream/rnb-trion CHANCVN. Vill du få tag på Vanja, maila henne här: vanjasteinholtz(at)gmail.com. Lyssna gärna in CHANCVN på Spotify, eller kolla in dem på Facebook.

Denna vecka gästas podden av min fina vän, tillika verkställande direktörn Robert Wiberg. Temat är saknad och fy tusan så finstämt och sorgligt vi har det. Förutom när vi pratar om Roberts karriär som telefonsexförsäljare i New York då förstås. Då är det fniss-VM de luxe. Ett avsnitt som har allt och jag älskar det. Uppåt & framåt! Gå gärna med i min grupp 52 veckor podcast på Facebook: https://www.facebook.com/groups/52veckor/

En natt 1992 försvinner 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Polisen misstänker brott. Helenas barndomsvän Pernilla Wadebäck är journalist och berättar personligt om fallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är natten till den 14 juni 1992 då Pernilla Wadebäcks barndomsvän – 22-åriga Helena Andersson från Mariestad - försvinner. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige. Idag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helena Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarnaPernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

En natt 1992 försvinner 22-åriga Helena Andersson från Mariestad. Polisen misstänker brott. Helenas barndomsvän Pernilla Wadebäck är journalist och berättar personligt om fallet. Det är natten till den 14 juni 1992 då Pernilla Wadebäcks barndomsvän 22-åriga Helena Andersson från Mariestad - försvinner. Försvinnandet och sökandet efter Helene engagerar hela Mariestad och mediesverige.  Idag är Pernilla reporter på Sveriges Radio och i den här serien berättar hon personligt om fallet Helena Andersson. Hon intervjuar de få vittnen som finns och återvänder till Helenas föräldrahem där det känns som att tiden stått still. Reporter är även Mats Öfwerström. Om reportrarna Pernilla Wadebäck och Mats Öfwerström är reportrar på P4 Skaraborg. De lärde känna vararandra redan under gymnasietiden i Mariestad i slutet av 1980-talet då även jämngamla Helena Andersson fanns i samma umgängeskrets. Pernilla Wadebäck är barndomsvän med Helena Andersson. De två växte upp i samma villaområde i utkanten av staden. Mats Öfwerström och Pernilla Wadebäck har genom åren bevakat flera stora kriminalfall, ett av de mest uppmärksammade är mordet på Lisa Holm 2015. Här kan du se, höra och läsa ännu mer om Fallet Helena. pernilla.wadeback@sverigesradio.se mats.ofverstrom@sverigesradio.se

Vi reder ut vad som är en tjej, tar avstånd för begreppet ärtig, firar sakurans blomning och berättar om ett sjukt sammanträffande vi varit med om. Manne berättar vidare om när han spelade död i Thailand och Nisse reviderar i stort sett alla åsikter han tidigare förfäktat om föräldraskap i Pappapoddens historia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Brother from another mother Podcast - Avsnitt 9. Saknad & längtan Instagram: @brotherfromanothermotherpod Facebook: Brother from another mother Podcast Mail: brotherfromanothermother@gmail.com

Vi minnes Carrie Fisher som gikk bort i romjula, og vi anmelder romjulspremierene Passengers, Perfekte fremmede og Hundreogettåringen som stakk fra regningen og forsvant. Birger, Sigurd og Marte prater om hvilke filmer, spill og serier de gleder seg til i 2017. Også får du Sigurds anmeldelse av den nye serien Saknad som har premiere på C More 1. januar.

Hur är man en bra mamma när man inte har någon egen? Och hur gör man när ens partner och ens föräldrar inte kommer överens gällande barnuppfostran? Det här avsnittet tar speciellt upp frågor som handlar om relationen till de egna föräldrarna; en mamma som blivit utsatt för sexuella övergrepp, en mormor som vill umgås för mycket med sitt barnbarn, och en förälder som undrar hur man skapar en trygg anknytning till sitt barn. Som vanligt är Tove Norström programledare och den legitimerade barnmorskan Louise Hallin svarar på lyssnarnas frågor.  

Vad ska man läsa när någon man älskar är borta och man är ledsen? Kan böcker liksom gator leda en nedåt och bakåt? Är det litteratur i fragment som passar allra bäst? Jag vet hur man skapar tystnad. Det går till så här: jag sätter på radion riktigt högt så stänger jag plötsligt av den och så får jag in tystnaden.När Marie Lundström har sommaruppehåll, får Bokradion finbesök av Katarina Wikars som gör ett program om tröstandarna. Hon försöker med hjälp av översättaren Ulf Peter Hallberg och Walter Benjamins Passagearbetet rycka tingen närmre. Författaren Anneli Jordahl minns meningar ur Clarice Lispectors postumt utgivna roman i spillror, Blåsa liv. Och så återvänder vi till Breven till mamma av Anne-Marie Berglund och Det här är hjärtat av Bodil Malmsten. Den litauiska essäisten Giedra Radvilaviciute berättar vad det är som gör att vissa texter tränger tillbaka in i minnet. Och just därför får vi också lära känna de äldre kvinnorna Vica och Ivona i ett förfallet hus i Bukarest på åttiotalet, de som likt inga andra har förmåga att befolka ensamheten.

