Podcasts about pedagogen

Een hu mer nach .... nodeems mir Iech an de leschten Deeg drop higewisen hunn, datt esouwuel den Nationalmusée wéi och de Lëtzebuerg City Museum, fir dësen Europawalweekend, speziell Programmer bidden, fir Europa ze feieren, hei nach d'Offer vum Mudam: am Pei-Musée um Kierchbierg steet de ganze Weekend de Symposium “Reimagining museums” an d'Haus. Et geet dorëms, sech mat Spezialisten, Pedagogen, Kënschtler ... awer och mam Public doriwwer auszetauschen, wéi den europäesche Musée vu muer geduecht a konkretiséiert kéint ginn. Dat Ganzt am Kontext vun der Gruppenausstellung “A model”. D'Kerstin Thalau huet mat der Mudam-Directrice Bettina Steinbrügge schonn emol versicht, de Musée kritesch ze denken.

Te gast zijn de pedagogische professoren Bruno Vanobbergen en Lieselot De Wilde, beiden verbonden aan de universiteit Gent, met wie ik spreek over hun pedagogische standaardwerk Een beeld van een kind. Deze inleiding in de pedagogiek kent een actuele, sociaal-maatschappelijke en ideologische insteek. Huidige sociale vraagstukken worden pedagogisch bereflecteerd vanuit zes perspectieven van hoe je naar kinderen kunt kijken. Kindbeelden, noemen zij dat. Het zijn er zes: Het voorspelbare kind Het kind als burger Het witte kind Het kind als risico Het kind als held Het kind als kapitaal Elk kindbeeld is volgens hen ideologisch geladen, zoals ze van Paolo Freire hebben geleerd, ook al doen sommige zich voor als wetenschappelijk objectief. Denk aan het ontwikkelingsgerichte beeld van het voorspelbare kind en het rendementsbeeld van het kind als kapitaal. Pedagogen als Gert Biesta, Philippe Meirieu en Janusz Korczak en de filosofe Hannah Arendt, inspireerden hen om deze twee overheersende kindbeelden te bevragen. Voor hen is de empirische, evidence based pedagogiek niet de enig mogelijke. Pedagogiek gaat voor hen persoonlijk niet zozeer over het nuttige, maar over de zin van het leven en de menselijke waardigheid. Met hun geëngageerde, historische en wijsgerige insteek willen ze pedagogisch bewustzijn creëren bij studenten en professionals over welke beelden van de wereld, het leven, de mens en het kind onder sociaal-maatschappelijke vraagstukken liggen. Ook hopen ze dat pedagogen hun stem laten horen en zichzelf op het spel zetten in hun werk als leraar, schoolleider of pedagogisch medewerker.  Deze podcast is mede mogelijk gemaakt door ATTC, schoolleidersopleiding in Hilversum, en De vallei van het goede leven.

Kindermishandeling is het tegenovergestelde van 'pedagogisch verantwoord'. In deze aflevering vragen wij ons af of kindermishandeling overdraagbaar is, hoe je het kan signaleren of herkennen, welke vormen van kindermishandeling te onderscheiden zijn en waarom mensen kindermishandeling plegen. We gaan in gesprek met Ted Kloosterboer, directeur van Stichting Praat, gastdocent binnen diverse opleidingen en ervaringsdeskundige.

Vi snackar vidare om pedagogiska måltider, men denna gång riktar vi mer fokus mot våra åsikter. Samt hur kockar respektive pedagoger kan se på uppdraget pedagogisk måltid i sin yrkesroll.    Så välkomna till ännu ett avsnitt av Kocken och Pedagogen med pedagogiska måltider i fokus.    På återhörande! 

Ni som lyssnat på oss ett tag vet att vi gillar att gotta ner oss i ämnen och vrida och vända på argumenten. Vi vill ge er lyssnare en god blandning av olika perspektiv och vår egna åsikter och erfarenheter.    Denna gång riktar vi vårt fokus mot de pedagogiska måltiderna, vad de innebär och hur politiken ser på dessa. Vad förväntas av pedagoger och kockar under en pedagogisk måltid? Och vad skiljer en pedagogisk måltid från en vanlig måltid?    Välkomna till ett nytt avsnitt av Kocken och Pedagogen!  På återhörande! 

Då var vi tillbaks för ännu en säsong av Kocken och Pedagogen, säsong 4! I detta avsnitt så berättar vi om vad som hänt, kommer hända och våra planer.  Vi försöker även reda ut hur en triangel egentligen ser ut, hur pandemin har påverkat oss, vad vi gillar bäst med den och lite annat smått och gott.  Vi kickar helt enkelt igång säsong 4 med lite gött snack och försöker ge er en bild över vart vi är nu i vårt arbete med måltidspedagogiken på vår enhet.    På återhörande! 

Säsongsavslutning    Då var det i vanlig ordning dags att summera säsong 3 av Kocken och Pedagogen. I detta avsnitt så går vi igenom året som gått, blickar tillbaks på våra favorit stunder under den gångna säsongen och blickar framåt mot nästa säsong.    Välkomna till säsongsavslutningen av Kocken och Pedagogen   

Kocken och Pedagogen ska denna gång ge sig in i attitydträsket.    Vi möter mycket människor i våra olika uppdrag och roller. När vi pratar om, informerar om eller handleder i måltidspedagogik så reagera och uttrycker sig individer olika.  Vissa har en god inställning till måltidspedagogik men vi möter också mycket motstånd. Vad kan det bero på?    Detta pratar vi om i veckans avsnitt, så håll till godo och på återhörande! 

I veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen så ska vi prata pepp.  Det har varit en tuff period och är på många sätt det fortfarande. Vi hamnar lätt i gnäll och glömmer av att just peppa varandra.  Vi vänder och vrider på våra åsikter och erfarenheter från både förskolevärlden och restaurangvärlden.    Välkomna och på återhörande! 

I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen ska vi götta ner oss i de två sinnena hörsel och smak.    Hur påverkar sinnesupplevelser via hörseln vår upplevelse av själva måltiden. Buller i matmiljöer och på vägen dit kanske påverkar oss mer än vad vi tror. Och måste vi tugga på ett livsmedel för att kunna lyssna på det?   Vi pratar om smak och när vi ändå är inne på ämnet så kan vi ju inte låta bli begreppet smakmodig. Så i detta avsnitt lyfter vi detta kluriga begrepp ytterligare en gång och ger vår syn på saken.  Vi pratar även om läroplanen och hur den kan kopplas till arbetet med måltidspedagogik.    Välkomna till avsnitt 59 i ordningen och på återhörande!

Vi välkomnar er till ett nytt avsnitt av Kocken och Pedagogen, där känseln och lukten är i fokus.  I veckans avsnitt grottar vi ner oss i de två sinnena och i vanlig ordning, så vänder och vrider vi på hur en kan arbeta och tänka kring arbetet med dessa sinnen, då utifrån Sapere metoden.  Välkomna 

Nu såhär i inskolningstider, då många barn möter förskolan eller skolans matsal för första gången, eller kanske nu efter en lång tid hemma, ska börja ta mat på egen hand. Så är dagens ämne högaktuellt! Att äta med ögonen. För visst är det klurigt när vi ser den där stora byttan med köttbullar och vi vill bara fylla hela tallriken.  Så i förhållande till att äta med ögonen så lyfter vi i detta avsnitt även portionsstorlek.  Det är ju inte enbart mängden mat och portionsstorlek som påverkas när vi äter med ögonen. Så lyssna på dagens avsnitt för våra tankar och funderingar kring att äta med vårt sinne synen.  Välkomna till säsong 3 av Kocken och Pedagogen 

Välkomna tillbaks till en ny säsong av Kocken och Pedagogen! Nu är vi igång igen efter ledigheter, och har hittat in i vår studio i förskolans konferensrum.  I avsnittet berättar vi om vad vi ska hitta på framöver, hur podden kommer se ut och vad ni har att vänta er.  Samt att vi berättar om hur uppstarten har gått på vår enhet med nya barn och deras möte med matsalarna.  Välkomna tillbaks! 

(1) Bart Stouten gaat vandaag met pensioen. (2) Pedagogen ontdekken een nieuw fenomeen: aandachtsbesmetting. (3) Vrouwelijke kolibries tooien zich vaak met een mannelijk verenkleed, om agressieve mannetjes te misleiden. (4) De Nieuwe Feitenchecker zoekt uit of Pfizer wel echt zijn definitieve goedkeuring gekregen heeft in Amerika. Middagjournaal van Nico Dijkshoorn

Nu är det dags för Kocken och Pedagogen att ta sommarlov och ladda batterierna inför nära läsår.  Men innan vi gör det vill vi summera året som gått, svara på de mest vanliga frågorna vi får, och tacka för oss.  Så häng me på en summeringen av året som gått.    Glad sommar önskar Kocken och Pedagogen  På återhörande

Nu när det strax är dags för semester och lov. Inför detta ställer vi oss, Kocken och Pedagogen, frågan. Bör arbetet med måltidspedagogik underhållas under sommaren?  Tycker vi att vårdnadshavare bör tänka måltidspedagogik när de sitter och äter på stranden, eller när de har grillat korv?   I veckans avsnitt pratar vi om våra åsikter kring detta, samt hur det i så fall kan underhållas över lovet.    Välkomna till avsnitt 54

Nu närmar sig sommarlovet med stormsteg och det är mycket att stå i för kockar, pedagoger och barn. Likaså för Kocken och Pedagogen.    I veckan avsnitt ska vi prata om vad vi pedagoger och kockar sysslar med inför att vi skickar över våra äldsta, blivande skolbarn, till skolans värld.    Hur förberedda är våra barn som fått möta måltidspedagogik under sin förskoletid, på att nu äta i en stor matsal på en skola?    Detta och lite till snackar vi om i veckans avsnitt.    På återförande

(1) Japans zit vol Nederlandse woorden. (2) Streamingdiensten redden de ambachtelijk gemaakte tekenfilm. (3) Pedagogen ontdekken het verschil tussen kinderen die door de groep worden uitgesloten en kinderen die geen vriendjes hebben. (4) Ontdekking van België. Middagjournaal van Lucas Vanclooster

I detta avsnitt får Kocken agera gäst och Pedagogen intervjuare. En utmaning för Pedagogen. Detta då Kocken ska berätta om ett projekt som hon och en kollega driver på förskolan vi arbetar på.  Tillsammans driver de en beforskningsgrupp, inte en forskningsgrupp, där de tittar på Sapere-metodens effekter på språkutvecklingen.  Kocken berättar om uppstarten av gruppen, urval, genomförande och syftet.    Häng me!

