Podcasts about socialdemokratiska

Boken heter "Reklam och propaganda under svenskt 1930-tal" och gäst är författaren Elin Gardeström.1930-talet var en intressant tidsperiod när det kommer till reklam och propaganda. Då blev reklam ett nytt modernt fenomen som förknippades med visionära förhoppningar. Det hette att reklamen skulle tjäna samhället och bygga framtiden. Men också lära människor trafikvett och den användes även för att lösa samhällsproblem som trångboddhet. I boken undersöks reklamen som påverkansform och hur den relaterade till andra former av påverkan under 1930-talet. Analysen är fokuserad på tre olika aktörer; den framväxande reklambranschen, Kooperativa förbundet och det Socialdemokratiska partiet.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad stod propaganda respektive reklam för under 1930-talet? Hur och varför förändrades synen på reklamen just under den här tiden? Varför blev Stockholmsutställningen 1930 en påverkansfaktorer för reklamen? Och hur användes reklam av aktörer som Kooperativa förbundet och Socialdemokratiska partiet?Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför slutade inte Socialdemokraterna med att sälja lotter via telemarketing redan vid något av alla andra avslöjanden? Hur påverkar den senaste veckans händelser regeringens planer på att strama åt partipolitiska lotterier? SvD:s politikpodd går igenom S-lotternas framtid. Dessutom: Henrik Torehammar får känslor för Norden.

Under 2023 blåste en strid upp inom Socialdemokraterna i Botkyrka kommun efter att det uppdagats att kriminella gäng hade infiltrerat en fritidsgård i kommunen. Efter de framkomna uppgifterna beslutades att verksamheten skulle läggas ner. Kommunordförande Ebba Östlin och ABF – som drev fritidsgården – hamnade därefter i en maktkamp som nådde ända upp i toppen av det socialdemokratiska partiet, där man tog ställning mot den som vill rensa upp i de kriminella elementen. Exemplet är bara ett av flera som sätter fingret på svårigheten med att ta i itu med organiserad brottslighet där den möter svensk offentlighet. Detta är något som vi samtalar om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Andreas Henriksson, journalist och tidigare socialdemokratisk politiker som har fördjupat sig i systemhotande välfärdsbrottslighet. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠

i Sommarsoffan denna vecka pratar vi om: * Att heta Bebis. * Socialdemokratiska sardinburkar. * Huruvida Stockholms kulturliv blivit en gaggig inavelsprovins? * Sprit kontra vatten. * Om att ligga i frysen i 25 år och vad det gör med en människa. * Sällskapslekar. * Julio Iglesias bravader.* Och så Quiz förstås: ”Tävlingen med det krångliga namnet”. Hela Morgansoffan-podden kommer ut en gång i veckan, och vill du ha tillgång till varje avsnitt, gå in på underproduktion.se/morgansoffan Där kan du enkelt logga in och skaffa en prenumeration. Den kostar 39 kronor i månaden och då får man 4 REKLAMFRIA avsnitt per månad, (inte bara två gratisavsnitt). Gratisavsnitten släpps varannan vecka. Det är enkelt att skaffa prenumerationen, men skulle du ändå undra något, mejla support@underproduktion.se för snabb hjälp. Eller kontakta Morgansoffan på Facebook, Instagram eller morgansoffan@gmail.com Lyssnar du via poddapp kan du lätt lägga in podden i appen och lyssna som du brukar. Eller så kan du lyssna från underproduktion.se/morgansoffan. Morgan Larsson: https://www.instagram.com/den_morgan_larsson/ Petra Revenue: https://petrarevenue.n.nu/ David Urwitz: https://davidurwitz.se/ Morgansoffan på Sociala medier: https://www.instagram.com/morgansoffan/https:// www.facebook.com/morgansoffan Morgansoffan spelas in på Svenska Grammofonstudion i Göteborg och är en del av Underproduktion. Ha det bäst! Stort Tack för att du lyssnar! / Morgan och hela soffgruppen

Socialdemokratiska majoritetsregeringen i Sverige hade strängare abortregler på 60-talet än nutidens (med rätta) hårt kritiserade republikanska kristna högern har i USA idag. Ulf Dohlsten blev "bästis" med Steve Winwood. Pete Gabriel debut efter avhoppet från Genesis mm. @kultpodden instagram

Under den ekonomiska krisen på 90-talet gick vänstern ut på gatorna. Det var stora studentprotester och arbetslöshetsprotester, vårdkamper och miljökamper, gemensamma vallistor och en livaktig facklig opposition. Socialdemokratiska gräsrötter uttryckte allt högre missnöje över partiets högersväng. Elin Gauffin var med och organiserade elevprotesterna och har skrivit en artikelserie om dessa kamper med anledning av att vänstertidningen Offensiv firar femtio år i år. Vad kan vi lära av dessa kamper idag? Varför är vänstern så frånvarande i dagens krisprotester. Finns det en likhet dagens hegemoniskifte och det då nyliberalismen etablerades i Sverige? Läs mer: Rasmus Landström: Massorna strejkar men vänstern verkar ha dött https://www.aftonbladet.se/kultur/a/9zx61w/rasmus-landstrom-om-vanstern-strejkerna-och-inflationen Elin Gauffin: Offensiv 50 år - Elevkampanjen mot rånaren Persson https://www.socialisterna.org/offensiv-50-ar-elevkampanjen-mot-ranaren-persson Elin Gauffin: Offensiv 50 år - Sverige i uppror https://www.socialisterna.org/offensiv-50-ar-sverige-i-uppror/ Mathias Wåg: Öppningen som blev ett avslut https://guldfiske.se/2012/09/29/oppningen-som-blev-ett-avslut/ P3 dokumentär: 90-talskrisen, räntechocken och bankkraschen https://sverigesradio.se/avsnitt/90-talskrisen-rantechocken-och-bankkraschen Frances Tuuloskorpi: Vi behöver inte upprop – vi behöver nedrop! https://tidningenbrand.se/brand/nummer-2-2011-sociala-center-och-sexualpolitik/vi-behover-inte-upprop-vi-behover-nedrop/

Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik? I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig. – Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon. Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd. – Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen. – Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ. Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar. Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val. Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Katarina HelmersonTekniker: Hanna MelanderProducent: Margareta Svensson

Denice Westerberg, känd profil på mediekanalen Riks, gästar Dialogiskt och ger sin syn på den såkallade ”Moderna feminismen”.Enligt Denice så är den Socialdemokratiska och före detta styrande regeringen ”världens första feministiska regering”, skyldig till att det har blivit sämre för kvinnor i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nämndemannafrågan har diskuterats flitigt sedan det kommit fram att Socialdemokratiska partiföreträde hållit "coachande" samtal med nämndemännen i snippa-målet. En tidigare menedsdömd man har frikänts sedan hovrätten bedömt att han befunnit sig i en nödsituation när han ljög i domstolen. Och så har Göteborgs tingsrätt frikänt en man som stått åtalad för krigsförbrytelse i Afghanistan 2015. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Både Göran Persson och Stefan Löfven är emot Natomedlemskap – men kommer deras efterträdare lyssna? Och ska Moderaterna helt sluta hoppas på Centerpartiet? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld har det senaste i svensk politik.

Den Socialdemokratiska hunden VAR snäll, en gång i tiden. Men på ålderns höst så har hunden blivit en byracka som lider av kognitivt dysfunktionssyndrom och rabies. Nu ligger byrackan på sin dödsbädd - Men folk VÄGRAR att släppa taget om den. Folk VÄGRAR att få in i huvudet att den där hunden ALDRIG kommer att bli sitt gamla jag igen. Häng med i det här programmet så får ni bland annat höra ett exempel på en man som "VILL gå med i Socialdemokraterna," TROTS att han tvekar så fruktansvärt mycket på om dom verkligen ÄR pålitliga, eller inte. Han VET egentligen hur otroligt opålitliga dom är - MEN, han bara MÅSTE fortsätta med sina desperata återlivningsförsök av den förbaskade byrackan. Missa inte det här!NU BRINNER DET I KNUTARNA. DEADLINE FÖR MÅLET PÅ 4000 KRONOR I DONATIONER, ÄR DEN 31 JANUARI. DIN HJÄLP ÄR OVÄRDERLIG!Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(22 Januari 2022)GÄSTERNA I PROGRAMMET DISKUTERAR:* Vågar inte döpa sin son till Tor. Tycker att namnet klingar: "White Trash/Lågutbildad/Sverigedemokrat."* Ingen dödshjälp för den Socialdemokratiska byrackan.* Kan en prostituerad mamma, ses som vilken mamma som helst?* Hon mår dåligt över sina dagar som ett sexuellt vilddjur.* Den barnlöse mannen och kvinnan med ett halvt Netboll-lag ungar.* Kvinnan med den stora rumpan på morgonfikat.* Vården: "Ger utlopp för sitt hat mot invandrare" (!?)MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Tomas Wiklund, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:STOPPAD VID VÄNNENS DÖRR - VISA VACCINPASSET!https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/stoppad-vid-vaennens-doerr-visa-vaccinpaAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 29 JANUARI 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEFUNERAL MIST - Deiformhttps://www.youtube.com/watch?v=J-i_BSQg3xcJOHANAnd the Band Played Onhttps://www.imdb.com/title/tt0106273/?fbclid=IwAR0ui2g2ZUry8RAJBApX6eXoGTj50kuRsSjujEGgP3-2z1hsAoIP0qiZgcMELISABETHThe Gamehttps://www.imdb.com/title/tt0119174/TOMASSOULFLY - Prophecyhttps://www.youtube.com/watch?v=0Sl5-Cl6LOo

För tredje gången i år är det val i Bulgarien. Den 14 november väljer man både president och parlament och efter ett år av stök ser det ut som att det kanske till slut kan bli en regering utan varken det stora högerpartiet GERB eller det Socialdemokratiska partiet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Brief:  * Rapport från arbetsstämman * Hur vinner vi Socialdemokratiska väljare * Österåker sänker skatten igen! * Oroande statistik från skolverket

Snart är Magdalena Andersson Socialdemokraternas nya partiordförande. Vägen dit började på Handelshögskolan – eller kanske snarare i elitskolans klubb för studenter med sossesympatier. På en kvart får du veta hur borgerlighetens högborg Handelshögskolan i Stockholm blev plantskola för den Socialdemokratiska eliten och varför Magdalena Andersson fortsätter att besöka Klubben. Med SvD Näringslivs Mattias Magnusson.

Klippt audio från den Patreon-exklusiva streamen 25/9. Andra delen finns här:Johanna Bladhs och Amanda Leklands podd:https://www.instagram.com/tjejpodden/https://twitter.com/tjejpoddenhttps://tjejpodden.blogg.se/https://www.instagram.com/tjej_podden/Skattebetalarnas förening:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RR5ozO/bengtzboe-m-lamnar-uppdrag-efter-aftonbladets-granskninghttps://skattebetalarna.se/om-oss/https://skattebetalarna.se/sloseriombudsmannen-old/sloseriombudsmannen-genom-aren/https://poddtoppen.se/podcast/1372019059/god-tonhttps://www.svt.se/nyheter/inrikes/bengtzboe-m-lamnar-uppdragSåssarna återgår till sina naziströtter:https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1OjJyX/s-gar-fram-med-hardare-rattspolitik-har-funnits-en-angslighetMer om varför Myra kan dra åt helvete:https://www.facebook.com/groups/621926561576206/permalink/1284873538614835Klippt av Magnus Esser BengtssonLyssna på vår dotterpodcast Jökungen:https://www.youtube.com/channel/UC1-xHL29owZJAK4i6D38m2ghttps://www.patreon.com/jokungenhttps://www.instagram.com/jokungen.podcast/Lek med oss på Discord: https://discord.io/haveristernaLek med oss på Facebook: https://www.facebook.com/groups/621926561576206/Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/haveristernaBetala oss via Patreon: https://www.patreon.com/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/Grafik och merch av Christoffer Svanströmer:https://www.instagram.com/csvanstromer/https://shop.spreadshirt.se/haveristernastore/https://www.patreon.com/csvanstromerhttps://www.facebook.com/ChristofferSvanstromer/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stefan Löfven har klivit av rodret som ledare för det Socialdemokratiska partiet. Mycket tuffa budgetförhandlingarna väntar, och där behöver Socialdemokraterna stöd av både Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ett uppdrag som nästan verkar omöjligt. För Centerpartiet verkar vara mer eller mindre allergiska mot Vänsterpartiet. Så Vänsterpartiet har i stället valt att ställa vidlyfta höga krav på regeringen via Sveriges största morgontidning. Utmaningarna slutar inte där. Miljöpartiet har hamnat i luven på Centerpartiet i frågor som gäller skog och strandskydd. Dessutom är partiets språkrör KU-anmäld.    Så, hur kommer det egentligen gå för regeringen, kommer samarbetet att kunna hänga ihop?    HÖR AV DIG TILL OSS  Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren  Facebook: Andra kammaren | Facebook  Youtube :https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g  Webbsida: Andra kammaren (podbean.com)  Mejl: Andrakammarenpodcast@gmail.com 