Vad ska man läsa när någon man älskar är borta och man är ledsen? Kan böcker liksom gator leda en nedåt och bakåt? Är det litteratur i fragment som passar allra bäst? Jag vet hur man skapar tystnad. Det går till så här: jag sätter på radion riktigt högt så stänger jag plötsligt av den och så får jag in tystnaden.När Marie Lundström har påsklov, får Bokradion finbesök av Katarina Wikars som gör ett program om tröstandarna. Hon försöker med hjälp av översättaren Ulf Peter Hallberg och Walter Benjamins Passagearbetet rycka tingen närmre. Författaren Anneli Jordahl minns meningar ur Clarice Lispectors postumt utgivna roman i spillror, Blåsa liv. Och så återvänder vi till Breven till mamma av Anne-Marie Berglund och Det här är hjärtat av Bodil Malmsten. Den litauiska essäisten Giedra Radvilaviciute berättar vad det är som gör att vissa texter tränger tillbaka in i minnet. Och just därför får vi också lära känna de äldre kvinnorna Vica och Ivona i ett förfallet hus i Bukarest på åttiotalet, de som likt inga andra har förmåga att befolka ensamheten. Som vanligt hittar du musiken som spelas i programmet på vår Spotifylista, som du hittar här (extern länk)

Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor. Ola Andersson föddes 1826 och var äldste son till dragonen Anders Rapp vid Skånska dragonregementet. Ola var en begåvad och ambitiös ung man som tog sig ur de fattiga förhållanden han växte upp under och kom att klättra så högt han kunde på samhällsstegen. Men gång på gång tog han stryk på grund av de tuffa och orättvisa arrendevillkor som gällde. Ola blev också militär likt sin far och bytte då namn till Olof Andreas Widtfeldt. Men ganska snart kom Olof att syssla med jordbruk efter att ha gått på lantbruksskola. Han var erkänt duktig och fick 28 år gammal sitt första arrendekontrakt. Det var på prästgården i Gullarp nära Eslöv där han efter några år friar till en av prästens döttrar. Torbjörn Malm som är släkt med Olof har följt det unga paret i arkivhandlingar och ser hur dom nappar på ett erbjudande från en av traktens stora landägare. - Det stället låg i närheten av slottet Trollenäs i Skåne, berättar Torbjörn Malm. Friherre Trolle ville öppna upp en ny utgård under Trollenäs, Asmundtorps ängar. Här fick Olof möjligheten att som förste arrendator bygga upp ett lantbruk. - Där fanns inga hus, varken boningshus eller uthus, berättar Torbjörn Malm som själv besökt området. I arrendekontraktet stod det att Olof skulle uppföra byggnader enligt de ritningar som Trolle tillhandahöll. Men eftersom arrendet var 110 hektar skulle boningshuset bli 20 meter långt och ladugårdarna 60 meter långa med murade gråstensväggar. Kontraktet som Olof fick var tufft. De första två åren behövde han inte betala något alls. Därefter skulle han betala mer och mer per tunnland för varje femårs period. Sen trappades summan upp från fyra, till fem, till sex, till tio och till tolv kronor per tunnland, berättar Torbjörn Malm. - För att göra det här måste han skaffa mycket folk så han lånade en hel del pengar. Och man kan säga att höjdpunkten i hans karriär var några år senare, år 1866, då Olof var med och startade Sparbanken i Eslöv. Olof ansågs vara en av ortens stormän och fick förtroendet att vara en av bankens huvudmän i 20 år, berättar Torbjörn Malm. Men från att ha gått ganska brant uppåt i karriären kom en vändpunkt. Olof upptäckte att kontraktet han hade tecknat var alldeles för tufft, och till slut blev det ohållbart för Olof och hans familj att bo kvar. Det blev konkursauktion efter 15 års slit på gården och hela familjen blev ställda på bar backe. Nu gällde det att hitta ett nytt ställe att arrendera. - Det fanns ett officersboställe i Åraslöv öster om Vinslöv som var ledigt och som Olof kunde arrendera under två år. Efter det skulle en ny auktion utlysas. Olof flyttar dit med hustru och de åtta barn som fötts på Asmundtorps gård. När det sen blev ny auktion 1875 förlorade Olof auktionen. - Det blev det andra arrendet han förlorade, berättar Torbjörn Malm. Men nu fanns ett annat officersboställe som tillhörde skånska husarregementet och låg i Hörja, nordväst om Hässleholm. Det arrendet hade varit utlyst ett tag men inte fått in några anbud. Olof läste igenom auktionskungörelsen som visade hur mycket åker och ängsmark som fanns tillgängligt. Utifrån dom uppgifterna räknade Olof ut att det borde gå att få lönsamhet på stället och lämnade ett anbud. Men Olof hade inte besökt Hörja och granskat markerna. - Anledningen till det var mitt i vintern och i och med att det låg snö på marken var det svårt att bedöma bördigheten, berättar Torbjörn Malm. Ganska snart upptäckte Olof att arrendet inte höll måttet. I hans beräkningar som var gjorda utifrån tidigare erfarenheter tyckte han sig se att de borde kunna bärga 150 lass hö. Men när han sen insåg att det inte skulle bli mer än 18 till 20 lass, vilket var alldeles för lite för att föda kreaturen, förstod Olof att han skulle gå i konkurs. - Men det här var inte nog, berättar Torbjörn Malm. Familjen drabbades av ytterligare en tragedi när hustrun Lovisa dog och