Podcasts about medarbetarna

Att gissa vad medarbetarna behöver istället för att utgå från fakta är vanligt. Hör forskaren Dan Hasson i ett samtal om vinsterna med att börja göra en ordentlig undersökning innan man tar fram åtgärder. Fakta slår gissningar! Dan Hasson är stress- och arbetsmiljöforskare vid Karolinska Institutet och Mayo Clinic. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Helena Wahlund. Redaktion: Ingrid Samuelsson. Klippning: Tidernas media.  

Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig. Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset. Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef! Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luisa Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Hur vet man som chef om medarbetarna trivs och mår bra? Therese Eskilsson, forskare på Umeå universitet har tillsammans med Prevent och arbetsmarknadens parter utvecklat det kostnadsfria verktyget Arbetsplatsdialogen. Det kan användas för att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och som ett samtalsstöd både i vanliga medarbetarsamtal och när man behöver prata om svåra saker. Hon uppmanar alla chefer att våga fråga hur medarbetarna mår. För det är alltid bättre att göra något än ingenting! I avsnittet medverkar även Anna Sundström, teamchef på it-bolaget GDM, som testat Arbetsplatsdialogen. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare och producent: Marianne Zetterblom. I redaktionen: Malin Drougge. Inslagsproduktion och klippning: Tidernas media.

