Podcast appearances and mentions of Elsie Johansson

Visste du att man kan bota sin kåthet genom att sätta sig på en myrstack? Det visste Elsie Johansson. Om hur Beyoncé egentligen gör konst när hon stjäl tillbaka country om du frågar Kristofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Anderson om kulturveckan som gått.

UPPLÄSNING: Angela Kovács Önskad av Kerstin Vahlquist DIKT: "Vi cyklade till sömmerskan" av Elsie JohanssonDIKTSAMLING: Dikter 1979-1989 (Edition Edda 1998)MUSIK: Franz Liszt: WiegenliedEXEKUTÖR: Leslie Howard, piano

Årets lyssnarjury är pålästa, laddade och redo. Följ deras diskussioner om romanerna som kan vinna när vi delar ut Sveriges Radios Romanpris för trettionde gången! På med partyhatt och läsglasögon. Under Litteraturveckan i P1, med start idag, ska vi dela ut Sveriges Radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpris. Och det är upp till våra lyssnare vilken roman och novell som ska vinna!Invid Motala ström, i en studio i Norrköping sitter de fyra ledamöterna i årets Lyssnarjury. De är utsända från varsin bokcirkel hemmahörande i Östergötland och på Gotland. Sara Kurland, Anders Jonsson, Tove Mattsson och Mariann Ekström Svensson ger sig i kast med veckans första nominerade roman, "Natten" av Sara Gordan. Lina Kalmteg leder samtalen med Lyssnarjuryn.VI AVTÄCKER ROMANPRISETS SJÄLSveriges Radios Romanpris är ett mäktigt litteraturpris och en årlig påminnelse varenda år om vilka briljanta läsande lyssnare P1 har. Genom åren har författare som Henning Mankell, Torgny Lindgren, Elsie Johansson och Hanna Nordenhök fått priset. Nu fyller det 30 år. Det instiftades av Kerstin M Lundberg och Monica Lauritzen år 1993 och ingen medelålderskris är i sikte. Författarna älskar läsarpriset, även de som inte vågar lyssna på lyssnarjuryns ingående samtal om böckerna. Jenny Teleman förklarar Romanprisets själ.VILKEN ROMAN KAN DU INTE KLARA DIG UTAN?Frågan är svår men viktig och Marie Lundström har hittat en metod för att komma fram till ett svar. Hör vad som händer när hon samlar in lyssnarnas alla nödvändiga romaner. Vill du berätta vilken roman som är ovärderlig för dig, gå in på Lundströms Bokradios facebook-sida! Här https://www.facebook.com/LundstromsBokradio/?locale=sv_SEProgramledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

När männen stoppade henne vågade hon säga ifrån. Författaren Elsie Johansson om religion, sexualitet och lyckan med poesi. Och kärleken Tore. Efter 30 år lämnar Elsie Johansson arbete på Postverket för skrivandet. Diktsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon blir hennes debut men genombrottet kommer med boktrilogin om Nancy.Språket fick hon av sin mamma, genom det muntliga berättandet och uppländskan som präglat hennes sätt att skriva på.Gifte sig som 18-åringTrots att hon var lovande som student i realskolan, så valde hon att gifta sig som 18-åring. Det blir inget enkelt äktenskap. Efter 40 år lämnar hon både mannen och religionen.91-åriga Elise Johansson om skammen över dagens Sverige, varför medaljen från kungen ligger gömd i byrålådan och om att gifta om sig på äldre dagar - för att leva sin allra lyckligaste tid nu.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Elsie Johansson har skrivit under 40år om ungefär samma sak. Vi pratar om att att skrivandet och tiden. Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att swisha till 0722-093 789 eller bli patreon här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik Maria Eggeling

Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men vilket blad talar vi om? På äldre tiders tyska hette det "kein blatt vornehmen", alltså: att inte hålla något blad för. Kanske var det fikonlöven i Paradiset som åsyftades? Men i våra dagar är det från munnen bladet ska tas, för att ge fri passage åt den nakna sanningen, hjärtats ocensurerade mening. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart  darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv  och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg

Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart  darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv  och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Hon är inte rädd för döden, men tror att den nya boken Bladet från munnen kan bli hennes sista. Författaren Elsie Johansson berättar för Svjetlana Pastuhovic om hur hon träffade maken Tore när de båda var 80 år gamla och hur hon bett honom att inte dö först.