lämnade Olof ensam med deras åtta barn. Sorgen över att ha förlorat sin livskamrat syns tydligt i de få ord som Olof omsorgsfullt skrivit på insidan av pärmen till hans Bibel. Min innerligt älskade Kära Hustru Luisa Catharina född Berg Ingick genom en Stilla död i den Ewiga roligheten Den 11 mars 1877 Kl 9 på eftermiddagen 43 år 7 månader och 8 dagar gammal djupt sörjd Saknad af mig och 8 barn, Fader, Syskon och Wänner. Herren gaf och Herren tog wälsignat Ware Herrens namn. Saliga äro de som i honom dö. Hörja Boställe 1877 O A Widtfeldt             Olof såg dystert på framtidsutsikterna och vände sig till myndigheterna för att få arrendet nedsatt, berättar Torbjörn Malm. - Det första som hände var att landshövdingen genom Hushållningssällskapet i Kristianstad Län utsåg besiktningsmän som åkte till Hörja för att mäta upp stället och granska dess bördighet. Besiktningsmännen konstaterade att det inte var möjligt att driva gården lönsamt med så hög arrendekostnad, och ansåg att arrendet borde nedsättas till mindre än hälften. - Visserligen var arealerna någorlunda korrekt angivna, men ängsmarken var grovt överskattad eftersom det mesta var ljunghed. Nästa instans, landshövdingen Trolle-Wachtmeister i Kristianstad, höll med besiktningsmännen i Hushållningssällskapet. Och så gick ärendet vidare till Kammarkollegiet som också dom höll med.   Då sökanden på grund av vilseledande uppgifter som vid utarrenderingen lämnats om bostället, synes det finnas skäliga anspråk att bliva fri från arrendet. Kunglig Maj:t vill i enlighet med kammarkollegii hemställan härmed förslå Riksdagen att medgiva, att arrendet för bostället för återstående år av nu löpande arrendetid må utgöras med 600 kronor. Oscar II Här verkade det ju vara klart. Alla, från Hushållningssällskapet och landshövdingen till Kunglig Maj:t håller med om att arrendet var alldeles för tufft. Men det blev allt annat än enkelt för Olof. Kungen och regeringen skickade ärendet vidare till Riksdagen som i sin tur menade att detta skulle avgöras i domstol och så släppte de ärendet som en het potatis till Häradsrätten. Olov tvingades nu stämma motparten som var husarregementet och med det blev landshövdingen som tidigare hållit med Olof, hans motpart. I Häradsrätten vänder hela frågan. De hävdade då att Olof Widtfeldt borde ha efterlyst alla papper som fanns tillgängliga innan han skrev under. Dessutom tyckte de att Olof borde ha åkt till Hörja mitt i vintern och grävt i den frusna jorden för att se hur bördig marken var, berättar Torbjörn Malm. Till slut förlorade Olof även i Häradsrätten. - Men han var inte nöjd med detta utan överklagade till Hovrätten och förlorade även där. Då gick han vidare till Högsta Domstolen och förlorade igen. - Då fanns det ingen annan utväg än att begära sig själv i konkurs, berättar Torbjörn Malm. Det här blir Olofs andra konkurs och det är tredje gången han tvingas lämna ett arrendeställe. Men nu har Olof ingen ork kvar. Familjens tillhörigheter säljs på auktion och Olof han hamnar till slut i en djup depression. - Men när Olofs näst äldste son Helmer avslutar sitt kontrakt som artillerist övertalar han familjen att emigrera till Amerika. Hela familjen emigrerar och de hoppas på att komma till ett svenskt settlement i Nebraska. Men de kommer för sent. All jord är redan tingad. Olof och hans barn sökte sig vidare till ett annat området, ett irländskt settlement som hette O´Neill, och där slog de sig ned. - De närmaste åren lyckades Olof och hans äldste son bygga upp en vacker lantgård. De odlade upp bördig mark och kom att klara sig väl i det nya landet.   Olof kom aldrig hem till Sverige igen. Han dog 1911 vid 85 års ålder efter att ha ridit in till stan i vinterstorm. Olof var Torbjörn Malms farfars fars morbror och idag har Torbjörn kontakt med flera av Olofs ättlingar i USA.   Sveriges arrendatorer hade sämst villkor i hela Europa Olofs svåra tillvaro som arrendator berodde på att det, när han levde, egentligen inte fanns några lagar och regler som satte gränser för hur arrenden skulle se ut. Det berättar Mats Olsson som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och som studerat arrenden bakåt i tiden. Han känner till Olofs historia, som han menar är osedvanlig olycklig. - Han hade otur eftersom han förlorade tre olika arrendekontrakt under 1800-talet. Det ser ut som att hans liv slås i spillror. Men förhållandena för arrendatorer var svåra vid den här tiden, för det fanns ingenting som reglerade deras rättigheter. Det enda som fanns var det som stod i kontraktet med jordägaren, resten var godtycke, kommenterar han. Möjligheten att arrendera, och bruka någon annans jord har funnits väldigt länge däremot är begreppet arrendator ganska nytt. - Om man med arrende menar riktiga fungerande kontrakt mellan två likvärdiga parter så är det en ganska sen konstruktion som i praktiken uppstår först i slutet av 1800-talet. Innan dess, från 11-1200 talet redan, fanns det mer feodala arrenden då arrendatorn var underordnad jordägaren. Arrendatorerna kallades då landbor, och de kunde lyda under kronan eller adeln. - De