Podcasts about gorbatjov

Den belarusiska författaren och Nobelpristagaren i stor intervju med Fredrik Wadström om sina dokumentärromaner - som är mer aktuella än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svetlana Aleksijevitj började arbeta som journalist i Brezjnevs Sovjetunionen. Hon debuterade som författare med ”Kriget har inget kvinnligt ansikte” i samband med reformerna under Gorbatjov, perestrojkan. Och hon slog igenom stort internationellt efter Sovjetunionens fall med ”Bön för Tjernobyl” när hennes hemland Belarus redan styrdes av diktatorn Lukasjenka. Numera lever hon i exil i Tyskland. P1 Kulturs Fredrik Wadström intervjuade Aleksijevitj första gången 1998 och har sedan dess träffat henne många gånger genom åren, både vid hennes köksbord i Minsk och under Sverigebesöken. Nu ses de igen för första gången efter det att Svetlana Aleksijevitj 2015 fick Nobelpriset i litteratur. Det blir ett samtal hur de krig och den diktatur som beskrivs i hennes böcker återkommit i vår tids verklighet. Dessutom handlar det om hur Sovjetmänniskan bär på ett genetiskt minne av förtryck som när som helst kan aktiveras, något vi ser hända idag i både Belarus och Ryssland. Övriga medverkande:Maria Persson Löfgren och Dmitri PlaxSvetlana Aleskijevitj böcker är översatta till svenska av dels Hans Björkegren, dels Kajsa Öberg Lindsten.

Sovjetunionen var ett av de största imperier världen skådat, och det upplöstes nästan utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen, och alla förvånades över hur snabbt och relativt fredligt väldet föll samman.I dag lever vi i en värld där Ryssland, genom en storskalig invasion av Ukraina, försöker återupprätta det som landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände för över trettio år sedan.I podcasten Historia Nu, avsnitt 25, samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har skrivit boken Rysslands historia.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten avstannat i Sovjetunionen. Tecken på stagnation och letargi hade funnits länge i det sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare hade avlöst varandra som generalsekreterare på kort tid, tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste förändras uppifrån. Gorbatjov ville dock reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, tillsammans med den amerikanske presidenten Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-initiativ, satte stark press på det redan genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost – öppenhet – och därmed försvann det kitt som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där både de stalinistiska och leninistiska rötterna granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle den kommandoekonomi, som byggde på tung industri, förändras genom ekonomisk omstrukturering – perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det utbredda alkoholmissbruket honom impopulär.Bild: Affisch till fjärde kongressen 1922. Sovjetisk affisch tillägnad femårsjubileet av Oktoberrevolutionen och den fjärde kongressen för Kommunistiska internationalen. Av: Ivan Vasiljevitj Simakov, 1877–1925. Källa: Ryska statliga biblioteket) Wikipedia. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer handla om kalla krigets slut, murens fall, Gorbatjov, Sovjetunionens upplösning, Jeltsin, en ny världsordning, USA:s roll som enda supermakt, Kinas massaker på himmelska fridens torg, Nicaragua igen, Manuel Noriega och invasionen av Panama. Bild: Bush och Jeltsin skriver under START II avtalet 3 januari 1991 i Moskva. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur översikt USA:s historia- Liberty, Equality, Power: A history of the American People, John Murrin, Paul Johnson, James McPherson, m.fl.- Give me liberty: An American history, Eric Foner- America: A concise History, James Henretta, Rebecka Edwards, Robert Self- Inventing America: A history of the United States, Pauline Maier, Merrit Roe Smith, m.fl.- Nation of Nations: A narrative history of the American republic, James West Davidson, Mark Lytle, m.fl.- The American Pageant, David Kennedy, Lizabeth Cohen, Thomas Bailey- Making America: A history of the United States, Carol Berking, Robert Cherney, m.fl.- America: A narrative history, George Brown Tindall, David Emory Shi- The American Promise: A history of the United States, James Roark, Maichael Johnson, m.fl. - The American People: Creating a nation and a society, Gary Nash, John Howe, m.fl.- Of the People: A history of the United States, James Oaks, Michael McGerr, m.fl.- The enduring vision: A history of the American People, Paul Boyer, Clifford Clark, m.fl.Litteratur för denna era:- Deadlock and disillusionment, Gary Reichard- The age of Reagan, Sean Wilenz- The American Century, LaFeber, Polenberg, Woloch. - American Dreams: The United States since 1945, H. Brands- Recent America: The United States since 1945, Dewey Grantham- Restless Giant, James Patterson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att få inbrott är inte kul men goda grannar och hjälpsamma poliser hjälper en bra bit på vägen. Och gratis ost finns bara i råttfällor lär Gorbatjov ha sagt. Om detta och andra användbara ordspråk tjatar och tjötar Catarina Johansson Nyman och Jerker Pettersson i detta nr 9 av Tjat&Tjöt.

När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.

När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.

I Vesten bliver Mikhail Gorbatjov hyldet som en helt, der banede vejen for Murens fald, satte en stopper for den kolde krig og ændrede verdenshistorien. I Rusland døde han for en uge siden som en glemt figur. En mand, der ikke var vigtig nok til, at Putin ville prioritere at gå til hans begravelse. I det her afsnit forklarer Politikens tidligere Moskvakorrespondent, Henrik Kaufholz, hvorfor russerne i dag betragter Gorbatjov som manden, der bragte Sovjetunionen til fald - uden at give dets borgere noget bedre i stedet.

"Get used to the name: Mikhail Gorbachev. He should have plenty of time to put his mark on Soviet affairs". Sådan lød det på den amerikanske tv-station ABC News, da Mikhail Gorbatjov 11. marts 1985 var blevet udnævnt til Generalsekretær for Sovjetunionens Kommunistiske Parti. Ganske vist fik Gorbatjov ikke "plenty of time" på det, som dengang var verdens mægtigste politiske post. Det blev blot til seks år. Til gengæld fik han i dén grad sat sit aftryk på Sovjetunionens udvikling - og afvikling. Hvorfor mislykkedes Gorbatjov med det han allermest ønskede, nemlig at reformere kommunismen? Og hvorfor lykkedes han med optø det bundfrosne forhold til kapitalismens bannerfører, USA? Hvad står tilbage som arven - og læren - efter Gorbatjov, der døde for nylig, 91 år gammel? Det er spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm får besøg af chefredaktør og forhenværende Moskva-korrespondent Flemming Rose, der har mødt Gorbatjov flere gange. Musik: Adi Zukanovic.

I Vesten bliver Mikhail Gorbatjov hyldet som en helt, der banede vejen for Murens fald, satte en stopper for den kolde krig og ændrede verdenshistorien. I Rusland døde han for en uge siden som en glemt figur. En mand, der ikke var vigtig nok til, at Putin ville prioritere at gå til hans begravelse. I det her afsnit forklarer Politikens tidligere Moskvakorrespondent, Henrik Kaufholz, hvorfor russerne i dag betragter Gorbatjov som manden, der bragte Sovjetunionen til fald - uden at give dets borgere noget bedre i stedet.

