Podcasts about Makode Linde

Genom att censurera utställningen i Husby har Kulturhuset Stadsteatern lärt barnen mer om konst och politik än vad någon kunnat förutse, skriver konstnären Makode Linde i en essä om aktivism, terapi och varför vi bör sluta vara rädda för bilder. Om något borde vi uppmuntra nazister att göra mer konst, skriver han. Inläsare: Staffan Dopping

Återutsändning av ett avsnitt från 2022 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Hur kan vi prata om blackface?” med Makode, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med den uppmärksammade konstnären Makode Linde om provokativ konst med fokus på blackface och det världskända konstverket Painful Cake där den tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth skar i en tårta med Makode själv avbildad som en skrikande svart kvinna. De pratar även om hur överdriven antirasism i själva verket kan vara rasistisk och ifall konstvärlden bör ta ansvar för att utföra triggervarning till publiken. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När World Art Day ska firas i Stockholm 2012 gör konstnären Makode Linde en blackfacetårta som kulturministern skär en bit av. Det skapar en internationell skandal. Mitt i drevet står arrangören Pontus Raud och undrar varför alla är så arga.

MISSA INTE : Den 28:e januari bjuder vi in till det sista “Hur kan vi - LIVE” någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail, Jan Helin med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se ________________ Jan Guillou är författare och journalist. År 1973 blev han känd när han avslöjade den så kallade IB-affären, vilket ledde till ett tio månader långt fängelsestraff för spioneri. Jan har därefter etablerat sig som en av Sveriges främsta författare. Han har dessutom varit flitigt verksam som journalist och skrivit i de flesta stora svenska tidningar genom åren. Jan har i flera omröstningar bland den svenska journalistkåren blivit framröstad som en av Sveriges viktigaste opinionsbildare. Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

MISSA INTE: Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi: LIVE någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail, Jan Helin med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se Johan Grant är filosofie doktor och legitimerad psykolog med 25 års erfarenhet som rådgivare till operativa ledningar och styrelser i privat, offentlig och ideell sektor, i Sverige och internationellt. Rebecca Selberg är docent i genusvetenskap vid Lunds universitet och docent i sociologi vid Linnéuniversitetet. Utöver det är hon också medarbetare på Expressen Kultur där hon skriver om bland annat feminism, abortfrågan och transpersoners rättigheter. Följ Johan Grant på Twitter: @GrantJohan Följ Rebecca Selberg på Twitter: @RebeccaSelberg Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

MISSA INTE : Den 28:e januari bjuder vi in till det sista “Hur kan vi - LIVE” någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se VARNING! Följande avsnitt innehåller samtal om sex mellan fyra vuxna män. Vi vill varna barn, extra känsliga personer och sexuellt frustrerade lyssnare för att det kan dyka upp höga skratt, riktiga känslor och oväntade sexleksaker. Hiphop-legenden Dogge Doggelito och deltagaren från Big Brother 2020 Daniel Glasman sätter sig i studion tillsammans med de två Hur kan vi-kollegorna Joel Ström och Karl Doorali Westher för att prova sexleksaker och prata om sex. Var tycker Dogge Doggelito om att bli kysst? Vad är Daniel Glasmans hetaste dejtingtips? Varför känner Karl Doorali Westher hat mot sin egen kropp? Vad drömmer Joel Ström för sexdrömmar? Och hur låter det egentligen när fyra vuxna män pratar om sex? Det här är ett betalt samarbete med Sinful som säljer sexleksaker online. Gå in på www.sinful.se och använd rabattkoden - hurkanvi - för att få 15% rabatt. #samlagetfortsätter

