Podcast appearances and mentions of johan kuylenstierna

Sveriges vintrar kan bli som de i norra Sibirien med temperaturer som är 20 grader kallare än de vi är vana vid. Forskare har hittat tidiga varningstecken och är oroliga för att havsströmmarna i Atlanten, bland annat Golfströmmen, riskerar att kollapsa. Vad händer om strömsystemet förändras? Hur allvarligt är det? Och på vilket sätt skulle det påverka Sverige? Gäst: Johan Kuylenstierna, generaldirektör för statliga forskningsrådet Formas. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från SVT och SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling. Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Texten kommer från Agenda 2030 och de globala målen som vi i Sverige tillsammans med övriga medlemsstater i FN har skrivit under att arbeta för samt uppfylla. Att en förändring i samhällsbyggnadsbranschen är nödvändig för att lyckas med detta finns det både siffror som visar och samtidigt en allt större förståelse för. För att lyckas är det en hel del kuggar i kugghjulet som behöver klaffa och för största möjliga effekt är det viktigt att vi gör genomtänkta vägval. Johan Kuylenstierna är generaldirektör på Formas som är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Formas finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar. Mer om Hela kedjan: www.helakedjan.se

Vad behöver ledande aktörer i innovationssystemet göra för att Sverige ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle? Hur får vi till de språng som krävs? Och hur ser samhället ut när vi lyckats? Lyssna på ett samtal mellan Johan Kuylenstierna, generaldirektör för Formas och Lisen Schultz, programdirektör vid Stockholm Resilience Centre Vi möter också Jenny Elfsberg, Vinnova och Jannik Henser, Scania – om den nya storsatsningen Impact Innovation Samtalet leds av Liselott Bergman.

Sveriges och EU:s klimatmål är en fråga om rättvisa. Rika länder som Sverige ska nå klimatmålen snabbare än utvecklingsländerna, det säger Johan Kuylenstierna som är ordförande för Klimatpolitiska rådet. Problemet är bara att med den här takten kommer Sverige inte att klara av sina klimatmål. Trots alla utmaningar tror Kuylenstierna ändå att det finns hopp.FördjupningDu kan höra en längre intervju med Johan Kuylenstierna i avsnitt 90 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du också hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges rykte som föregångare i miljö- och klimatfrågor har följt oss i flera decennier. Men det bygger delvis på vårt sätt att räkna där vi endast inkluderar produktionsrelaterade utsläpp men inte konsumtionsbaserade utsläpp. Johan Kuylenstierna vet det här. Han har varit ordförande i klimatpolitiska rådet vars uppgift är att utvärdera den svenska klimatpolitiken. I avsnittet hör du honom prata om de många olika klimatmål Sverige har, om hur klimatpolitiken styrs och utvärderas, samt vad som krävs för att vi ska kunna ställa om snabbare.Bokrekommendationer:Klimatologi Meteorologi - Jörgen Bogren, Göran Loman, Torbjörn GustavssonSvälten - hungeåren som formade Sverige - FörfattareVärlden som väntar - vårt liv i klimatförändringarnas Sverige - Peter AlestigProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I säsongsavslutningen träffar vi Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms universitet, och en av Sveriges ledande klimatexperter.  Ämnen som alltid är aktuella när man pratar om framtiden är ju nämligen klimatet, klimatomsättningen – och förstås hur företag och ledare ska förhålla sig till utmaningarna. I samtalet kommer vi in på omställningen i Sverige och världen. Men framförallt på alla de möjligheter som uppstår längs vägen; inte minst nya arbetstillfällen och affärsidéer.   Johan har en unik position i den svenska klimatomställningen där han både kan utvärdera det som görs och inspirera till nya sätt att tänka. Han är en optimist som visar att vi har många möjligheter för att manövrera oss mot en mer hållbar värld. Samtalet leds av Robin Askelöf, CMO på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap.   Avsnittets boktips är "The Art of Alignment: av Patty Beach. Det är en bok som tar upp nycklar till att få med sig alla andra när nya idéer, projekt eller strategier ska omsättas i praktiken. Alltså att enas bakom det som ska göras, eller för den delen komma tillbaka på spåret om man kör i diket. Spännande läsning, med andra ord.   Kom ihåg att prenumerera på Konkurrenskraft så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på.    

