Podcasts about Lennart Johansson

Hör Jens Fjellström, Tommy Åström och Lasse Granqvist beskriva och berätta om vår största svenska idrottsledare någonsin - Lennart Johansson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Fjellström tar med Lasse Granqvist och Tommy Åström på nya irrfärder, från ”Blåsningen” i Köpenhamn till Venezuelas djungel. Nu väntar Monaco, Montreal eller Las Vegas när Sporthuset planerar studiebesök hos fascinerande Formel 1. Volleyboll-EM tillbaka i Sverige 2026 med Isabelle Haak i spetsen. Vi minns Globen 1989 och radiolegendaren Mats Strandbergs klassiska lottorad 1, 8, 1... Hockeyhyllningar till Luleås SDHL-suveräner och Modos comebacksäsong i SHL. Var bör egentligen bandyfinalen spelas? Och olycksdokument Sepp Blatter - han skapade ett monster. Hade historien ändrats om Lennart Johansson istället blivit fotbollsvärldens mäktigaste man? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan berättar om en fantastisk fotbollsmatch som aldrig spelades. Anders om den svåra konsten att vara förberedd utan att tappa sin improvisationsförmåga.Dessutom: En melankolisk Henrik Larsson, att medge sina misstag, Kennet Anderssons saltavtal, Stina Nilssons gåta, Projekt Port Vale, Lennart Johansson i skottgluggen, det manliga frågesportsprivilegiet, Casemiros kompis och Limmet Larsson efter elva insläppta mål mot Albanien.

Frågan är om det ens blivit något VM i Qatar om Lennart Johansson vunnit Fifas presidentval 1998 istället för Sepp Blatter. Svensken som gick bort sommaren 2019 reformerade Uefa och kom på Champions League, men stod också för ett helt annat ledarskap i fotbollens värld. Hösten 2014 träffade jag honom för en poddintervju och han var rak och tydlig som alltid. Om Friends Arena, AIK, saker han ångrade och att han tror att Sepp Blatter inte bara köpte Fifa-valet 1998 utan även Uefa-valet mellan svensken och Michel Platini 2007. Johansson bjöd även på en pikant detalj i hur det kan gå till när herrar bråkar i prestigens namn och det handlade om vem som skulle dela ut Lennart Johanssons pokal till de svenska mästarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober 2021 öppnar den nya emigrationshistoriska utställningen Det Nya Landet på Utvandrarnas hus i Växjö. I det 30:e avsnittet av Din Podd På Jorden följer vi därför med in bakom scenerna för att höra mer om utställningen och om tankarna och arbetet som ligger bakom. Vi får även lära oss om några av utställningens mest fascinerande och känslofyllda föremål - exempelvis det fickur som 1912 föll i vattnet när Titanic förliste och fickurets ägare, Mauritz Ådahl, omkom. Musik i avsnittet: Latché Swing – Hungaria freemusicarchive.org/music/Latch_Sw…_2008/Hungaria

Utan Lennart Johansson är det tveksamt om EM blivit så här stort så här snabbt. När svensken tog över som Uefa-president 1990 omsatte organisationen 50 miljoner kronor. Han reformerade Uefa och fick fart på både Champions League och EM. Det är 14 år sedan han förlorade makten i Uefa och två år sedan han gick bort.Hösten 2014 träffade jag honom för en poddintervju och han var rak och tydlig som alltid. Om Friends Arena, AIK, saker han ångrade och att han tror att Sepp Blatter inte bara köpte Fifa-valet 1998 utan även Uefa-valet mellan svensken och Michel Platini 2007. Han bjöd även på en pikant detalj i hur det kan gå till när herrar bråkar i prestigens namn och det handlade om vem som skulle dela ut Lennart Johanssons pokal till de svenska mästarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 1830 och 1930 emigrerar 1,3 miljoner svenskar till Nordamerika. Massflytten till det nya landet berodde på många olika anledningar men främst grundade den sig i 1800-talets stora befolkningsökning, Sveriges svaga industrialisering och ett omodernt jordbruk. Dålig tillgång till jobb gjorde att många vände blicken västerut, men det nya landet lockade långt fler än de som bara sökte ett jobb. En del såg möjligheten att fritt få utöva sin religion, en del ville slippa upplevd tyranni och en del var helt enkelt sugna på sitt livs största äventyr. Varmt välkomna på en sammanfattning av 100 år av svensk emigrationshistoria. Musik: Latché Swing - Hungaria freemusicarchive.org/music/Latch_Sw…_2008/Hungaria

I vårt femte avsnitt undersöker vi om det finns en småländsk identitet. Vi frågar oss vad mörka Småland egentligen är, hur bilden av Småland sett ut över tid och vem som har definierat den. Beroende på vem man lyssnar till är ju smålänningen allt från flitig och arbetsam till direkt knipslug och rävaktig.