*Videon innehåller ett betalt samarbete med Sinful.se* MISSA INTE: Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi: LIVE någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se Veckans avsnitt är ett bonusavsnitt där vi publicerar hela Hur kan vi: LIVE från den 29 oktober 2019 på Södra Teatern i Stockholm. Varför ser Alexander Bard framtiden som kaotisk och mörk medan Hanif Bali tycker den ser lovande ut? Vad behöver David Eberhard göra för att bli en bättre man? Finns toxisk femininitet? Och vem släppte in Chang Frick på Södra Teatern? Du får svaren på dessa frågor och mycket mer. Vi gör en framtidsspaning om Sverige 2020 tillsammans med Alexander Bard, Jack Werner och Hanif Bali. Vi pratar jämställdhet med David Eberhard, Elin Sundin och Atilla Yoldas och om demokratins villkor, skyldigheter och rättigheter med Stina Oscarsson, Edna Eriksson och Chang Frick. Till hjälp hade vi också en faktagranskande kontrollpanel bestående av Åsa Lundquist Coey, Pontus Ströbaek och Pontus Strimling. Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi LIVE någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se Veckans avsnitt är ett bonusavsnitt där vi publicerar hela ”Hur kan vi: LIVE - Digital samtalsfestival” från den 27:e maj 2020 i både video och som podd. Samtalen spelades in innan vår vän och kollega Lars Vilks tragiskt omkom och vi har valt att behålla intervjun med Lars för att hedra honom och hans viktiga konstnärliga arbete och kamp för konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Hur pratar vi om Döden i Sverige? Varför är svärmorsporr så stort på Internet? Vad har Chang Frick och Janne Josefsson gemensamt? Vilka är Lars Vilks bästa karantäntips till svenska folket? Varför vill Hanif Bali & Per Lindgren gömma en kamera i green room på Hur kan vi : LIVE? Vilka är Dr Johan Grants bästa tips för att hantera kränkthet? Och vad tycker Aron Flam egentligen om det svenska samtalsklimatet? Under tre timmar får du svar på dessa frågor från gäster som Hanif Bali, Per Lindgren, Henrik Jönsson, Chang Frick, Janne Josefsson, Ann Heberlein, Aron Flam, Lars Vilks, Åsa Nilssonne, Staffan Dopping, Stig-Björn Ljunggren, Johan Grant, Ninja Thyberg, Myra Åhbeck Öhrman, Sanna Rough och musik med den fantastiska Felicia Falck.

Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi LIVE någonsin med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Cissi Wallin, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se På ”Hur kan vi LIVE” i Malmö i december 2019 bjöd vi in till ett samtal om sexualbrott, medielogik, pressetik, rättssäkerhet och de efterföljande effekterna av #metoo i Sverige. Med i samtalet var journalisten och medieprofilen Fredrik Virtanen, debattören och skribenten Myra Åhbäck Öhrman och författaren och teologie doktor i etik Ann Heberlein. På scen fanns också skribenten och författaren Jens Ganman, föreläsaren Pamela von Sabljar och debattören och poddaren Mustafa Panshiri. Lyssna på Mustafa Panshiri i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=qUbNLizsDrc Lyssna på Ann Heberlein i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=V8Gl2lGjsMY Lyssna på Fredrik Virtanen i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=yhvsI1zae3I&t=5976s Lyssna på Jens Ganman i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=KZB7SO0J3wE&t=25s Lyssna på Pamela von Sabljar i Hur kan vi: https://www.youtube.com/watch?v=Bwr9CSOz0pQ&t=2942s Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

Detta temaavsnittet handlar om farlig konst. Du hör konstnären Elisabeth Ohlson berätta om när hon porträtterar Jesus i HBTQ-miljö, provokatören Dan Park som skapar gatukonst för att kritisera vänstern, konsttrixtern Makode Linde som gjorde det världskända performancet “Painful Cake” och ständigt kontroversiella Lars Vilks med sin världskända Muhammedkarikatyr. Lyssna på samtalet och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator på hej@hurkanvi.se Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter till oss hittar du på www.hurkanvi.se

Navid pratar med den uppmärksammade konstnären Makode Linde om provokativ konst med fokus på blackface och det världskända konstverket Painful Cake där den tidigare kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth skar i en tårta med Makode själv avbildad som en skrikande svart kvinna. De pratar även om hur överdriven antirasism i själva verket kan vara rasistisk och ifall konst bör ta ansvar för att utföra triggervarning till publiken. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Skicka något “som bäst fångar Makode Lindes uppmärksamhet” till hej@hurkanvi.se för att få chans att vinna Makodes affisch Staffordshire https://agardh-tornvall.se/product/makode-linde-staffordshire/ Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

En tårta i form av en svart kvinnokropp med konstnärens egna blackfacemålade huvud i ena änden. En kulturminister som skar i tårtan medan den skrek av smärta. Hör berättelsen om Makode Lindes "Painful Cake" så som den aldrig har berättats tidigare. Våren 2012 rasade en debatt i både svenska och internationella medier. Hade konstnären Makode Linde gått för långt när han gjorde en tårta i formen av en svart kvinnokropp och sedan själv var tårtans blackface-sminkade huvud? Sveriges dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blev indragen i den hätska debatten eftersom hon inför kamerorna på Moderna museet skurit den första biten medan den mänskliga tårtan skrek. Sveriges Radios Fredrik Wadström har sökt upp flera av de som var med den där aprildagen för nio år sedan för att höra vad som faktiskt hände och hur efterspelet såg ut. Hur nära var det att denna performance inte blev av? Vad var det som drev på debatten om rasism och konstnärlig frihet under veckorna som följde? Med hjälp av både nygjorda intervjuer och arkivmaterial får ni höra historien om Makode Lindes Painful Cake med detaljer som aldrig berättats tidigare. Medverkande: Makode Linde, Marianne Lindberg De Geer, Peter Johansson I dagens OBS-essä beskriver Kulturradions Mårten Arndtzén varför samhällen har så svårt att enas kring minnesmärken över nationella tragedier och han tar sin utgångspunkt i den tio år långa debatt som pågått om minnesmärket för de som mördades på Utöya 2011. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Cecilia Ekman