Författaren Elsie Johansson bokdebuterade i slutet av 70-talet efter ett halv yrkesliv som postanställd. I vår är hon dubbelt aktuell: med den rannsakande samtalsboken "Bladet från munnen" och med sin 90-årsdag. Elise Johansson är gäst i dagens P1 Kultur. ROMANPRIS-JURYN OM EN INFLUENCERS VEDERMÖDOR Idag hör vi Romanprisets lyssnarjury diskutera Tone Schunnessons "Dagarna, dagarna, dagarna" en samtidsroman om en influencers vedermödor i Stockholm. BIRGITTA LILLPERS NOMINERAD TILL LYRIKPRISET 2021 Varje dag under litteraturveckan hör vi de nominerade läsa ur sin diktsamling idag läser poeten Birgitta Lillpers läsa ur samlingen "Kälda".

När musikern Daniel Östersjö upptäckte Elsie Johanssons författarskap slog det an en ton hos honom, och han tonsatte ett tiotal av hennes dikter. När Elsie Johansson fick höra sina dikter som sånger blev hon inspirerad, och skrev ytterligare dikter. Nu har sångerna och Elsie Johanssons inläsningar blivit en cd – Fönsterspringan, Daniel Östersjö sjunger Elsie Johansson. En författare och en musiker i ett samtal med Kristin Windolf, präst i Uppsala domkyrka med ansvar att driva kulturfrågor. Medarrangör Comedia

Första rad: Hon hade fel, fru värdinnan Uppläsning: Kerstin Andersson Diktsamling: ur "Tigerfrukost", LT:s Förlag, 1989 MUSIK: Nadia Boulanger: Sats 1 ur Tre stycken för cello och piano EXEKUTÖR: Duo aeternica, klarinett och piano

Dikt, novell, barnbok eller roman. Dagens avsnitt handlar om att hitta textens form. Med Elsie Johansson Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling

Min drömgäst Elsie Johansson kommer till Skrivarpodden. Lyckan är stor. Vi pratar om hennes författarskap, vad det medfört och hennes inställning till det. Vilken bok hon är mest stolt över och ropet man bär inom sig. Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling

Nio författare, internationella som svenska, och en konstnär medverkar i projektet Grannar - en serie med nio noveller samlade i en box. Möt en handfull av de medverkande, i ett fritt virvlande samtal kring projektet och dess tema. Vad är grannar, är det främling, vän eller fiende? Medverkande: Kjell Westö, Elsie Johansson, Aris Fioretos, Augustin Erba, Karin Mamma Andersson och Josefine Klougart. Samtalet leds av författaren Augustin Erba. Uppläsning: Ingemar Fasth. Övriga medverkande i projektet: Lydia Davis, Merethe Lindström, Lars Norén och Kim Thúy.

Varför verkar vi vara för evigt dömda att leva i en verklighet där högre social status ständigt är en lockelse? Vad är status? Svaret blir olika beroende på vem du frågar. Men så gott som alla strävar efter att antingen behålla sin sociala status, eller att nå en annan högre status på något sätt. Det är ett socialt verktyg för människan. En markör som visar samhörighet eller avståndstagande till andra människor. Men hur medvetna är vi om hur stor roll detta spelar i våra liv egentligen? Gäst är Jacob Östberg professor i reklam och PR vid Stockholms Universitet. I reportaget berättar författaren Elsie Johansson hur det var att göra en lång och krävande resa från en social status till en annan.

