Podcast appearances and mentions of kristian gerner

Sovjetunionen var ett av de största imperier världen skådat, och det upplöstes nästan utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen, och alla förvånades över hur snabbt och relativt fredligt väldet föll samman.I dag lever vi i en värld där Ryssland, genom en storskalig invasion av Ukraina, försöker återupprätta det som landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände för över trettio år sedan.I podcasten Historia Nu, avsnitt 25, samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har skrivit boken Rysslands historia.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten avstannat i Sovjetunionen. Tecken på stagnation och letargi hade funnits länge i det sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare hade avlöst varandra som generalsekreterare på kort tid, tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste förändras uppifrån. Gorbatjov ville dock reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, tillsammans med den amerikanske presidenten Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-initiativ, satte stark press på det redan genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost – öppenhet – och därmed försvann det kitt som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där både de stalinistiska och leninistiska rötterna granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle den kommandoekonomi, som byggde på tung industri, förändras genom ekonomisk omstrukturering – perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det utbredda alkoholmissbruket honom impopulär.Bild: Affisch till fjärde kongressen 1922. Sovjetisk affisch tillägnad femårsjubileet av Oktoberrevolutionen och den fjärde kongressen för Kommunistiska internationalen. Av: Ivan Vasiljevitj Simakov, 1877–1925. Källa: Ryska statliga biblioteket) Wikipedia. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vladimir Putins propaganda vittnar om en dröm om det storryska riket och nu jobbar hans spinndoktorer med att skriva om historien så att det framstår som att Ukraina hela tiden varit ryskt. I början av april dyker en artikel upp i flödet för många ryssar. Det är den statliga nyhetsbyrån RIA som publicerar artikeln med titeln Vad bör Ryssland göra med Ukraina, skriven av filosofen och spinndoktorn Timofej Segejtsev.Timofej Sergejtsev är Putins spinndoktorI artikeln skriver Sergejtsev att Ukraina styrs av en nazistisk ledning och att en majoritet av befolkningen är nazistisk. Det här är saker som säkert har tänkts tidigare, men inte uttalas. Men nu är tiden inne, säger Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.I sitt tal inför invasionen säger Rysslands president Putin att Ukraina egentligen är ryskt territorium som getts bort av misstag, utan att konsultera den ryska befolkningen. Kristian Gerner, professor emeritus i historia, känner igen mönstret i tankarna. Det är mycket likt stortyska riket, som Hitler drömde om, säger professor Kristian Gerner.Med arkivljud från SR och SVT.Medverkande: Historikern Kristian Gerner, professor emeritus vid Lunds universitet och Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Reporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent. Julia Juhlin KarlssonTekniker: Christer Tjernell och Ludvig Widman

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut? Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.  

Ett massivt ryskt angrepp på Ukraina pågår, något som Rysslands president Vladimir Putin till stor del motiverar med historiska argument. Hur kommer det sig och vad är det Putin vill uppnå? Medverkar gör Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och Per Rudling, docent i historia, också vid Lunds universitet. Med i programmet är också Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Du hör även Per Månson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat på Rysslands och Sovjetunionens historia. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Reporter Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vilka psykologiska mekanismer får de med pengar att ta risken att åka fast för småstöld? Och hur gick det till när Putin övervägde om Ryssland skulle gå med i Nato? Varför blev det inte så? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Monica Saarinen. Varför är inte Ryssland med i Nato?I början av 2000-talet övervägde Vladimir Putin om Ryssland skulle bli en del av Europa och medlem i Nato. Missade väst och Ryssland chansen att förbättra relationerna? Vi blickar tillbaka på NATO:s relation till Ryssland och Sovjetunion genom historien med Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet och Anna Wieslander, nordeuropachef för tankesmedjan Atlantic Council.Varför snattar rika? Då och då kommer rapporter om välbärgade personer som plockat på sig saker utan att betala, fast de har gott om pengar och har mycket att riskera. Vi försöker redan ut kleptomanins mekanismer, lockelse och tvångsmässighet, som förekommer inom alla samhällsklasser, med hjälp av Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska Institutet. Han berättade även om behandlingar. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Monica Saarinen Producent: Olle Björkman