En tårta i form av en svart kvinnokropp med konstnärens egna blackfacemålade huvud i ena änden. En kulturminister som skar i tårtan medan den skrek av smärta. Hör berättelsen om Makode Lindes "Painful Cake" så som den aldrig har berättats tidigare. Våren 2012 rasade en debatt i både svenska och internationella medier. Hade konstnären Makode Linde gått för långt när han gjorde en tårta i formen av en svart kvinnokropp och sedan själv var tårtans blackface-sminkade huvud? Sveriges dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blev indragen i den hätska debatten eftersom hon inför kamerorna på Moderna museet skurit den första biten medan den mänskliga tårtan skrek. Sveriges Radios Fredrik Wadström har sökt upp flera av de som var med den där aprildagen för nio år sedan för att höra vad som faktiskt hände och hur efterspelet såg ut. Hur nära var det att denna performance inte blev av? Vad var det som drev på debatten om rasism och konstnärlig frihet under veckorna som följde? Med hjälp av både nygjorda intervjuer och arkivmaterial får ni höra historien om Makode Lindes Painful Cake med detaljer som aldrig berättats tidigare. Medverkande: Makode Linde, Marianne Lindberg De Geer, Peter Johansson Reporter: Fredrik Wadström Producent: Eskil Larsson Ljudmix: Johanna Carell

TACK TILL ALLA PATREONS! OM DU INTE REDAN ÄR PATREON, GÅ IN HÄR OCH STÖTTA OSS: https://www.patreon.com/varforpod Vi snackar snackar tunga ämnen som högerextremism, blackface och corona och lyckas stå på rätt sida av konflikten varje gång, vilken grej! Här är länkarna till alla kändisar som förtjänar ett drev:Gustav Björklund: https://nyheter24.se/nyheter/internet/872964-youtubern-blackface-gustav-bjorklund-rasisitAlice Babs: https://flm.nu/2012/09/svarta-farser/ Bert Ljung: https://www.youtube.com/watch?v=RfMfKd3iQfY David Hellenius: Klippet på David Hellenius verkar vara borttaget från internet, men det hände. Jag lovar.Kungen: https://tobiashubinette.wordpress.com/2020/06/16/kungafamiljen-rasperformativitet/ Förtydligande: Painful cake är gjord av Makode Linde, Kitimbwa Sabuni är ju inte ens konstnär!

När 40 års-jubilerande Berwaldhallen kom till var det inte utan viss kritik om otillbörlig konkurrens. Idag tycks stödet vara odelat starkt. I en enkät från Kulturnytt svarar samtliga riksdagspartier att de ser Sveriges radios konserthus Berwaldhallen som en viktig del av public service. Samtal med reporter Märta Myrstener. DEN BORTGLÖMDA OPERAN SOM HÅLLER PÅ ATT BLI EN KLASSIKER Kompositören Erich Wolfgang Korngold gjorde succé som ung, tvingades fly nazisterna - och glömdes till stor del sedan bort. Först i slutet av 1900-talet återupptäcktes han och nu gör hans musik revansch. I helgen hade en ny uppsättning av operan "Die tote stadt" premiär i München. P2 Johan Korssell var där. SÅ HAR MAKODE LINDES VÄRLD OCH VERK FÖRÄNDRATS PÅ 15 ÅR I 15 år har konstnären Makode Linde jobbat med sin pågående serie Afromantics - mest förknippad med den rasistiska stereotypen blackface och den levande tårtan i verket "Painfull cake". I helgen öppnade utställningen 300 Virgins. Hur har verket och världen förändrats på 15 år? OBS-ESSÄN: LJUDBOKEN INTE SÄMRE - BARA NÅGOT ANNAT Ljudboken betraktas ibland som ett hot mot den tryckta inbundna boken. Och på sätt och vi är det väl obestridligen så. Men handlar det bara två olika sätt att ta till sig samma innehåll, eller är skillnaden stor? Går det att läsa med öronen? Författaren Elin Grelsson Almestad reflekterar över litteraturens olika spridningsformer och vad skiljer en läsare från en lyssnare. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