1922 kommer Vilhelm Moberg till Alvesta och blir redaktör för Nya Växjöbladets lokalredaktion i Alvesta. Moberg var radskrivare och med en ersättning om 7 öre/rad gällde det att leverera innehåll. Genom sitt genuina idrottsintresse kom han att intressera sig för sporthändelser och idrottsrörelsen i Alvesta och förutom att skriva om själva idrotten drog sig Moberg inte för att i sina artiklar även kommentera både domare och publik. Efter en match mellan Alvesta och Växjö BK 1923 skrev Moberg ner sina synpunkter kring hur en ”del yngre element” betedde sig under matchen - han jämförde deras ”skränande och bräkande” med det oljud 100 får som ligger på slaktbänken gör. Efter en annan match mellan Alvesta och Karlshamn där karlshamnssupportrarna är alldeles för överförfriskade skriver Moberg följande; ”för stadens skull vilja vi hoppas att dessa icke äro representativa för invånarnas moraliska halt”. Men det hände även att tidningsspalterna innehöll rena trivialiteter. Bland annat skrev Moberg om det sår som handlaren J.A. Bergström fått i huvudet vid en sparkstöttingfärd på Kyrkogatan och att handlaren därefter vårdades i hemmet. Moberg berättade även om den djärva cykelstölden som inträffade en söndag 1925 utanför Alvesta järnvägsstation. Petter Ericsson, programansvarig vid Kulturparken Småland och Lennart Johansson, VD vid Kulturparken Småland leder oss genom ett samtal som helt fokuserar på Knivaherens förtjänster som lokalredaktör i Alvesta under 1920-talet.

I veckans avsnitt, som kan vara säsongens sista, pratar vi om när VAR ger oönskade sidoeffekter och hyllar Lennart Johansson. Vi pratar köttdip och japanska restauranger med Gokvälls okrönte konung, Beppe Starbrink. Riki försöker också omfördela arbetsrollerna i podden, utan någon vidare framgång. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

K har råkat mordhota Lars Vilks och blivit ett fall för säkerhetspolisen pga sitt gymnasieintellektuella skitbeteende, Jonatan har funderat på varför han inte tittar på dam-VM i fotboll. Det handlar om Maurizio Sarri, Lennart Johansson och VAR. Detta är säsongens sista Della Sport, men vi fortsätter med Della Papa inne i värmen på underproduktion.se och med Della Herstory i sin egen feed. Här där du brukar kunna höra Della Sport kommer du istället få årets sommarvikarier Kalle Lind och Fredrik af Trampe i purfärska Della Morta. Trevlig sommar! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

K har råkat mordhota Lars Vilks och blivit ett fall för säkerhetspolisen pga sitt gymnasieintellektuella skitbeteende, Jonatan har funderat på varför han inte tittar på dam-VM i fotboll. Det handlar om Maurizio Sarri, Lennart Johansson och VAR. Detta är säsongens sista Della Sport, men vi fortsätter med Della Papa inne i värmen på underproduktion.se och…

Midsommar är förbi och Gillis ger oss lite faktiska fakta! Varför sätter man upp en majstång och vad har Stonehenge med midsommar att göra? Är elcyklar inte miljövänliga? Lisa skriver in och tar upp ett viktigt ämne. Hur kan vi skapa naturliga mötesplatser och hur kan vi minska klyftan mellan unga och äldre? Vi tillägnar även detta avsnitt till minne av Lennart Johansson som gick bort 4 juni och avslutar med ett inslag av en tidigare inspelad intervju från avsnitt 15. Fortsätt gärna att skicka synpunkter, tankar och frågor till vidmogenalder@gmail.com!

Hablamos de Lennart Johansson, el "padre de la Champions League", de Portugal tras ganar la Nations League 1-0 a Holanda y de fuertes movimientos de mercado en el Real Madrid. ¡El fútbol no termina y nosotros tampoco! Síguenos en Spotify (https://spoti.fi/2D8WEVQ) . Support this podcast

Vi pratar om Nadals sjuka grusfacit och sjuka Rainmanriyualer, NBA Finals, förvirringen i vad fan nu Nations League är, att Lennart Johansson är The Man och Thomas Nordahl är bullast i svensk fotboll någonsin, helgens UFC-gala med spektakulära knockar och igenmurade ögon och den sjukaste call outen i MMA-historien. Om du blir patron på www.patreon.com/division9 så får du mycket mer av oss i form av extrapodden Eftersnack. Denna veckan får ni där Neymars problem, De Geas problem, Virgil Van Dijks hype och Spanien-Sverige och mycket mycket mer. Tack alla som supportar! Vi ser er och vi älskar er.