I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen så kompletteras våra härliga stämmor av en tredje. Vi har med oss en gäst.   Gästen heter Maria och arbetar som kock i skolans värld. Maria berättar om hur arbetet ser ut på deras enhet och vad de hittar på för spännande teman, samt hur de får kommunikationen att fungera hos dem.    Så välkomna till ett Kocken och Pedagogen med gäst!   På återhörande! 

Det här med kommunikation mellan olika professioner i förskolan och skolan, är inte ett helt lätt pussel att lägga. För vems ansvar är det egentligen att bjuda in, vems ansvar är det att se till att det finns plattformar för alla professioner att mötas?    I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen så spinner vi vidare på våra tankar från förra veckans avsnitt. Så häng med på en känslofylld stund med många frågetecken och resonemang.    På återhörande 

Kommunikation    Att få ihop ett arbetssätt där alla kommer till tals, där alla mår bra och där alla professioner respekteras. Varför är det så himla svårt? Sitter det i väggarna? Vems ansvar är det att bjuda in?   Ett integrerat arbetssätt är som ett pussel, där en av bitarna är kommunikation. Utan den kommer pusslet aldrig bli färdigt.    I veckans avsnitt när vi pratar om kommunikation så kommer ni höra på våra röster, detta är något vi brinner för, detta är något svårt, något viktigt, något vi inte kan bortse från men som får oss att undra. Varför är det så svårt?   Välkomna till ett känslofyllt avsnitt av Kocken och Pedagogen 

Förra avsnittet pratade vi om barnens placeringar i matsalar och vid måltider i stort. Men det finns även en annan pusselbit som är av vikt att få på plats. Det är måltidsmiljön, med vilket vi syftar till den fysiska miljön.    Kan möblering och inredning påverka den faktiska måltiden?  Hur viktig är den?   Häng med i veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen för våra tankar och reflektioner.    På återhörande!

Kockens anställning innefattar inte bara att laga mat, utan hon är även runt i kommunen och handleder och föreläser. En del i den handledningen är att stötta pedagoger och ge dem tankar kring hur de kan placera barnen i en måltidssituation.    Varför är detta så viktigt kanske ni undrar? Kan inte alla bara få sitta vart dem vill?   I veckans avsnitt så ger vi vårt perspektiv på just placeringar, och förtydligar varför detta har vikt i ett måltidspedagogiskt arbete.  Pedagogen som nyligen gjort om sin grupps placeringar berättar om tankar och känslor kring detta, och kanske är det så att barnen tycker hon är lite långsam.    Välkomna till avsnitt 45 av Kocken och Pedagogen 

En av de utmaningar vi som arbetar med barn i förskola och skola möter, handlar om anpassning. Vi får till oss massa olika spännande aktiviteter och metoder, men dessa är inte alltid heeeelt anpassade till de åldrarna vi arbetar med. Då får vi tänka till och anpassa.    Tidigare har vi inte pratat så mycket utifrån olika åldrar när vi pratar om olika arbetssätt inom måltidspedagogiken. Men i detta avsnitt ger vi er våra tankar kring hur vi anpassar för de yngsta barnen vi möter i vår verksamhet.    Välkomna till till avsnitt 44 av Kocken och Pedagogen

På förfrågan så ska vi gotta ner oss i Sapere och hur en sådan övning kan göras.  Vi går igenom steg för steg hur vi gör när vi håller i en Saperesamling och tar det sinne för sinne.  Kocken utbildar även Pedagogen i ämnet påsk, när en är ledig, när grillen går att plocka fram osv. Tydligen något, till Kockens förvåning, som gått Pedagogen förbi.  Välkomna till avsnitt 43

Visst räknar du med hjälp när en utländsk grabb har gett sig på din grabb, och det visar sig att den utländska pappan inte kan ett enda ord svenska? Nej du. Tiden då det togs något slags ansvar från kommunen för sin politik, är uppenbarligen över nu. Där stod pappan, ensam. Pedagogen lade benen på ryggen och lämnade platsen illa kvickt när den utländska pappan satte igång att skrika, gestikulera som en galning och kasta ur sig hot. Vi står ensamma mitt i VM i kulturkrockar och kommunikationskrockar - Missa inte dagens program!DITT STÖD GER MASSA MOTIVATION, I MOTVINDEN! MÅLET ÄR 2500 KR INNAN DEN 30 APRIL:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(27 Mars 2021)* Kan man jämföra Samer med Samir?* Bara kvinnor till Sverige istället för män?* Dags för en svensk klanmentalitet?* Pedagog flydde när kulturberikande pappa blev bindgalen.* Som unga förr reagerade på The Beatles, reagerar unga idag på utlänningar.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Tomas Wiklund & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TIGGARE TILLÅTS DUSCHA MED SKOLBARNhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/tiggare-tillaats-duscha-med-skolbarnAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 3 April.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEGhost (Papa Emeritus IV) & The Hellacopters - Sympathy for The Devil https://www.youtube.com/watch?v=zasMBtPiMqETOMASRed Dawnhttps://www.imdb.com/title/tt0087985/JOHANThe Outsiderhttps://www.imdb.com/title/tt8550800/ELISABETHTunna blå linjenhttps://www.svtplay.se/tunna-bla-linjen