I denne episode af Udestuen taler panelet endnu engang om Mette Frederiksen og mink. Primært fordi Mette selv havde et behov for at fortælle, at der i hvert fald ikke var tale om en skandale, indtil der var tale om en form for skandale. Har Mette-Mink bare ingen chill?Panelet vender også de stigende energipriser, samt hvorfor vi endnu engang er underlagt bizarre tyske prioriteringer. Hvad gør vi? At fjerne elafgiften for den fattigeste del af befolkningen, er som at skulle vælge mellem en lavalampe elller buttplug. Hvis du vil forstå den analogi må du hellere lytte med.Vi slutter af med at runde Gorbatjovs reelle eftermæle som er noget anderledes, end hvad der har været rapporteret. Det bedste man kan sige om manden var, at han var en dårlig kommunist. Paneldeltagere er: Mikkel Andersson, Emil Møller, Niels Jespersen og Søren Villemoes.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ett:Valrörelsen går in på sin sista vecka. Vem är bäst på att spurta, och hur stor roll spelar de sista dagarna?Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, om det politiska läget en vecka innan valdagen.När elen blir rekorddyr får en annan energikälla en renässans. Ved har blivit en bristvara, och vissa har gjort klipp på sina vedstaplar.Nyhetssajten Kyiv Independent har blivit omvärldens ögon i kriget i UkrainaKrönika av Katarina Barrling, statsvetare.Panelen om veckans inrikespolitik Timme två:Gudrun Persson, Rysslandsexpert, om vad som står på spel när kriget i Ukraina går in på sin sjunde månad.Litauen stöttar Ukraina. Reportage från Vilnius.Höstpremiär: satir med Public ServiceEn återtågets hjälte eller en imperialistisk maktspelare? Sovjetunionens siste president Gorbatjov begravs i helgen.Glas som utmanar. Jesper Lindau intervjuar glaskonstnären Åsa Ljungnelius.Storbritannien får ny premiärminister nästa vecka. Vad vill britterna att hen ska sätta tänderna i först? Stephanie Zakrisson söker svar längs Themsens strand.Kåseri av Emil Jensen, poet och musiker. Programledare Jesper Lindau Producent Nina Benner Tekniker Tim Kellerman

Sovjetunionens sidste leder Mikhail Gorbatjov hyldes især af vestlige ledere som en modig statsmand, der var med til at slutte den kolde krig og lod forandringen blæse gennem de stive sovjetiske systemer. Men mange blev skuffede, fordi reformerne ikke gav dem et bedre liv, kun mere usikkerhed og tomme hylder. Og i dagens Rusland ser mange ham stadig mest som den skyldige i, at Sovjetunionen blev opløst. Friheden i dagens Rusland er meget langt fra 80'ernes reformtid og spraglede kulturelle frisættelse. Men de frø, der blev sået dengang, findes endnu hos en del af befolkningen. Og måske vil eftertiden give Gorbatjov en endnu større plads i historien, også i Rusland. Gæster: Journalist og forfatter Samuel Rachlin, seniorforsker ved Dansk Institut for Internationale Studier Flemming Splidsboel og Charlotte Flindt Pedersen, Dansk Udenrigspolitisk Selskab. Vært: Brita Kvist.

Esben og Jakob taler om svensk valgkamp, om kvindelige toppolitikere og om afslutningen på Minksagen.Shownotes:Jakobs anbefaling: 24/7-programmet Ministertid med Simon Emil Ammitzbøll-Bille.Esbens anbefaling: Nekrolog over Gorbatjov.Jakobs Sanna Marin-tweet. Anton Geists analyse i Information af minkskandalens konsekvenser for embedsværket.Per Stig Møllers nekrolog over Gorbatjov. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid hjälper lyssnare som bär på mörka hemligheter att lätta sitt hjärta, Kodjo Akolor har ett scoop om JK Rowling och Sara Kinberg har gjort bort sig på namngivningsceremoni. Vår spelreporter Effie Karabuda berättar om nya Drakar och demoner. Fredrik Wadström lär oss allt om sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov. Jon Jordås från P3 Dokumentär berättar om läktarkatastrofen på Hillsborough tillsammans med Glenn Hysén. Dessutom Babs Drougge från P3 Nyheter om FN:s Kina-rapport. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Sara Kinberg

Hans hjärtstartar Jonas som granskar Gorbatjov, LO och aktivismen. Två avsnitt i veckan, tavaritj.

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall. Vi pratar med Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent om presidentens eftermäle. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Sara Kinberg

Michail Gorbatjov, den siste ledaren för Sovjetunionen, har avlidit 91 år gammal. DN:s Michael Winiarski berättar i Studio DN om den ryske politikern som förändrade världshistoriens gång, genom att få slut på kalla kriget och låta Berlinmuren falla. Han berättar även om sitt möte med Gorbatjov 1995, och presidentens kärlek till hustrun Raisa. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Han lærte os ord som "glasnost" og "perestrojka", afblæste den kolde krig og løsnede grebet om et samfund, der var præget af lukkethed og kontrol. Nu er han død - og mens andre medier beskæftiger sig med manden med modermærkets politiske rolle på verdensscenen, stiller Kulturen i dag skarpt på Mikhail Gorbatjovs betydning for Sovjetunionens kulturliv. Vært: Jesper Dein.

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall. Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den demokratiska chans som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson

Ring P1 från Umeå om bland annat elpriserna, Michail Gorbatjovs gärning och betydelsen av kristen etik. Programledare: Pia Sjögren, ansvarig utgivare: Olof Ekerlid