Vad händer om man låter en grupp chefer uppleva svår och ibland obehaglig konst på sin ledarskapsutbildning? Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén funderar över samtidens ledarskapsideal. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Snabbt och vant målas sexdockans bröstvårtor. Flinka fingrar monterar ihop sprayflaskor. Back efter back med små såsförpackningar travas på höjden. Håglösa uniformerade människor rabblar Företagets öde är mitt öde. Företagets ära är min ära. Prisbelönta dokumentären Ascension av filmaren Jessica Kingdon skildrar kinesiskt arbetsliv. På en kurs får deltagarna i detalj lära sig hur de ska nicka, vinka och le i affärslivet. Det är lätt att förfasa sig över det inrutade och hierarkiska i scenerna från Kina men det finns paralleller på närmare håll. Den som läser västerländsk managementlitteratur kan hitta instruktioner som beskriver exakt hur man som chef ska prata till och hantera sina medarbetare. Liknande manualer går att finna för lärare och föräldrar. Råd som tycks utgå från att den ene bara är arbetsmaterial för den andre. Medicinforskaren Julia Romanowska påpekar att ett sådant förhållningssätt är att betrakta som beteendeteknologi, en term som förknippas med behavioristen BF Skinner och hans idéer om att utveckla människan genom betingning. I boken Schibboleteffekten beskriver Romanowska hur hon i en forskningsstudie lät femtio chefer få en kort gemensam grundkurs i ledarskap. Hälften fick sedan fortsätta med en traditionell ledarskapsutbildning medan övriga fick delta i tolv sammankomster med intensiva konstupplevelser kallade schibboletföreställningar. Starka, ofta obehagliga eller skrämmande texter av författare som Etty Hillesum, Franz Kafka och Fjodor Dostojevskij varvades med klassisk musik och skriftlig reflektion och samtal. I den första föreställningen möttes Bibelns Höga visan och nobelpristagaren Elfriede Jelineks skildring av ett förhållande präglat av sexuellt våld. Några deltagare blev så illa berörda att de gick ut ur salen. Andra blev arga och upplevde sig manipulerade. Men efterhand som träffarna blev fler hände saker med deltagarna. De kapitulerade och lät sig beröras och uppröras utan att kräva svar på vad som var nyttan med det hela. Flera berättade om känslor av solidaritet och samhörighet och en vilja att lindra andras lidande. En deltagare skriver i samband med en föreställning, i ett tillstånd som kanske kan liknas vid eufori: Mycket har hänt inom mig ikväll. Jag känner faktiskt fullt ut att jag skulle kunna lämna allt jag har och utgå från en helt annan plats i livet. () Blir sugen på att spela dragspel. Jag ska lära mig spela dragspel. En annan skriver: Jag får en enorm lust att åka hem och baka bröd till min familj, jag känner en vördnad och kärlek för livet. Slut citat. Trots det mörka innehållet i texterna berättar flera i sina skriftliga reflektioner att deras livslust och glädje växer. Romanowska ser samtidigt en förskjutning hos deltagarna. De går från att tänka i termer av makt till att tänka i termer av ansvar.Jag har bara i korta perioder av mitt vuxna liv haft en chef eller själv varit ledare och är inte bekväm i någon av rollerna. Allra värst har det varit under chefer som använt vår personliga relation till att få mig att göra vad de bestämt redan i förväg. Jag tror inte att någon människa mår bra av att ses som en robot att programmera. Inte heller att någon mår väl av att vara den som manipulerar eller ser på andra enbart som medel för att uppnå vissa mål. I de intervjuer som gjordes med deltagarna i schibboletgruppen åtta månader efter experimentet berättade de att de sov bättre, hade mer energi, var gladare och hade bättre självkänsla än tidigare. Hos den kontrollgrupp som fått en traditionell chefsutbildning