Johan Kuylenstierna är den första personen som gästar Heja Framtiden för andra gången. Han är i dag ordförande i Klimatpolitiska rådet och syns flitigt i klimatdebatten. Den här gången möter vi honom efter en föreläsning på Nordic Sustainability Expo, där han bland annat pratat om geopolitikens roll i klimatomställningen och varför alltid hänger ihop. I avsnittet får vi även med oss några hoppfulla trender från hans helikopterperspektiv på utvecklingen. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Stockholmsmässan // Nästa nummer av magasinet Framtidens hållbara matsystem utkommer i slutet av juni med distribution i Dagens Industri. // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se

Hedersdoktorn vid Stockholms universitet har jobbat med klimatfrågan i trettio år och ser positiva tecken, men också utmaningar. Johan Kuylenstierna menar att det i dag finns en bottenplatta för att komma vidare, där politiken, samhället och näringslivet går i takt. Investeringarna flyttar från fossilt till förnybart som driver teknikutvecklingen på ett affärsmässigt sätt. Men innan det vänder på allvar kommer vi att få uppleva betydande klimatförändringar och högre temperaturer.

Regeringen har presenterat två stödpaket på totalt 21 miljarder för att kompensera hushållen de höga el- och drivmedelspriserna. Men vad finns det för risker med att det är staten som ska stå för notan när priserna stiger? Programledare: Claes Aronsson Medverkande och röster i programmet: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Robert Bergqvist, seniorekonom SEB Cecilia Hermansson, vice ordförande Klimatpolitiska rådet Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet Mikael Damberg, finansminister (S) Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet John Hassler, professor i nationalekonomi Stefan Ingves, riksbankschefProducent: Olof Wijnbladh Tekniker: Ludvig Widman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Extrainsatt podd från Ekonomiekot. Kriget i Ukraina tvingar centralbanker världen över att räkna om. I Sverige anses Riksbankens senaste prognos vara överspelad och en räntehöjning väntas komma tidigare. Programledare: Anders JelminMedverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Margareta Svensson, ekonomireporter Stefan Ingves, riksbankschef Johan Kuylenstierna, klimatpolitiska rådets ordförande

Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest. Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfaldenI Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!Medverkande: Tony Nicander, aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", Christian Ottosson, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge, Johan Kuylenstierna, ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd, Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, Mikael Johannesson, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Birgit Nielsen, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och Lee Waters, vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Kriget i Ukraina tvingar centralbanker världen över att räkna om. I Sverige anses Riksbankens senaste prognos vara överspelad och en räntehöjning väntas komma tidigare. Programledare: Anders JelminMedverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Margareta Svensson, ekonomireporter Stefan Ingves, riksbankschef Johan Kuylenstierna, klimatpolitiska rådets ordförande

Johan Kuylenstierna is a geographer, climate expert, and the chair of the Swedish Climate Policy Council. He's been working on climate related issues for the past 30 years, and it's taken him from giving lectures at the university, to boardrooms at major companies helping them make sustainable choices, and to the UN working towards a fossil free future. In this episode of the Oracle, Johan talks about the need for collaboration and the importance of a mindset that helps us face our challenges in a hopeful way. Because the way we tell the story also affects our solution to it. Written by: Johan Kuylenstierna and Navid Bavey Produced by: Navid Bavey Sound design by: Viktor Bergdahl Executive producer: Sandra Charléz

Jorden har blivit en grad varmare sedan slutet på 1800-talet och det är nu enligt FN:s klimatpanel ställt utom tvivel att vi människor värmer planeten. Kom ihåg de sakerna och tre till så har du hyfsad koll på det viktigaste ur rapporten som FN:s klimatpanel IPCC kom med i augusti. Vi plockar fram rapportens fem viktigaste punkter tillsammans med Johan Kuylenstierna, naturgeograf och ordförande i klimatpolitiska rådet, och Ekots miljöreporter Annika Digréus. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programmet är en repris från 10/3. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

Vad kom man egentligen fram till vid G7-mötet angående klimatet och vad krävs för att nå dom satta målen? Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska Rådet gästar studion och reder ut alla frågetecken! Han berättar också om Sveriges klimatmål och om hur pandemin påverkat vårt sätt att tänka kring klimatfrågor.

Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Men än så länge minskar utsläppen alldeles för långsamt för att målet ska nås. Klimatpolitiska rådet, som utvärderar regeringens politik, anser att det som regeringen hittills beslutat inte är tillräckligt. Men vad mer behöver göras? Och går det att nå målen? Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent Dagens fördjupning handlar om "det nya normala" efter pandemin.  Folkhälsomyndigheten har i en rapport till regeringen beskrivit hur restriktionerna steg för steg kan tas bort. Intervju med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz och Viktor Mattsson Tekniker: Maria Stillberg Ekots lördagsintervju lordagsintervjun@sverigesradio.se

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

Vad var det Johan Kuylenstierna hette? Och varför kan inte Nikita uttala Svante Axelssons titel? Hur är det egentligen med mikrofiber och kommer Palle äntligen börja dela med sig av sina bakverk? Nikita och Palle ser tillbaka på året som varit, delar med sig av bloopers och presenterar ny musik.

Hur har klimatet förändrats under 2020. Johan Kuylenstierna är professor och sitter i klimatpolitiska rådet och berättar vad som har hänt hittills och vad vi kan förvänta oss av framtiden

Nu satsas miljarder på att stötta coronakrisdrabbade ekonomier. Hälften av pengarna skulle räcka för att få oss på god väg mot att bromsa klimatuppvärmningen, enligt en ny studie. Kanske kan de göra det samtidigt? Världen över satsar regeringar på stimulanspaket för att lindra de ekonomiska effekterna av coronapandemin. Enligt en studie i tidskriften Science uppgår den samlade summan till ungefär 12,2 biljoner dollar. Det betyder 12,2 tusen miljarder dollar. Det skulle gå att hålla världens uppvärmning på en nivå som är i linje med Parisavtalet för betydligt mindre summor. Nu blir det viktigt för den fortsatta utvecklingen hur pengarna används för att stötta fossilindustrin eller sätta fart på övergången till förnybart, som sol- och vindenergi. Vi hör Thomas Sterner, professor i miljöekonomi och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent marie-louise.kristola@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I IVA-podden träffar vi Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor på Stockholms universitet, och samtalar bland annat om hur coronakrisen påverkar arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Hur stora är de långsiktiga effekterna när vi nu ser minskade utsläpp av koldioxid? Eller är det bara ett hack i en stigande kurva? Hur påverkar globala kriser beteenden och vår konsumtion? Johan Kuylenstierna berättar om sina många videomöten och sitt flygstopp. Han jämför pandemin med finanskrisen 2009 och ser att svenskt näringsliv i dag arbetar hårt med att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Han lyfter fram EU som den kanske viktigaste kraften för Sverige för att driva klimatfrågor på hög politisk nivå. Johan Kuylenstierna berättar också om hur hans eget intresse för klimatfrågor väcktes tidigt.    

I IVA-podden träffar vi Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor på Stockholms universitet, och samtalar bland annat om hur coronakrisen påverkar arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Hur stora är de långsiktiga effekterna när vi nu ser minskade utsläpp av koldioxid? Eller är det bara ett hack i en stigande kurva? Hur påverkar globala kriser beteenden och vår konsumtion? Johan Kuylenstierna berättar om sina många videomöten och sitt flygstopp. Han jämför pandemin med finanskrisen 2009 och ser att svenskt näringsliv i dag arbetar hårt med att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Han lyfter fram EU som den kanske viktigaste kraften för Sverige för att driva klimatfrågor på hög politisk nivå. Johan Kuylenstierna berättar också om hur hans eget intresse för klimatfrågor väcktes tidigt.    