När man jobbar med IT jobbar man med IT, och då jobbar man med IT rejält:https://www.instagram.com/p/BvkDytMlBAx/Vår andra gäst, Makode Linde (det är otroligt dåligt ljud):https://shows.pippa.io/haveristerna/episodes/makode-lindeModeraterna i Staffanstorp är efterblivna:https://twitter.com/KristerThelin/status/1107685518693879813https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/kaAGAQ/forslaget-att-stoppa-is-terrorister-i-staffanstorp-ar-dummast-hittillshttps://twitter.com/AnnHHeberlein/status/1107954610285756416En sverigedemokrat i Kramfors är normal:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xRGzXG/ovantade-motionen-fran-sd-politikern-bygg-en-moskehttps://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/sd-strid-om-collins-moske-forslagetFacebook bannar nazister:https://arstechnica.com/information-technology/2019/03/facebooks-new-rules-come-down-against-white-nationalism-separatism/Brinn för Josefin, bränn Örjan:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ng70Od/tidningar-falls-for-tio-metoo-publiceringarCissi Wallin och hennes fortsatta skovande:https://www.facebook.com/henko1/posts/10155930676167477Joakim Lamotte åkte till Uppsala:https://www.facebook.com/joakim.lamotte/videos/337165870254287/https://www.facebook.com/henko1/posts/10155919553447477Info om oss och diverse länkar:http://myrannosaurus.se/haveristerna/Intro/outro av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Haveristerna gästas den här gången av konstnären Makode Linde, på svajig high tech-länk från Berlin. Vi pratar mestadels om konst så klart, men också om Axels hatobjekt Araia och hur det gick till när Makode flirtade med honom, samt huruvida Dan Park är rolig eller bara pajig. Det blir också en hel del snack om rasistiska symboler och kontext, bland annat med en comeback av Svansjön-postern. Henrik tycker att Makode är pretentiös, Makode tycker att Myra ställer för vaga frågor, Myra tycker att Axel är en kuk som tvingar henne att podda när hon druckit för mycket öl. Axel tycker i vanlig ordning att alla är efterblivna och vill mest gå och lägga sig,LÄNKSAMLING FÖR KÄLLKRITISKA:Vem är Makode (Alexander Joel) Linde? http://lmgtfy.com/?q=makode+lindeIce Cube on White Privilege | Real Time with Bill Maher: https://www.youtube.com/watch?v=gnwiYdFaRfkAraias efterblivna matpod: https://araia.podbean.com/Dagens jingel: En skitdålig instrumentalversion av "My heart will go on". Ingen bryr sig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

KONSTNÄR, DRAMATIKER, KULTURSKRIBENT. Konstnärinnan och dramatikern Marianne Lindberg De Geer talar om sin olyckliga barndom. Fadern tar livet av sig och modern är den indirekta orsaken. Konstnärinnan Marianne Lindberg De Geer berättar i sitt Sommarprogram om hur hon upplevde sin barndom. Fadern var överläkare och modern hemmafru och det var hembiträdet Ilse som stod för närhet, ömhet och trygghet. Moderns handlingar var den indirekta orsaken till faderns självmord. Nu söker Marianne försoning med sina föräldrar.Om Marianne Lindberg De GeerSade i vintras upp sig från sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset i Stockholm efter en debatt om yttrandefrihet och konstnärerna Lars Vilks och Makode Linde.Hade sin första utställning på Galleri Händer i Stockholm 1988. Otaliga utställningar sen dess. Representerad på bland annat Moderna muséet, Nationalmuseum och Wanås stiftelse. Offentliga verk i Borås och Växjö har skapat stor debatt.Arbetade 14 år som mentalskötare innan debuten som konstnär. Utbildad maskör. Gjort scenografi och kostym till många teateruppsättningar. Fått Stockholm stads hederspris och TCO:s kulturpris.Tittar mycket på fotboll på tv.Marianne Lindberg De Geer har varit Sommarvärd 1996.Producent: Ludvig Josephson

Aron och Makode diskuterar konst, komik och knark - precis som det står i titeln. Dessutom guidar Makode Aron genom sin utställning Negerkungens Återkomst på Kulturhuset i Stockholm. Helt ofiltrerat och oklippt.

Han är arbetarpojken som blev hyllad vd för Kulturhuset Stadsteatern och centrum i konflikter. Nu pratar Benny Fredriksson för första gången om turbulensen kring Makode Linde, och Eirik Stubø. Benny Fredriksson får konstateras som en av kultursveriges mäktigaste. Vd för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och gift med operastjärnan och diplomatdottern Anne Sofie von Otter. Ett stort kliv från uppväxten i kulturell och ekonomisk fattigdom i söderorten Midsommarkransen. Som teaterchef ökade Benny Fredriksson både intäkterna och genomslaget för Stadsteatern, men anklagades också för toppstyrning. Och på senare tid har det stormat rejält kring Makode Lindes utställning på Kulturhuset Stadsteatern. Benny Fredriksson bröt emotionellt med sin mamma som 10-åring och bryter nu tystnaden kring kontroversen med Dramatens Eirik Stubø. En Söndagsintervju i P1 om att leva med en alkoholiserad mamma, finna kraften i en bok och om att hantera makt när man växte upp i en familj utan.KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