var resultaten de motsatta. Och trots att de själva tyckte sig ha blivit bättre chefer fick de sämre omdömen av sina medarbetare än före kursen. De traditionellt chefsutbildade mådde alltså inte bara sämre, de blev också sämre chefer av kursen de gick. Medarbetarna till schibboletprogrammets chefer var i stället nöjdare med dem. Både chefer och medarbetare hade dessutom mätbart högre halter av ett hormon som hjälper oss att hantera stress. I den andra gruppen hade både chefer och medarbetare fått sänkta nivåer. Musik och litteratur måste kanske inte förstås omedelbart för att betyda något för oss. Och det som får oss att blomstra kanske inte är den falska trygghet som en tydlig ledare ger, utan mötet med en människa som kan omfamna komplexiteten hos såväl sig själv som andra. En av schibboletdeltagarna skriver efter kursen: Den ömhet och respekt jag kände för var och en i gruppen var applicerbar på andra eftersom den var en ömhet och respekt för människans väsen. Också läraren Maria Wiman bemöter sina medarbetare med ömhet och respekt för deras väsen. Tillsammans med sina elever formar hon en undervisning som blir till nytta för andra och erbjuder eleverna djup känsla av mening. Ofta börjar det med att eleverna blir upprörda över, eller uppspelta av något. Maria Wiman lyssnar och åker med men styr med lätt, och ibland mer fast, hand i de riktningar som gör det möjligt att också få med det stoff som läroplanen stadgar. I boken Värdeskapande lärande i praktiken beskriver hon deras olika projekt som kan handla om att starta insamlingar till hjälpverksamhet, bygga en informationskampanj, läsa högt för äldre eller skriva egna veckobrev om vad som händer i skolan och skicka till föräldrar och mor- och farföräldrar. Maria Wiman berättar om ett lyhört samspel med eleverna. Vad får dem engagerade? Vilka är de? Vad har de att bidra med?Som ledare kan man luta sig mot sin formella makt. Sådan har man i kraft av sitt ämbete och det kan vara rätt att fördela arbetsuppgifter, befordra eller degradera, straffa eller belöna. Informell makt kan i stället bygga på att man är den med mest kunskaper och erfarenheter eller störst klokskap. Vill man se engagemang och utveckling tyder forskning på att det är klokare att luta sig mot sin informella makt, oavsett om man är företagsledare, lärare eller förälder. Underkastelse är inte det mest utvecklande förhållningssättet i något sammanhang eller någon relation.  Att vara ledare är inte att alltid ha rätt, även om många ledarskapsteorier, inte minst för föräldrar, tycks utgå från det. Det kryper i kroppen på mig när jag läser förnumstiga artiklar om vikten av att som förälder benhårt stå fast vid vad man beslutat. Själv har jag föredragit att lära mina barn att goda argument kan löna sig och att kompromisser är både möjliga och nödvändiga. Ibland misslyckas jag och får be mina barn om ursäkt. När jag lyssnar på dem så lär de mig hela tiden att bli en bättre förälder.I vår samtid ropas det ofta på starka ledare som är tydliga och kan konsten att förenkla, men vad vi behöver är primärt något annat: Ledare som slutar hantera, manipulera och dumförklara sina medarbetare, underordnade, elever, väljare eller barn. Individer som vågar tänka och känna och lyssna och som står ut med att låta Höga visa möta Elfriede Jelinek.Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Lärande, kompetensutveckling, reskill, upskill och livslångt lärande. Hur skall vi alla lyckas med det? Idag vill podden inspirera med ett verktyg som gör lärande tillgängligt via peer to peer. Eller som vi också kan kalla det - kollega till kollega. Idag delar Yvonne Kappel från DIs Affärsnätverk och Aristo Togliatti från Loop ett nytt tänk att lära sig av varandra och på köpet skapa högre engagemang i teamet.