Ibland kan det vara en utmaning att möta nya smaker. Då kan en smakbrygga hjälpa till.    Inom matlagning och i restaurangvälden så benämns smakbryggor som livsmedel som adderas för att skapa balans i en smakupplevelse.    Inom måltidspedagogiken är det samma princip men syftet är mer att stötta i mötet med en ny smak, eller en smak som en kanske tidigare känt inte är ens smak.    I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen så berättar vi om hur vi arbetar med smakbryggor och vilka dessa brukar vara i förhållande till barn och mat i förskolan och hemmet.    Välkomna till avsnitt 40 

Är min smak samma som din smak? Och är din smak samma som min?  Vi kan alla vara överens om att vad som är ens smak är individuellt. Dessutom så är en utav byggstenarna i måltidspedagogiken, att alla har rätt till just sin egen smak.  Men frågan vi ställer oss denna vecka är vad det gör med ens känsla när någon annan säger ”det där är inte min smak”.  Kan min egna smak ändras utifrån vad någon annan säger, eller kanska börjar jag ifrågasätta min egen smak för att någon annan talar om för mig att det inte är deras smak? Kocken berättar även om en saperesamling med lime, salt och socker där detta med känslor kring smak, blir väldigt tydligt då endast ett barn i en större grupp ger uttryck för att det var hens smak.    Välkomna till avsnitt 39 av Kocken och Pedagogen 

I veckans avsnitt tar sig Kocken och Pedagogen upp i gryningen, kl 04:10 körs mikrofonerna igång och denna gång snackas det om arbete med line. Line, buffévagn, bufféservering….ja, kärt barn har många namn. Vi har i alla fall valt att kalla det för line. Förutom att vi förklarar vad en line är, så berättar vi hur vi arbetar, vilka utmaningar och även fördelar som kommer med ett sådant arbete i förskolan.    På återhörande! 

Då var vi tillbaks med ennu ett avsnitt av Kocken och Pedagogen. Denna vecka spelar vi inte in själva utan har med oss en gäst (Jäst).  Vi gästas av pedagogen Vivi som hjälper oss att blicka tillbaks på hur förskolan såg ut på 80- och 90-talet. Fanns det någon måltidspedagogik då och hur såg man på just måltiderna. Var det bättre förr?    Välkomna till avsnitt 37 

Ja... ska vi prata bordsskick i måltidssituationer som innefattar barn?  På nätet kan du hitta listor över vad bordsskick för barn är, och flera kunniga på måltidspedagogik har uttryck sina åsikter i ämnet.  I veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen så får ni reda på våra åsikter. Hur vi arbetar med bordsskick och i vanlig ordning så vänder och vrider vi på ämnet.  Ska vi tänka bordsskick och barn?    Välkomna till avsnitt 36 

Det finns många sätt att arbeta på. Det viktigaste är att hitta ett sätt som passar ens egen verksamhet.  För oss är det temaarbete som har visat sig fungera bäst. I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen så berättar vi hur vi tänker kring detta arbetssätt och hur vi får det att fungera.  Kanske är det även något för er? Välkomna till avsnitt 35 

Vi skickade ut en enkät med syfte att ta reda på hur samarbetet mellan kock och pedagog egentligen ser ut runt om i vårt avlånga land.  Vi fick 111 svar från kockar, pedagoger och även från några chefer/rektorer.  I veckans avsnitt så berättar vi om vad som framkommit fram i vår enkät. Frågan är om svaren var som förväntat eller om vi blev överraskade?  Det får ni reda på i veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen. 

Den vanligaste frågan vi får är. ”Hur gör jag för att komma igång med måltidspedagogiken?”  Det är tyvärr inte en fråga med ett enkelt och snabbt svar. Men vi vill såklart, med denna podden, försöka ge er så mycket verktyg som möjligt för att just, komma igång.    Så denna vecka ska vi ge exempel på saker som du kan skriva upp på din inköpslista, när du vill komma igång med måltidspedagogiken.  Vi pratar även om dumma knölar, nya kollegor och tvivelaktig handstil.   Välkomna till ett nytt avsnitt av Kocken och Pedagogen 

32. Ska vi säga vad vi äter?   I veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen ska vi ta upp ett ämne som det råder delade meningar om. Men som vi menar finns ett svar på i arbetet med måltidspedagogik.  Ska vi tala om för våra barn vad de är för protein, vilket kött det är dem äter, eller ska vi vara glada om dem äter över huvud taget? En av måltidspedagogikens byggstenar är att skapa medvetna konsumenter. Kan vi då servera barnen mat som de inte vet vad det är? Är det okej att säga att det är kyckling, när det är fisk? Och delar Kocken och Pedagogen åsikt i frågan? I detta avsnitt så redogör vi får våra åsikter och hur vi arbetar med detta hos oss.    Välkomna till avsnitt 32 av Kocken och Pedagogen