Augustprisvinnaren Johanna Thydell har skrivit en ny bok - "(M)ornitologen", och Elsie Johansson har gjort en självbiografi "Riktiga Elsie". Båda är med i säsongspremiären av Lundströms Bokradio! Det handlar om mammor i Lundströms Bokradio den här veckan. I Johanna Thydells nya bok "(M)ornitologen" om en mamma som stack och sen dyker upp 15 år senare. I Elsie Johanssons självbiografiska "Riktiga Elsie", om en kärleksfull mor, men en mor som gav oro.Vi pratar också fotnoter och kärlek med Johanna, och Elsies självbiografi handlar såklart inte bara om hennes mamma - utan även om Elsie. Och om det pratar vi naturligtvis också.Musiken i programmet hittar du på vår Spotifyspellista - klicka HÄR så kommer du dit. Prenumerera på listan också, så missar du inga låtar vi lägger till!

Lundströms Bokradio sänder från Kulturhuset mitt i Stockholms pulsåder! Hör författarna PC Jersild, Pooneh Rohi och artisten Ison Glasgow berätta om varför Stockholm är en toppstad för litterära skildringar. Dessutom hör ni poeten Meron Mangasha läsa sin dikt blått blod. Och så sjösätter vi vår sommarkanon, vår egen läslista för sommaren. Författaren Elsie Johansson stoppar in sina favoriter i vår sommar-bokhylla. Och deckarförfattaren Håkan Sundqvist får ett uppdrag, att skildra kulturhuset, som han utför med bravur. Vår Sommarkanon: "Godnatt Mr Tom" av Michelle Magorian "Bergtagen" av Thomas Mann instoppad av Torgny Lindgren "Middlesex" av Jeffrey Eugenides "Vi kom över havet" av Julie Otsuka Donna Tartts tips: "Den unge Werthers lidanden" av Göthe Pooneh Rohi valde in "Jesus Barndom" av JM Cotzee Och Elsie Johansson la till: "Nalle Puh" av A. A. Milnes och "På västfronten intet nuytt" av Erich Maria Remarque. Programledare: Marie Lundström Producent: Lisa Bergström

Lundströms Bokradio sänder från Kulturhuset mitt iStockholms pulsåder! Hör författarna PC Jersild, Pooneh Rohi och artisten Ison Glasgow berätta om varför Stockholm är en toppstad för litterära skildringar. Dessutom hör ni poeten Meron Mangasha läsa sin dikt blått blod. Och så sjösätter vi vår sommarkanon, vår egen läslista för sommaren. Författaren Elsie Johansson stoppar in sina favoriter i vår sommar-bokhylla. Och deckarförfattaren Håkan Sundqvist får ett uppdrag, att skildra kulturhuset, som han utför med bravur. Vår Sommarkanon: "Godnatt Mr Tom" av Michelle Magorian "Bergtagen" av Thomas Mann instoppad av Torgny Lindgren "Middlesex" av Jeffrey Eugenides "Vi kom över havet" av Julie Otsuka Donna Tartts tips: "Den unge Werthers lidanden" av Göthe Pooneh Rohi valde in "Jesus Barndom" av JM Cotzee Och Elsie Johansson la till: "Nalle Puh" av A. A. Milnes och "På västfronten intet nuytt" av Erich Maria Remarque. Programledare: Marie Lundström Producent: Lisa Bergström

Elsie Johansson hade hunnit fylla 48 innan hon debuterade som författare. I programmet berättar hon om det fattigsverige hon själv har upplevt, om ordens förmåga att befria och om ett äktenskap som närapå kostade henne livet. Idag fyller hon 83 år. Elsie Johansson är statardottern som blivit en av Sveriges mest lästa och älskade författarinnor. Med trilogin om tonårsflickan Nancy i den fattiga familjen TåPelles skrev hon sig rakt in i folkets hjärtan. Men vägen till framgång har varit lång, både yrkesmässigt och privat. Böcker, både andras som jag har fått begrava mig i och de böcker jag själv har fått skriva, det har räddat mig. Annars hade jag inte levt idag, säger Elsie Johansson. Samma dag som programmet sänds fyller Elsie Johansson 83 år, hon kommer snart med en ny bok och livet har aldrig varit ljusare än nu. Reporter: Micha Arlt/Produktionsbolaget Munk AB