Dan, Björn och Magnus samlas vid tingsplatsen för att diskutera propaganda i populärkulturen, den socialdemokratiska skapelsemyten samt barn och uppfostran. Inlägget Den socialdemokratiska skapelsemyten (Fredagstinget #32) dök först upp på Radio Svegot.

Ny pandemilag och SCB-julafton för statistiskt överintresserade. Högern drar in miljoner – debatten går åt vänster. Maggie, Viktor och Torbjörn har mycket att prata om.

Möt denna gång den ständigt kontroversiella Socialdemokratiska politikern Jan Emanuel Johansson. Han har fått flertalet utmärkelser, bland annat som ”årets superföretagare” av tidningen Veckans Affärer fem år i rad och vann även dokusåpan Expedition: Robinson år 2001.Vi får ta del av hans resa från struliga ungdomsåren i Gottsunda till riksdagen och lyxvillan i Norrtälje. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

John Hassler är professor i ekonomi, sitter i nobelkommittén för ekonomipriset och har varit ordförande för finanspolitiska rådet.John har också varit lärare för många framstående ekonomer. Inte minst för både Moderata och Socialdemokratiska finansministrarna Anders borg och Magdalena Andersson. Intressant nog har han också, under sin tid som ordförande på Finanspolitiska rådet, varit den som kontrollerat deras budgetar. Något som har satt sina spår i relationen med den ena.John gästar Taimaz i LoungePodden för att prata om hela ekonomiska läget. Hur vi har hamnat i krisen, hur långvarig blir den och hur återhämtar vi oss? Han ger sin bild om allt ifrån räntorna, börsläget, bostadspriser, lågkonjuktur, depressioner, värdet på mänskligt liv, arbetslösheten och hur vi har kommit fram till det ekonomiska systemet som vi har idag. Och varför det är så skört eller stabilt, beroende på vilket synsätt man har.Professor John Hassler förtydligar hela ekonomikrisen som ett facit i slutet på matteboken. Enkelt, tydligt, optimistiskt och skattefritt. Ett riktigt pedagogiskt och härligt samtal!   Ge LoungePodden gärna fem stjärnor och en recension i podcaster appen om du gillar det vi gör ❤️

I Bamses värld, så är Skalman helt otrolig på att komma på nya uppfinningar. I verkligheten, så är det Socialdemokratiska avgiftspartiet världsmästare på att uppfinna nya skatter och avgifter för att förstöra för vanligt, hederligt folk. Nu har avgiftspartiet verkligen siktat in sig på det barskrapade folkets nöjen också - Lyssna på det här programmet!MINDRE ÄN EN VECKA KVAR TILL MÅNADENS MÅL PÅ 3500 KR I DONATIONER - HJÄLP GÄRNA TILL:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDAGENS ÄMNEN:* Får det stora konsekvenser att lyssna på häktets intagna?* Klimataktivisterna missar sitt slag mot den äldre generationen.* Finns det åldersdiskriminering i Sverige?* Samernas splittrande seger.* Lögndetektor mot terrorism.* SVT attackeras nu från alla håll.* Vilka tre länder borde vi ha inreseförbud från?VÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/doeende-eller-deprimerad-arbete-ger-frih_1NÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 1 FEBRUARIVECKANS TIPSLELLEMagoth - Beneath All Venom and Voidhttps://www.youtube.com/watch?v=6XzSt6MP7IYELISABETHAnd Then We Dancedhttps://www.imdb.com/title/tt8963708/TOMASLimp Bizkit - Behind Blue Eyeshttps://www.youtube.com/watch?v=8IEQpfA528MLENNARTSwebbtv Nyheter 24 januari 2020 om sjukvården, åldringsrån mmhttps://www.youtube.com/watch?v=HUi5cgqBBy0&feature=youtu.be

En radiobrevväxling om kelgrisar, politisk nostalgi och att skriva "Mamma" med stort M. Bakom pennor och tangenter: Annika Lantz och Moa Berglöf, ledarskribent på Sydsvenskan.