31. Citrus   Då var vi tillbaks igen med en ny säsong och ett nytt avsnitt av Kocken och Pedagogen.   Vad passar inte bättre än att starta vår nya säsong med att prata om vårt första tema som vi ska arbeta med på förskolan.  Under ett läsår så arbetar vi utifrån 4 olika teman som vi anpassar efter säsong. Som start på detta läsår så kör vi igång med citrus. Dels för att det nu är säsong men också för att borta igång våra kroppar och vårt mående inför 2021.  Så i detta avsnitt så berättar vi om vårt arbete med citrus och hur vi planerar att arbeta med detta.  Vi har även denna säsong ett nytt inslag. Varje avsnitt så kommer vi att ha ett ”Veckans tips” där vi tipsar om allt från recept till litteratur och olika övningar.    Välkomna till säsong 2 och avsnitt 31 av Kocken och Pedagogen 

30. Julavslutning Då var år 2020 snart slut och Kocken och Pedagogen vill passa på att blicka tillbaks på året som har gått.  I detta avsnitt så pratar vi om våra avsnitt och vilka som ligger oss lite extra varmt om hjärtat. Våra favoriter helt enkelt.  Sen berättar vi om våra planer för nästa år och tackar för ennu ett härligt år, trots Covid, med måltidspedagogik.    Välkomna till avsnitt 30 

29. Corona + Måltidspedagogik = sant   Vi har under de senaste avsnittet vänt och vridit på våra ämnen utifrån ett pandemiperspektiv.  I rådande situation är det inte möjligt att inte vrida och vända utifrån den pandemi vi lever i.   Så då tänkte vi, Kocken och Pedagogen, att vi gör ett helt avsnitt om de anpassningar och lösningar vi gjort/haft under Coronas framfart.   Hur har vi fått det att fungera? Och vad är vår inställning kring ett arbete anpassat efter just Corona. Och hur ser ett arbete med måltidspedagogik i förskolan ut i dessa tider?   Välkomna till avsnitt 29!

I detta avsnitt så ställer Kocken och Pedagogen sig frågan om kocken är en pedagog?   28. Är Kocken en pedagog? Kanske en lite underlig fråga. Men för oss handlar det om att förtydliga hur vi ser på vårt gränsöverskridande arbete. För visst är Kocken en pedagog för våra barn.   Den riktiga frågan är egentligen hur Kocken ser på sitt pedagogiska arbete kring måltidspedagogik,  och hur hon får det att fungera.

27. Pedagogen i köket Vi har under en tid snackat om hur kul och viktigt det hade varit för oss pedagoger i förskolan att få spendera en dag i köket och se hur det fungerar där. Att detta skulle vara av vikt för att förstå varandras perspektiv och förstå hur vi påverkar varandra.    Så en dag fick Pedagogen en chans att arbeta inte en, utan två dagar i köket pga sjukdom. I detta avsnitt berättar vi om lärdomarna efter detta samarbete över förvaltningsgränserna.   Frågan är! Lärde sig Pedagogen något? Och när ska Kocken köra en heldag inne på avdelningen?    Välkommen till avsnitt 27 av Kocken och Pedagogen

Matkonst    I veckans avsnitt av Kocken och Pedagogen ska vi diskutera matkonst.  Vad tänker du när du tänker på matkonst? Kanske tänker du på en tavla där någon målat av en fruktskål, eller nån tjusig äppelsvan.    För oss är matkonst kopplat till måltidspedagogik. Men frågar är när matkonst blir måltidspedagogik? Och är matkonst i sig måltidspedagogik eller vad krävs för att det ska bli det.    På många instagramkonton med inriktning  måltidspedagogik så kan en ofta se fantastiska skapelser där frukt och grönt använts för att göra allt från gubbar till båtar. Men är detta måltidspedagogik?   Välkomna till avsnitt 25 

21. Studenter Denna vecka är det Pedagogens tur att berätta om något som hon brinner lite extra för. För Pedagogen är det av stor vikt att ta emot studenter från barnskötarutbildningen och förskollärarutbildningen och att stötta vårt lands utbildningar i att förbereda våra kommande pedagoger för arbetslivet.    Pedagogen berättar om hur det är att ta emot studenter och vad det innebär och vad de ger tillbaks till dig som handledare. Samt att Kocken berättar hur det ser ut när hon tar emot studenter i köket. Även skillnaderna och likheterna mellan att vara student i ett kök kontra på en förskoleavdelning diskuteras.   Sen kommer det även lite kritik och vi redogör för varför måltidspedagogiken borde få plats och utrymme i våra pedagogiska utbildningar runt om i landet.    Välkomna till avsnitt 21 av Kocken och Pedagogen  

20. Vildsvin Visste du att stor del av de vilt som skjuts av i Sverige grävs ner? Att kött som hade kunnat serveras i våra skol- och förskolekök helt enkelt bara läggs under jord.  I detta avsnitt pratar vi om detta värdefulla kött och Kocken berättar om sitt viktiga arbete med att få in bland annat vildsvinskött på våra kommunala menyer och Pedagogen ställer nyfikna frågor.  Kocken berättar även om sitt engagemang i mattankens nätverk ”Vildsvinsnätverket”. Vad det innebär och varför detta är så viktigt.  Varför brinner Kocken för detta kanske ni undrar? Jo, det får ni reda på om ni lyssnar på avsnittet.    Välkomna till avsnitt 20 av Kocken och pedagogen

Vi pratar om hur processarbetet gick till för att skapa succéprojektet rökförbudsskyltar. Dessutom diskuteras tobakens baksidor för hälsan och miljön samt vad som krävs av skolorna enligt tobakslagstiftningen. Pedagogen, miljövetaren och miljösamordnaren Emma Sjöberg hjälper till att besvara dessa frågor.