Vi gissar spelare och CL-vinnande tränare, går igenom läget i EM-kvalgrupperna inför helgens kommande omgång och så hedrar vi Lennart Johansson och hans gärning för fotbollen och AIK. 

Män med kopplingar till islamistisk extremism har jobbat på ett boende för utsatta tonåringar. Folk köper mer och mer vegetarisk mat. Fotbolls-ledaren Lennart Johansson är död. Programledare: Ingrid Forsberg.

Damernas VM och herrarnas EM-kval. Lasse Granqvist om att tv-kommentera båda svenska fotbollslandslagen här i juni. Jens Fjellström häpen över den höga nivån efter att ha specialstuderat VM-stjärnorna! ”Jackpotthästen” - ska Hasse Backe äntligen få rätt?  Hur gick engelska fotbollslag från noll till hundra i Champions League? Basketskottet som får Lasse att löpa amok! Vi minns också Sveriges störste fotbollsledare, Lennart Johansson, som nu lämnat oss. 

En av svensk fotbolls allra största är död. Lennart Johansson blev 89 år gammal och under sin tid som UEFA-ordförande och vice ordförande i FIFA både bekämpade och upplevde han fotbollens mörka sidor. Men vem var han, och vad blev hans arv till fotbollsvärlden? GP:s Joel Tivemo berättar. Dessutom: 150 förlorar jobbet på Volvo Lastvagnar, Danmark går till val och Arbetsförmedlingens chef får gå. Programledare: Andreas Granath 

Den längsta relation vi har i livet är den mellan syskon och är syskonen dessutom trillingar är förväntningarna på närhet stora. Ett ämne författaren Amanda Svensson som gästar P1 Kultur går djupt in i. SVT-dokumentären "Josefin Nilsson - Älska mig för den jag är" har väckt starka känslor. Filmen är gjord av Anna-Carin Pihl-Stenholm och handlar om sångerskan och skådespelerskan Josefin Nilsson som dog för tre år. Och den berättar om den misshandel hon utsattes för under många år. I helgen var det demonstrationer utanför Dramaten i Stockholm, där den man som är dömd för misshandeln arbetar. Dessutom har en diskussion tagit fart där många i branschen uttalat sig. Gunnar Bolin kommenterar kulturinstitutionernas ansvar. Hur länge fortsätter en familj att vara en enhet? Den frågan undersöker Amanda Svensson i sin nya roman  "Ett system så magnifikt att det bländar". En stor familjeberättelse om tre syskon som också är trillingar och om deras liv i en alltmer splittrad värld. Amanda Svensson gästar P1 Kultur och pratar om sitt intresse för just syskons roll till varandra. Vi fortsätter uppladdningen inför Litteraturveckans festival i Växjö genom ett besök på Utvandrarnas Hus. Där håller museichefen Lennart Johansson på och tar fram en ny basutställning om migration. Jenny Teleman har träffat honom och snitslar sig också fram genom den nuvarande utställningen "Drömmen om Amerika" som just har fokus på den svenska Amerikamigrationen. Dessutom avslöjar vilka noveller som i år är nominerade till Sveriges Radios Novellpris. Marie Lundström har lyssnat på novellerna och kommer till studion och presenterar de fem tävlande bidragen. I dagens OBS-essä "Tre nyanser av skånska". skriver Marjaneh Bakthiari om språkets skiftningar beroende på grupp och sammanhang. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Ett småländskt potatisland i vattenfärg, en sliten Amerikakoffert, ett vitt brev från släkten i Chicago, men hur ska man ställa ut emigration och immigration i dag långt efter Karl-Oskar och Kristina? "Drömmen om Amerika" är rätta namnet på en utställning som speglar de fattiga och förtryckta, äventyrslystna och äregiriga, rädda och tvehågsna svenskar som lämnade Sverige mellan 1870 och 1930 för ett nytt liv i Amerika. En berättelse om att vandra och invandra som Vilhelm Moberg skrivit fram åt oss alla. Men miljoner nya emigranter har rört sig över jorden sen dess. Och nu ska Utvandrarnas hus i Växjö knåda fram till en ny utställning, en ny berättelse som sträcker sig fram till idag. Men hur i hela fridens namn gör man? Jenny Teleman och docent Lennart Johansson knallar igenom en gammal, snart nerpackad dröm och funderar över hur sparade Amerikabiljetter, berömda smålänningar i Texas och foton på nyspikade präriestugor runt sekelskiftet ska kunna säga något om känslan och erfarenhete av att lämna sitt land och finna ett nytt idag. Dessutom råkar reportern tappa koncepterna framför ett tittskåp om potatis. Jenny Teleman jenny.teleman@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om äldreomsorgen och de anhörigas roll i vården. För utan anhörigvård skulle inte äldreomsorgen fungera. Så är det i dag, så var det förr och så kommer det säkert att vara i framtiden också. Samtidigt finns det i dag en oro över vad som kommer att hända med äldreomsorgen. Och de anhöriga kan få ta en än större ansvar i äldreomsorgen. - Det är klart att om det offentliga backar tillbaka och inte uppfyller de löften som finns förankrade i lagstiftningen, då hjälper inget anhörigstöd i världen. Det säger Lennart Johansson, psykolog och forskningsledare på Äldrecentrum i Stockholm. -Det bästa anhörigstödet är en välbyggd, generös och lättillgänglig äldreomsorg av god kvalitet, säger han, och tillägger. - Även om det är att önska sig till månen skulle jag vilja se att det byggdes fler institutionsplatser, säger Lennarth Johansson.