Elsie Johansson är statardottern som blivit en av Sveriges mest lästa och älskade författarinnor. Men vägen till framgång har varit lång, både yrkesmässigt och privat. Med trilogin om tonårsflickan Nancy i den fattiga familjen TåPelles skrev hon sig rakt in i folkets hjärtan.- Böcker, både andras som jag har fått begrava mig i och de böcker jag själv har fått skriva, det har räddat mig. Annars hade jag inte levt idag.Elsie Johansson hade hunnit fylla 48 innan hon debuterade som författare. I programmet berättar hon om det fattigsverige hon själv har upplevt, om ordens förmåga att befria och om ett äktenskap som närapå kostade henne livet.Samma dag som programmet sänds fyller Elsie Johansson 83 år, hon kommer snart med en ny bok och livet har aldrig varit ljusare än nu.Programmet är gjort av Micha Arlt genom produktionsbolaget Munck.

Ett samtal om att sätta ord på vår lust livet igenom. En av årets mest uppmärksammade frågor i Radiopsykologen kom från Tuulikki, 72, som ville prata om sin längtan efter hud och sex, efter att få njuta och ge njutning. Är det okej att vara öppen med sin lust för en kvinna i min ålder, undrade hon. Hon var med på Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg för att berätta om hur det var att bryta ett tabu, liksom författaren Elsie Johansson som skrivit bl a ”Sin ensamma kropp” - om en åldrande kvinnas längtan efter erotik. På plats fanns också författaren och psykologen Jenny Jägerfeld som menar att terapeuter borde prata mera om sexualitet och Sveriges Radios egen radiopsykolog Allan Linnér. Moderator: Peter Sandberg från Filsofiska rummet. Programmet är en förkortad version av samtalet på Bok- och biblioteksmässan i september 2013.

Berättelsen om mig börjar oftast långt innan man själv har sagt sitt första ord. Med en bok innehållande fotavtryck, födelsevikt och andra data från livets allra tidigaste dagar. Går ofta vidare till boken Mina kompisar eller en dagbok med en gullig framsida och ett hänglås format som ett hjärta. Berättelsen om mig hoppar mellan sommarlovsuppsatser i skolan och vykort, filmsnuttar i mobilen, post it-lappar och kärleksbrev. Men när det är dags att summera, att se tillbaka och sammanfatta, vad får då vara med? Modiga män och kvinnor, som Sven Lindqvist och Barbro "Bang" Alving har publicerat sina dagböcker från ungdomen, texter som nog fått många läsare att också rodna generat och plocka med skämskudden i läsfåtöljen. Andra har använt sina memoarer för att söka upprättelse, förklara och lägga till rätta. Det finns många sätt att formulera berättelsen om mig. Åsa Moberg är aktuell med boken Kärleken i Julia Anderssons liv. En bok som hon i skrivandets stund tänkte skulle publiceras som om den handlade om någon annan än henne själv. Året var 1973 och på listan låg Sången han sjöng var min egen med Lill Lindfors, vecka efter vecka. Nu nästan 40 år senare, när boken till slut nått läsarna, erkänner hon att Julia är Åsa och att älskaren i boken är Harry Schein. I veckans P4 Kultur träffar Malin Sandberg Åsa Moberg och de talar om boken som skildrar 70-talets Sverige. En självbiografi med stor sprängkraft som slog ner som en bomb i Sverige härom veckan var Patrik Sjöbergs Det du inte såg. Den egna berättelsen som han burit inom sig sedan han var ung har skapat en debatt om hur barn ska kunna skyddas från sexuella övergrepp. Författaren Elsie Johansson fyllde 80 år den första maj och släppte i och med det diktsamlingen Då nu är jag, ett personligt urval ur tidigare samlingar men även nyskrivna dikter och korta prosastycken finns med. Och det är också ett sätt att sammanfatta ett berättarjag.