I detta avsnitt av RASERIET snackar Amie och Fanna om debatten kring debatten om Makode Linde. Fanna hyllar Amber Rose-feminismen och Amie har åkt taxi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martin Kinnunen friades i tingsrätten, trots konstaterade fel i SD-bolags bokföring och deklarationer. Åtalet har dock godare utsikter att leda till fällande dom vid ett överklagande. I IRM-podcast berättar vi varför. Men framförallt handlar avsnittet om den kontroversiella utställning som Makode Linde har satt upp på Kulturhuset i Stockholm. Som av en olycklig slump tycks både rasister och antirasister ha gjort likartade tolkningar av Lindes konst, men finns det verkligen bara ett sätt att se på den saken? Strax innan podden spelades in publicerade Kultwatch en text som ger uttryck för det Magnus efterlyser. Vi missade tyvärr detta. Texten av Johan Palme kan ni läsa här: http://www.kultwatch.se/2016/02/09/varfor-skriver-ingen-om-makode-lindes-konst/

Vit fot mot svart ansikte på en balett-affisch. Gammal målning på barn i bastkjol och överdrivna ansiktsdrag. Makode Linde och n-ordet. Konsten måste vara fri, men vad betyder det egentligen? Här hittar du vårt dialogforum från sändningenDebatten har pågått i flera år. Tintin, Lilla Hjärtat, Blackfacetårtan är bara några exempel. Vi tar avstamp i vinterns konstbråk där Makode Linde döpte sin utställning till "Negerkungens återkomst" men där Kulturhusets ledning inte ville ha det som officiell titel i marknadsföring och kommunikation. Vi pratar om tolkningsföreträden och tabun, om konstens friheter och fallgropar och om bilden av den andre.  P1 Debatt på Kulturhuset i Stockholm med Alexandra Pascalidou som programledare.Deltagare i debattpanelenMakode Linde konstnär Nazar Akrami psykolog Araia Ghirmai Sebhatu debattör, kulturvetare och grundare av Black Coffee John Peter Nilsson chef för Malmö  Moderna Museum Christian Catomeris journalist och författare Amie Bramme Sey journalist Elisabeth Ohlsson Wallin konstnär och fotograf Lisa Wool-Rim Sjöblom serietecknare  Behrang Miri pedagog, artist, föreläsare Filip Yifter-Svensson kulturjournalist Anders Rydell författare, kulturjournalist Nathan Hamelberg aktivist och skribent Torbjörn Eriksson - presschef Kungliga Operan