I en tid när idrottens pampar kritiseras, kärleksbombar vi Lennart Johansson. Den varma, opampige pampen och den störste ledaren i den svenska idrottshistorien. Meraf Bahta - ett nytt bevis på ett drev som gick överstyr med medierna som domare? Miro Zalars Karlskrona Hockey - ett bevis på att arenakraven kan förstöra en klubb? Jens Fjellström har nyss varit med om en av sina största upplevelser i Malmö FF! Och vem kan mest om handbollsstaden Kristianstad? 

Han är född på det glada 20-talet. Han är hedersordförande i AIK, Svenska Fotbollförbundet och UEFA. Han är Sveriges största idrottsledare genom tiderna. He is the father of The Champions League. I Holmgren Möter avsnitt 170 Lennart Johansson. God lyssning! Mvh Niklas Holmgren! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går in i en ny sportsäsong och i veckans avsnitt samtalar Hans och Gillis om framför allt vintersporter. Vi får även höra en mycket intressant intervju med fotbollslegenden och UEFA-ordföranden Lennart Johansson som ni inte får missa.

Exklusivt möte med en av den moderna fotbollens största ledare, fortfarande med inblick och inflytande. Ett samtal om fifflet i Fifa, framtiden för fotbollen, hans roll i den pågående FBI-utredningen, nästa svenska förbundskapten, träffarna med Zlatan. Och väldigt mycket mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inget är som vanligt. Och ändå är allt precis likadant. Lennart Johansson får upprättelse, kärleksbombningarna är trefaldiga och en legendar tar hem ”den mest prestigefyllda bordshockeyturneringen genom tiderna”.

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur. Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet. När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastronom och kulturhistoriker som berättar om mellanölets historia och dess smakmässiga förtjänster.Ölsorterna som Edward Blom och Tobias Svanelid testar i programmet är: TT Original LagerMariestads ContinentalPilsner UrquellGuinness DraughtBedarö BitterCamden Pale AleOPA Session IPAMohawk Anything Gose

Varför sups det i samband med idrott? Möt historikern Lennart Johansson som har forskat om idrott och alkohol i Sverige, och handbollslegenden Magnus Wislander som spelat i ölets hemland Tyskland. Hör idrott och alkohol ihop? Självklart inte, säger en del, medan andra tycker att sport och några bärs hänger ihop lika självklart som nubbe till sillen. Dessutom sponsrar ölbryggerier flera svenska klubbar och snart har vi en sportbar i varje gathörn.Även idrottare har svårt att spola kröken. Löpsedlar om berusade sportstjärnor tycks lika vanliga som nyheter om rockstjärnor och TV-kändisar som tagit till flaskan.I veckans program träffar Sport i P1 historikern Lennart Johansson som skrivit boken Vilka spolar kröken? Och handbollslegenden Magnus Wislander berättar om öl och idrott i Tyskland.Reportern Deniz Merdol går på sportbaren O´Learys och vår korrespondent i London, Staffan Sonning, tar en pint på puben före avspark.Söndag 17 maj 8:05 i P1(repris söndag kväll 19:03)Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg.