(1:53) Færre koncerter. Det er konsekvenserne af energikrisen, som nu også kan ses i økonomien på de regionale spillesteder. De efterspørger regulering af statstilskuddet. Og der bliver lyttet fra politisk side. Kulturminister Ane Halsboe-Jørgensen udtaler til Kræs, at det er en del af regeringens finanslovsudspil i dag. Gæster: Esben Marcher, sekretariatschef i Dansk Live, Peter Ramsdal, leder af Paletten i Viborg, Lars Ole Hansen, leder af Sønderborghus i Sønderborg og Jan Mols Poulsen, leder af Tobakken i Esbjerg. (14:18) Mikhail Gorbatjov er død. Med reformprogrammerne Glasnost og Perestrojka var Gorbatjov med til at åbne Sovjetunionen mod omverdenen og havde dermed stor betydning for kulturlivet. Gæst: Birgitte Pristed, lektor i Ruslandsstudier på Aarhus Universitet. (24:52) Matheus Holm Tøttrup er homoseksuel. Da han voksede op i en provinsby, oplevede han, at forældrene til hans klassekammerater var nervøse for, om han skulle påvirke deres børns seksualitet. Derfor klædte han om med lærerne. Meget har ændret sig og LGBTQ+-miljøerne i landets små byer er blevet større og i denne uge afholder flere byer rundt i landet pride-parader. Gæster: John Brandt, forperson i LGBTQ+ Sønderborg, Matheus Holm Tøttrup, projektleder på Horsens Pride. (43:47) 3 bøger og 1 film om at vokse op i provinsen som LGBTQ+'er. Thomas Korsgaard - Hvis der skulle komme et menneske forbi, Janni Olesen - Hva' så hvis jeg er, Leonora Christina Skov - Den, der lever stille og Venus Effekten - instruktør Anna Emma Haudal. Gæst: Kristine Sofie Højen, bibliotekar og medejer af Buens Bogcafé i Aalborg. Vært: Maja Hald. Tilrettelagt af: Søren Berggreen Toft og Laura Lin DueholmSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Höjd beredskap av och med Oscar Jonsson, Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Inför valet har vi bett partiledarna berätta om varsitt kulturellt verk som betytt något särskilt för dem. Magdalena Andersson, (S), har valt boken "Never let me go"av Kazuo Ishiguro. "GORBATJOV FÖRÄNDRADE SPELPLANEN FÖR DET RYSKA KULTURLIVET"Sent igår kom nyheten om att Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov dött. Idag analyserar kulturredaktionens Fredrik Wadström vilken kulturhistorisk roll Gorbatjov spelat, och menar att det är svårt att tänka sig att Svetlana Aleksijevitj fått Nobelpriset i litteratur 2015 utan Gorbatjovs betydelse för det ryska kulturlivet."NÄR EN MÄNNISKA BLUNDAR OCH TITTAR UPP KAN HON VARA HELT FÖRÄNDRAD"Det säger den svenske porträttfotografen Hans Gedda. Han har plåtat alla: Nelson Mandela, Olof Palme, Astrid Lindgren, Andy Warhol, Taube, Cornelis Wreesvijk... men nu jobbar han mest med stilleben. Hans Geddas verk kan man se på utställningen "Nära ögat" på Fotografiska muséet i Stockholm, och Mårten Arndtzén har träffat honom för en pratstund."FRIHETEN VAR SOM EN KALLNAD MATRÄTT"Citatet är hämtar ur Lea Ypis bok "Fri. En uppväxt vid historiens slut". En berättelse om en elvaårig albansk flicka vars hela värld rasar när landets kommunistiska regim störtas år 1990. Vår kritiker Katarina Wikars beskriver en omvälvande läsupplevelse."TBC SÅGS SOM SJUKDOMARNAS PILSNERFILM"Det säger Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, om romantiseringen och mytologiseringen av den lungsjukdom som tagit så många människoliv. Nu har han själv skrivit en bok om tbc, med utgångspunkt i hans mammas historia. Hur hon två dagar innan sin sjuårsdag 1942 skrevs in på Norrtulls sjukhus och skildes under lång tid från sina föräldrar. "I en sal på lasarettet" heter boken, och vår reporter Nina Asarnoj stämde träff med Björn Wiman några kvarter från den plats där sjukhuset tidigare låg."VARJE BEGÄR SKA KUNNA TILLFREDSSTÄLLAS MED ETT KLICK"Har vår uppfattning av tiden förvandlats till en erfarenhet av ett ständigt pågående...nu? Hör författaren Helena Granströms essä, den andra delen i OBS serie om klimatet och tiden. Programledare: Mårten Arndtzén Producent: Ulph Nyström

Holger og konen sagde nej til unionen - siger Pia og manden "Ja for fanden?" Engang var SF partiet for nedrustning og forbehold, nu skal forbeholdet væk og forsvaret oprustes. Pia Olsen Dyhr er Ugens Gæst. Om folkeparti og folkeafstemning - og om hvorfor Reagan og Gorbatjov optræder i hendes bedste barndomsminde. Vært: Pia Røn.

Det er den 27. september 1989. Sovjetunionens øverste leder, Mikhail Gorbatjov, er på talerstolen i det sovjetiske parlament i Moskva. Talen transmitteres til hele unionen, hvilket betyder, at over 300 millioner mennesker har mulighed for at lytte med. Seancen forløber som planlagt - lige indtil Gorbatjov får øje på noget ud af det store vindue. I det strengt lukkede luftrum over Den Røde Plads svæver nemlig en kæmpemæssig, dannebrogsfarvet varmluftballon. Gorbatjov kigger måbende ud på pladsen, hvor dagens hovedperson, Kai Paamand, smiler fra kurven…Medvirkende: Toni Paamand, ballonskipper og Kais enke. Toni var med under flyvningen over Moskva. Foto: Toni Paamand

Det er den 27. september 1989. Sovjetunionens øverste leder, Mikhail Gorbatjov, er på talerstolen i det sovjetiske parlament i Moskva. Talen transmitteres til hele unionen, hvilket betyder, at over 300 millioner mennesker har mulighed for at lytte med. Seancen forløber som planlagt - lige indtil Gorbatjov får øje på noget ud af det store vindue. I det strengt lukkede luftrum over Den Røde Plads svæver nemlig en kæmpemæssig, dannebrogsfarvet varmluftballon. Gorbatjov kigger måbende ud på pladsen, hvor dagens hovedperson, Kai Paamand, smiler fra kurven…Medvirkende: Toni Paamand, ballonskipper og Kais enke. Toni var med under flyvningen over Moskva.

One does not simply fly into Russia! I 1987 havde vesttyske Mathias Rust fået nok af Reagan og Gorbatjov's pis. Nu skulle der sluttes fred på tværs af jerntæppet! Derfor kastede Rust sig ud i en lidt alternativ form for dannelsesrejse. Han besluttede sig nemlig for at flyve til Moskva, så han personligt kunne fortælle Gorbatjov, hvad han syntes om verdenssituationen. Men du flyver jo ikke bare ind i russisk luftrum uden at der er en reel risiko for at du bliver skudt ned... Dagens øl: Grimberg Blanche --------- Afsnittet indeholder betalt indhold fra Grimbergen!

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.I detta nyfixade repris av podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Sovjetunionens skendöd.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Det 20. århundredes sidste store dramatiske mærkedag er d. 25. december 1991. Præcis kl. 19.35 blev Sovjetunionens røde fane taget ned fra Kreml. I stedet gik den russiske trikolore til tops. 70 års kommunistisk dominans var forbi. I andet afsnit om Sovjetunionen ser Adam Holm nærmere på det store imperiums sammenbrud og på Mikhail Gorbatjovs rolle i afslutningen af kommunismen. Gæster er Matilde Kimer, DRs korrespondent i Rusland, og Flemming Rose, forhenværende korrespondent i Moskva under Sovjetunionens fald. Musik: Adi Zukanovic.