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.I detta nyfixade repris av podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Sovjetunionens skendöd.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks helst med västerlänningar och arrangerade orgiastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli, snarare än att ägna sig åt ålderdomliga hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.I ett nymixat avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oppositionelle ryske politikern Aleksej Navalnyj tros ha blivit förgiftad och vårdas på sjukhus. En rad kritiker och avhoppade agenter har tidigare råkat ut för liknande giftattacker. Kristian Gerner, professor emeritus i historia som har följt rysk politik under många år berättar om den ryska säkerhetstjänstens skrämmande tillvägagångssätt, att använda gift för att röja undan meningsmotståndare. Tidigare utrikeskorrespondenten Staffan Heimersson, 84, skickar en rapport från vardagen i coronaisolation. Sveriges radios tidigare asienkorrespondent Margita Boström om att det thailändska folket tröttnat på sin playboykung och kräver inskränkningar i hans långtgående befogenheter. Kan kungens vidlyftiga leverne och det faktum att han under pandemin tagit sin tillflykt till ett tyskt lyxhotell bli spiken i kistan för den thailändska kungamakten? Och så får vi en engagerad ögonvittnesbeskrivning av den svenska infrastrukturens yppersta byggnadsverk, akvedukten i Håverud, levererad av Silje Pettersen, slussvakt vid Dalslands kanal. Programledare Thomas Nordegren Bisittare Louise Epstein Producent Ulrika Lindqvist

Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959. I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan. Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

Säsongens näst sista avsnitt är ett speciellt sådant. En av de historiker som genom sitt skrivande varit mest närvarande för mig under min studietid är Kristian Gerner. Sedan 2008 har hans bok Folkmordens historia följt mig i studierna och som referensmaterial. Jag har fått äran att spela in ett samtal med Kristian på hans arbete vid Lunds universitet. Jag hoppas du kommer gilla detta avsnittet. Om du är intresserad av att köpa någon av böckerna som Kristian berättar om i avsnittet finns länkar till dem här: https://historiskamedia.se/bok/rysslands-historia/ https://www.adlibris.com/se/bok/centraleuropas-historia-9789127098916 -------------------------------------------------------- Om du vill stödja denna podcast så kan du göra det på patreon www.patreon.com/Blodighistoria Det går även swisha ett bidrag på 0706177812 Facebook: www.facebook.com/blodighistoria/ Instagram www.instagram.com/blodighistoria/ --------------------------------------------------------

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär. Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig. Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?

Tobias Svanelid undersöker Karl XIV Johans strategier för att etablera Sveriges mest framgångsrika kungafamilj. Dessutom om palatsintriger i Kreml, om dansk-svenska krig och en rekordgammal bulle! För 200 år sedan uppsteg Karl XIV Johan på Sveriges tron som den förste av ätten Bernadotte. Tobias Svanelid undersöker tillsammans med historikern Per Sandin vilka strategier kungen använde sig av för att lägga grunden för sin rekordlånga kungaätt. Dessutom om bioaktuella The Death of Stalin som rysslandskännaren Kristian Gerner tycker är en träffsäker skildring av de mörka och tragikomiska maktstriderna i ett Sovjetiskt 50-tal. Och så presenteras en rekordgammal svensk bulle som nu utmanar förra årets mest enastående arkeologiska upptäckter. Lyssnarfrågan med Dick Harrison handlar om varför de rekordmånga krigen mellan Sverige och Danmark till slut tog slut.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner till Sankt Petersburg och spåren efter Oktoberrevolutionen för 100 år sedan. Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia. Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner. Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.