som lydde under adeln kallades senare för frälsebönder och kom att leva under fruktansvärt otrygga förhållanden, säger Mats Olsson. - Det är först under 1700-talet som vi finner skrivna kontrakt, och de kan ha formuleringar som handlar om att landbon ska tillträda vid en viss tid, han skulle utföra dagsverken på adelsmannens huvudgård när jag kallar, och i övrigt visa lydighet inför herrskapet. Först från 1800-talets mitt började kontrakten reglera hur många dagsverken som arrendatorn skulle göra och hur länge kontraktet skulle gälla, men fortfarande var alltsammans bara en fråga om vad jordägaren och arrendatorn kom överens om. Det fanns ingen juridik, inga lagar, som stadgade hur förhållandet mellan de två parterna skulle vara. - Den lagliga regleringen låter vänta på sig till 1900-talet säger Mats Olsson. Det enda som fanns reglerat var det som kallas Laga Fardag och det var den 15 mars året efter man blev uppsagd. Blev man uppsagd var det datumet då man måste ha flyttat. I det svenska samhället, som var reglerat i varje liten detalj, så var alltså det mest grundläggande av allt, alltså frågan om hur jorden skulle brukas, inte omfattat av andra regler än dem som handlade om själva äganderätten. Mats Olsson tror att det kan bero på att de svenska självägande bönderna var så starka. Sverige är ett särfall när det gäller arrendatorernas svaga ställning, menar han. - Alla länder i Europa som har haft godssystem och arrendatorer, utom Sverige, har haft en jordreform med rätt till friköp och omfördelning av jordägandet. -Att det var så tror jag beror på en paradox, säger Olsson. - Eftersom vi hade en relativt stor självägande bondeklass så var det deras intressen som stod i fokus och arrendatorernas intressen har glömts bort. Under 1800-talet var det tuffare att vara arrendator i Sverige än i andra europeiska länder. - Under 1900-talets gång kommer gradvis en reglering men den är hela tiden på jordägarnas villkor eftersom vi aldrig får rätt till friköp så som arrendatorerna fick i Tyskland, Danmark, Finland. - Det som förändrades till det bättre var att det blev svårare att arrendatorer under 1900-talet. Det har hänt i den svenska historien att arrendatorer försökt strida för att få äganderätt till den jord de brukade, precis som skedde i andra europeiska länder. Vid de tillfällena kan man se att det finns vissa jordägare som är extra illa sedda av arrendatorerna. Mats Olsson berättar om den så kallade frälsebonderörelsen på 1770-talet då man på vissa gods gick så långt att man vägrade att utföra dagsverken. På 1811-talet inträffade ett uppror, som egentligen startade som en protest mot utskrivningar till militären men som snart blev ett allmänt uppror mot adel och präster. Det sista stora upproret inträffade på 1860-talet och kallades Den Tullbergska rörelsen då arrendatorerna krävde att få köpa loss jorden. Upproret misslyckades eftersom det ju inte fanns någon lag som stödde deras krav. Det var äganderätten till jorden som var reglerad i lag, och adeln hade särskilda privilegier i jordägandet som i så många andra fall. - Från och med 1700-talets början så definieras all jord som adeln äger som perfekt, privat äganderätt i deras hand, berättar Mats Olsson. I adelsprivilegierna så som de formulerades av kungen 1723 står det Vad han gör med sina gods bryr jag mig inte om. Adelsmannen hade rätt att göra sitt gods så nyttigt han kunde och i det ingick att han fick lov att avhysa arrendatorer och göra precis vad han vill med det. Om jordägaren och arendatorn var överens kunde arrendatorn sitta kvar på jorden länge, och kanske kunde nästa generation till och med ärva arrendet. Men under 1800-talet blir det allt fler jordägare som drar in sin mark för att driva den själv, i storjordbruk. - Under 1800-talets gång så avhystes ungefär hälften av arrendatorerna från de gårdar de drivit, säger Mats Olsson. När det inte blev några dagsverken gjorda behövde man ju ny arbetskraft. Därför infördes statarsystemet, som innebar att man anställde lönearbetare på gårdarna. Man skulle kunna tänka sig att det var de gamla frälsebönderna som blev statare på sina gamla marker, men så enkelt var det inte. - Jag har studerat detta och det är sällan som någon arrendator tar tjänst som statare på den jord han själv brukat. De försökte ofta flytta, det har nog något med stolthet att göra, gissar Olsson. -Däremot så ser man ofta deras söner och döttrar som statare. Det finns inga noggranna studier på hur arrendesystemen skilde sig i olika delar av landet. Men man vågar ändå säga, menar Mats Olsson, att på de ställen där adeln var stark var det tuffare att vara arrendator. Skåne, Halland, Sörmland, och Stockholmstrakten var exempel på sådana områden, och där bröts också arrendekontrakten i stor skala i mitten av 1800-talet. - I Brännkyrka socken till exempel avhyses varenda arrendator under den här perioden, och det finns inte en enda småbonde kvar - all jord läggs under stordrift, säger Mats Olsson.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: David Rasmusson och Peter Öberg  slaktband@sverigesradio.se

