Podcasts about frodas

En granskning av WIRED visar att meddelandeappen Telegram blivit ett näste för bottar vars enda syfte är att generera fejkade nakenbilder med hjälp av AI. Får man verkligen göra såhär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 32 är här och idag gästas vi av Veronica, hon säger att hon är så glad att säga att hon idag lever ett väldigt vanligt liv - vilket inte var något hon önskade när hon växte upp: för hon som barn hade förstått att vara gift och bo i villa inte automatiskt var vägen till lycka. Det är såklart ett ämne vi går in på tillsammans med ungdomens år med alkohol och droger för att inte behöva känna alla de jobbiga känslor som bubblade inombords. Tills att hon en vanlig dag vaknade upp och kände att ”nej, jag är alldeles för ung för att må såhär dåligt. Jag är alldeles för ung för att gå runt och bara vänta på döden”. Och det var de tankarna som ledde henne in till studier, jobb och djupdykande i nervsystemet, de olika cyklarna hos män och kvinnor och - hur det påverkar våra liv. Hur hjälper vi oss själva i stressiga situationer, i depressioner och i utbrändhet? Det här är ett avsnitt där jag rekommenderar penna och papper, för du kommer ta med dig en otrolig mängd värdefull information härifrån.Följ Veronica och ta del av hennes kunskap på Instagram Läs mer om hennes bok Nervsystemsreglering: kroppens nyckel till motståndskraft Vet du någon, eller är du en person, som du skulle vilja höra här i Helt Vanliga? Kontakta oss på Instagram med dina förslag! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är torsdag och dags för Fillo med komikern Elin Almén! Är det så fel att sälja en otvättad bikini och bör hundar ge blod? Elin svarar! Vi får även en rapport från P3 Nyheters Malva Thaning som är på Gotland där springnotorna FRODAS bland turisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Ayan Jamal och Assaad Daoudi

Svenska Yle granskar just nu de finländska konspirationsteorierna. I dokumentären "De kallar mig foliehatt" berättar tre finlandssvenskar om att de tror på konspirationsteorier eller har närstående som tror på dem. Det handlar om att klimatkrisen är en bluff, att coronavaccinet är farligt och att en ondsint elit vill oss illa. Utbildningsstyrelsen varnar för att konspirationsteorier inte är något oskyldigt skämt, utan ökar polariseringen i samhället och hänger ihop med radikalisering och våldsbejakande extremism. Varför får konspirationsteorierna fotfäste just nu och hur påverkar de vårt samhälle? I debatten deltar Andreas Önnerfors, docent och professor i idéhistoria på universitetet i Lund och Annvi Gardberg, redaktör på Svenska Yle. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

9 november. Antisemitism med rötter i Mellanöstern har exploderat i Sverige efter Hamas överfall på Israel. Eli Göndör, författare och doktor i religionshistoria, och Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, diskuterar med Andreas Ericson. Även Nalin Baksi, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, medverkar.

Anna-Karin återvänder till Chalmers tekniska högskola för att se hur det går för jämställdhetsprojekten vi skrev om för några år sedan. Ivar frågar sig varför kändisuppropen av allt att döma struntar i israeliska liv.En sista sak…Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är endast tack vare dig som jag, Anna-Karin Wyndhamn och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.Låt hösten ge dig en rak höger!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En podcast om att göra företagslån mer demokratiska Med smarta analysverktyg och en genomdigitaliserad ansökningsprocess vill man utmana storbankerna och demokratisera marknaden för företagslån. På bara ett par år har fintech-uppstickaren Froda hjälpt över 50 000 företag med finansiering, etablerat sig i fem länder och uppnått miljardvärdering. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden berättar Frodas vd och medgrundare Olle Lundin om hur idén om att utmana storbankerna uppstod, hur han vill demokratisera marknaden för företagslån och varför det är en fördel att lämna över kreditbedömningen till en robot. Dessutom ger han sina bästa tips till den som vill ge sig ut på en liknande resa.   Tidskoder och citat 1.52 Detta är Froda. 2.00 Härifrån kommer namnet. 2.20 Så uppstod den djärva idén till Froda. 3.23 Därför riktar Froda sig mot småföretag. 5.15 Därför anser Froda att marknaden för företagslån är odemokratisk i dag. 6.26 Så gör Froda sina kreditprövningar. 7.27 Fångar Froda också upp individuella egenskaper hos den som söker lån? 8.10 Olle om etiketten ”fintechbolag”.  9.12 Detta skiljer Frodas process mot den hos en traditionell storbank. 10.27 Är det alltid bra att det går snabbt att låna pengar? 11.50 Kan man ompröva AI:ns bedömning av ens kreditvärdighet? 12.27 Om Frodas mål om att erbjuda bättre villkor än storbankerna. 13.42 Märker Froda av de sämre tiderna bland sina kunder? 14.36 Om nya satsningen Froda Embedded. 15.56 Här finns Froda idag. 20.19 Så ser strategin ut när man går in på en ny marknad. 17.03 Så går det för Froda. 18.53 Så många kunder har Froda idag. 20.19 Så ser konkurrenssituationen ut för Froda. 21.16 Så har responsen från storbankerna varit på Frodas intåg. 21.36 Olle Lundins Fem snabba favoriter. 23.21 Därför sadlade Olle om från jurist till entreprenör. 24.06 Så fick Froda med sig så många tunga investerare. 24.51 Olles bästa tips till den som funderar på att göra en liknande resa. 27.03 Olle rekommenderar en gäst eller ett ämne till kommande poddar. 27.37 Så får du veta mer om Olle och Froda.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan. En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.Programledare: Mats Ottosson