Poddfil. Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om lyssnarnas inskickade självupplevda historier. Pianisten Fredrik Hermansson spelar självbiografiska improvisationer. Producent Anders Bennysson.

Poddfil. Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om lyssnarnas inskickade självupplevda historier. Pianisten Fredrik Hermansson spelar självbiografiska improvisationer. Producent Anders Bennysson.

Poddfil. Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om lyssnarnas inskickade självupplevda historier. Pianisten Fredrik Hermansson spelar självbiografiska improvisationer. Producent Anders Bennysson.

Poddfil av Skriv! Författarna Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om inskickade självupplevda historier från lyssnare. Pianisten Fredrik Hermansson avbryter då och då med självbiografiska improvisationer. Producent Anders Bennysson

Författarna Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om de självupplevda historier som skickats in till Skriv! Pianisten Fredrik Hermansson spelar emellanåt självbiografiska improvisationer. Producent Anders Bennysson

Skriv. Författarna Elsie Johansson och Jerker Virdborg läser upp och pratar om svenska folkets inskickade självupplevda historier. Medverkande i programmet är också Fredrik Hermansson som spelar självbiografiska improvisationer när andan faller på. Producent: Anders Bennysson

I krig och kärlek finns det inga regler - är det verkligen sant? FN har ändå satt upp vissa regler för krig. När det gäller kärlek råder fortfarande anarki. Men får man verkligen älska vem som helst, hur som helst? Krävs det inte i humanismens och civilisationens namn en viss balans mellan de rusiga känslorna och det rationella förnuftet? I det här programmet möter vi paret som märkligt nog provocerat många genom att älska lägre stående varelser. Vi träffar konstnären som i ett olyckligt kärleksrus köpte sin kärlekspartner - i tre år. Vi får höra historien om Patricia som blev så besatt av popgruppen Abba att hon lämnade sitt hemland Holland för Sverige - för alltid.  Och så får vi besök av författaren Elsie Johansson för ett samtal om sex och kärlek för äldre.

Poddfil för Skriv! Inehåll: Författarna Elsie Johansson läser upp och diskuterar svenska folkets inskickade självupplevda historier. Producent Anders Bennysson inleder programmet.

Elsie Johansson, 78,  är född och fostrad i en bykultur där Jantelagen gällde jämte Guds ord mest i frikyrklig förpackning. Framför allt fick man inte "gapa ut sig", inte göra sig " märkvärdig". Musiken du hörde i programmet är: Greensleeves - Jeff Beck Last tango in Paris Gato Barbieri Whats New Keith Jarrett

Författaren och poeten Elsie Johansson växte upp i Vendels socken i Uppland och hennes barndom präglades av fattigdom. Den lilla stuga hon och hennes familj levde i har legat modell för flera liknande bostäder i hennes romaner och hon brukar ibland räknas in bland proletärförfattarna då hon ofta beskriver självupplevda berättelser i sina böcker. Hon debuterade som poet vid 48 års ålder med diktsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon och ett år senare gav hon ut sin första roman, Kvinnan som mötte en hund. Sitt stora genombrott fick hon med trilogin Berättelsen om Nancy (Glasfåglarna, Mosippan och Nancy). Elsie Johansson har fått motta ett flertal utmärkelser, nu senast Sveriges Radios Romanpris 2009 för Sin ensamma kropp.