För 30 år sedan inträffade den kupp som snabbt skyndade på utvecklingen mot Sovjetunionens upplösning samma år. Kuppens syfte var dock det rakt motsatta, att återgå till gamla tiders stabilitet och diktatur. Det blir en rafflande resa där generalsekreterare Gorbatjov buras in i husarrest samtidigt som kuppmakarna skickar in stridsvagnar mot Moskva. På tv får befolkningen hålla till godo med baletten Svansjön. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckan möttes de ryska och amerikanska presidenterna i Genève i Schweiz. Kulissen är storslagen, på 1980-talet möttes här presidenterna Reagan och Gorbatjov och resten är historia. Har Joe Biden och Vladimir Putin levt upp till förväntningarna? Och vilka var de egentligen? I Slaget efter tolv diskuterar Teija Tiilikainen från Centrum för hybrida hot och Andreas Elfving, USA-kännare och internationell sekreterare på Sfp. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Vi runder flere skelsættende begivenheder i verdenshistorien, som alle ville have endt helt anderledes, hvis alkohol ikke havde været involveret. I samme åndedrag besvarer vi 1.000-kroner-spørgsmålet: Hvorfor drikker russerne så meget? Sidst men ikke mindst diskuterer vi, om sproget er så meget i forfald, som bl.a. DF og Henrik Jensen påstår. Og så kommer Victor med en lille opfordring til at begynde at ryge.

Susanna och Kalle pratar om sitt problematiska förhållande till vintern. Kalle har upptäckt att både Svenne & Lotta och Gorbatjov fortfarande lever. Och Susanna Dzamic är inte BARA glad över att våren är på ingång. Producent: Gustav Wirtén Tekniker: Gustav Sondén I Fredag i P1 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.

Som ung slår Thor Heyerdahl og hans kæreste sig ned på øen Fatuhiva for at leve et år uden den moderne verdens goder og mangler. Senere bliver han verdensberømt med Kon-Tiki, da han sejler 101 dag – på en tømmerflåde - over Stillehavet fra den sydamerikanske kyst til de Polynesiens øer. ”En distance, der svarer til at sejle fra Island til Etiopien,” svarede Thor, da han engang skulle forklare omfanget af den ubegribelige færd. Thor ønskede at bevise, at oprindelige folk fra Sydamerika havde befolket denne del af verden. Thor Heyerdahl var på mange måder forud for sin tid. En stærk miljøforkæmper og fredsaktivist, der gennem hele sit helt ekstraordinære liv insisterede på, at vi skulle forstå naturen og vores medmennesker bedre.Vært: Bjørn Harvig, eventyrer.Medvirkende: Peter Engberg, eventyrer, fotograf og filminstruktør. Engberg har lavet film om blandt andet Gorbatjov, Dalai Lama og – ikke mindst – 4 film med Thor Heyerdahl.Produceret af Juhl & Brunse for 24syv og Vores Tid.

Som ung slår Thor Heyerdahl og hans kæreste sig ned på øen Fatuhiva for at leve et år uden den moderne verdens goder og mangler. Senere bliver han verdensberømt med Kon-Tiki, da han sejler 101 dag – på en tømmerflåde - over Stillehavet fra Den sydamerikanske Kyst til de Polynesiens øer. ”En distance, der svarer til at sejle fra Island til Etiopien,” svarede Thor, da han engang skulle forklare omfanget af den ubegribelige færd. Thor ønskede at bevise, at oprindelige folk fra Sydamerika havde befolket denne del af verden. Thor Heyerdahl var på mange måder forud for sin tid. En stærk miljøforkæmper og fredsaktivist, der gennem hele sit helt ekstraordinære liv insisterede på, at vi skulle forstå naturen og vores medmennesker bedre.Medvirkende: Peter Engberg. Eventyrer, fotograf og filminstruktør. Engberg har lavet film om blandt andet Gorbatjov, Dalai Lama og – ikke mindst – 4 film med Thor Heyerdahl.

Hvad nu hvis den gammelkommunistiske garde, der prøvede at vælte Mikhail Gorbatjov i august 1991, var lykkedes med deres kupforsøg; ville Sovjetunionen så have eksisteret i dag? Gæst: Anna Libak, udlandsredaktør på Weekendavisen.

I 50BC diskuterar vi viktiga händelser de senaste 50 åren i Sverige och världen. 1984 Händelse: Hungersnöd i Etiopien Soundtrack: Wham! – Wake Me Up Before You Go-Go 1985 Händelse: Gorbatjov blir ledare i Sovietunionen Soundtrack: Baltimora – Tarzan Boy

Det bliver politisk i denne uge, med en politiker fra Venstre og en komiker der politisk er mest til venstre. Der fjolles med Frederiksberg, med Gorbatjov, med Paludan, med politiske fodboldspillere, ideologiske fodboldtaktikker og meget mere. Lyt med!   

I fjerde afsnit af sæson to ser 'POTUS' nærmere på den 40. præsident i amerikansk historie. Manden der startede ud som baseball-kommentator og en 7-årig kontrakt hos Warner Brothers, men endte ud i at forhandle atomar nedrustning med Gorbatjov og levere onelinere som: "Tear down this wall". Ronald Reagan.

Ett barn kvar på andra sidan. Murrester i en påse. Ett nedlagt kollektivjordbruk med konst. Kvaddade Trabanter. En gammal mamma som gråter över DDR. I maj var det som vanligt, muren stod där den stått i snart 28 år, sen augusti 1961. I min väninnas lägenhet på Stresemannstrasse luktade det terpentin. Hennes man var konstnär, målade stort i olja och innan han blev utköpt och fått lämna DDR hade han druckit kopiösa mängder sprit och hackat sönder sina målningar med kniv. Men nu var de båda i Väst-Berlin. Min väninna hade kommit över så sent som 1987 och varit tvungen att lämna kvar en 10-årig dotter där på andra sidan. För mig som turist var det lätt att korsa muren, åka S-bahn till Friedrichstrasse, gå genom en förstelnad passkontroll med eventuell visitation men för mina vänner var det omöjligt, hade man en gång lämnat DDR och delar av sin familj kunde man aldrig återvända. Ville man träffas fick man åka till Prag fast man i praktiken bodde 2 kilometer från varandra. Sönderslagna portar blev en symbol för frihet tidigt 90-tal. Min väninna klagade över den obefintliga barnomsorgen i Väst, den hade varit bättre i Öst. Strax intill muren i Kreuzberg låg i alla fall en Kindergarten där en punkare med rosa hår och fimp i munnen tog emot lille Ferdinand, 6 år. Jag som tvångsmässigt rest till Berlin hela åttiotalet för att gå på klubbar i gamla pissoarer där bleka håglöst drack blåa drinkar klockan tre på natten lärde mig se ett annat Berlin genom min väninnas ögon. Jag hade besökt henne då hon fortfarande bodde i Öst-Berlin, i en sliten våning i Prenzlauer Berg där hyran hade legat still i decennier på 40 mark. All rappning hade fallit bort från fasaderna och senare när muren fallit, blev hela denna stadsdel en tillflyktsort för konstnärer från hela Europa, lägenheterna var svårt förfallna, ägarförhållandena oklara, och alla portar som slutits minutiöst under DDR-tiden så människor inte skulle kunna spontanbesöka varandra och konspirera mot staten, de var sönderslagna. Telefonerna hade bara fungerat sporadiskt i DDR, sa min väninna, dessutom kunde de vara avlyssnade. Sönderslagna portar blev en symbol för frihet tidigt 90-tal. Mannen som inklädd indiankostym brukat skjuta pilbåge på innergården om söndagarna. Borta. Men nu var det fortfarande maj 1989, världen var statisk, och om den började luckras upp i kanterna genom Gorbatjov så märktes det ännu inte i Berlin, så jag åkte hem till Sverige men  framåt hösten tittade jag upp från några nattsvarta romaner och såg att människor klättrade på muren och slog på den med små hammare. Någon skulle senare skriva att det var första gången människor i realtid kunde se sig agera på tv. Jag vet inte, vad tänkte jag, att världen som vi mindes den, var förfluten nu. Att min väninna äntligen kunde träffa sin lilla dotter som blivit kvar i  DDR nu när muren var borta. Nästa gång jag reste till Berlin berättade hon att hon i arkiven hittat dokument som visade att hennes far, som varit en framstående arkitekt i DDR, hade angivit henne för Stasi. Jag köpte en liten murskärva i en plastpåse. Mina svenska vänner flyttade in i ett koleldat hus på Sontagsstrasse i Friedrichhein i öst. Vart de gamla hyresgästerna hade tagit vägen visste ingen. Mannen som inklädd indiankostym brukat skjuta pilbåge på innergården om söndagarna. Borta. De var vana vid Trabanter och kunde inte hantera hastigheten i västbilarna. Sen försvann hela DDR. Gick upp i återföreningen. Min väninnas mamma som älskade DDR skrev brev till sin dotter dagen då två länder blev ett. Hon skrev att gatorna i Öst-Berlin kantades av människor som grät. Hon tror att det är så, sa min väninna, hon ser dem verkligen, annars skulle ju hela hennes liv vara förspillt. Väninnan och hennes man köpte sedermera ett kollektivjordbruk på gamla DDR-landsbygden för att få mer plats för konsten. Utmed de bristfälligt asfalterade vägarna låg hav av blommor och vissnade. Hon sa att många av de unga östtyska männen hade kört in i träd och förolyckats. De var vana vid Trabanter och kunde inte hantera hastigheten i västbilarna. Sen åkte vi till ett flygfält där Tysklands första flygare Otto Lilienthal hade störtat. Där stod ett Interflugplan uppställt där par gillade att gifta sig. Ostalgin hade börjat. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Är en Gorbatjov-mask bäst att maskera sig med på ett köpcentrum? Mats ska skaffa en attachéväska inför semesterresan. Ska Stefan bli outad som rå-nazist av sin bestman när han gifter sig? Länkar Omogna män på… Facebook Instagram iTunes