Kristofer Sandberg från &frankly gästar oss för att prata om den viktigaste kraften vi har för att driva innovation - medarbetarna!För er som känner till Kristofer eller &frankly sedan tidigare så vet ni att det handlar om att på ett mer löpande sätt förstå och ta pulsen på organisationen och medarbetarna. I det här avsnittet pratar vi om hur distansarbetet till viss del har satt ledarskapet i gungning och hur man faktiskt måste hitta sätt att kommunicera och inhämta kunskap, åsikter och idéer på ett mer löpande sätt.Länkar:&franklyKristofer på LinkedInHoneypot Podcast med Fredrik Heghammar & Alexander Wennerberg LarssonProduceras av hives.co See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jag blir intervjuvad om mitt ledarskap och hur jag ser på arbetsmarknaden för unga. Jag får också utmanas i att inte generalisera en hel generation genom mina svar

Podden för dig som vill öka förståelsen för coaching och värdet av att anlita en professionell coach! I detta avsnitt pratar Anna och Dennis hur viktigt det är att ha tydliga mål som skapar engagemang och motivation. ICF Coachpodden finns där poddar finns.   Passa på att lyssna även du. Ta chansen att bli inspirerad! Var modig, våga gilla, kommentera och dela gärna. Som vanligt blir vi jätteglada om du vill hjälpa oss att sprida professionell coaching till fler, på ett modernt sätt, genom att gilla, kommentera och dela #ICFCoachpodden i sociala medier. Ditt engagemang gör skillnad. Feedback och idéer inför kommande avsnitt är alltid varmt välkommet till oss på podcast@coachingfederation.se  Professionella coacher i Sverige hittar du här: https://coachingfederation.se/sok-coach/  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar pandemin digitaliseringen? Hur påverkar den våra arbetssätt? Vi samspelar på nya sätt, pandemin tvingar fram förändrade vanor. Tidigare var det svårt att få full effekt på digitala verktyg som SharePoint och Teams. Vi lät inte verktygen påverka våra vanor, våra arbetssätt. Det var bekvämare att låta bli. Nu tvingas vi släppa in dem och anpassar oss. OM AVSNITTET Målgrupp: allmänhet, kontorspersonal, it-folk, företag, handlare, näringsliv Lär dig: digitalisering, arbetssätt, digitalt ledarskap, agilt ledarskap, framtidens företag, organisation, verksamhetsutveckling Den första nödbromsen som företagen drog i i våras är nu släppt. Under hösten måste vi anpassa oss efter den mer eller mindre beständiga förändringen och fortsätta bära den mindre kostymen eller växla upp igen. Mårten Sallander, konsult och författare inom organisering och ledning, beskriver det som en krishanteringsbaksmälla och där vi nu funderar på hur vi ska komma vidare. Pustar de anställda ut, tappar organisationen fart. Vinnarna är inte de som skar ner hårt under våren, utan de som både anpassat sig och anammat den digitala tekniken och andra sätt att möta medarbetare och kunder. De har inte gått från radio till att prata i TV, dvs inte samma gamla saker i ny kanal. Företagets största tillgång är förmågan till kollektiv innovation. Då fungerar inte enbart det digitala forumet. Vi behöver rita tillsammans, läsa kropsspråk och känna av stämningar i rummet för att spinna vidare på varandras tankespår - och allt det får man som sagt inte digitalt. Kanske är det de tomma kontorens framtida funktion? Att skapa gemensamma samlingsplatser för kreativa möten. Något måste också göras för att motverka fallande effektivitet, fallande motivation och ohälsa, som riskerar att bli resultat på längre sikt om man isolerar sig fysiskt. Samtidigt krävs en förändrad syn på ledarskapet. Medarbetarna behöver bli mer självständiga när middle management/coachen inte hinner med stora grupper och inte kan leverera på distans. Ofta ska dessa chefer dessutom driva utveckling. Hur gör vi då? Köper en kurs eller hyr en konsult! Nja. Innan du som ledare köper in tjänsten, kursen eller konsultens koncept “agilt ledarskap, värdebaserat ledarskap, digitalt ledarskap”; fundera på vad det egentligen är du behöver hjälp med och vad du kan göra själv. Hälften av chefer gör inte sitt jobb, utan köper in kompetensen, menar Mårten. Mårten Sallander, Jonas Jaani (25:37) Länkar / mer info: Mårten på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/martensalander/ Boken "Tillplattad. Om arbetslivet efter Corona":  https://www.arbetsliveteftercorona.se Reframe:  https://www.reframeconsulting.se/ Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten: Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Apple Podcasts: https://itunes.apple.com/se/podcast/effekten-digitalisering-kunskap/id1171229363?mt=2&ls=1 Acast: https://www.acast.com/effekten