Makode Linde är Sveriges hetaste konstnär. I helgen öppnar utställningen "Negerkungens återkomst  redan hårt kritiserad för att sprida rasism. Mitt i natten ses vi för att prata om hans drivkrafter. Makode Linde är en 34-årig omdebatterad konstnär som använder sig av historiska nidbilder av svarta för att belysa rasism. Men i stället kritiseras han hårt för att legitimera och reproducera rasistiska stereotyper.2012 blev Makode Linde ett namn över hela världen då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar en bit av hans svarta skrikande marsipantårta The Painful cake. Nu är han mitt i debatten igen. I helgen öppnar hans största utställning någonsin Negerkungens återkomst men debattens vågor har gått höga sedan länge. Titeln väcker ont blod och tonläget är högt på sociala medier.Martin Wicklin möter Makode Linde mitt i natten för att prata om vad det är som driver honom. En intervju om kränkthet, kampen mot livets tristess och känslan av att inte höra hemma någonstans. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Det brittiska bandet The Slits kom att revolutionera både mode och musik när de i september 1979 gav ut sin debutskiva Cut. Nej, riktigt så gick det inte till. Förändringen kom snarare att ske gradvis, och det var inte alltid de fyra kvinnorna i bandet som fick äran för sina nyskapande idéer, som att blanda in reggaerytmer i rocken, klä sig i både tyll och tunga kängor och ge fullkomligt den i att försöka spela på sin kvinnliga charm. I veckans STIL berättar vi mer om punkpionjärerna i The Slits. I likhet med många andra banbrytare var The Slits helt enkelt före sin tid, och istället för dem blev det The Clash som gratulerades till att ha fört in reggae i punken, Madonna, Cindy Lauper och Courtney Love som prisades för att se ut som om de klätt sig på fyllan med förbundna ögon – och riot grrrls för att ha fört fram ett feministiskt perspektiv inom musiken. Om man ska hårdra det hela. Men äras den som äras bör. Med sitt alternativa sätt att som kvinnor klä sig, och bete sig, på scen har The Slits banat väg för många andra kvinnor som inte vill nöja sig med att vara näpna.  The Slits sätt att närma sig musik var lika okonventionellt som deras val av kläder. The Slits hade inte någon större vördnad för rockhistoriska referenser, eller några traditionella gitarrhjältar som husgudar. De lyssnade på musik från Latinamerika, Afrika och Jamaica och värjde sig länge mot att kallas för ”punk”. ”Vi är inte punk, vi är The Slits och vi gör Slits-musik”, som de sade. I veckans program åker vi till London och träffar Viv Albertine. Hon spelade gitarr i The Slits och publicerade nyligen sin självbiografi som har fått översvallande god kritik, inte bara av musiknördar. Men så handlar boken om så mycket mer, vilket titeln skvallrar om: ”Clothes, Clothes, Clothes. Music, Music, Music. Boys, Boys, Boys”. Idag, då kroppsmedvetenheten är överallt förekommande och varenda selfie noga filtreras innan den läggs ut till allmänt beskådande, är det nästan svårt att greppa med vilken självklarhet de fyra kvinnorna i The Slits ansåg att de hade rätt att vara precis som de var. ”Jag är inte här för att bli omtyckt, utan för att bli lyssnad på”. Så svarade Ari Up, sångerskan i The Slits, när de fick kommentarer om hur de såg ut, och hur de betedde sig. Ari Up var bara 14 år gammal när The Slits bildades. Hon blev känd föra sin vilda scenpersonlighet, men också föra sina långa dreadlocks. Men varifrån kommer egentligen fördomen om att dreadlocks skulle vara smutsiga? Vi har pratar med konstnären och musikern Makode Linde. Det vara inte bara kvinnliga rockmusiker som började göra sig gällande under 1970-talets punk-era. Tiden gav också utrymme åt kvinnliga rockskribenter, och rockfotografer. En av dem var Roberta Bayley. Det är hon som har tagit omslagsbilden till en annan klassisk skiva från denna tid – den amerikanska gruppen Ramones debutplatta, från 1976. Ett omslag som lanserade en rocklook bestående av smala jeans, tajta tröjor och svarta skinnjackor. Vi har ringt upp Roberta Bayley i New York. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg. Programmet är en repris från 19 september 2014.

Det brittiska bandet The Slits kom att revolutionera både mode och musik när de i september 1979 (för exakt 35 år sedan) gav ut sin debutskiva Cut. Nej, riktigt så gick det inte till. Förändringen kom snarare att ske gradvis, och det var inte alltid kvinnorna i bandet som fick äran för sina nyskapande idéer, som att blanda in reggaerytmer i rocken, klä sig i både tyll och tunga kängor och ge fullkomligt den i att försöka spela på sin kvinnliga charm. I veckans STIL berättar vi mer om punkpionjärerna i The Slits. I likhet med många andra banbrytare var The Slits helt enkelt före sin tid, och istället för dem blev det The Clash som gratulerades till att ha fört in reggae i punken, Madonna, Cindy Lauper och Courtney Love som prisades för att se ut som om de klätt sig på fyllan med förbundna ögon – och riot grrrls för att ha fört fram ett feministiskt perspektiv inom musiken. Om man ska hårdra det hela. Men äras den som äras bör. Med sitt alternativa sätt att klä sig, och bete sig, på scen har The Slits banat väg för många andra kvinnor som inte vill nöja sig med att bara vara näpna. The Slits sätt att närma sig musik var lika okonventionellt som deras val av kläder. The Slits hade inte någon större vördnad för rockhistoriska referenser, eller några traditionella gitarrhjältar som husgudar. De lyssnade på musik från Latinamerika, Afrika och Jamaica och värjde sig länge mot att kallas för ”punk”. ”Vi är inte punk, vi är The Slits och vi gör Slits-musik”, som de sade. I veckans program åker vi till London och träffar Viv Albertine. Hon spelade gitarr i The Slits och är nu aktuell med sin självbiografi som har fått översvallande god kritik, inte bara av musiknördar. Men så handlar boken om så mycket mer, vilket titeln skvallrar om: ”Clothes, Clothes, Clothes. Music, Music, Music. Boys, Boys, Boys”. Idag, då kroppsmedvetenheten är överallt förekommande och varenda selfie noga filtreras innan den läggs ut till allmänt beskådande, är det nästan svårt att greppa med vilken självklarhet de fyra kvinnorna i The Slits ansåg att de hade rätt att vara precis som de var. ”Jag är inte här för att bli omtyckt, utan för att bli lyssnad på”. Så svarade Ari Up, sångerskan i The Slits, när de fick kommentarer om hur de såg ut, och hur de betedde sig. Ari Up var bara 14 år gammal när The Slits bildades. Hon blev snabbt känd för sin vilda scenpersonlighet, och så småningom även föra sina långa dreadlocks. Men varifrån kommer egentligen fördomen om att dreadlocks skulle vara smutsiga? Om det har vi pratat med konstnären och musikern Makode Linde. Det vara inte bara kvinnliga rockmusiker som började göra sig gällande under 1970-talets punk-era. Tiden gav också utrymme åt kvinnliga rockskribenter, och rockfotografer. En av dem var Roberta Bayley. Det är hon som har tagit omslagsbilden till en annan klassisk skiva från denna tid – den amerikanska gruppen Ramones debutplatta, från 1976 - ett omslag som lanserade en rocklook bestående av smala jeans, tajta tröjor och svarta skinnjackor. Vi har ringt upp Roberta Bayley i New York. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg.