Med fredsaktivisten Andrej Sacharov och kosmonauten och folkhjälten Jurij Gagarin till det som förut var det sovjetiska och stängda Gorkij - dagens Nizhnij-Novgorod. Om Sovjetimperiet började i Petersburg så inträffade början till slutet i Nizhnij. Hit ringde Gorbatjov till Sacharov under glasnosten och förklarade att hans husarrest var över.

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär. Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi vill inte skrämmas men det slutgiltiga kriget är här. Ryssland har gått ihop med Skåne och Danmark. Estland har gått ihop med Litauen. Resten har gått ihop med resten. Det är fullskaligt krig! Eller vänta! I Sverige föds två gossebarn som ska komma att bringa fred på hela planeten för evigt. Precis när Gorbatjov ska trycka på den stora röda knappen löser Bill och Tobias det största bombbaserade problemet någonsin. Välkommen till framtiden. Får det vara en mullvadskinka?

Årets sista avsnitt bjuder icke på en årsammanfattning, men ack så mycket annat! Bland annat har Fredrik vart hos sin kuwaitiska frisör, Momo, som berättade att bland hudkännare är snigelslem den senaste trenden för att få den där Kim Jong-Un:sk slätheten i hyn. För det är ju sen gammalt att man som politiker måste hitta den där visuella uspen som får satirikerna att spinna. Gorbatjov, Dahl, Churchill. Alla hade de någon kroppslig usp som stack ut. Och så pratas det om vad det skulle betyda för isbjörnens överlevnad om det visade sig att kinesiska män skulle få för sig att isbjörnens "serum" skulle kunna hjälpa till att få diamanthårt stånd. Gott nytt år!