Ett vitt papper kan hjälpa dig att se vad som är viktigt på riktigt. Och behöver du mer tid i din kalender - res till USA med jämna mellanrum! Se där några tips från Årets hälsofrämjande chef som jobbar med vår favoritmodell KASAM. Roland Flaig är vd för energibolaget RWE i Norden och årets mottagare av utmärkelsen Årets hälsofrämjande chef 2020. I motiveringen kan vi läsa att han "vet att medarbetarhälsan är kopplad till företagets framgång och resultat" och att han "jobbar tydligt via ledarskapet med psykisk och fysisk hälsa." Roland har en bakgrund som både psykolog och managementkonsult och har varit verksam i seniora roller inom HR. Han har jobbat med organisationsutveckling och kom in i energibranschen genom att vara duktig på processer och ledarutveckling. Han har ett stort intresse för att utveckla individer och team och säger att det finns gott om stöd i forskningen för att det ger bra resultat att bygga bra lag. Medarbetare behöver ta hand om sin hälsa och få känna sig glada och motiverade, helt enkelt. Mätning ska inte vara krångligt Roland Flaig fokuserar en hel del på att mäta, men är noga med att det inte skavara för krångligt. På RWE får alla Rolands medarbetare en fråga varje dag, som man kan besvara om man vill. Frågan är "Har du haft en bra dag på jobbet?" Det finns fyra svarsalternativ att välja mellan, i en skala där två svar är rödfärgade och två grönfärgade. Med andra ord måste man välja om dagen varit mestadels bra eller dålig. Vem som lämnat en röd eller grön gubbe är inte synligt för någon annan än individen och Roland själv ser bara helheten. Däremot kan den som vill kan lämna en personlig kommentar. Dialogen är det viktiga Apropå mätning, ett ämne vi har tagit upp i flera tidigare avsnitt, finns både fördelar och fallgropar. Roland säger att det viktiga egentligen inte är mätningen i sig utan den dialog som som mätningen ger upphov till. Medarbetarna uppmuntras både att själva göra något om de har "röda gubbar" och att ta dialogen med sin chef, särskilt om det håller i sig under en längre period. Att jobba hälsofrämjande med KASAM Under Rolands ledning har man också utbildat arbetsgruppen i hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap med stöd av KASAM-modellen som vi som driver den här podden också tycker mycket om. Den handlar om att fokusera på friskfaktorer: det som håller oss friska. Modellen är uppbyggd på tre delar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Hur använder man KASAM-modellen praktiskt, då? Jo i ett möte med ett team eller en ledningsgrupp kan man använda den som utgångspunkt för att diskutera vad som saknas. Hittar vi det under meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet? Inser vi att det som saknas mest är tid, till exempel, hamnar vi under avdelningen hanterbarhet. Då blir nästa fråga hur jag kan öka min hanterbarhet genom att arbeta med mina prioriteringar och definiera vad som är viktigt på riktigt: något vi hittar under avdelningen meningsfullhet. Just tidsbrist verkar inte bara höra till arbetslivet utan det präglar även vardagen. Man planerar den perfekta logistiklösningen och ett minutschema som aldrig håller och så undrar man varför man är så trött. Man har inte hanterat sin tid på ett realistiskt sätt. Här är några tidshanteringstips från Roland: Blocka tid i kalendern som inte är till för något särskilt förutom att få tidsutrymme. Själv brukar han skriva "USA" i kalendern (utan särskild anledning). Ta ibland ett vitt papper och ställ dig själv frågan vad som är viktigt på riktigt, utan att först titta på din (kanske fullproppade) att-göra-lista. Det kan i sig göra att din att-göra-lista krymper. Boka kortare möten så att din kalender inte fylls med möten utan tid för andrum. Gör det till en vana att istället för att boka möten hela timmar boka dem från fem över till fem i. Utmana dig själv om du är ledare: ger du dina medarbetare tillräckligt med tid? Om deras dagar är fulla med möten låter resultaten vänta på sig. Mening viktigt - men skiftar Enligt forskning är det som handlar om meningsfullhet extra betydelsefullt. Roland menar att det är bra om en arbetsgivare är öppen för att våra syften ibland glider isär. Det kan upplevas laddat men egentligen är det naturligt att en medarbetare upplever stor mening i att jobba för en arbetsgivare under en period i livet men i ett senare skede känner att man behöver byta. Vissa styrs mycket av det här medan det för andra inte är lika viktigt. Kom igång med KASAM Till dig som vill börja jobba med KASAM-modellen ger Roland rådet att först läsa på om modellen. När du sen ska berätta och presentera för andra: ge lite lagom bakgrund för att de ska förstå modellen och håll dig sen till enkla förklaringar, det räcker. Testa internt och vill ni gå vidare är det inte fel att ta hjälp av en coach eller en psykolog. Modellen är bra för både individen och verksamheten i stort. Vår samarbetspartner Twitch Health har varit verksamma i närmare 20 år genom både högkonjunkturer och tuffare tider. På sistone har de hjälpt många av sina kunder att ställa om och göra företagshälsan digital för att medarbetarna ska kunna må bra och prestera trots isolering och hemmajobb. För isolering kan medföra en mängd hälsorisker om vi inte tänker till. I artikeln delar de med sig av hur några av deras kunder gjort för att lösa utmaningarna. Vi samarbetar också med motivation.se - Sveriges ledarskapssajt där kan du läsa mer om hur KASAM kan hjälpa dig att hitta och skapa meningsfullhet och få tillgång till både individernas och hela organisationens potential.