Återstarten efter corona! Hur har pandemin påverkat, och hur investerar vi oss ur den på ett grönt sätt? Dessutom, hur bygger vi den hållbara bioekonomin? Allt detta avhandlas med Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska Rådet.

Är Sverige på väg att uppnå målet om nettonollutsläpp år 2045? Ligger regeringens första klimatpolitiska handlingsplan i linje med vad som behöver göras? Och vad innebär coronakrisen för klimatarbetet?  Enligt klimatlagen, som är en del av det klimatpolitiska ramverket, ska regeringen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan för att redovisa hur klimatmålen ska uppnås. I december 2019 presenterades den första handlingsplanen av detta slag. Klimpolitiska rådet, som också är en del av det klimatpolitiska ramverket och som har i uppdrag att utvärdera regeringens klimatpolitik, har tagit fram en granskning av handlingsplanen. Rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna presenterar denna rapport. Vid webbinariet diskuterar vi även vad coronakrisen innebär för klimatarbetet. Den senaste tidens avmattning i ekonomin har lett till utsläppsminskningar, framförallt i de hårdast drabbade länderna. Är detta värt att glädjas åt eller är det bara en kortsiktig positiv bieffekt av en i övrigt hårt prövande situation? Vad innebär en lågkonjunktur för investeringar i klimatvänlig teknik? Och i vilken mån kan och bör de krispaket som just nu utformas bidra till klimatarbetet?

I Indien tvingas de kastlösas barn att äta gräs för att överleva, i Libanon växer protesterna på nytt och i Tanzania rustar sjukvården för covid-19. Inte ens Trinidad kommer undan – men där har man ett helt eget sätt att göra nyheter. Vi pratar sjukvård i detta avsnitt av Global Podd och bjuder så klart på den bästa coronamusiken. Dessutom: Klimatoptimisten Johan Kuylenstierna som ändå tror att världen kommer att bli bättre den dag pandemin är över. Medverkande: Lenin Raghuvanshi, MR-aktivist från staden Varanasi i Indien. Baraka Mng'ong'o, manlig sjuksköterska i Tanzanias huvudstad Dar es Salaam. Malin Cronqvist, grundare av organisationen Help to Help. Lars Palmgren, journalist, bosatt i Viña del Mar i Chile. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och tidigare chef för Stockholm Environment Institute (SEI). Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Vi befinner oss just nu i en situation som vi bara för några månader sedan inte kunde ana att vi skulle hamna i. Vi står nu mitt i Coronakrisen, med allt vad det innebär. Hur kommer allt detta att påverka oss framöver, och vad händer post-corona? Och finns det något vi kan ta med oss och lära oss från denna kris? Vi pratade därför med två experter inom två olika områden för att höra deras synpunkter. Johan Kuylenstierna, vice ordf i Klimatpolitiska rådet och rektorsråd för hållbar utveckling vid Stockholms universitet, menar på att krisen kan få oss att förstå att vi kan minska våra utsläpp, att det kan bli ett uppvaknande för arbete med omställningen. Det måste dock göras på annat sätt, där inte bara den ekologiska delen, utan även den ekonomiska och sociala delen av hållbarhet gynnas. Kjell A Nordström, ekonomie doktor, specialist på internationellt företagande och författare menar på att Coronakrisen kommer att förändra allt, på ett helt annat sätt än vad finanskrisen gjorde. Framförallt genom ökad e-handel, minskat flyg och en avglobalisering. I studion finns Caroline Ljungberg Toulson.

Vi har äran att presentera Johan Kuylenstierna som första gäst i Naturvetarpodden. Klimatexperten som inger framtidshopp och vill att Sverige ska bli mer självförsörjande på livsmedel. Han inspireras av sin mormor och lever efter devisen: Det var inte bättre förr.