Liten skär och alla små brokiga - är det en rasistisk barnfilm? Debatten har rasat de senaste veckorna, då många har reagerat på att en av figurerna i den animerade filmen, Lilla Hjärtat, liknar en rasistisk stereotyp - en variant av blackface, Lille svarte sambo, Gollywog, Pickanninny och andra figurer som idag dömts ut som kränkande. Igår kom så beskedet om att Folkets Bio i Lund, inte tänker visa filmen. För regissören och barnboksförfattaren Stina Wirsén och producenten Linda Hambäck så kom nog de upprörda känslorna som något av en chock. För bilderboken där figuren Lilla Hjärtat först dök upp har varit ute på marknaden i flera år. Det är väl inte en särskilt avancerad gissning att vårens performance av Makode Linde, där han bjöd kulturministern på en tårta, som var en blacface-stereotyp kvinna, har spelat in i debatten. Det går inte längre att vara svensk, naiv och oskyldig i debatten kring den här typen av stereotyper. Lisa Bergström har träffat filmens regissör och brokiga-böckernas skapare Stina Wirsén för att prata om rasistiska stereotyper och goda intentioner Vad tycker publiken om själva filmen Liten skär och alla små brokiga. Den är ju tänkt som en interaktiv film för de allra minsta. Kan de uppfatta vad som händer på duken när Liten skär, rutig, lilla hjärtat och Bosse pussas, busar och konfronteras med döden i filmen. Kino valde att testa filmens kommunikationspotential tillsammans med Majken Carnhede 2 år och 4 månader. Hon har plöjt brokigböckerna av Stina Wirsén sen hon fyllde ett, men det här blev hennes första bio-upplevelse. Att se vuxna gnälla på varandra i Robinson eller försöka rädda sina äktenskap i höstens Par i terapi är vi vana vid. Men hur ofta får vi se barn dokumentärbråka i TV? Snart är det premiär i Barnkanalen för dramadokumentären "Värsta bråket" där olika slags konflikter som syskonbråk, orättvisor och tjatiga föräldrar skildras i tolv stycken sjuminuters avsnitt. Nina Asarnoj träffade producenten Marie Lundberg. Vad gör att en barnfilm åldras? När slutar en klassisk barnfilm att tala till publiken? När vår reporter Marcus Morey-Halldin gick och såg ET på en Cinematekvisning för en tid sen så märkte han att dagens barn kanske inte riktigt klarade av den långsamma långsamma öppningen av filmen. I december är det faktiskt hela 30 år sedan svenskarna för första gången fick träffa världens snällaste utomjording. Men har vänskapen mellan utomjordingen ET och förortspojken Eliot stått emot tidens tand? I veckans Kinoklassiker har vi tittat på en riktigt långsam barnkulturskatt. De fyra färgglada tjockisarna i Teletubbies som blev omfamnade av barn världen över när de kom till för 15 år sedan. En välresearchad BBC-produktion skapad av Anne Wood och Andrew Davenport som gjorde 365 avsnitt. Här i Sverige visades Teletubbies på TV4 mest start i slutet av 90-talet . Cecilia Blomberg hörde till de föräldrar som var glada för det nya tillskottet i barnpassningen. Veckans Bäst just nu-lista kommer från Kinos Malmöreporter Saman Bakhtiari. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Makode Linde visits The Context of White Supremacy live from Sweden. We look forward to hearing his views on the System of White Supremacy/Racism. Mr. Linde is an Afro-Swedish artist who has created an array of fascinating work that seems to focus on Racism. We'll get his views on the fury that his cake caused earlier this year. Linde created a cake in the image of an black female - reportedly to bring attention to female genital mutilation in Africa. Many around the world felt the work was Racist. We'll get his take. [The C.O.W.S. archives: http://tiny.cc/76f6p] CALL IN NUMBER: 760.569.7676 CODE 564943# SKYPE: FREECONFERENCECALLHD.7676 CODE 564943# Invest in The COWS - http://

Ny vecka, ny sammanfattning med allas vår favorit-Torehammar! Veckans gäst är ingen annan än Makode Linde som ligger bakom årets mest omtalade tårta.