På en av Stockholms klubbar har fredagskvällen precis börjat. Men det finns en sak som skiljer den här klubben från andra - ingen alkohol serveras. Undersökningar bland svenska ungdomar visar att alkoholkonsumtionen gått ner det senaste decenniet, veckans program handlar om trenden att säga nej till alkohol. De senaste åren har kändisar som Kim Kardashian och Jennifer Lopez har berättat om sina alkoholfria liv och det alkoholfria utbudet växer. Men fortfarande är normen att dricka och den som står över får räkna med frågor från omgivningen. Synen på nykteristen har förändrats genom historien, när det tidigare var fokus på moral, går dagens nykterhetstrend snarare att förklara genom ett starkt hälsotänkande, berättar historikern Lennart Johansson. Gäster i studion är också etnologen Ida Hult och Anna Englund från CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Lennart Johansson är svensk fotbolls gudfader och den svensk som haft mest inflytande över den internationella fotbollens utveckling. Pappa till Champions League som kanske mest symboliserar fotbollens utveckling från att inte bara vara världens största sport utan också den globala nöjesindustrins guldkalv. Med Martin Wicklin pratar han om tiden då han som liten pojke cyklade till Råsunda för att följa AIK, om mutor och korruption på högsta nivå och får frågan om turneringen han skapat blivit ett monster som förstört den sport som han en gång sögs in i och i vars tjänst han levt sitt liv. Producent: Marie-Caroline Biver Tekniker: Fredrik Nilsson Söndagsintervjun är en produktion från Tredje Statsmakten Media.