By Anne Morley: "The righteous will flourish like a palm tree, they will grow like a cedar of Lebanon, planted in the house of the LORD, they will flourish in the courts of our God. They will still bear fruit in old age, they will stay fresh and green( Psalm 92:12-14 - 12  )" . This sermon will transform your understanding.

I veckans avsnitt av Rat Race diskuteras huruvida det är positivt eller negativt med arbetsplatser som rekryterar in partners, nära vänner etc. Sofia och Filip får besök av Jenny Wahlberg, som dels redogör för sina erfarenheter på ämnet under sin tid på EF Education First och dels berättar om sin egen anställningsstrategi på sommarcaféet på Gotland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Frodas djuren nu när människorna håller sig i karantän. Louise Carlsson från WWF förklarar varför vi ser fler filmer på vilda djur i samhällen just nu

Varför dränks Sveriges vardagsproblem i coronafebern? Gör regeringen för lite eller för mycket i sina försök att rädda företagen? Eller helt enkelt fel saker? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från kommunistiska korrespondenter till influerare som lever strandliv i diktaturer propagandaturismen står stark. Litteraturforskaren Jimmy Vulovic reflekterar över dess historia och betydelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När Kalle Söders resesällskap strövar runt i Leningrad en sommardag 1935 utropar plötsligt en gubbe: Titta vad fruntimren är tjocka. Det märks att de inte behöver svälta. Orden är ett direkt svar till alla de antikommunistiska röster i Sverige som hävdade att folket i Sovjetunionen svalt. Det svenska turistsällskapet fortsätter sin rundtur genom staden och konstaterar att gatorna är härligt livfulla. Människorna är glada, trevliga och snyggt klädda. Lenins stad erbjuder förstklassiga nöjen. På en biograf konstaterar Kalle Söder att till och med filmerna och skådespeleriet är bättre än hemma. Allt är bra i Sovjetunionen. Effektiv propaganda ser inte ut som propaganda. Skickliga propagandister vill helst av allt verka utan att synas, vill helst få andra att säga det som ska sägas. Det blir mer trovärdigt då. Idag kallas språkrören för influencers. De ryska bolsjevikerna var länge historiens mest innovativa propagandister. Tidigt förstod de så kallat vanligt folks värde, som propaganda alltså. En omfattande organisation av arbetarkorrespondenter, vilka bland annat skrev brev och berättelser till arbetartidningarna, tjänade under lång tid kommunistpartiets syften väl. Korrespondenterna berättade i regel att allt var bra i deras landsände nu, tack vare kommunismen naturligtvis. För att sprida det budskapet även utomlands tog sovjetstaten till ett ofta använt men alltför sällan genomskådat grepp: turism. Turistorganisationen Intourist, eller inostrannyj turist som betyder utländsk turist, grundades 1929. Snabbt öppnades kontor i exempelvis Berlin, London och New York. Genom tidskrifter, broschyrer och annonser på olika språk ville man locka västerländska turister till Sovjetunionen. Och den som läser kommunistiska tidskrifter från den tiden ser snart att även resejournalistiken från resorna var ett effektivt sätt att propagera. Kalle Söders intryck från Lenins stad är ett av många exempel. Artikeln publicerades i Stormklockan i juli 1935. Ungefär samtidigt som det glada turistsällskapet upptäckte Leningrad, så pågick hektiska förberedelser inför partidagarna i nazityska Nürnberg. Det var naturligtvis mycket att ordna med. Inte minst därför att det var året då Nürnberglagarna skulle komma att antas, samt därför att partidagarna vid det laget hade blivit ett populärt turistmål. Så pass populärt att det vi sidan av alla de politiska händelserna erbjöds en rad nöjesaktiviteter. Så det var alltså till ljudet av glatt stojande turister som de tyska judarna fråntogs sitt medborgarskap. Och som äktenskap samt sexuellt umgänge mellan judar och icke-judar förbjöds enligt lag. Turism var redan från början en medveten strategi även för nazistregimen. I juni 1933 skapade Adolf Hitler, inom ramen för propagandaministeriet, en rikskommitté för turism. Kristin Semmens skriver i boken Seeing Hitlers