19. Kladd  Många av oss vuxna har säkert fått höra, en eller två gånger, under vår uppväxt. ”Lek inte med maten” eller ”sluta kladda”  I detta avsnitt av Kocken och Pedagogen så diskuterar vi kladd utifrån ett måltidspedagogisktperspektiv och ställer oss frågan. Är det okej att kladda? Och varför i så fall?  Vi pratar om skillnaden mellan kladd och kladd och försöker bena ut om det finns någon skillnad och om det betyder olika för olika personer.  Så... i vilka situationer är det okej att kladda? Och hur viktigt är egentligen kladdet i förhållande till en sensorisk lära.    Välkomna till avsnitt 19 

17. Kompismackan I detta avsnittet av Kocken och Pedagogen ska vi prata om något som i vår kommun kallas för Kompismackan.  En stor del i arbetet med måltidspedagogik är just att hitta arbetsätt som ökar barnens frukt och grönt intag. För ni vet väl att barn ska få i sig 400 gram frukt och grönt om dagen enligt Livsmedeslverket?  Kompismackan är ett sådant arbetsätt! Där du på ett lustfyllt sätt kan arbeta med barnen och öka deras intag av frukt och grönt.   I detta avsnitt så berättar vi varför den heter just Kompismackan. Vart de kommer ifrån och hur vi arbetar med det på vår förskola.    Välkomna till avsnitt 17

Välkommen till ett superintressant avsnitt med den omåttligt omtyckta, kloka och ruggigt kompetenta Mentala Tränaren, Pedagogen och Författaren Igor Ardoris. Vi samtalar om de fasansfulla minnena från inbördeskriget i forna Jugoslavien där Igor växte upp, hur det var att som 17- åring komma till Sverige som flykting, om hur drömmar och allt han hade kämpat för slogs i spillror. Att börja om på nytt och den misstro mot vuxenvärlden som hade präglat honom från kriget, om hans böcker, utbildningar och uppdrag i mental styrketräning och varför vi behöver träna på att lära oss förlora m.m. - Ensamheten var den största tyngden - Kriget förstärkte min misstro mot vuxenvärlden - Civila blev skjutna på måfå - Vi gömde oss i en källare i flera månader - Growth mindset - Om du gör ditt bästa så tar djävulen hälften, om du blir bitter och cynisk så tar han allt! - Karaten gav mig en identitet - Man ska vara fegis i huvudet och hjälte i hjärtat - Hur kan jag använda omständigheterna till min fördel - ”Det lag som gör flest misstag kommer vinna” - Att lära sig förlora (Vägar till styrka i svåra situationer) - Att förlora utan att bli besegrad - De som stirrar sig blinda på prestationen, missar utvecklingen - Varje gång som man utvecklas så har man vunnit - Kunskap ger dig ett betyg, men det är kompetensen som du lever ditt liv med - Kunskapen jag får av att läsa en kokbok gör mig inte mätt - ”I want leapers in my team” - Upprörd VS ”nedrörd - ”Själ-försvaret är det riktiga självförsvaret” - Mindtraining - När de bästa gör sin grej så ser det så enkelt ut

Med Jon Morten Melhus, Morten Eriksen-Deinoff og Martin Roppestad.Forfatterne Melhus og Eriksen-Deinoff har snakket med 42 norske fotballedere og -trenere over fire år. Resultatet har blitt boken "Fiks fotballen". Hva er hemmeligheten til klubber som Ranheim og Sarpsborg 08? Hva er galt med ledelsen i Rosenborg, Fredrikstad og Moss? Hva skjer med suksessfulle næringslivsledere når de går inn i en fotballklubb? Hvem er den mest effektive treneren? Pedagogen eller hårføneren?

Med Jon Morten Melhus, Morten Eriksen-Deinoff og Martin Roppestad.Forfatterne Melhus og Eriksen-Deinoff har snakket med 42 norske fotballedere og -trenere over fire år. Resultatet har blitt boken "Fiks fotballen". Hva er hemmeligheten til klubber som Ranheim og Sarpsborg 08? Hva er galt med ledelsen i Rosenborg, Fredrikstad og Moss? Hva skjer med suksessfulle næringslivsledere når de går inn i en fotballklubb? Hvem er den mest effektive treneren? Pedagogen eller hårføneren?

Hur når jag som lärare bättre fram till mina elever och hur får jag fler att bli engagerade? Hur ska jag skapa bättre arbetsro i klassrummet? Det är ett par exempel på frågor som lärare kan gå och grunna på. Lärarcoachen Andreas Hernvalds jobb är att vara det bollplank som ibland behövs för att hitta en lösning. Men enligt Andreas finns svaren nästan alltid inom lärarna själva. En skicklig lärarcoach är en inkännande lyssnare som kan konsten att locka fram det bästa hos pedagogen.