Avsnitt 30 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Lennart Johansson. Den tidigare Uefa-presidenten ger sin syn på Friends Arena och att SvFF och ägarna inte är ärliga om vad som sker. Johansson är också öppen om att han tror Blatter inte bara köpte Fifa-valet 1998 utan även valet mellan svensken och Michel Platini 2007. Dessutom om AIK, saker han ångrar, pengarna i fotbollen och varför Lars-Åke Lagrell inte ville att Johansson skulle dela ut Lennart Johanssons pokal till de svenska mästarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Soran Ismail intervjuar Lennart Johansson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Släktbands landskapsupplaga 24 nov 2008 I den här serien som vi kallar landskapsupplagan utgår vi från de fördomar som odlats om människor från olika delar av landet. Och nu har turen kommit till det landskap som kanske har det djupast rotade begreppet om sig. Nämligen Småland. Det finns många talesätt och ordspråk som just betecknar smålänningarna som särskilt snåla. Så här skrev man till exempel i Nordisk Familjebok 1917: Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och sträfsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i lifet. Men det var inte bara uppslagsverken från förra sekelskiftet som beskrev smålänningen på det här sättet. Även barnen i folkskolan fick de här fördomarna bekräftade i sina läseböcker. I folkskolans läsebok från 1910 finns en saga om hur Småland skapades. Men det gick inte riktigt som det borde... Sagan om Vår Herre och Småland Vår Herre höll på med att skapa Sveriges landskap, och Sankte Per gick med och såg på. Till slut tyckte han, att det var rakt ingen konst. Vår Herre hade redan börjat lägga ut och ordna Småland, då Sankte Per livligt bad att få fortsätta. Det gick Vår Herre in på, men för att icke vara sysslolös, tog han genast själv itu med Skåne. Sankte Per började nu forma berg och åsar och stapla upp stenhögar på bergen, ty han ville, att marken skulle komma så nära intill den goda solvärmen som möjligt. Och så bredde han ut ett tunt jordlager över stenmassorna. Men han förstod ej, att ett land, som når högt upp emot molnen, är mera utsatt för köld, snö, regn och oväder, utan han var högeligen belåten med sitt verk. Och så gick han ned till Skåne för att träffa Vår Herre. ”Är du redan färdig?” ”Ja, för länge se’n”, svarade Sankte Per. ”Nå, vad tycker du om det här landet?” Sankte Per såg ut över de jämna åkrarna och ängarna, som lyste i solskenet, men han såg också sjöar, åar, åsar och skogar på sina håll. ”Åjo”, sade han, ”det här är nog ett gott land, men jag tror ändå, att mitt är lika bra.” Och så gingo de tillsammans åstad för att titta på Sankte Pers skapelse. Men medan Sankte Per var nere i Skåne, hade det kommit ett par strida slagregn och sköljt bort nästan all jorden från bergen och ner i skrevorna, och vattnet hade fyllt dessa och bildat sjöar och stora kärr; men på några jämna ställen låg sanden torr och törstade i solen. ”Ja, det här landet kommer att bli magert och torftigt i alla tider, det kan inte hjälpas”,sade vår herre. ”Å, så farligt är det väl inte”, sade Sankte Per. ”Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla upp mossarna och röja upp åkrar ur stenbackarna!” ”Nej”, sade Vår Herre, ”Det ombetror jag dig visst inte. Men du kan få gå ner till Skåne, som jag har gjort till ett gott och lättskött land, och skapa folk till det landet. Smålänningen vill jag skapa själv.” Och så skapade Vår Herre smålänningen och gjorde honom kvick och förnöjsam och glad, flitig, tilltagsen och duktig, för att han skulle kunna skaffa sig bärgning i sitt fattiga land. Den som skulle odla den steniga småländska jorden var tvungen att hushålla med resurserna. Och det är kanske därifrån man hämtade påståendet om snålhet. Smålänningen Lennart Johansson är docent i historia och chef för Kronobergsarkivet i Växjö. Han är också en av författarna till boken Smålands historia som kom ut för ett par år sedan. Han berättar att landskapet Småland länge bestod av en mängd små landområden och inte blev ett enhetligt begrepp förrän ganska sent. - Området bestod av en massa små områden, Värend, Njudung ,Finnveden etc. Och de här områdena hade egentligen inte så mycket gemensamt utan betraktade dem som ”de små länderna” vilket blev Småland, berättar Lennart Johansson. Medeltidsmänniskan i Småland betraktade sig nog själv i första hand som Värens-bo, och så vidare. Ursprungligen var bilden av Småland långt ifrån ljus, i alla fall inte för dem som betraktade området utifrån. Många av de talesätt som kommer under 15-, 16-, och 1700 –talet visar att det var ett landskap som man många gånger såg ner på, säger Lennart Johansson och tar som exempel talesättet att ”Inför Vår Herre är vi alla smålänningar”. - Det betyder helt enkelt att inför Gud är vi små och ynkliga. Det finns en del personer som gjort extra mycket för att sprida den illasinnade bilden av folk från Småland. - En sådan trendsättare var Gustav Vasa som ju utkämpade en bitter fejd med Nils Dacke. Gustav Vasa kallade Nils Dacke för ”förrädare, horkarl, och kättare”, berättar Johansson och fortsätter: - Den kungliga historieskrivningen utmålade smålänningar om ett opåtlitigt och lömskt släkte. -Det fick långsiktiga följder både för den småländska