Snittet tar temperaturen på åldrandets status 2009. Den tyska kärleksfilmen Sjunde himlen visar passionerad förälskelse i pensionsåldern. Elsie Johansson skriver om 72-åriga fru Parres kärlekslängtan i Sin ensamma kropp och unga stylister i New York har gjort modebloggen  som samlar på bilder av personliga och välklädda äldre stadsbor. Det är några aktuella exempel där det revolteras mot den gängse bilden av en bullbakande mormor eller knarrig farfar. Hur ser vi på åldrandet 2009? Vad säger de här exemplen om våra attityder? Cecilia Blomberg läser om Simone de Beauvoirs klassiska lunta Ålderdomen och ger sig ut på spaning efter kulturella uttryck som revolterar mot schablonbilderna av hur en människa ska leva sitt liv på ålderns höst. Medverkar gör också Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, Jeanette Gentele, filmkritiker Svenska Dagbladet och Ari Cohen stylist och bloggare från New York. Och så hörs Simone de Beauvoir själv när hon pratar om sin bok La viellesse. Klassikern: Don Carlos   En prins som avskyr sin far och älskar sin styvmor. En prins med idéer om frihet som inte passar fadern, regenten. Prinsens vän, som drivs av idealism. Och alla skriver de brev, mängder av brev. ”En av de bästa pjäser som finns!” så har regissören Staffan Valdemar Holm beskrivit Schillers Don Carlos. Själv har han satt upp den två gånger - på Det Kongelige i Köpenhamn 1999 och i år, på Dramaten i Stockholm. Anneli Dufva presenterar Schillers mästerstycke med hjälp av regissören Holm och med ljud från Sveriges Radios arkiv, där både regissören Eva Bergman, som också satt upp Don Carlos, på Göteborgs Stadsteater, yttrar sig om den och även några kritikerröster dyker upp med sina tankar om detta frihetsdrama skrivet 1792.

Vad är en barndomsskildring? Del 2Författarna Elise Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Nyårsdagen, torsdagen den 1 januari 20.03 & fredagen den 2.1. kl 23.30 I det andra programmet medverkar Elsie Johansson, född 1931 och Magnus Florin född 1955. Elsie Johansson brukar räknas till proletärförfattarna och minns i trilogin om Nancy 30-talets fattigdom, lukterna, trångboddheten och friheten med en egen cykel. Magnus Florin låter i sina ordknappa berättelser en storebror regera över ett apotek och sina syskon i ”Syskonen” eller någon minnas sin första slant i ”Cirkulation.” Programledare Ylva Mårtens och Maarja TalgreVad tycker du? Varför blir de flesta av oss så personligt berörda av just en barndomsskildring? Finns det någon berättelse som betytt särskilt mycket för just du. Ring, mejla eller skriv till oss!  08/ 784 16 84, barnen@sr.se eller Barnen, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programmet sändes första gången i april 2008. Läs om fler tips!  

I Bokcirkeln har författarna Elsie Johansson, Jonas Hassen Khemiri och Aase Berg hunnit fram till sista sidan i romanen Anna Karenina. Hur knyter man ihop och sätter punkt för en berättelse? Cirkelledare: Marie Lundström.

Bokcirkeln denna vecka: Hur ska man leva? Författarna Elsie Johansson, Jonas Hassen Khemiri och Aase Berg söker svar på frågan i sjätte delen av Tolstojs roman Anna Karenina. Cirkelledare: Marie Lundström.

Författarna Jonas Hassen Khemiri, Elsie Johansson och Aase Berg har döden som läxa när Bokcirkeln träffas och diskuterar fjärde och femte delen av Tolstojs roman Anna Karenina. Cirkelledare: Marie Lundström.

I Bokcirkeln har författarna Jonas Hassen Khemiri, Elsie Johansson och Aase Berg till idag läst andra och tredje delen av Lev Tolstojs Anna Karenina. Hur har veckan med den tjocka romanen varit? Hur utvecklar sig historien? Vad är irriterande och vad är värt att älska i Tolstojs berättelse? Cirkelledare: Marie Lundström.

Läs Anna Karenina ihop med författarna Jonas Hassen Khemiri, Elsie Johansson och Aase Berg! Bokcirkeln träffas fem gånger i sommar, en gång i veckan från och med 19 juli. Under dessa fem veckor håller Bokcirkeln fast vid Lev Tolstojs Anna Karenina - den håller för det. Cirkelledare: Marie Lundström.

Barnen ställer idag frågan: Vad är en barndomsskildring? Del 2 Författarna Elsie Johansson och Magnus Florin läser och berättar. Programledare Ylva Mårtens och Maarja Talgre.