Att inte ha alla medarbetare samlade på samma plats innebär en extra utmaning för chefen. Det gäller bland annat att utnyttja tekniken också för informella möten och snabba avstämningar. Podd om Jobbet & Livet med experten Erik Fors-Andrée och Andreas Utterström.

Företag och varumärken blir mindre relevant och företagets ambassadörer, medarbetare, grundare och chefer mer intressant. Vad vore Tesla utan Elon Musk och Apple utan Steve Jobs? I detta poddavsnittet pratar vi om varför individen är företagets nya stjärna i sociala medier och hur företag skapar fördelar med detta nya sätt att kommunicera!

Medarbetarna är vår viktigaste resurs. Det skriver många under på men hur många visar det i praktiken? Årets HR-chef Hanna Bergfäldt från Elgiganten ger sina tips. Hanna Bergfäldt fick 2019 Sveriges HR-förenings pris Årets HR-chef för sitt arbete på Elgiganten där hon är HR-chef sen 2017. Testa och våga I motiveringen står att Hanna målmedvetet har brutit traditionsbundna barriärer, moderniserat företaget och med affärsfokus bidragit till att företaget nu tydligare präglas av mångfald och sund arbetskultur. Hon drivs av mottot “testa och våga - går det inte så vet vi”. Hanna har en lång bakgrund inom andra HR-roller där hon fått vara med om både framgångsresor och bakslag. Hon hade tidigare "den bästa chef hon någonsin haft" som sporrade henne att göra så många fel som möjligt, och faktiskt mätas på det hon lärt sig. Vad ska vi stå för? På Elgiganten blev hon inspirerad och lockad av den hängivelse som fanns hos personalen med en stark och bra kultur. Där har Hanna fokuserat på att jobba med vad företaget ska stå för som arbetsgivare och hur de kan nå ut med det. - Vi säljer produkter som man förutom hos oss kan köpa både på nätet och hos konkurrenter och vi har väldigt få egna produkter, säger Hanna. Därför ser vi våra medarbetare som en förutsättning för att nå kunderna och kunna erbjuda det där lilla extra. Medarbetarna är en viktig konkurrenskraft och behöver därför stå i centrum. För få kvinnor Med en väldigt ojämn könsfördelning blev också mångfald ett naturligt fokus. Väldigt många fler män än kvinnor ansökte (och ansöker) om jobb hos dem. Hon samlade kvinnor i företaget för att diskutera vad de trivdes med på jobbet men också vad utmaningarna kunde bestå av. För att förstå hur vardagen såg ut för de de 3200 anställda på 175 enheter praktiserade Hanna ute i butik. Där fick hon på egen hand uppleva att kunderna ibland hade förutfattade meningar kopplat till kön. Tre fokusområdenVad ville Elgiganten stå för då, som arbetsgivare? De kom fram till tre viktiga områden: Att alla ska bli sedda. Utveckling. Gemenskap. På vissa fronter har de kommit långt, på andra finns det mer att göra. Vad gäller mångfalden går förändringen trögt. Men de har fler kvinnor på ledande positioner än tidigare och upplevelser av trakasserier har minskat avsevärt. Hur mäter de framgång? Hanna berättar att de har 95% svarsfrekvens på sin medarbetarundersökning, en hög siffra. Och att alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan. Om man jobbar med HR och kämpar för att ta mark i sin organisation rekommenderar Hanna att ta det i små steg. Ett tips är att inte börja diskutera detaljer som skyddsronder utan snarare sånt som ligger närmare affären och kan ge effekt och resultat. Här är en artikel vi nämner i avsnittet som menar att HR-chefer borde vara bra kandidater till vd-posten. Vår samarbetspartner Twitch Health kan hjälpa sina kunder att dra fördelar av mindfulness, som att vara mer närvarande där vi är och på så sätt skapa förutsättningar för att prestera bättre. Enligt en studie från Harvard så är vi frånvarande hela 47% av vår vakna tid. Vi har alltså våra tankar någon annanstans än där vi faktiskt är. Med tanke på att en högre grad av närvaro och fokus gör att vi presterar bättre, blir mer effektiva och också minskar stressen så finns det all anledning att arbeta för att öka möjligheten att vara riktigt närvarande. Twitch Health jobbar med det som de vet funkar, från såväl forskning som deras gedigna erfarenhet. De hjälper sina kunder att göra mindfulness till en investering som stöttar medarbetare och organisation.

Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar. Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte. Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt. - Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi. Tydlighet, tillit och lärandeEtt sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem. Bygga grupper - och byta dem Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget. Lärdomar på vägen En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb. Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch. Tre tips till nya chefer Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb. Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig! Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning. Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida. Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.

Hur får man medarbetarna och visionen att mötas? Lyssna på Lisa Vik från Tenant&Partner, där man utgår från individens värderingar och drivkrafter och tar med dem i organisationens form. De kallar den en "Icke-hierarkisk nätverksbaserad organisation". Något för din organisation?

Latifa har fått bekymrande resultat i en medarbetarenkät. Medarbetarna tycker hon detaljstyr för mycket. Men Latifa känner att hon måste vara med och styra för att det ska bli rätt. Är det inte positivt att hon är engagerad i att medarbetarna lyckas? Sofia Norberg svarar och du fortsätter att maila dina frågor till ledarskapsdags@kunskapsgruppen.se.