självkänslan, men också för hur man uppfattade smålänningar utifrån, tror han. Bilden av den trolöse smålänningen verkar ha spridit sig ganska långt. När den ryske tsaren Ivan den förskräcklige skriver ett brev till Johan III i Sverige på 1570-talet så är det fullt med invektiv och oförskämdheter. Bland annat skriver tsaren att Johan är en ömklig figur särskilt eftersom hans fader skulle härstamma från småländska bönder. Långt senare lät biskopen i Växjö, Esaias Tegnér sitt ironiska gissel vina över smålänningarna. Han skriver i ett brev att smålänningen är ”…ett sniket, trolöst och ärelöst släkte som är för snålt för att vara glatt och för fattigt för att vara ärligt.” I ett annat brev skrev han om den stora vintermarknaden i Växjö där det såldes stora mängder rävskinn ”..som de obarmhärtiga smålänningarna har flått av sina kamrater.” Knipsluga rävar som flår andra rävar, alltså. Föreställningen att det finns landområden eller landskap där folk är mer snåla än på andra platser, det gäller inte bara Sverige och Småland, berättar Lennart Johansson: -Det finns ju områden i de flesta europeiska länder där folk pekats ut som snåla, vi har skottarna och savolaxarna i Finland. Men snålheten är ju i själva verket sparsamhet – bodde man i ett område där det var svårt att försörja sig får man ju ta hand om de tillgångar som fanns. I slutet av 1800-talet när man i nationalromantikens anda försökte finna de positiva dragen hos folk i olika landskap, då ändrades smålänningen en smula – han blev mer fiffig och knipslug än snål. Kanske var det i det sammanhanget som myten om hur Småland skapades kom till. Den småländska sparsamheten var en realitet menar Lennart Johansson. I sitt arbete på Kronobergsarkivet så möter han bland gamla handlingar många exempel på hur småländska politiker och tjänstemän höll på alla sätt försökte hålla nere utgifterna med allmänna medel. På 1950- och -60-talen, dvs före de stora kommunsammanslagningarna, så kan man se hur de lokala politikerna säger nej till det mesta som skulle innebära utgifter. -Det finns exempel på hur landstingsmän motsatte sig en gymnastiksal till en folkhögskola. Man tyckte att eleverna borde ut och hugga ved istället för att man skulle satsa landstingspengar på onödiga projekt, slutar Lennart Johansson. Brevskatt Den som släktforskar och har turen att hitta brev kan komma nära de människor som levde förr. Björn Smith som har sina rötter i södra Småland fann flera kartonger med för honom okända brev när hans mor gick bort förra året. Längst in i en garderob stod en brevskatt och där dålde sig faktiskt några släkthemligehter. Till exempel visste inte Björn Smith att hans morfar hade syskon. Några av breven skrevs av Björn Smiths mors farfar Salomon Simonsson som ägde 1 /16 hemman i södra Grimsbygd i Pjätteryds socken i Småland. I de här breven ser man att de var tvugna att vända på varenda öre. - Det är kul att se de här breven för de är uppbygda på ungefär samma sätt, säger Björn Smith. Först börjar han gärna med ett bibelspråk och sedan handlar det om grannarna och i slutet av breven skriver han om jordbruket. I breven står det en hel del om pengar, vad saker kostar, hur mycket grannarna betalat för att leja arbetskraft osv. I går var jag på påsten. Jag sände tio kronor till dig på en postförsändele som du ska ha till jul ljus och en sommarrock. Vi sållde ett slaktat lamm som vi fick 11 kronor och några ören för. Vi har köpt en pigg (läs: gris), den kostade 13.50. Herrens nåd och frid vare med dig nu och all tid. Många hälsningar från oss, dina föräldrar Salomon och Eva Simonsson - När man läser breven förstår man vilka omständigheter de levde under. Den som inte var skicklig och planerade väl klarade inte jordbruket, så det vi idag kallar snålhet skulle jag kalla planering och kontroll, säger Björn Smith. - Man kan också utläsa ett förakt i breven för de människor som inte klarade av att planera och hade kontroll över skörden. - Annars är det svårt att tränga igenom den massiva religösa övertygelsen Salomon Simonsson har, för den verkar reglera hela livet. Så här står det i ett av breven: Var trofast in i döden säger Jesus. Så skall jag gifva dig lifvets krona, och Jesus som är trons begynnare och fullkomnare- Han är mäktig att bevara oss intill Jesu Kristi dag. Tack och lov och pris ske Gud. Vår käre älskade son, möcken tack för ditt kära brev som vi fick i lördags. Vi hör att du mår bra och det är för oss möcke nöjsamt att höra att du slipper att fara illa, ty det vore ledsamt att höra. Vi hör att du tänkt på att gå till Amerika, men det är mycket svårt och noga för passagerare nu att få landstiga när di komma dit. Jag läste en bit i en tidning som jag skall sända dig så få du själv läsa det. Så det är nog best att stanna hemma i Sveden. Du nämner om exersisen till nästa år. Skall du inte slippa att äxersera tro, om du anmäler du har klent bröst. Inte ljuga, det menare jag inte, men säga att du är svag till hälsan. Skräddare Persson han töckte på att du har för svag hälsa till att resa till Amerika, även så till att äxersera. Men om det så skulle bliva så har du 50 öre om dagen och du kan kanske förtjäna några öre med ditt yrke under tiden. Herrens frid Eva och Salomon Simonsson Småland i stor databas Småland har som vi vet bestått av många mindre delar, eller områden. Och även idag finns lite av den strukturen kvar. Tre län samsas i landskapet Småland. Och just av den anledningen kan det vara svårt att hitta rätt i kyrkböckerna. Men för stora delar av Småland finns en databas som underlättar för personhistoriker. PLF, person och lokalhistoriskt forskarcentrum, i Oskarshamn har i snart 30 år samlat kyrkohistoriskt material i en databas. Iden finns alla uppgifter nerskrivna i klartext och dessutom kan man söka från flera olika håll - man kan söka på namn, datum för död, födelse eller giftermål, eller andra uppgifter. Klicka här och du kommer till PLFs hemsida:  Sam Blixt är en av den här unika databasens skapare. Unik för att den är så stor och kom till så tidigt.   