På kort tid har mönstereleven bland de forna kommuniststaterna gått och blivit EU:s nya problembarn. Kaliber nyhetsdokumentär: om Polens väg mot en oviss framtid. Nyhetssändning i Ekot i hösten 2015:Det ser ut att bli maktskifte i PolenPartiet Lag och rättvisa, som på polska förkortas PiS, får som första parti sedan kommunisttiden egen majoritet och den politiska kartan ritas om.PiS har högerkristna värderingar och hyllar patriotism. Men vallöftena handlar också om sociala reformer såsom extra barnbidrag och sänkt pensionsålder.Men det dröjer inte förrän den nya regeringen möts av protester.PiS instiftar en ny medielag som ökar den politiska kontrollen över statliga medier. Journalister avskedas och ersätts av andra som är mer lojala med PiS.Och en annan lagändring försvagar författningsdomstolen, alltså den institution som ska kunna hindra regeringen från att stifta lagar som strider mot grundlagen.Nu under våren står flera tält utanför statsministerkansliet i Warszawa. De tillhör protestgruppen KOD kommittén till försvar för demokratin, som organiserar regelbundna protester. I ett av tälten sitter aktivisten, Andrzej Miszk, som är inne på sin 25:e dag av hungerstrejk. Han ser blek men samlad ut. Ungefär sex veckor ska en frisk person fasta innan kroppen tar skada. Därefter får jag rådgöra med min läkare och andliga ledare, säger han.Andrzej Miszk kräver att regeringens ska respektera författningsdomstolens beslut. Men vad det egentligen handlar om är en form av statskupp, anser han. Regeringens agerande är en form av statskupp. Och sådana görs för att införa diktatur, säger Andrzej Miszk.Wislafloden klyver PolenSpårvagn genom Warszawa. En musikant i sliten grå kostym spelar dragspel. Vi åker över Poniatowskiego-bron. Den ligger inbäddad i grå februaridimma och känns ganska ödslig. Men för bara några dagar sedan tågade tiotusentals demonstranter över bron. Det har uppstått en dispyt om hur demonstrationen framställdes i media.Justyna Czechowska, som översätter svensk litteratur, säger att den statliga televisionen förmedlade en förvanskad bild av demonstrationen. Hela den här bron var full med människor och polska flaggor. Medan den statliga televisionen visade en bild av några huliganer. Alltså en tom gata, några människor, framför att de bärande regnbågsflaggan.Andra menar dock att det gavs en betydligt mer nyanserad bild i statlig tv.Vi går av vid hållplatsen på andra sidan Wislafloden. Och Wisla förklarar Justyna, klyver Polen, inte bara geografiskt, utan även politiskt och kulturellt. Och det är på den här sidan, säger hon, som den nya regeringen har flest anhängare. Här ligger endast två lite större städer, Lublin och Bialystok. Stora delar av den här delen av Polen har länge varit fattiga, och är fortfarande fattiga. Och fattigdomen har liksom gått hand i hand med Katolska kyrkan. Fattigdomen och arbetslösheten, man har liksom sökt hjälp hos kyrkan.Vad får det konsekvenser, det här glappet som du beskriver? Den största konsekvensen enligt mig att vi inte kan prata med varandra. Vi har så väldigt olika värderingar. På den lägsta nivån, vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdheten och sådana här moderna demokratiska idéer, alltså även om vi diskuterar begreppet demokrati så kanske vi har totalt olika idéer om det. Vi pratar två olika språk, säger hon.Jag tar tåget några mil österut. Med mig som ciceron och tolk har jag Joanna Bartoszczuk, student som läser svenska på universitetet. Jag frågar hor hon ser på utvecklingen i Polen. Jag är rädd för en avdemokratisering av Polen och en stor censur. Jag är lite rädd att jag ska känna mig otrygg med mina åsikter. Att de som har makten ska säga mig vad jag ska tänka. Att jag måste ha barn inom äktenskapet, att jag måste gifta mig i kyrkan. Det är jag lite rädd för, säger hon."Nu har de sanna polackerna tagit över"Vi går av i Otwock, ett litet samhälle med drygt 40 000 invånare. Alkohol, heter en liten men välsorterad spritaffär. Det är förmiddag. En äldre man köper en så kallad återställare, en vodkaflaska i fickformat. Och en annan man är lite kluven ifall han ska välja apelsin- eller ananasvodka.Maria Barczek, som står bakom kassan är glad över att Polen fått en ny regering. Det är en tragedi att de unga inte kan få ett arbete, säger hon. De får i bästa fall jobb med usla villkor som det inte går att leva på.De flesta som jag pratar med här i Otwock, beskriver ett samhälle på dekis. Ett samhälle som var bättre förr. På den lokala marknaden träffar jag pensionären Marianna Majewska bärandes på en kasse potatis. Nu har de sanna polackerna tagit över, säger hon. De tänker på familjerna och tar itu med dem som plundrar vårt land, säger hon och tillägger:­ Det är inte bara jag som tycker så, säger Marianna Majewska. Berättar att hon arbetat som mekaniker på en fabrik som fanns här tidigare. Allt var bättre innan Solidaritet stal allting och sålde det till tyskarna, säger hon. Men nu ska PiS reparera allt och polackerna ta makten.Kaliber nyhetsdokumentär i P1, idag om ett splittrat Polen. Låt oss gå tillbaka i tiden, för att bättre förstå det som sker i dag:I början av 60-talet är tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczinsky barnskådisar i en känd polsk film: De två som stal månen.Som vuxna kommer de båda att engagera sig politiskt. De är med i Solidaritet, motståndsrörelsen mot kommunismen.2001 grundar de det nationalkonservativa partiet PiS.2005 blir Lech Kaczynski vald till president.Men 2010 omkommer han då ett polskt regeringsplan kraschar i Ryssland.Vi ska återkomma till det.Kvar i livet finns tvillingen Jaroslaw Kaczinsky.Han är varken statsminister eller president, men som ledare för regeringspartiet, PiS, anses han nu ha den verkliga makten i landet. Han kallas av en del för Polens patriark. Har aldrig varit gift. Lever ensam, frånsett älskade katten, Fiona. Sedan broderns död för sex år sedan, klär han sig utan undantag i svart.Och hans retorik är hård, hatfylld menar hans kritiker. Flera klipp från polsk tv har lagts upp på Youtube. Där han delar upp medborgarna i goda, patrioter och kallar de som går i demonstrationstågen värsta sortens polacker.Det sitter i generna hos en del polacker att förråda fosterlandet, och just nu är dessa polacker mycket aktiva.Där han insinuerar att politiska motståndare är som Gestapo. De tidigare goda relationerna Polen haft till Tyskland och EU har också blivit föremål för Kaczysnkis vassa tunga:Vi ska aldrig bli en koloni. Vi tillåter inte att polackerna ska bli föraktade och förnedrade. Kyrkan bärare av den nationella kulturenGatorna i huvudstaden minner om Polens turbulenta historia. En av huvudgatorna är kallad efter Johannes Paulus II. Landets andlige beskyddare. Som gav frihetskampen sin välsignelse och bad för polackerna. Under de ett och ett halvt sekel då Polen formellt inte fanns, var kyrkan bärare av den nationella kulturen. Katolicismen blev närmast synonym med polsk identitet. Under kommunisttiden en symbol för motstånd och inre frihet. Och idag lever regeringspartiet PiS i nära symbios med kyrkans konservativa församlingar. Som katolik följer jag biskoparnas råd.Så sa nyligen Kaczynski till stöd för deras förslag om totalförbud mot abort. Blir förslaget verklighet får inte ens den graviditet avbrytas som tillkommit genom våldtäkt.En annan gata är uppkallad efter Solidaritet, fackföreningen som växte till en folklig motståndsrörelse och ledde till kommunismens fall. Solidaritets karismatiske ledare, Lech Walesa, fick senare Nobels fredspris.1989 faller kommunismen. Polen inför marknadsekonomi, och blir en demokrati. Eller?Nej, den historieskrivningen håller nya den regeringen inte med om. De som ledde Solidariet svek i själva verket revolutionen. Polen blev inte alls demokratiskt. Korruptionen blev kvar i en ohelig allians mellan gamla kommunister och opportuna liberaler, som sålde ut allting till tyskarna, för att låna ett citat från Marianna Majewska, som vi träffade på marknaden i Otwock. Och Lech Walesa, Solidaritets berömde ledare, han som fick motta Nobels fredspris, var i själva verket en förrädare.Nu under våren har det rapporterats i nyheterna om nyfunna dokument, som sägs bevisa att Walesa var angivare åt kommunistpartiets hemliga polis. Anklagelser som funnits tidigare, men som nu hamnat i debatten igen. Demokratin som bara var fernissa. Folkhjälten som egentligen var kommunistisk spion.Lite i utkanten av centrum ligger redaktionen för Polytika, Polens största veckomagasin. Där jag träffar jag Adam Szostkiewicz, känd polsk journalist och författare.Han visar mig senaste numret, där han skrivet en lång artikel om turerna kring Walesa. På framsidan ett porträtt av den legendariske strejkledaren, men retuscherat, så att ansiktet ser ut att krackelera. Det handlar om att Lech Walesa, en nationalhjälte för oss, håller på att förlora sitt grepp över polackernas själar, åtminstone de som röstat på högerregeringen, säger Adam Szostkiewicz.Han anser att det är en demoniseringskampanj som pågår och jämför med Stalintidens Sovjet, där framstående personer, som till exempel Trotskij, ena dagen kunde finnas med på offentliga foton för att senare, när de hamnat i onåd, vara bortsuddade.Men frågar jag, ligger det ingenting i påståendena om Lech Walesas förflutna?Adam Szostkiewicz medger att anklagelserna kanske inte är grundlösa, men tycker att man måste jämföra med alla bra saker som Walesa åstadkommit. Kanske är det sant. Men varför inte jämföra med det han åstadkom som Solidaritets ledare. Vi tycker inte det är rätt att komprimera hela hans