När man begår ett misstag så är ju den normala reaktionen att stå för sitt misstag, och be om ursäkt. Vill man ljuga, så ser man för fasen till att komma med en bra liten vit lögn. Men om man är en Socialdemokratisk kvinna, så blir reaktionen utan att tveka att dra fram sitt kön som försvar - som sköld. Den högt uppsatta Socialdemokratiska kvinnan gräver partiets grav ännu djupare - Lyssna på det här programmet! DECEMBER ÄR HÄR, OCH PODDEN BEHÖVER DIN HJÄLP - 3500 KR INNAN MÅNADENS SLUT:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDU HÖR OSS PRATA OM DETTA:* Invandrarna valde inte den svenska vägen i Angered.* Feminister hänger ut minderårig grabb.* Med könet som sköld.* Städerna sjunker - bokstavligt talat.* Tecken på förändring nu när SD-hataren petas?* Rosa vampyrer jagar barn till sitt förbund.VÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Felicia Eriksson, Roger Sahlström, Lennart Matikainen & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/saa-beskattas-din-familj-ihjael-2020NÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 7 DECEMBERVECKANS TIPSLELLEMyrkgrav-Oppbrennerbønn https://www.youtube.com/watch?v=kQpUpm-IqoIFELICIAI'm With Stupidhttps://www.youtube.com/watch?v=CQqAfURyjvAROGERSå blir 2024 om SD vinner valethttps://www.aftonbladet.se/ledare/a/vQdVyp/sa-blir-2024-om-sd-vinner-valetLENNARTGreatest Events of WWII in Colourhttps://www.imdb.com/title/tt9103946/JOHANThe Irishmanhttps://www.imdb.com/title/tt1302006/

Vi firar 100 program - Men glädjen blir inte långvarig med tanke på att vi lever i den Socialdemokratiska skärselden året runt. Vi börjar med att hålla minnet vid liv av 60-åringen som mötte gänget i Göteborg, och miste mycket av sitt minne. Vi undrar varför vissa invandrare alltid anser att allt ont är på grund av någon annan - man bär aldrig själv någon skuld. Vi börjar undra om den nya kursplanen kommer innebära ännu mer propaganda. Sen får vi reda på att det kanske inte alls är speciellt säkert att gå till Apoteket längre. Efter det så är det hög tid att prata om "Flyktingbarn" VS "Apatiska barn". Nu har en man satt tänderna i pannan på en annan man under lägenhetsvisningen - hur ser det ut på bostadsmarknaden egentligen? Vi reagerar på att Länsstyrelsen pratar om att kulturhistoria byggs bort. Avslutar gör vi med ett gigantiskt berg av dagens klimatångest som har kommit ut i nyheterna. Missa inte det här!MÅLET FÖR OKTOBER I DONATIONER ÄR: 4000 KRSwish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Tomas Wiklund, Esco D'Aguiar & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/storken-flyger-saellan-med-lintottar-tilNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 5 OKTOBERVECKANS TIPSLELLE (Tips till Julen)https://www.dailymotion.com/video/x3iw2s3ESCOMyter och Mysterierhttp://www.myterochmysterier.seTOMASHerr Mannelig- Haggard Cover- By Ranthielhttps://www.youtube.com/watch?v=8xH-yRdm7Ls&fbclid=IwAR0l9X3TkwdAn-p6fi67_6FbtnDtKCqf8EjX7wZUMWD0AMQNguL6p5mD0aUELISABETHDire Straits - Walk Of Lifehttps://www.youtube.com/watch?v=kd9TlGDZGkI

Dyk in i det här programmet och förundras över att Fredrik Reinfeldt klättrar i berg och mumlar floskler samtidigt som det vi alla älskar är på väg att falla ner till en säker död. Hör hur SVT nu försöker vinkla frågan om illegala invandrare, och ställ dig själv frågan om det är dags nu för rena rama polisstaten i förorten. Hör om flickan som inte vill vara svensk längre, och spekulera mer på djupet om varför storken inte längre kommer till Sverige med så många lintottar. Är det verkligen så lätt att döma kvinnan som mördade sin man, och hör om bråken i det ruttna Socialdemokratiska bygget - Lyssna på det här programmet!STÖRRE BEHOV ÄN VANLIGT AV STÖD FRÅN DIG SOM LYSSNAR. SEPTEMBERS MÅL ÄR: 5000 KR.Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Johan Widén, Lennart Matikainen & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/du-tvingas-betala-foer-vaar-tids-stoerstNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 28 SEPTEMBER (VERKLIGHETSCHECKEN FIRAR 100 PROGRAM!)VECKANS TIPSLELLEMESHUGGAH - Clockworkshttps://www.youtube.com/watch?v=axGn6qeJHcMTOMASSABATON - En Livstid I Krighttps://www.youtube.com/watch?v=y8jki4i4raQ&fbclid=IwAR3WOpf6LB1JJyMf5hYtwIWPh5PE0emziXN85q3UrxeOUxNHvvfDk9InbmwJOHANMassdemonstration Sergels Torg (Svar på tal)https://poddtoppen.se/podcast/1451633898/johan-widn-svar-pa-tal/29-massdemonstration-sergels-torg-209-2019LENNARTVi ska Ringa och Skriva Brev till IS-Terroristerna. Stockholms Stadhttps://www.youtube.com/watch?v=WfieZhcuFs8&feature=youtu.be

Mycket kan du förhindra, men inte tidens gång. Dagen då dina barn leder dig mot entrén till det Socialdemokratiska Sveriges miserabla ålderdomshem närmar sig. Men vad sker redan idag inom ålderdomshemmets väggar? Hur kommer det vara när det väl är din tur? Vad kommer du att säga till dina barn när dom försöker dra dig över tröskeln? Lyssna på det här programmet!MÅL FÖR AUGUSTI: 2500 KRSwish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD: https://discord.gg/9skcuBdDAGENS ÄMNEN:* Sommarlovsmorgon har blivit förortsmorgon.* Personal åt magra pensionärers mat.* Skulle det Socialdemokratiska eländet till diakon hjälpa dig?* Döden var nära förra veckan.* SVT förhindrar dig från att hjälpa polisen.* Kan det mjäkiga tiggeritillståndet användas till något bra?* Kommer flickor att aborteras på löpande band?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Felicia Eriksson & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/tiggartinget-och-rommyndighetenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 10 AUGUSTIVECKANS TIPSLELLESVAR PÅ TAL https://johanwiden.podbean.com/e/22-varfor-du-ska-swisha-en-gava-till-mig-och-andra/FELICIAWhy We Are Afraid, A 1400 Year Secret, by Dr Bill Warnerhttps://www.youtube.com/watch?v=-wugWj42pLIELISABETHElton John - Circle of Lifehttps://www.youtube.com/watch?v=IwH9YvhPN7cLENNARTEN SÅNG TILL SVERIGE - DU GAMLA DU FRIAhttps://www.youtube.com/watch?v=WQFlu4L_iAU&feature=youtu.be