Alltsammans började 1983, då datorer var ovanliga och ganska knepiga för gemene man. Sam Blixt som var och är en ivrig släktforskare, fick kontakt med en kollega vid namn Gunnar Källenius. Han hade tänkt göra en rekonstruktion över husförhörslängderna i församling utanför Oskarshamn. Sam Blixt berättar hur de startade sitt arbete: -När jag berättade att jag höll på att skapa ett dataprogram för att kunna föra in resultatet av min släktforskning, då blev Gunnar eld och lågor, minns Sam Blixt. Källenius berättade att han tänkt registrera alla födda, döda och vigda i Döderhults församling, och att i det läget stöta på någon som var intresserad av att arbeta med datorer var guld värt. De två släktforskarna började mycket riktigt med Döderhult med snart spred sig arbetet till angränsande församlingar – och med tiden blev fler människor engagerade i arbetet. Idag finns det drygt fyra miljoner poster i PLF:s databas, som omfattar 300 sammanhängande församlingar i Småland. Därtill finns en speciell databas för Kronobergslän som länets genealogiska förening skapat, och i den Där finns ytterligare en miljon poster. -PLF kan faktiskt vara den allra största regionala databasen i hela världen, säger Sam Blixt , inte utan ett stort mått av stolthet. -Har man rötterna i Småland, så har man stor chans att finna dem man söker i vår databas, säger han. Han visar databasen, och på prov ser vi om Elisabeth Renströms småländska anor finns där. Efter bara ett försök finner Elisabeth sin morfars mor, som varit svår att finna i kyrkböckerna. Databasen är en bra början i släktforskningen säger Sam Blixt, men vill man gå djupare och veta mer så är det viktigt att gå vidare till originalkällorna i själva arkiven: -Jag brukar alltid rekommendera att inte gå mer än tre-fyra generationer bakåt – gå åt sidorna istället, det blir mycket mer spännande, säger han. Frivilligt arbete har till dags dato producerat 4 CD-skivor med uppgifter från stora delar av Småland. Det är försäljningen av cd-skivorna som bekostar det fortsatta arbetet. Men de hundratals medlemmar i föreningen som fortsätter att arbeta med databasen jobbar helt ideellt. Och det finns mycket arbete att göra. -Vi funderar på att utöka med Jönköpings län, och i förlängningen tänker vi göra CD-skivor med husförhörslängder och även in-och utflyttade samt bouppteckningar. När Sam Blixt och hans kollega startade arbetet med databasen över Småland 1983 var datortekniken en helt annan historia än idag. Hade vi vetat då vad vi vet idag om hur mycket data man kan lagra hade vi nog gått ut ännu hårdare, tror Sam Blixt:  -På den tiden fick vi vara sparsamma med utrymmet när vi skulle skriva ner uppgifterna. Sedan dess har ju dataområdet utvecklats något enormt, och ve ser inga gränser för det här, säger han. Till sist kan vi inte låta bli att fråga Sam Blixt som ju är en duktig släktforskare om han funnit några spår av den påstådda småländska snålheten - eller kanske motsatsen, generositet, i sina småländska rötter. Och det har han: -Jag har i min egen släkt några generationer tillbaka en man som byggde Frödinge kyrka 1734. Nils Petter Hjertstedt hette mannen som var häradshövding och borgmästare. På predikstolen ser man än idag en inskription som berättar att den är byggd på initiativ av Hjertstedt. Men alldeles utan egen vinning var inte detta kyrkobygge. Han krävde att få bygga en egen läktare i kyrkan, en hedersläktare för honom och hans släkt. -Ja han tyckte väl att han skulle ha något för sin insats, säger Sam Blixt, som har varit i Frödinge kyrka där det fortfarande finns spår kvar av den gamla kyrkoläktaren.

Idag gästas Nordegren av operasångerskan Malena Ernman som är aktuell bland annat i Kungliga Operans uppsättning av Askungen. Till studion kommer också de tre juristerna tillika sommarvärdarna Jens Lapidus, Leif Silbersky och Elisabeth Massi-Fritz. Vi reflekterar över hur nationalistisk den svenska fotbollsyran är i ett historiskt perspektiv, med historieforskaren Nils Olof Zethrin och förre UEFA-ordföranden Lennart Johansson.

Idag gästas Nordegren av operasångerskan Malena Ernman som är aktuell bland annat i Kungliga Operans uppsättning av Askungen. Till studion kommer också de tre juristerna tillika sommarvärdarna Jens Lapidus, Leif Silbersky och Elisabeth Massi-Fritz. Vi reflekterar över hur nationalistisk den svenska fotbollsyran är i ett historiskt perspektiv, med historieforskaren Nils Olof Zethrin och förre UEFA-ordföranden Lennart Johansson.

Predikan av Lennart Johansson KUS sommarmöte Romelstorp 1989Text: Gal.2:15-21