biografi till denna enstaka episod, säger Adam Szostkiewicz.Hur ska man se på den förra regeringen i Polen, Platforma Obiwatelska, Medborgarplattformen?På liberala ledarsidor beskrivs deras åtta åren vid makten som en succé, som gav Polen ekonomisk tillväxt.Olika syn på historienEnligt kritikerna skapades ökade klyftor, och samhället drogs isär.Skillnaderna gäller även synen på demokratin. Adam Szostkiewicz och hans kollegor på Polytika, kritiserar den nuvarande regeringen för att försöka styra över media och snöpa det fria ordet. Men enligt andra journalister, var det inte ett dugg bättre under den förra regeringen.För snart två år sedan briserade en skandal i media. Inrikesministern och chefen för Centralbanken sitter på en lyxkrog i Warszawa och diskuterar hur Centralbanken ska kunna hjälpa regeringen att behålla makten över nästa val. Det var en serie smygbandade krogsamtal där ministrar och höga tjänstemän gör bort sig.Det ledde till att tre ministrar fick avgå och tros ha bidragit till att den förra regeringen förlorade makten. När regeringen begick fel var det självklart att publicera. Jag trodde aldrig det skulle bli en sådan reaktion, säger Mihal Lisiecki, som möter upp i elegant kostym och vit skjorta, i baren på Marriott Hotel där han precis avslutat ett annat möte.Han är en känd mediaperson i Polen. Det var hans veckomagasin, Wprost, som publicerade de läckta krogsamtalen. Och vars redaktion fick påhälsning av säkerhetstjänsten som ville beslagta det läckta materialet. Men flera journalister från andra medier var där för att visa sitt stöd. Och när de civilklädda agenterna försöker vrida en laptop ur händerna på chefredaktören går det ut i direktsändning.Mihal Lisiecki minns med olust hur redaktionen stormades, men ännu värre var de hot som han och hans familj utsattes för efteråt, berättar han. Jag och min familj utsattes för ett väldigt hårt tryck, jag kände rentav att de var i fara.Var du orolig för din familjs säkerhet? Ja, det var jag. Och det var första gången. Sådant väntar man sig inte, att regeringen ska agera så här mot mig, mina kollegor och min familj.Han tycker inte att det är så anmärkningsvärt det som den nya PiS-regeringen ägnar sig åt. Statliga medier har alltid varit politiserade i Polen, säger han. Det är samma med alla regeringar när de byter folk. Under den förra regeringen utlyste man kanske tjänsterna officiellt, men det var ändå bekantas bekanta som fick dem i slutändan. Den här nya regeringen spelar åtminstone med öppna kort, säger han.Protesterna mot regeringen växerNu i april växer demonstrationerna mot regeringen. Nu handlar det inte bara om media och rättsväsende, utan om ett Polen som blir allt mindre sekulärt och där förslaget om att kriminalisera abort får stöd av PiS-ledningen.Men det är inte bara protestmöten som hålls utanför regeringsbyggnaden. Det drar nämligen ihop sig till en väldigt speciell högtidsdag. Och för att förstå vad det handlar om måste vi återvända till april 2010 och flygkatastrofen vi talade om tidigare:Ett polskt regeringsplan kraschar vid landningsbanan i ryska staden Smolensk. Alla 96 ombord omkommer. Den yngre tvillingbrodern president Lech Kaczynski, hans hustru och en stor del av Polens ledarskikt.De hade rest för att hedra 70-årsminnet av de 22 000 polacker, främst officerare, som mördades av Stalins hemliga polis - ett brott som Sovjetunionen inte erkände förrän långt senare, under Gorbatjov.Och det finns många polacker som tror att även flygkraschen är ett brott, orkestrerat av Moskva, kanske rentav i maskopi med Kaczynskis politiska fiender i Polen.En kommission tillsatt av den förra regeringen kom fram till att flygkraschen berodde på dåligt väder, dålig utrustning och dåliga beslut. Men PiS-regeringen och Jaroslaw Kaczynski har aldrig accepterat de slutsatserna. I februari tillsätts en ny kommission.Konstanty Gebert, reporter på Gazeta Wyborcza, anser att olyckan redan utretts tillräckligt. Enligt honom eldar regeringen på konspirationsteorier för att bevisa riktigheten i sin egen historieskrivning. Att Polen fortsatte att styras av kommunistiska agenter, förrädare och lakejer, smorda med pengar från Moskva och Bryssel. Polens oberoende, menar PiS, börjar med oss, säger Konstanty Gebert.Genom att beskriva sig själva som de sanna polackerna, som äntligen tar itu med korruptionen, kan de också rättfärdiga sina kritiserade lagändringar, menar Konstanty Gebert. Det är väldigt centralt. För om deras världsbild stämmer så rättfärdigar den alla tuffa åtgärder.En farlig provokation Enligt Gebert har Kaczyncki handplockat flera ministrar med paranoid läggning. Till exempel försvarsministern, Antoni Macierewicz, som berättat för en katolsk radiostation om sitt intresse för Simon Vises protokoll, en ökänd antisemitisk konspirationsteori. Det uttalandet gjordes 2002. Men så sent som i mars i år, framhöll han vikten av att utreda huruvida om polska medborgare används som försökskaniner för elektromagnetiska vapen på en inspelad föreläsning.Och det är alltså denne Macierewicz som hårdast driver tesen om rysk inblandning i Smolensk-kraschen. Då menar alltså Antoni Macierewicz att Ryssland har attackerat ledaren för ett NATO-land, säger Konstanty Gebert.En farlig provokation och en indirekt krigsförklaring, anser Konstanty Gebert. Var det faktiskt innebär är att vi borde ligga i krig med Ryssland, säger han.Macierewicz har trots hård kritik hållit fast vid sin linje; att planet exploderade innan det kraschade, och att Polens förra regering avsiktligt slarvade med utredningen.Efter kraschen lyckades Jaroslaw Kaczynski få brodern Lech Kaczynski begravd i Wawelska katedralen i Krakow - bland kungar, helgon, och historiska martyrer.På en nyligen rest minnessten utanför stadshuset står att Lech Kaczynski stupade i tjänsten. Inte omkom, utan stupade, precis som de hjältarna han ligger begravd bredvid. Och varje månad, den tionde, hålls en officiell minnesceremoni för Smolensk-offren. Och den tionde april i år, har det gått sex år sedan kraschen. Då ser området kring presidentpalatset ut som ett festivalområde, med flera olika scener, tusentals människor och minst lika många polska flaggor. Byggnader som draperats med foton på de döda.Politik och religion flyter ihop Vet vi fortfarande inte om kraschen var en olycka eller en kupp, säger Lukasz Lewandowski, en funktionär iförd en gul PiS-väst, och fortsätter: Varje polack har rätt att äntligen få veta sanningen, säger han. Det är det första jubileet som sker under PiS-regeringen, och jag förstår att det är stort för dem, säger Justyna Czehowska, översättare av svensk litteratur. Lyckligtvis för dem inträffar det på en söndag, då väldigt många kan komma och vara här hela dan, och verkligen fira, säger Justyna Czehowska.Det är en brokig skara som församlats. Barnfamiljer och pensionärer, warszawabor och hitresta. En del har kommit för att be, andra för att dela ut patriotiska flygblad och broschyrer. Efter 65 år ska vi äntligen ordna en begravning för denne man, säger ett par unga killar, som kampanjar för att man ska hedra en bortglömd krigshjälte med en officiell begravning. Vi vill ordna en statlig och katolsk begravning, för att han var en stor polsk hjälte, det är därför vi delar ut de här flygbladen, säger en av dem. Det här jippot som pågår nu talas med en präströst. Det är inte en politisk röst som talar på scenen, det här sker i katolsk anda väldigt mycket, menar Justyna Chehowska. Men lyssna! Det här är en mässa som sker utanför presidentpalatset. Det är absurt! En bön ska ske inom kyrkans fyra väggar och inte göras till en festival, tycker Justyna Czehowska.Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Folket skanderar den döde presidentens namn. Inte långt från stora scenen står en staty av romantiske nationalskalden Adam Mickiewicz. Han anammade den messianska idén om Polen som Europas heliga martyr, ett land som var vikt åt lidande för att frälsa andra. En myt som den nya regeringen gärna spelar på, enligt Justyna. Och den passar ju in i polackernas bild av Messias, av Kristus och då tar man liksom sig själva också polska hjältar är också sådana som fått dö för de andra, och då är det väldigt enkelt att bygga den myten, menar Justyna Czehowska.Och nu bygger man Lech Kaczynski-myten? Ja, nu bygger man en Lech Kaczynski-myt. Och helst av allt vill man att han ska, inte vet jag, helgonförklaras? Men retoriken är densamma, som när påven skulle helgonförklaras.Det sekulära Polen lyser med sin frånvaro utanför presidentpalatset. Böner blandas med patriotiska tal. Den religiösa ritualen och det politiska mötet smälter samman. Polen befinner sig i ett ganska svagt moment just nu. Nu är det väldigt enkelt att övertala och övertyga till det ena eller det andra. Om man talar deras språk, om man använder deras retorik och deras symboler, säger Justyna Czechowska.Ceremonierna och bönerna avlöser varandra. Presidenten håller tal. Statsministern faller på knä och ber en bön. Men det verkliga crescendot kommer på kvällen. Det ligger som åska i luften när ledaren med stort L gör entré.Lech Kaczynski har stupat för fosterlandet. Men nu står brodern på scenen, redo att föra Polen mot en ljusnande framtid. Och ifall någon fortfarande undrat vem som egentligen styr EU:s sjätte största land, kommer svaret med besked från de uppeldade massorna.Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw!Reporter: Per ShapiroProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristian Gerner berättar om vad Katyn betyder för polacker och ryssar idag. Programledare är Tobias Svanelid.