Hur når jag som lärare bättre fram till mina elever och hur får jag fler att bli engagerade? Hur ska jag skapa bättre arbetsro i klassrummet? Det är ett par exempel på frågor som lärare kan gå och grunna på. Lärarcoachen Andreas Hernvalds jobb är att vara det bollplank som ibland behövs för att hitta en lösning. Men enligt Andreas finns svaren nästan alltid inom lärarna själva. En skicklig lärarcoach är en inkännande lyssnare som kan konsten att locka fram det bästa hos pedagogen.

Nadia och Lili Boulanger var två av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. Följ med på spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser. Del 2: Den stora linjen På spaning i slottet i Fontainebleau, där Nadia Boulanger höll sina berömda sommarkurser - en tradition som fortsätter än i dag. I det här avsnittet pratar några Boulanger-elever om hennes pedagogik, och om hennes och systerns stora engagemang i att stötta soldaterna vid fronten under krigsåren. Den långa linjen - La grand ligne - är ett begrepp som man ofta stöter på i samband med Nadia Boulanger. Redan på 1920-talet, när Nadia gör sina första föreläsningsturnéer i USA och börjar umgås med både surrealister och aristokrater i Paris, pratar hon om linjen. La grande ligne. Som den sanna modernist - och nyklassicist - Nadia Boulanger var, så älskade hon arkitektur och såg skönheten i att bedöva sorgen efter kriget med musikalisk formstränghet. Men mer än något annat så handlar 'la grande ligne' om linjen bakåt. Kontinuiteten som uppstår i ett flöde av historia, av hantverk som förmedlas vidare från generation till generation, och bygger en katedral av musik. Om serien Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon Fransk-amerikanska kommittén som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration.  I serien möter vi tonsättare och musiker från La Boulangerie - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom. Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Dirigenten och pedagogen Nadia Boulanger var en av 1900-talets färgstarkaste kvinnliga musikpersonligheter. I hennes tonsättarskola la Boulangerie knådade och bakade hon elever likt en bagare. Del 3: Det musikaliska bageriet Upptäcksfärd i Quartier Latin och sommarkursen vid Schola Cantorum, med nygräddade och äldre produkter från la Boulangerie - Nadias tonsättarskola. Hon hade humor, Nadia Boulanger. 'On ne laisse pas la Boulangerie mi-cuit': för henne var musiken ett hantverk, precis som bagarens. Och precis som en bagare, un boulanger på franska, stiger upp i ottan varje morgon satte hon en ära i att knåda och baka sina elever med filosofiska sentenser, musikaliska analyser och med anvisningar om hur de skulle leva sina liv - tills de var färdiggräddade, redo att möta en publik och att möta de hårda branschvillkoren. Nadia Boulanger arbete är dubbelt imponerande om man betänker att hon lanserade sig själv som pedagog samtidigt som Frankrike slickade såren efter första världskriget, och hon själv försökte komma på fötter efter systern Lilis bortgång 1918. Och att hon var kvinna - och förlorat sitt livs första stora kärlek, pianistvirtuosen Raoul Pugno, mitt under en turné i Moskva, krigsvintern 1914.   'Visst finns det en kult kring Nadia Boulanger', medger amerikanske tonsättaren David Conte, som jag träffar i samband med de sommarkurser som EAMA - European American Alliance - ger i Nadia Boulangers anda på Schola Cantorum, mitt i Paris, sedan ett tiotal år tillbaka.  Men ingen jag har träffat på behandlar henne som en relik, något musealt. Det hon arbetade med och stod för befinner sig i konstant jäsning. Om serien Pedagogen och dirigenten Nadia Boulanger formade flera hundra ledande tonsättare och musiker, från Aaron Copland till Astor Piazzolla och Quincy Jones, hade ett nära samarbete med Igor Stravinsky och var dessutom den första kvinnan som dirigerade New York Philharmonic, London Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Systern Lili hann trots sin för tidiga bortgång 1918 etablera sig som en personlig och betydande tonsättarröst, och hade ett starkt samhällsengagemang - bland annat drev hon Fransk-amerikanska kommittén som försåg musiker vid fronten med både mat och inspiration. Systrarna Boulangers musik presenteras i oktober vid årets Tonsättarfestival i Stockholms Konserthus. I serien möter vi tonsättare och musiker från La Boulangerie - som Nadia Boulangers elever kallas - i Paris, Fontainebleau och Gargenville. Vi möter också Nadia själv i en intervju från 1961 och tar reda på innehållet i den mystiska resväskan som öppnades nyligen för första gången: dagboksanteckningar som berättar om deras kärleksliv och Lilis svåra sjukdom. Läs även Sofia Nybloms blogg på mysterietboulanger.blogspot.se. Mysteriet Boulanger produceras hos Produktionsbolaget Munck.

Ett härligt möte på skolforum med många skratt. Vi träffar denna vecka Sara Bruun. En lärare med många strängar på sin lyra. Som språklärare och kommunövergripande IT pedagog i Höör får vi denna vecka en boost på många plan. Språk, IT, entreprenöriellt lärande, betyg, bedömning och mycket mer. Vi bjuds på skratt och många bra och praktiska tips, vi får även höra lite om hennes nya bok som släpps i dagarna. Allt gott, ​Anna och Philip!