Den optimistiska klimatexperten Johan Kuylenstierna förklarar bränderna i Australien. Hur ser framtiden ut och vad kan vi göra för att hjälpa till

Johan Kuylenstierna är adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms universitet, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och tidigare vd för Stockholm Environment Institute. Trots sin genuina bakgrund inom miljö- och klimatarbete är han optimistisk inför framtiden, men ser framförallt att det är på systemnivå som de nödvändiga förändringarna måste ske för att vi ska klara klimatmålen. Transport, jordbruk, energi, stadsutveckling - många områden kräver stor omställning, och om näringsliv, politik och konsumentmakt kan samspela i rätt riktning är ingenting omöjligt. Programledare: Christian von Essen / Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.   Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

NATURGEOGRAF, VD, MILJÖDEBATTÖR. Johan Kuylenstierna inleder med att berätta om sin mormor som vid 100 års ålder inte tyckte att det var bättre förr. Hennes perspektiv bidrog till att göra honom till en framtidsoptimist och han fokuserar på hur vi kan lösa de miljöproblem som vår utveckling orsakar. Min resa genom 25 års arbete med miljöfrågor har lärt mig att det inte bara handlar om vetenskap och fakta. Det här är också en fråga om förhållningssätt, säger Johan Kuylenstierna. Som ett exempel på vad vi alla kan göra ber han oss tänka på vad vi väljer att äta och, inte minst, vad vi slänger. Mellan 30-40% av all mat som produceras i världen konsumeras aldrig. Den förstörs eller slängs. Redan idag produceras mat för att föda 10 miljarder människor. Sluta släng mat. Använd näsan, inte bäst före-datum, är hans direkta uppmaning. Om Johan Kuylenstierna Utsedd till Sveriges miljömäktigaste person. Vd för Stockholm Environment Institute med 230 anställda vid kontor i sex länder, som 2016 rankades som världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolicyområdet. Varit ansvarig för World Water Week som hålls i Stockholm varje år och arbetat med vattenfrågor inom flera FN-organ. Utbildad naturgeograf. Adjungerad professor på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och hedersdoktor vid samma universitet. Ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Har arbetat med klimatforskning i både Arktis, Antarktis och på Eldslandet. Producent: Per Berg

I detta avsnitt träffar vi Johan Kuylenstierna, VD på Stockholm Environment Institute – som nyligen blev utnämnda till den viktigaste tankesmedjan globalt."Näringslivet har gått från att ha ett hållbarhetsarbete till att jobba hållbart", säger Johan och menar vidare att svenska företag ligger långt fram.Några hållbarhetstrender Johan förutspår är att handel blir en viktigare fråga att hantera då resurserna globalt blir knappare. Vi kan inte heller ha samma råvara till samma saker i alla länder. Men framförallt ser han en stark mottrend till hållbarhet:"Jag oroar mig för trenden att ledare i världen går från internationell samverkan mot protektionism men jag ser också många som gör helt rätt prioriteringar och samverkar över alla gränser" avslutar Johan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med anledning av att Donald Trump blir USA:s nya president ägnar vi hela veckans program till vad det här kan innebära för klimatpolitiken. Donald Trump har vi flera tillfällen sagt att klimatförändringarna är en bluff och att USA borde lämna klimatförhandlingarna helt och hållet. Vad innebär det här för klimatpolitiken globalt? Gäster är Anders Turesson, som under många år ledde den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar, Eva Svedling, på utrikesdepartementet, Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och Alexander Crawford, svensk-amerikansk omvärldsanalytiker vid tankesmedjan Global utmaning. Programledare Marie-Louise Kristola. Programmet om hajar och rockor flyttas fram till ett senare tillfälle.

Stadspodden från Dome of Visions är Sveriges främsta podcast om hållbar stadsutveckling. I detta avsnitt möter du Maria Rankka, VD för Handelskammaren och Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute i ett samtal om städers arbete med klimatpolitik och tillväxt. Är borgmästarna de nya premiärministrarna? Mycket tyder på det när städerna tar täten i klimatarbetet och lämnar nationalstaterna långt bakom sig. I avsnittet hör du dessutom Mattias Goldmann, VD för FORES, Gustav Hemming, miljö- och regionplaneringslandstingsråd i Stockholms län samt Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholms stad. Programledare är Per Ankersjö. Sponsor är NCC.