Juli är ödeläggelsens månad och vi pratar om den stora ensamheten, men även om snålhet och att vara släkt med Gorbatjov. Frida söker en mentor och Robin slänger pengar. - DKOP:s eget vin - Ensamhet och salladskål - Utpressningsrunk - Sjungande flygvärdinnor - Släktforskning - Age play - Att slänga pengar - Extrem snålhet - Frankenfood @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sofi Lindells program! Som vanligt en massa skämt och Gorbatjov. Inte så mycket annat. Med Simon och Josefin!

Under två veckor återutsänder vi reportageserien Resan till Ryssland barn som sändes i augusti 2008. Vägvisare är Olga Granlöf och Barnens reporter Ylva Mårtens. Fler bilder och en längre text hittar du här: Olga Granlöf är född och uppvuxen i Sovjetunionen. Hon kom som 23-åring till Sverige, har levt halva sitt liv i Sovjet och halva i Sverige. Olga blir lyssnarnas vägvisare och Ylva Mårtens tolk. Resan till Rysslands barn börjar på Finlandsbåten till Helsingfors och går sen vidare med tåg till St Petersburg och Moskva. Resan till Rysslands barn - rika och fattiga barn, del 1 Tre pojkar i 4:e klass reser sig upp i sitt lilla klassrum på privatskolan Baltica College i St Petersburg. Klassen består endast av dessa tre elever. Pojkarna är alla klädda i kostym eller kavaj, fluga eller slips. Rektorn, Ludmila Barisava presenterar pojkarna med hjälp av deras pappors yrken: - Dimas pappa är professor på en teknisk högskola, Sachas och Jans fäder är båda affärsmän med nära kontakter med regeringen. - Vi är en skola för den nya eliten, både den politiska och den kulturella. Baltica College var en av de första privatskolorna som bildades efter 1991. Våra medlemmar i regeringen har givit oss förtroende att ha deras barn här och flera av papporna till våra elever ingår i presidentens team, förklarar rektorn.  Från Baltica College och elitens barn går Olga Granlöf och Ylva Mårtens vidare till en teaterrepetition med pojkar som kommer från helt andra familjeförhållanden. Pojkarna bor i St Petersburgs förorter och är vana vid missbruk och övergrepp.   Kostja Nikiforov, 12 år, presenterar sig själv som en pojke med stora disciplinsvårigheter, men i intervjun visar det sig att han är egentligen är svårt mobbad. Kostja förklarar vad teaterterapin betyder för honom: - Stort! Det minsta jag kan säga är att jag känner mig som en normal människa här, jämfört med hur det är när jag är i skolan. Resan till Rysslands barn – rika och fattiga barn, del 2 Resan till Rysslands barn går vidare till en romsk bosättning på landsbygden i Novgorodtrakten, ett tiotal mil sydväst om St Petersburg. Till Tjodovo, Mirakelbyn kom många romer från Ukraina efter Tjernobylkatastrofen och byggde sig en by. Efter några år fick de också en egen skola. Marta Mihaj, 13 år och Angela Mihaj, 12 år går i fjärde klass. Båda flickorna tycker om att gå i skolan och lösa uppgifter: - Jag skulle vilja jobba när jag blir vuxen men vi romer har en lag som vi måste följa. Våra kvinnor arbetar inte utanför familjen, så det kommer att bli så för oss också, säger Angela. - Jag kommer att gifta mig tidigt och kanske slutar jag skolan redan nu till sommaren, för även om vi skulle fortsätta läsa så finns det inga jobb, och då är det ingen mening att gå i skolan, fyller Marta i. Resan till Rysslands barn fortsätter sedan till friskolan Vzmah, uppkallad efter en fågels vingslag. Skolan startade 1989, före Perestrojkan, berättar Elena Pavlovskaja, studierektorn: - Vi ville ge våra egna barn en bra skolstart, så då startade vi skolan hemma i våra lägenheter. Gorbatjov uppmuntrade oss att ta egna initiativ så det var ok. Vi fick ingen kritik varken från myndigheter eller kommunistpartiet, de hade viktigare saker att göra då än att kolla en sån här liten skola. Skolan tar emot elever från 1 år till 18 år. I förskolan läser barnen engelska från allra första början: - Good Morning children! How are you? Let’s take a photo! Smile children smile! Så lyder uppmaningarna när Sveriges Radio är på besök. Skolan är otroligt ambitiös, inte nån vanlig snobbskola.