EU-valet är över och nu börjar en ny mandatperiod med ett mycket mer splittrat Europaparlament där båda de stora partigrupperna, däribland den Socialdemokratiska, backat stort. Socialdemokraterna i Sverige kallade EU-valet ett ödesval och en folkomröstning om högerextremismen och populismen. Ändå gjorde partiet sitt sämsta val någonsin. Vilka slutsatser drar de nu? Och vilka konsekvenser får valresultatet? Hör EU-minister Hans Dahlgren (S) i Ekots lördagsintervju. Analys: Susanne Palme, Ekots Eu-kommentator. Sedan om skandalen som skakade om Sölvesborg i veckan. Hör Emilie Pilthammar (M) om hur hon ser på händelserna som fick henne att lämna politiken och sitt parti efter 20 år. Hör också kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon (SD) och Paul Andersson (M) och framtiden för deras samarbete. Vi pratar också om Liberalernas kommande partiledarstrid. Tre kandidater har anmält sitt intressen - vad händer nu? Ekots politikreporter Katarina Helmersson berättar. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Ekots lördagsintervju lordagsintervjun@sverigesradio.se

Med buller och bång har den socialdemokratiska föreningen Reformisterna lanserat både sig själva och sitt politiska program som frälsningen från den Socialdemokratiska vänstern. Så vad vill dom? Vad innebär deras förslag och hur känns den? Med varken bång eller buller tröskar Mitt i Politiken rakt igenom deras politiska program med ett nytt stall av amatörpolitiska experter direktimporterade från Sweddit!

Victoria Rixer och Kristian Borg träffar Lotta Ilona Häyrynen, chefredaktör för Socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU:s digitala medieplattform för unga. Min mormor var från Karelen. Där hon kom ifrån giftes männen in i gården, inte tvärtom. Så det var en annan sorts maktbas till att börja med. Lotta Ilona Häyrynen föddes i Björneborg och flyttade som sexåring till Sverige. Insikten om hennes sverigefinska identitet och det politiska uppvaknandet kom för ett knappt decennium sedan och är delvis kopplat till varandra. Sannfinländarna hade kommit upp på tapeten i Finland och frågor som finskhet och finlandssvenskhet blev plötsligt politiserade på ett annat sätt. Det fick mig att börja reflektera över min egen identitet. Programledare: Victoria Rixer och Kristian Borg Producent: Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se

Rakt upp och ner det som titeln anspelar på. Oavsett vad man tycker om deras politik så måste man ändå medge att genom att ha regerat i Sverige ca 80 av de senaste 100 åren, så har deras partiledare haft någon form av prägel på den svenske mannen och hans garderob. Eller? Om någon av dem, vem i så fall? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

E3S2 -E3E2 - Sollefteå, Hamnen, Budgeten, Socialdemokratiska partiets utmaningar och Hampe Faustman by Arbete och Politik

I april håller Socialdemokraterna partikongress i Göteborg. Partistyrelsens fokus på trygghetsfrågor och medborgarnas plikt har mötts av en del höjda ögonbryn. "Alla som kan ska jobba" och "hårdare tag mot brottsligheten" är rubriker för tankarna till huvudmotståndaren Moderaternas retorik. Hur mycket vänsterpolitik driver det Socialdemokratiska partiet i regeringsställning? Och hur mycket stryk tar partiets ideologi av att sitta i en regering som saknar möjlighet att driva igenom stora delar av sin egen politik? I reportaget frågar vi om det är politikers sätt att använda statistik som skapat faktaresistensen. Programledare: Jörgen Huitfeldt Producent: Erik Hedtjärn

Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts Kajsa Boglind frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic, och Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med Margot Wallström. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?Sist i programmet hör vi Najla Mohamed Namin från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Går det att kontrollera fram kvalitet i skolan eller kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Det tredje och sista programmet i Kalibers och UR Skolministeriets serie om Skolinspektionen handlar om vad de som granskar skolinspektion anser. Och vad vill politikerna med Skolinspektionen i framtiden? – En av de allra mest misslyckade reformerna i svensk skolpolitik, och då är ändå konkurrensen hård, det är Göran Perssons kommunalisering av skolan. Göran Persson menade att om man kommunaliserar skolan så kommer resultaten att höjas och läraryrket att stärkas. I själva verket så vet alla idag att det har blivit precis tvärtom, säger skolminister Jan Björklund. – Vilda västern var ju en spännande tid. De svaga hade svårt. De starka segrade . Därför kan man konstatera att Vilda västern kan vara ett utmärkt stoff till ungdomsromaner. Men det är en usel modell för svensk skola, säger Stefan Löfven. Om exakt en vecka är det riksdagsval och redan tidigt i valrörelsen stod det klart att skolan skulle bli en av valets viktigaste frågor. Så det var väntat att både Jan Björklund och Stefan Löfven valde att lyfta fram skolfrågan i sina sommartal i år.  Löfven pratar om vinstjakt i skolan medan Björklund pekar på kommuner som inte tar sitt ansvar som skolhuvudmän,  det vill säga kommuner och privata aktörer. Det kan verka som att Jan Björklund och Stefan Löfven pratar om olika saker, men båda pekar på problem som är följder av att Sverige, under de senaste decennierna, fått ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. Samtidigt har den statliga styrningen av skolan ökat med hjälp av mer inspektion och kontroll. Och 2008 bildades en ny myndighet – Statens skolinspektion. I tredje och sista delen av Kaliber och skolministeriets granskande serie om Skolinspektionen ställer vi frågan om det går att kontrollera fram kvalitet i skolan. Kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Vad säger de som jobbar inom skolan och blir granskande?  Och vad har politikerna har att säga om skolinspektionens roll i framtiden. Men först en tillbakablick: – Och allt det där har de lärt sig och vi kommer inte att ha lärt oss någonting om musik.  Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger eleven Nora.   I två program har vi granskat hur bra Skolinspektionens kontroller fungerar. I det första programmet träffade vi Nora som gick i nian på en nystartad friskola. Skolan hade många brister trots att den hade blivit kontrollerad och godkänd av skolinspektionen. Det saknades lärare, lokaler och utrustning. Och undervisningen i ämnen som franska och musik var svajig och problemkantad. Så Noras sista år på högstadiet präglades av stor oro inför framtiden. – Om jag ska vara ärlig så ångrar jag lite grann att jag började här. Den är inte riktigt klar, säger Nora. Vi har berättat att inspektörer på Skolinspektionen själva tycker att kraven som ställs för att få starta en ny skola idag är otillräckliga. Och Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler säger att dagens system är utformat så att man måste tillåta en uppstartsfas för nya friskolor. I det andra programmet handlade det om vad för slags brister i en skola man egentligen kan upptäcka under en inspektion. Lärare från en skola som blivit granskad berättade om hur de tvingas lägga viktigt elevarbete åt sidan för att få dokument och nya handlingsplaner i ordning. Skolan får efter en tid tummen upp av Skolinspektionen – medan lärarna som vi pratat med menade att grundproblemen på skolan fanns ju kvar och att det som var formulerat på papper inte var något annat än luftslott. – Det är en väldigt speciell situation att sitta på en intervju med Skolinspektionen eftersom hela skolans framtid ligger i händerna på Skolinspektionen, sa läraren Annika. Flera av dom som jobbar med att utföra inspektioner på skolor tycker inte själva att dom kommer åt alla brister. – Jag kanske vet att kvaliteten på en skola är dålig. Men så skickar de in någon pappersprodukt som ser bra ut. Ja, då kan inte jag göra så mycket mer för vi har inte varit där tillräckligt och samlat in tillräckligt många uppgifter, så det skulle inte hålla juridiskt, säger en inspektör till Kaliber. Att bara granska papper ger en missvisande bild Skolinspektion som fenomen är egentligen inget nytt, men hur skolan har granskats och vilken betydelse kontrollen har haft har varierat mycket över tid ända sen mitten på 1800-talet då den första skolinspektionen sjösattes. Den Skolinspektion vi har idag, bildades för sex år sen och har som uppgift att kontrollera och granska skolorna så att de håller måttet. Men också verka för att förbättra kunskapsresultaten. Det har gjorts satsningar, reformer, undersökningar och kontroller. Och just det här med att kontrollera skolan har blivit allt viktigare. --Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav oavsett vem som driver den eller vilken inriktning den har. Regeringen har därför föreslagit skarpare och tätare kvalitetsgranskningar av varje skola och föreslagit att 150 miljoner kronor per år i utökade resurser till Statens skolinspektion ska anslås för detta, sa Jan Björklund i Riksdagen 2008, strax efter att skolinspektionen hade bildats.  Men är kontroll och inspektion ett bra sätt att höja kvaliteten på skolan? Det finns de som har undersökt saken. – Nu är kaffeapparaten borta! Vi håller på och bygger om, nämligen. – Ja. – Så det är därför det liksom är… I en korridor på Riksrevisionen är Sophie Casson Lindbäck på jakt efter en kaffekokare. – Var är kaffet? Där! Efter en stunds letande går vi in på hennes rum med varsin blå kopp rykande kaffe. Sophie Casson Lindbäck är revisionsdirektör på Riksrevisionen, den myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter. Förra året var hon ansvarig för en rapport om just Skolinspektionen. Och i rapporten riktar riksrevisionen kritik mot Skolinspektionens tillsyn. – Det viktigaste för oss var att visa, empiriskt som vi kallar det, genom intervjuer och statistik och enkäter, att Skolinspektionen i tillsynen oftast inte bedömer undervisningen, det som är viktigast i skolan, säger Sophie Cassun Lindbäck. – Varför har det blivit så? – Det är väldigt svårt att bedöma undervisningen, det visar vi också. Men vi tycker att det är viktigt att berätta. För det finns ofta föreställningar om att, har Skolinspektionen varit och tillsynat en skola då är den ju avcheckad och godkänd. Och har man fått brist i det som skolinspektionen kallar undervisning och lärande, då tror man ju att de har bedömt