Styrelsen sätter ramarna för hela verksamheten. Vad kan de göra för hälsa och prestation? Ledarskapsexperten Caroline Lornudd berättar mer. Caroline Lornudd är PhD i ledarskap och har länge varit verksam som psykolog inom företagshälsovården. Hennes intresse för hur ledarskapet påverkar hälsan sträcker sig långt tillbaka. Just nu deltar hon i en studie om styrelsens roll för hur en verksamhet presterar och hur medarbetarna mår. Det finns mycket forskning om hur mycket närmaste chefen betyder för medarbetarnas hälsa men styrelsens roll i detta är relativt outforskad. Att nå målen kräver välmående Även om den studie Caroline arbetar med just nu inte är klar ännu finns det samband som är värda att lyftas fram. Styrelsens roll är att sätta ramar för verksamheten. Men för att uppnå de önskade målen är det helt avgörande att medarbetarna gör rätt saker, säger Caroline. Och det kan de inte om ohälsan sprider sig. Är det något område där det finns forskningsstöd så är det på sambandet mellan hälsa och prestation. Vi gör det som som mäts Mycket handlar om vad vi lägger fokus på, vad vi mäter och följer upp. Medarbetarna agerar utifrån det som efterfrågas och belönas av cheferna, men även cheferna anpassar sitt beteende efter vad de i sin tur mäts på. En styrelse som bara mäter kvartalsresultat och missar nyckelfaktorer som säger något om hälsan, som personalomsättning och sjuktal, kommer kanske aldrig att nå de önskade resultaten om ohälsan står i vägen för prestationen. Vad vi vet om ledningsgrupper Även om styrelsens roll är outforskad finns en hel del forskning om ledningsgruppens roll för hälsa och prestation. Den visar att i organisationer där ledningsgruppen ser sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet känner medarbetare en större trygghet. Man känner sig omhändertagen och sedd som person. Ledningsgruppens agerande - och inte bara närmsta chef - har alltså stor påverkan på hur personalen mår. Så skapas en hälsosam organisation I väntan på resultatet av Carolines studie, som kommer under 2019, bad vi henne summera vad det är som skapar en hälsosam organisation. Här är hennes svar: Den som ska leda andra mot ett mål behöver kunskap om varför människor gör som de gör. Vi människor gör det som är lätt och lustfyllt och det som leder till uppmuntran alternativt det som leder till att vi undviker kritik. Med den kunskapen behöver varje ledare, styrelse eller ledningsgrupp fundera på vilka beteenden som förstärks i den egna organisationen. Hur vi gör och beter oss skapar kulturen på en arbetsplats. Även vd:n kommer att göra det som hen upplever efterfrågas och uppmärksammas - av styrelsen. Och då är frågan: gör människor i verksamheten det som leder till verksamhetens mål? Delaktighet är avgörande för att få människor att göra det som efterfrågas. Delaktighet på grupp- och individnivå handlar om att se det övergripande målet och hur man själv och gruppen bidrar till det. Många gånger mår människor dåligt på grund av en känsla av meningslöshet. Se där några stora men viktiga frågor att bita i för alla er därute som leder verksamheter och människor. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel. Läs gärna mer om och av Caroline Lornudd här. I det här avsnittet vill vi också gratulera vår samarbetspartner Twitch Health och deras samarbetspartner  Länsförsäkringar som belönats med Nyckeltalsinstitutets pris "Bäst hälsoindex". Ett högt deltagande, tidseffektivtet och starka resultat är några effekter som bidrog till priset. Läs mer här.

Om hur den fysiska och sociala miljön påverkar oss som företagare, hur man kan få ut mer av konferenser och möten, hur lagidrott kan fungera som inspiration på arbetsplatser och om hur personkemi och trygghet påverkar resultatet.

Hur får vi maten att funka på jobbet och i vardagen? Nutritionisten David Ek ger tips och råd. Mat kan vara ett ganska laddat samtalsämne. Nutritionisten och hälsostrategen David Ek tycker inte att det debattklimat som råder i sociala medier stämmer överens med hans syn på och kunskap om kost. Det är förstås inget fel i att testa olika dieter om man vill. Det David Ek tycker är synd är att matdiskussionerna ofta blir till en fråga om grupptillhörighet istället för att man lägger fokus på näringslära. Mat är inte svart eller vitt Själv försöker han sprida kunskap och se på kost med öppna ögon istället för att fastna i extrema ställningstaganden. Det här med mat är sällan antingen svart eller vitt. Broccoli är på det hela taget väldigt bra för oss, till exempel men för stora mängder kan vara skadligt och så är det med det mesta inom kost. Vad vi äter handlar också om så mycket mer än bara näringsämnen. Maten har en påverkan på klimatet, att äta är ett viktigt socialt inslag i livet och helst vill de flesta av oss att det vi lägger på tallriken ska vara såväl gott som nyttigt och näringsrikt. Arbetsgivare - vad vill du stötta? David säger att den miljö vi vistas i har en mycket större påverkan på våra matval över tid än våra personliga preferenser. Om du som arbetsgivare vill gynna positiva hälsoförändringar kan ni välja att se näringsfrågan som en strategisk fråga. Vilka val vill ni stötta? Är det Coca Cola eller något nyttigare? För vad vi än serverar så stöttar det ett beteende. Planera din dag Om du reser mycket i jobbet är Davids råd är att fundera på var du kommer att befinna dig och vilka ätmöjligheter som kommer att finnas där. Vet du att det kommer bli svårt att få till bra mat så ta till exempel med lite nötter, torkade bönor, kokta ägg eller frukt. Hoppa på en diet? Vill du prova en diet tipsar David om att först ställa dig frågan varför. Vad är det du vill uppnå, hur påverkar det dig både nu och långsiktigt? Är det hållbart för din vardag och ditt liv? Vill man hålla det enkelt så kan man försöka sträva efter artrikedom i kosten. Äter jag mest vete och ko? Kan jag välja in fler arter? Vi hoppas att ni får inspiration att göra det enkelt, gott och trevligt. För äter gör vi trots allt hela livet! Vår samarbetspartner Skandia har med hjälp av Novus genomfört en ny undersökning om vilken roll personalen har spelat i framgången bakom de sk gasellföretagens framgång. Totalt har 250 VD/HR-chefer på gasellföretag* intervjuats under våren. Kort sammanfattning av resultat: Drygt 9 av 10 uppger att medarbetarna i hög grad har bidragit till företagets tillväxt hittills. Medarbetarna spelar en central roll. Det är med sin kompetens och engagemang som medarbetarna främst har bidragit till tillväxten. 3 av 10 har haft problem med ohälsa bland medarbetare. Nästan 6 av 10 anger att friskvård och förebyggande hälsopolicy är viktigt för företagets fortsatta utveckling. Den här frågan har inte varit ett viktigt fokus i uppstartsskedet men ökar i betydelse för den fortsatta utvecklingen. *Gasellföretag: Omsättning > 10 mkr och minst 10 anställda. Ökat sin omsättning varje år senaste tre åren.