‘Scholen gaan te nonchalant om met de privacy van leerlingen’, kopte het Algemeen Dagblad nadat pedagogen en psychologen aan de alarmbel trokken over de wijze waarop scholen omgaan met persoonsgegevens van leerlingen. Hoe kun je als school wél goed omgaan met de privacy? Job Vos, privacy-expert bij Kennisnet, vertelt het in deze Kennisnet podcast. Uit een enquête van de Nederlandse Vereniging van Pedagogen en Onderwijskundigen (NVO) en het Nederlands Instituut van Psychologen (NIP) blijkt dat scholen regelmatig de privacy van hun leerlingen schenden. Ze delen te vaak (digitaal) dossiers en persoonsgegevens met hulpverleners en andere organisaties, zonder dat ouders daarvan op de hoogte zijn gesteld. Naar aanleiding van de enquête zijn Kamervragen gesteld aan staatssecretaris Dekker. Toestemming vereist voor delen leerlinggegevens “Als scholen gegevens willen delen, moeten ze aan ouders toestemming vragen”, zegt privacy-expert Job Vos in de Kennisnet podcast. “Alleen in noodgevallen geldt die regel niet, bijvoorbeeld bij verdenkingen van kindermishandeling. In andere gevallen overtreden scholen strikt genomen de wet.” Vos signaleert dat ouders steeds meer bewust zijn van privacykwesties. Scholen kunnen er volgens hem daarom op rekenen dat ouders vaker en eerder aan de bel zullen trekken over de manier waarop scholen omgaan met persoonsgegevens van hun kinderen. Bijvoorbeeld het delen van persoonsgegevens met leveranciers van digitale leermiddelen en andere systemen. Schoolbesturen verantwoordelijk voor privacy “De PO-Raad en VO-raad hebben samen met Kennisnet initiatieven ontplooid en hulpmiddelen ontwikkeld die scholen helpen om de privacy van leerlingen goed te kunnen beschermen. Maar uiteindelijk zijn schoolbesturen er zelf verantwoordelijk voor dat op hun scholen de juiste afspraken worden gemaakt zodat zorgvuldig wordt omgegaan met privacy”, zegt Vos. Dat betekent volgens de privacy-expert dat er werk aan de winkel is, want in 2018 treedt er nieuwe Europese privacyregelgeving in werking. Die zorgt er enerzijds voor dat leveranciers van leermiddelen aan strengere voorwaarden moeten voldoen. Anderzijds leidt dit ertoe dat scholen fikse boetes kunnen krijgen als ze hun privacyzaken niet op orde hebben. Vos ziet echter ook kansen om de omgang met persoonsgegevens zo in te richten dat scholen zonder problemen met maatwerk aan de slag kunnen, terwijl daarbij vaak nog meer gegevens worden verzameld. Beluister de Kennisnet podcast en ontdek hoe je op jouw school werk kunt maken van privacy. In het onderwerp ‘Privacy’ vind je hulpmiddelen om met dit thema aan de slag te gaan. Abonneer je via iTunes op de podcast en ontvang nieuwe afleveringen automatisch en beluister ze op je telefoon of tablet.

Jonas Bohman är grundare och VD i företaget Mindconnect. Han började sin bana som rymdingenjör och har även arbetat med oljeprospektering där han analyserade havsbottnen matematiskt. När han höll på med detta insåg han att hans algoritmer skulle kunna fungera minst lika bra inom transport-/trafiksegmentet och 2011 grundade han sitt företag som har tagit fram en smart trafikledning för transportföretag, inte helt olik Waze som finns för privatbilister, men specialanpassad för godstransporter.  Vi träffades när han besökte Göteborg och intervjun är inspelad i foajen på Pedagogen mitt i stan (därav den något skakiga ljkudkvaliteten). Länkar: Mindconnect Waze Jonas Bohman på LinkedIn

Premier League Podden no No 01:15:12 full dennis.kjellin76@gmail.com (Fansens podcast)plpodden,Premier,League,Podcast,premierleaguepodden,fotbollspodd,fotboll,fotbollspodcast,stryk

Till Kamratpostens insändarsida har barn och ungdomar länge kunnat vända sig med sina funderingar och frågor. De skriver om allt från kärleksbekymmer till mobbing, och här kan man som vuxen verkligen få en inblick i vad barn tycker och tänker. Varje förälder som någon gång försökt förhöra sig om hur barnens skoldag varit vet ju att svaren ofta inte är särskilt uttömmande. Pedagogen och forskaren Catharina Hällström har gått tillväga på ett annat sätt - hon har helt enkelt lusläst insändarsidan i tidningen Kamratposten. Den amerikanska kulturen är genomsyrad av bilder av stora, starka män - tystlåtna hjältar som utforskar nya okända områden i rymden eller i vilda västern. Men under slutet av 1900-talet så började det dyka upp helt nya män i amerikansk litteratur och film, män som tog sin roll som pappa på allvar och som försökte hitta en ny, modern fadersroll. På så sätt kan man paradoxalt nog säga att de ingår i den amerikanska traditionen av män som utforskar nya, hittills oupptäckta områden. Det säger Helena Wahlström, docent i amerikansk litteratur och lektor i genusvetenskap, som forskar om fadersfigurer och maskulinitet i amerikanskt berättande. Programledare är Urban Björstadius.