undervisningen. Men det har man alltså oftast inte och det är jätteviktigt att riksdagsledamöterna vet om det här. Sen kan det ju vara så att dokumenten hänger ihop med det som Skolinspektionen kallar processer. Om dokumenten inte är i ordning det kan ju vara symptom på att man inte har koll på sin verksamhet. Absolut kan det vara så, men det ger ju inte hela bilden, säger Lindbäck Man granskar papper men skapar förväntningar om att själva undervisningen är godkänd, fast man inte har tittat på den. Det menar Sophie Casson Lindbäck. Att bedriva granskning är också kostsamt, säger hon, och det måste vara rättssäkert. Och då är det enklare att bedöma om ett dokument är i sin ordning än att dra slutsatser av vad en enskild inspektör uppfattar om en skola under ett besök. Riksrevisionen kom i sin rapport om Skolinspektionen fram till att det sätt som man granskar skolan på idag är tveksamt med tanke på att en så komplex verksamhet som skolan där själva kärnan, det vill säga undervisningen, inte låter sig pressas ner i en färdig form så lätt. Och det är det som är granskningssamhällets baksida, eller om man så vill, Skolinspektionens omöjliga uppdrag, menar Sophie Casson Lindbäck. – Man har mycket högre förväntningar på skolinspektionen än vad skolinspektion i praktiken kan leverera. Och när jag säger man så handlar det om alla från riksdagsledamöter till den enskilde föräldern eller eleven som ska välja skola. Där är forskningen tydlig att det här granskningssamhället, där riksrevisionen är en del, vi får ju också vara självkritiska, vi bidrar ju alla till att det blir väldigt mycket granskning, kritik, kontroll, och då gäller det väl att kunna vara kritisk - apropå glappet mellan förväntan och verklighet. Kan kritik och kontroll säkerställa att det blir bra kvalitet i den faktiska verksamheten? Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen inte kan säkerställa kvaliteten i skolan eftersom de inte tittar tillräckligt mycket på undervisningen, som trots allt är skolans kärna. Inspektörerna vill ha mer fokus på att granska undervisningen Kaliber och Skolministeriet har ställt ett antal frågor till alla som jobbar på Skolinspektionen och som gör själva inspektionerna ute på skolorna. Och på frågan hur de tycker att Skolinspektionen skulle kunna utveckla sitt arbete för att bidra till kvalitet och likvärdighet i skolan, så är just mer fokus på undervisningens kvalitet en återkommande tanke. Så här säger några av inspektörerna. ”Det behövs mer fokus på undervisningens kvalitet. Tydligare stöttning till skolorna efter tillsynen, kanske någon enhet eller avdelning från Skolverket som går in och stöttar rektorerna efter att en tillsyn genomförts” ”Det är viktigt att de formella delarna fungerar för det är en rättssäkerhet för enskilda elever. Men det vi inte gör är att titta på elever som en grupp, om en viss skola ger bra undervisning till sina elever. Vi har ju i uppdrag att hjälpa skolorna att utvecklas och det kanske viktigaste att utveckla är ju undervisningen för det är ju där saker och ting händer, det är ju där elever lär sig. Men den delen har vi lämnat åt sidan för den juridiska delen. Så där skjuter vi bredvid målet.” I våras tittade några forskare med inriktning på pedagogik och statsvetenskap på hur det fungerar att styra skolan med hjälp av inspektion. Sara Carlbaum är statsvetare och jobbar på Umeå universitet. Och också hon ser risker med en skenande kontrollapparat. – Vi skapar en ökad misstro på att skolsystemet inte fungerar, att vi inte har någon tilltro till lärare, vi har ingen tilltro till rektorer, vi har ingen tilltro till huvudmännen, utan vi behöver den här ökade kontrollen. Och det finns då en förväntan på att när det finns en kontroll då ska det inte finnas några ickefungerande skolor eller skolor med bristande kvalitet eller eventuella oseriösa aktörer, utan då ska de här systemen jämt upptäcka det. Och det ser jag som att det här skapar ju en väldigt extrem kontroll, ett kontrollbehov som till slut kanske inte egentligen fyller någon större funktion, säger Sara Carlbaum. – Vad kan det få för konsekvenser för eleverna med ett sådant system? – Alltså det har ju funnits en väldigt stor tilltro, och det finns det fortfarande, till Skolinspektionen till exempel, som ett system för att se till barnens rättigheter eller till elevernas rättigheter. Och en risk med ett utökat kontrollsystem det är att man egentligen bara, från huvudmännens sida, blir mer fokuserad på: vad är det Skolinspektionen kräver? Än vad barnen, allas barns bästa egentligen kanske är, säger Carlbaum. Sara Carlbaum menar att man måste fråga sig om ökad kontroll är lösningen på skolans alla problem och vill höja ett varningens finger för att låta Skolinspektionen växa sig större genom att få mer resurser, större muskler och fler sanktionsmöjligheter innan man ens tar reda på om det verkligen leder till en bättre skola. – Jag menar att vi kan inte kontrollera i all evighet, eller i en väldigt stor utsträckning, utan frågan är ju vart den här balansen ligger, alltså hur mycket kan vi kontrollera innan det blir på något sätt kontraproduktivt. Alltså det man borde diskutera det är väl vad utbildning bör vara till för. Är det till för enbart den enskilda individen att nå vissa mål? Är det till för samhället i stort? Alltså vad utbildning är till för i stort är väl sådant som man bör diskutera. Och att man också kan diskutera: vad gör den här kontrollen? Vad ska vi ha den till? Vad bidrar den med? Och vad är eventuella negativa konsekvenser av kontrollen? Säger Sara Carlbaum Både Riksrevisionen och forskare som vi har pratat med, alltså de som granskat granskaren, pekar på att man faktiskt inte vet om granskningen verkligen har den effekt som det var tänkt, att den leder till bättre kvalitet, likvärdighet och ökade kunskapsresultat. Men vad säger då de som är ute i verkligheten, de som jobbar i skolan? Jo, en del varnar för att felfinnandet riskerar att leda fel.    