Nita samtalar med Torsten Körsell, en hård men omtyckt ledare som genom sin långa karriär skapat många framgångar i olika organisationer. Idag är Torsten Körsell verksam som styrelseproffs. Vad tyckte Nita var intressant: Skillnaden på chefskap och ledarskap 95% av alla organisationsproblem är kommunikation Ju mer du delegerar ju mer måste du kontrollera Vikten av utvecklingssamtal Samarbete mellan chefer på olika nivåer Medarbetarna är kraften i organisationen var tydliga med målen Hårt arbete och misslyckanden skapar tillväxt! Shownotes: 00 The Human Element 17 Curt Nicolin 28 ESAB Vamberk 34 Henry Ford 38 Konjukturterminologi - Business cycle

Här kommer avsnittet med superdrivna Jenny Nyberg, rektor på Oxievångsskolan i Malmö. Jenny väljer att ta sitt mandat som rektor och organisera upp verksamheten, både operativt och strategiskt. I det här avsnittet bjuds lyssnaren in till hennes värld av målmedvetenhet, delarkultur, digitalisering och tankar i framkant. Det här avsnittet vill du inte missa, tror jag. I vanlig ordning har vi försökt blanda in klokskap i en underhållande förpackning, Jenny bjuder på både sprudlande och konkreta tankar på vad man kan göra för att öka digitaliseringen i skolan...

Nätverk istället för hierarkier. Medarbetarna är företagets hela tillgång. Ett tydligt syfte och ett högre mål än bara vinst är helt avgörande för att attrahera nya medarbetare. Detta är några av de trender som påverkar ledarskapet just nu. Är du som chef rustad att möta dessa? Är du rustad för framtiden?

Emma Lindgren gästar och vi får till ett topp-avsnitt.  Är medarbetarna en av framtidens viktigaste digitala marknadsföringskanaler? Om ja, varför? - Vad är employee advocate marketing? - Varför bör fler företag arbeta strategiskt med att engagera medarbetarna till att aktivt föra varumärkets talan online? - Bör alla företag göra detta? Vad finns det för risker?

I avsnitt 5 möter vi Robert Dybeck, entreprenören och förändringsledaren som är expert på och brinner för modern marknadsföring och Employer Branding. Robert Dybeck vet vikten av rätt medarbetare och jobbar aktivt med att hjälpa sina kunder att stärka och utveckla deras förmåga att attrahera rätt personal. I Prat i Kvadrat pratar vi om vikten av att hitta sitt varför (och om hur man behåller sitt varför när företaget växer), om den framtida anställningsformen och om vikten av att vara en bra arbetsgivare för att attrahera de bästa medarbetarna.