Hur ser Svenska kyrkan på sin egen svenskhet? Och varför tycker de allra flesta ryssar att man måste tillhöra rysk-ortodoxa kyrkan för att vara en riktig medborgare? Med anledning av nationaldagen i nästa vecka lyfter vi ämnet religion och nationalism. För att vara en riktig medborgare måste man vara med i den ortodoxa kyrkan, anser en stor majoritet av de tillfrågade i flera öststater i en ny studie. Vår reporter Alexandra Sandels intervjuar Neha Sahgal vid Pew research center, och i studion kommenterar Kristian Gerner, Rysslandskännare och professor emeritus vid historiska institutionen, Lunds universitet. Jan Eckerdal, stiftsadjunkt i Strängnäs stift, vill att Svenska kyrkan reflekterar över sin relation till nationen Sverige. Varför kallar kyrkan till exempel sin psalmbok för "Den svenska psalmboken", undrar han. De kristna kopterna i Egypten har drabbats av ytterligare ett terrordåd. Katja Magnusson, Sveriges radios Mellanösternkorrespondent, har mött en sjuåring som sörjer sin döde bror. Programledare Tithi Hahn talade härom veckan med den koptiske biskopen Thomas. Människor och tro sänder nu intervjun där han talar om behovet av en kärlekens och förlåtelsens revolution. Ensamkommande ungdomar från Afghanistan har denna vecka skickats tillbaka på ett chartrat plan från Sverige. Samtidigt har en bomb dödat minst 80 personer i Kabul. Och resultatet från ett stort antal ålderstester på ensamkommande asylsökande har redovisats i svenska nyhetsmedier. Sångerskan och musikläraren Aminah Al Fakir Bergman intervjuas om sitt engagemang i rörelsen "Vi står inte ut". Finlands tidigare president Mauno Koivisto begravdes nyligen i Helsingfors. Inget öga var torrt när de sörjande hedrade den siste presidenten med egen fronterfarenhet från andra världskriget. Krönika från Sveriges radios Finlandskorrespondent Thella Jonsson.

Oktoberrevolutionen 1917 förde bolsjevikerna till makten i Ryssland. Andra partier förbjöds. Censuren återinfördes. Landsbygden brandskattades med svältkatastrofer som följd. Hur gick det till när tsarstyre och begynnande demokrati för 100 år sedan ersattes med enpartistat och röd terror under Vladimir Lenins ledning? Kristian Gerner, professor i historia och Östeuropakännare, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen. Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen. För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer trossen.

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken Vad hade hänt om, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.Programmet är en repris från 30 april 2015.

Foto: Simon Ingram, flickr Kristoffer Lieng har en bakgrund som radiojournalist och Svenska institutets lektor i Moskva. Numera är han verksam vid Malmö högskola och Lunds universitet.  Här samtalar han om högskolepedagogik med två erfarna universitetslärare, professor emeritus Kristian Gerner och före detta studierektorn Kerstin Nyström, båda aktiva Östeuropaforskare sedan flera decennier. Kristoffers pod är gjord som en … Fortsätt läsa "Lieng, Gerner och Nyström om högskolepedagogik"

Historikerna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Lina Sturfelt diskuterar framtiden - eller är tredje världskriget redan nutid? Att andra världskriget uppstod som en följd av hur det första slutade är en allmänt spridd uppfattning. Kommer ett tredje världskrig uppstå som en följd av hur det andra slutade, för i dagarna sjuttio år sedan? Vad är över huvud taget ett världskrig, och hur påverkar det vårt sätt att tänka? Tre historiker, varav en ägnar sig åt mänskliga rättigheter och har skrivit sin avhandling om första världskriget i svensk föreställningsvärld, en är expert på underrättelseanalys och en expert på Öst- och Centraleuropa, diskuterar under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.