Germany: Tourism in the Third Reich att främjandet av inhemsk turism, till exempel genom fritids- och turistorganisationen Kraft durch Freude syftade till att förverkliga en enad, rasren och lojal folkgemenskap. Främjandet av den internationella turismen var ett försök att lugna omvärlden, en form av försäkran om att allt var fredligt, normalt och trevligt i Tredje riket, att allt var bra i Nazityskland helt enkelt. Steg för steg ersattes sedan i alla turistbroschyrer, på alla turistkartor och rundturer de sevärdheter som hade något med judendom, arbetarrörelse och den demokratiska Weimarrepubliken att göra med platser som kunde kopplas till den nazistiska rörelsen. Museum, utställningar och festivaler som belyste nazistisk ideologi och historieskrivning skapades. Parallellt med det sänktes svastikan över redan etablerade festivaler, till exempel Bayreuths årliga Wagnerfestival samt Oktoberfest i München. Och samtidigt blev alltså Nürnbergdagarna alltmer anpassade för turister, blev ett visuellt spektakel och marknadsföringsfönster för nazismen. Redan långt innan man kommer till Nürnberg får man en aning om den flagg- och färgprakt som under en veckas tid sätter sin prägel på staden. Alla gårdar och byar utmed järnvägen äro prydda med flaggor och granrisgirlanger. Överallt är flaggan i topp. Så inleds ett hänfört reportage av en okänd skribent i Den svenske nationalsocialisten från partidagarna 1938. Det fortsätter i samma stil med uttryck som ett hav av hakkors och ett virrvarr av färger och människor. Det berättas uppspelt om hur öppna partibilar med höga partifunktionärer far fram och tillbaka genom staden. Skildringen är livfull, för att inte säga lycklig. När Adolf Hitler eller Hermann Göring far förbi så stiger heil-ropen ur hundratusentals strupar. Det är ett spektakel, ett skådespel. Ett välregisserat förföriskt spektakel. När vi idag läser reportage av det slaget är propagandan så enkel att genomskåda att det nästan är löjligt. För så är det ju med andra tiders propaganda. När vi ser den ler vi överseende och frågar oss förbluffat hur de kunde gå på det. Andra länders propaganda är också löjligt enkel att avslöja. Jag menar, många har nog lyssnat på någon guide någonstans, låt säga vid den övergivna delen av Famagusta på Cypern, och tänkt att det på den andra sidan av staden just nu berättas en helt annan historia. Då ler vi överseende igen. Kanske ställer vi till och med en kritisk fråga som ett sätt att markera för guiden att vi minsann inte låter oss luras. Och nog förstår vi väl alla att influencers som bjuds till exempelvis Dubai inte berättar hela sanningen om emiratet för oss, att den förskräckande bristen på mänskliga rättigheter och jämställdhet inte alls gör sig särskilt bra på bild i ett lyxigt inlägg på Instagram eller andra sociala medier. Allt det där vet vi. Samtidigt som vi unnar oss någon minuts drömmerier om en plats där det verkar vara ordning och reda, finnas bra shopping och väldigt fina stränder. En plats där vi kan få ta det lugnt och vila upp oss litegrann. Ingen skada skedd. För vi är ju trots allt kritiskt tänkande människor som förstås värdesätter mänskliga rättigheter mycket högre än lyxiga semestrar. Men hur är det med saker vi gillar, det vi håller med om och som förmedlas av människor vi verkligen litar på. Gratis Interrail-kort till 18-åringar låter väl egentligen alldeles för bra för att vara sant. Men 2018 drog EU igång ett sådant projekt. I en tid då alltmer tyder på en markant försvagning av den europeiska identiteten och samhörigheten. Den sponsrade europaturismen är ett försök att motverka den utvecklingen. Och då jag läser att deltagarna som väljs ut likt korrespondenter ska få möjlighet att berätta om sina resor i sociala medier ler jag igen. Fast inte vist och överseende den här gången utan på riktigt. Sedan går mina tankar till en 18-åring som genast måste tipsas om att möjligheter likt den här absolut inte får missas. Jimmy Vulovic, litteraturforskare

Knutbyrättegång om fysisk och mental misshandel inledd. Det är ett riktigt musår - vad göra? Dagens gäst förbereder sig inför Melodifestivalen. Skidåkning i Japan och Rökstenen avslöjar miljöoro.