P3 Kultur 20101024 1403 Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur dammar av guldkorn ur arkivet som bevisar att verkligheten är större, härligare och mycket konstigare än verkligheten. Vi möter Gunilla Ekroth, som under marknadsfakirernas och ormtjuserskornas tid var rikskänd som strippan Gunilla af Halmstad. Reportage från den så kallade Kycklingrättegången där klubbarrangören Makode Linde åtalades för djurplågeri efter att ha arrangerat en klubbkväll där kycklingar fanns på plats. Serietidningsdoktoranden Alastair Hird från Oxford University berättar om sitt forskningsobjekt Grant Morrison: manusförfattare och kaosmagiker. Speldesignern Brenda Brathwaite berättar varför och hur hon skapar brädspel som handlar om folkmord. P3 Kultur-redaktionen såg filmen Social Network på bio och drabbades av den intressanta biroll i de stora Facebook-rättegångarna som spelas av en burhöna med påtvingat kannibalistiska tendenser. Verkligheten, insåg vi, är återigen konstigare och härligare än dikten, och för att fira detta faktum gick vi in i arkiven för att plocka fram några av våra egna möten och reportage som illustrerar samma poäng! Vi möter Gunilla Ekroth, som under marknadsfakirernas och ormtjuserskornas tid var rikskänd som strippan Gunilla af Halmstad. Hon berättar bland annat om hur porrindustrin drog Kiviks marknad i smutsen. Vi talar med fotografen Anna Wahlgren om hennes bildspel Them Cowboys, och hör dess huvudperson Dewayne, som är rodeoryttare, homosexuell, stolt pappa till en drag queen – och anser att det här med att man är bög inte är något att göra ett offentligt spektakel av. Serietidningsdoktoranden Alastair Hird från Oxford University berättar för oss om sitt forskningsobjekt Grant Morrison: manusförfattare och kaosmagiker, som bland annat en gång uppmanade sina läsare att utföra en ockult runkritual tillsammans för att rädda upplagan av tidningen The Invisibles. Vi ringer dataspelsspeldesignern Brenda Brathwaite, världsberömd i spelbranschen för sitt projekt The mechanics is the message – spelmekaniken är budskapet. Hon berättar om varför och hur hon designar brädspel som handlar om folkmord. Och så sänder vi hela vår gripande dokumentär från den så kallade kycklingsrättegången i Stockholms Tingsrätt, där konstnären och klubbarrangören Makode Linde åtalades för djurplågeri efter en klubbkväll som bland annat innefattade fjäderfän i en trollkarlshatt. Programmet kan sammanfattas som att verkligheten överträffar dikten – eller i ett ord: radioguld.

Hur mår en lagom stark superhjälte i landet Sverige? Är Iron Man fascist? Vad händer när kycklingar går på nattklubb? Se där, tre frågor som besvaras i P3 Kultur som den här veckan handlar om etik och ideologier i populärkulturen. Reportageföljetongen om Kapten Sverige-projektet – den aldrig släppta superhjältefilmen om den lagom starke svenska superhjälten som har problem att få ut sin a-kassa – fortsätter. Regissören Ted Kjellsson, manusmedarbetaren Jens Jonsson och huvudrollskådespelaren Alexander Karim berättar om trikåbantning, superhjälteidentitet i Jantelandet och vad som egentligen hände – varför kom filmen aldrig ut? Reportaget följs upp med en diskussion om superhjältarnas ideologiska bagage mellan serieexperterna Göran Semb och Klara Möller-Norén tillsammans med juridikforskaren Mårten Schultz. Där diskuteras och problematiseras genrens övermänniskomotiv, ta-lagen-i-egna-händer-ideal och huruvida Iron Man är fascist eller inte. Sedan är det dags för veckans specialare när P3 Kultur bevakar den intressanta och smått surrealistiska ”kycklingrättegången” – det uppmärksammade brottsmålet där konstnären och klubbfixaren Makode Linde åtalades för djurplågeri efter att ha arrangerat en klubbkväll där kycklingar fanns på plats. Evenemanget blev kanske inte ett allkonstverk, men rättegången var bra nära när hönsfåglars rättigheter i nattlivet diskuterades och modern klubbkultur noggrant definierades inför rätten. Var kvällen på Fredagatan 12 i Stockholm djurplågeri, konst eller bara dumt? Och hur höga ljudvolymer klarar en hönsfågel? Några svar och många funderingar hör ni i P3 Kulturs Dokument Kycklingrättegången. Missa heller inte säsongsavslutningen i vår serie om b-kändis-biografier när Roger Wilson delar med sig av insikter han fått från Candy Spellings Stories from Candyland.