Om kapprustning, sönderfall och historiens återkomst i Ukraina-krisens spår. Den dramatiska konflikten har satt många bollar i rullning - även bortom Ukrainas gränser. Hör om kanoner i Karelen, familjegräl i Slovjansk och fallskärmsjägare i Estland. Finns risk för ett europeisk storkrig? Och vilken väg ska Sverige välja? Krisen i Ukraina har rört upp en massa damm från det förflutna, och satt igång många farliga processer runtom i världen – inte minst i vårt direkta närområde. Plöstligt talas det mycket om Europas stabilitet, om ordningen efter kalla kriget, och det talas mycket historia. Sveriges Radios nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist besökte Karelska brigaden i finska Kymmendalen, nära ryska gränsen. Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, har historiskt sett ett mycket delikat förhållande till det land som nu verkar så oförutsägbart. Och ett sätt att handskas med det här förhållandet stavas artilleri. De senaste veckorna har många experter och försvarspolitiker pratat om hur Europas säkerhetsarkitektur ruckats i grunden av framförallt den ryska annekteringen av Krim. Den här ”arkitekturen” syftar på gränserna i Europa, på stabiliteten länderna emellan, och på hur vi undviker krig. Europa har varit stabilt sedan kalla kriget tog slut, men nu har något dramatiskt hänt. Och i centrum för diskussionen om hur omvärlden ska reagera på händelserna i Ukraina, står organisationen Nato, den nordatlantiska försvarsalliansen. Nato har ju länge famlat efter en tydlig uppgift, med engagemang på avlägsna platser som Afghanistan och Libyen. Men nu verkar Nato ha återfått fotfästet – det märks inte minst på organisationens danske generalsekreterar Anders Fogh Rasmussen. Och han använder Natos återfunna roll i händelsernas centrum till att uppmana till mer pengar på försvar, rapporterar Konflikts Ulrika Bergqvist. Ukraina är den plats där det här dramat utspelar sig, på marken, och den plats där riskerna med de processer som satts igång är som störst. Ukraina är ett land där en blodig historia och djup splittring funnits under ytan hela tiden under landets dryga 20-åriga existens – men där man fram tills nu lyckats hålla den här potentiella splittringen borta från vardagen. Men nu har den, inte minst på grund av press utifrån, börjat komma upp till ytan. Det blev Konflikts Jesper Lindau blev varse när han var i östra Ukraina tidigare i veckan. Gäster för att diskutera detta är Hanna Smith, forskare på Aleksanderinstitutet vid Helsingfors Universitet, med inriktning på Ryssland och Finlands förhållande till just Ryssland, Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till Center for militære studier i Köpenhamn, som skrivit mycket om just Nato, och som länge förespråkat ett svenskt medlemskap i Nato, samt Kristian Gerner, professor i historia med fokus på Ryssland och Östeuropa. Programledare: Ivar Ekman Producent: Ulrika Bergqvist

Vid Borodino strax väster om Moskva skapas alltjämt hjältar. För 200 år sedan drabbade här Napoleons Grande Armée samman med ryska trupper i ett blodigt fältslag och i den gångna helgens minneshögtid har såväl Putin som reenactmentfantaster samlats för att minnas slaget. - Det var ett slag utan egentliga vinnare, berättar Thomas Roth vid Arméemuseet i Stockholm. Betydligt viktigare var följdverkningarna efter slaget, och Napoleons dödliga reträtt som innebar slutet för det franska imperiet och startskottet för det ryska. Vetenskapsradion Historia träffar också Lars Wiklund, ordförande i Napoleonsällskapet i Sverige, en av tusentals besökare vid de årliga minneshögtiderna i dagens Borodino, för att förhöra oss om stämningarna vid 200-årsdagen. Ett jubileum som också president Vladimir Putin besökte. - Historiska minneshögtider som de i Borodino har blivit ett tillfälle för president Putin att befästa sin makt och spela på ryssars patriotism, berättar historieprofessorn Kristian Gerner. I Vetenskapsradion Historia träffar vi också arkeologen Johan Normark som i ett nytt forskningsprojekt försöker sig på det som få andra vågar, att leta efter arkeologiskt vatten. När hans kollegor försöker förstå svunna civilisationer genom krukskärvor och ruiner letar Johan Normark svar i ett av de mest gäckande källmaterialen, helt vanligt vatten. Programledare är Tobias Svanelid.

Förra veckan sköts en uzbekisk regimkritisk imam i Strömsund i Jämtland. Intervju med uzbeken Mukhiddine Shirinov, som är övertygad om att regimen i Uzbekistan låg bakom. President Karimov tål ingen kritik och imamen i Strömsund var en stark kritiker av landets bristande religionsfrihet. Reporter: Sören Wibeck. På söndag går Ryssland till val och ny president blir sannolikt Vladimir Putin. Många är kritiska och demontrationer och motdemonstrationer på gatorna uttrycker det som inte får sägas i den offentliga debatten. Rysk ortodoxa kyrkans ledare stöder Putin och uppmanar sina troende att be istället för att demonstrera. Reportage från S:t Petersburg av Milena Parland och kommentar och analys av Kristian Gerner. Debatt mellan Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik och juristen Marina Rosing om det nya rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl som ska ge en mer rättsäker bedömning och bidra till handläggarnas medvetenhet om religionens betydelse i asylprocessen, m