Hör om Gazas traumatiserade barn ---POD Sen om sekteristiskt våld mellan shiiter och sunniter i Irak Nya företag spirar ur de skrotades aska i Finland Kambodjaner utnyttjas hänsynslöst inom thailändsk sjöfart. +Inger Arnander om sommarens amerikanska realitysåpa - som både är sorglig och solkig Reportage om Gazas traumatiserade barn, sedan om sekteristiskt våld mellan shiiter och sunniter i Irak. Hör även om hur nya företag spirar ur de skrotades aska i Finland och kambodjaner utnyttjas hänsynslöst inom thailändsk sjöfart. Inger Arenander kåserar om sommarens amerikanska realitysåpa, en både  sorglig och solkig historia.

Den 8 januari 2012 cyklar en skäggig man, iförd regnbyxor, iväg från sitt hem i byn S:t Olof på Österlen. Han var känd för att kunna cykla långa sträckor. Ibland så långt som 10 mil, och han hade flera gånger efterlysts och hittats av polisen. Den här gången är det ingen som hittar honom. Drygt två månader senare, en lördagseftermiddag i mars, ringer det till polisens ledningscentral. Det är en rädd och upprörd röst. Personen har vandrat nere vid havet i nationalparken Stenshuvud utanför Kivik och där – mellan de stora stenarna nere vid vattnet - hittat en livlös kropp. En bit bort ligger en cykel. Det här är berättelsen om Gunnar. En P4 Dokumentär av Linda Evereus / P4 Kristianstad linda.evereus@sverigesradio.se

Simon har sett att farmor har ett kort av sin dotter Astrid, Simons pappas syster. En dotter som farmor aldrig pratar om, för de blev osams en gång och har inte setts sen dess! Simon bestämmer sig för att leta rätt på Astrid.

I regi av Anna Platt ser vi Elin Brogans berättelse om en skymt av förälskelse.