Lyxshopping omsätter tusentals miljarder varje år och aktieägarna i de stora klock-, vin- och väsktillverkarna skrattar hela vägen till banken. Samtidigt växer även lågprisalternativen. Vilka är drivkrafterna och kan det fortsätta? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Sofia Ulver, konsumtionsforskare Ekonomihögskolan vid Lunds universitet  Pär Ivarsson, tf chef Ekonomiekot Boris Lennhov, vd Gekås Pauline Brown, fd ordförande LVMH Nordamerika  Marie-Claire Daveu, hållbarhetschef Kering Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Astrid Ankarcrona Brady Juvier ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Gänget är tillbaka! I veckans avsnitt: Fler ursäkter till varför avsnittet är sent Glass i stora lass James Hetfields bin Fun Facts with Fredrik! ... och mycket mer i vanlig ordning! Lev väl Gött Tjöt out

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Den svenska fintech-branschen blir större och starkare, mycket tack vare flaggskepp som Klarna och iZettle. För varje bankprodukt kan man räkna med att det finns en handfull pigga startups som är redo att skapa en direktkontakt till konsumenterna via en smidig app. Men ekosystemet är mer intressant än så. Louise Grabo är generalsekreterare på medlemsföreningen Swedish Fintech Association. I avsnitt 52 guidar hon oss till den svenska fintech-branschens status och utveckling framåt. Inspelat på Helio/GT30 under Sthlm Fintech Week 2019. Programledare: Christian von Essen / Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Utgivningen av fotoböcker ökar stadigt i Sverige. I november kom boken Published Photobooks in Sweden av Niclas Östlind som gjort en utställning om fenomenet. Fotoboken är en kategori inom den konstnärliga bokutgivningen som ökar stadigt, inte minst i Sverige i samband med mässan Paris Photo, världens största mässa för fotokonst i november, presenterades boken "Published Photobooks in Sweden" utgiven på engelska av det tysk-engelska konstbokförlaget König. Det här är ett fenomen som Karsten Thurfjell tittat närmare på, bland annat med hjälp av bokens redaktör Niclas Östlind som undervisar i foto på Akademien Valand i Göteborg och fotokonstnären Annica Carlsson Rixon.

Maria, Jimmie och Camilla sammanfattar vad vi lärt oss av kampanjen #vardagssex - en hyllning till ditt vanligaste sex.

Kärleken övervinner allt. Eller är det hatet som alltid segrar? P4 Granskar idag situationen för många icke-heterosexuella människor runt om i världen. Vi visar också att livet är allt annat än lätt för flyktingar som kommer hit till Sverige med sexuella asylskäl. Trots att svensk lagstiftning ger dessa flyktingar rätt till skydd. Och att skaffa barn för homosexuella är långt ifrån självklart. Idag har ditt utseende och din kropp blivit en måttstock för kvinnor som vill bli inseminerade. Du får inte längre bära ett barn i din kropp om du är överviktig.  I Ryssland har på kort tid två lagar antagits som på olika sätt riktar in sig mot homosexuella. Den ena förbjuder propaganda för "icketraditionella sexuella relationer" om den drabbar barn. Den andra förbjuder utländska homosexuella par att adoptera ryska barn. Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén har träffat Julia Malygina som lever öppet homosexuell i Moskva. Vi hörde tidigare festen i rysk TV när man gratulerade fransmännen till att dom gick ut på gatorna och demonstrerade mot samkönade äktenskap och nu ska vi till Frankrike där Alice Petrén besökt gaykvarteren i Paris och där mött människor som visar att man kan vara både gay och stockkonservativ. Men hennes reportage börjar i Montpellier med det historiska första samkönade bröllopet för ett par veckor sen. RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, har granskat samtliga 58 ärenden av överklaganden till Migrationsdomstolen sedan verket inte beviljat asyl till ugandiska flyktingar med sexuella skäl. RFSL visar att det de senaste tre åren har blivit svårare för homosexuella från Uganda att få asyl i Sverige.Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, är det en framgång eller ett misslyckande för Migrationsverket. i november 2011 gifte sig Sara Sör och Louise Pelli. De gifte sig i Louise barndomskommun Stenugnssund på västkusten. Deras bröllop och vigselceremoni blev inte riktigt som de hade hoppats på och de vittnar båda två om att det finns många hinder för två kvinnor som älskar varandra och lever i en familj. Idag bor de i Karlstad och drömmer om att få barn. Men för just två kvinnor som vill få barn och vill bli inseminerade har det idag tillkommit ett hinder. Idag måste kroppen vara tillräckligt smal för att man ska få bli inseminerad.