Lärarfack, skolledare och friskolor inte nöjda med Skolinspektionen  I ett mötesrum högst upp i ett stort kontorskomplex, med utsikt över den kaotiska Stockholmstrafiken sitter representanter för de viktigaste aktörerna i den svenska skolan. Det är bland annat Sveriges kommuner och landsting, de två lärarfacken, friskoleorganisationer och Sveriges elevråd. Och framme vid podiet står Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Anledningen till att alla kommit hit är att Ann-Marie Begler ska presentera de kommande förändringarna i inspektionens arbete. Det gäller framförallt den regelbundna tillsynen på skolor. De viktigaste förändringarna är att man kommer att fokusera på de svaga skolorna. Och tanken är också att inspektörerna inte längre ska besöka alla kommunala skolor, men däremot alla fristående. – Vi vill att ni överväger, eller i alla fall funderar på vilket sätt man kan återinföra skolinspektörer, säger en av deltagarna. En av de som sitter och lyssnar och antecknar är Matz Nilsson, han är förbundsordförande för Skolledarna. Och han är kritisk. Inte till myndigheten utan till det uppdrag de har fått. – Felfinneriet tror vi inte är lösningen, utan det gäller också att lyfta dem och stödja dem i sitt utvecklingsarbete, säger Nilsson Matz Nilsson tycker att man istället, med stöd i vetenskap och forskning, borde fokusera på att stötta skolor och huvudmän. Och han tror inte att den nya tillsynsmodellen som just har presenterats kommer att förändra saker i grunden. Vi har inte råd att fortsätta på samma sätt, menar han: – Vi har nu… vi går in på det sjunde året på denna inspektionen. Vi ser att svenskt skolresultat fortfarande faller. Vi kan inte vänta sex år till och upptäcka samma sak därför vi tror från Sveriges skolledarförbund, ska vi få en snabbare resultatutveckling då måste skolornas personal involveras i  att inte bara bli granskade utifrån sina brister. Nilsson är inte den enda på seminariet som är kritisk. Så här säger Pontus Bäckström, från Lärarnas riksförbund: – Det är lite det som också syns i det här seminariet: alltså, om man tittar mycket på dokumentationen och tittar –har det upprättats ett åtgärdsprogram som skollagen säger att det ska göras? Ja det har det gjort. Ja, men sedan kommer följdfrågan: har det sedan inneburit att man har fått det stöd man ska få? Då ser vi att nej det är inte alltid man får det. Och där är ju en brist i dagsläget som tillsynen i någon mån kan ge. Och det skulle kunna behöva förbättras. – Vi delar bedömningen att det blir för mycket fokus på dokumentationen. När man inte möts mellan erfaren lärare och en annan lärare så kommer man ju inte kunna mötas i det pedagogiska samtalet, och det är just det det får till fokus, då fokuserar man mer på dokumenten och mindre egentligen på undervisningen, på mötet mellan lärare och elever, och det är där allting händer, säger Andreas Mörck, lärarnas riksförbund. Ytterligare en deltagare på seminariet är Birgitta Ljung och hon är där som de idéburna friskolornas röst. Hon delar inte Beglers entusiasm inför vare sig de kommande förändringarna eller för skolinspektionens uppdrag, som det ser ut idag. – Det är fortfarande bara inriktning på att söka fel och ingenting för att lyfta det positiva, och det tror väl vi i min organisation att ska man lyfta skolan så är det frågan om att försöka hitta det som är bra. Det är ju ingenting som märks och syns i debatten särskilt mycket, det är ju de här inspektionerna som får genomslag, där det är snarare så tror jag att man sänker skolor. Skolverksamheten i Sverige den liksom blir nedpressad i sko… jäms med fotknölarna. Det är så lärare och skolor upplever det, säger Birgitta Ljung. De som blir granskade av skolinspektionen är alltså är kritiska till fixeringen vid dokumentation och bristen på helhetssyn kring det skolorna gör. De är inte emot skolinspektion i sig, tvärtom. De tycker att tillsyn behövs. Men många efterlyser att man jobbar tillsammans för att hjälpa skolorna att bli bättre istället för att racka ner på dem. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler tycker inte att kritiken mot att man sysslar med papperskontroll är riktigt rättvis. Hon menar att man kan inte kan skilja på dokumentation och verklighet på det sättet. – Om man tittar på de beslut vi har: det handlar ju ytterst om undervisningen. Om elever inte får särskilt stöd, det handlar ju faktiskt om elevernas undervisning. Om rektor inte klarar fullt ut av sitt uppdrag med att till exempel utvärdera sin verksamhet, förändra sin verksamhet och utveckla den utifrån de utvärderingar man gör, och utifrån den information man har, då handlar ju det om kvaliteten i verksamheten. Tittar man på våran tillsynsmodell så är det mycket mindre dokument vi granskar idag än vad man har gjort tidigare och det tycker jag är väldigt positivt. Vi kommer också nu, när vi kommer att välja ut 20 % av skolorna, kunna få möjlighet att gå in mer i klassrummet och använda våra resurser till att granska lektioner mer för att få ett underlag för våra beslut. Samtidigt måste man ju också säga att själva utvecklingen av kvaliteten, hur undervisningen ska bedrivas, hur man ska undervisa, den är i stor utsträckning det professionellas ansvar, säger Ann-Marie Begler generaldirektör på Skolinspektionen. – Men kan man kontrollera fram kvalitet i skolan, i en så komplex verksamhet som skolan är? – Man kan genom inspektion bidra till att huvudmännen arbetar med kvalitetsutveckling. Och jag har väldigt väldigt många exempel på att det också sker. Och det är ju det som är syftet med verksamheten, det är det grundläggande syftet: att förbättra skolan just för elevernas skull, säger Begler En skola för elevernas skull. Och ansvaret för eleverna det har ju huvudmännen, poängterar Begler gång på gång. Det är viktigt att allmänhet och politikerna inte förväntar sig mer av Skolinspektionen än det de kan göra -  att peka på brister och utvecklingsmöjligheter. Och själva arbetet för att utveckla en skola, det görs bäst av de som jobbar där. – Det är ju viktigt för oss att informera om att just vårt uppdrag är att peka på de här förändringsbehoven och utvecklingsbehoven, men att det är de som då driver skolan som måste jobba med det. Och det är väldigt självklart för man känner ju sin egen verksamhet, så det går ju aldrig för någon annan utifrån att arbeta med internt förändrings- och utvecklingsarbete, säger generaldirektören. Högsta chefen på skolinspektionen tycker att tillsynen som den ser ut idag fyller en viktig funktion och att deras satsningar är helt i linje med det uppdrag de fått från regeringen. Skolinspektionen viktig  Vad säger då de som har gett dem det uppdraget? Vi ville veta vad själva upphovsmannen till dagens Skolinspektion tänker kring dess roll, men utbildningsminister Jan Björklund vill inte ställa upp på intervju med Kaliber för att svara på våra frågor om skolinspektionen. Ingen av Folkpartiets andra skolpolitiker i riksdagen vill träffa oss heller. Men Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, tar emot oss. – Min första fråga är: hur skulle du beskriva den roll som Skolinspektionen har i det svenska skolsystemet? – Ja skolinspektionen har en viktig roll. Skolinspektionen var när vi tillträdde i regeringen en del av Skolverket. Vi tyckte att den var så viktig så att det skulle bli en egen myndighet, så från 2008 så är Skolinspektionen en egen myndighet och vi har också fördubblat resurserna till Skolinspektionen – dubbelt så mycket pengar och dubbelt så många anställda idag, och vi har också i den nya skollagen från 2011 givit skolinspektionen mycket mera muskler. Nu kan Skolinspektionen ingripa med förelägganden och med viten på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Östberg. – Det finns en stor tilltro, bland annat från politiskt håll, men också hos allmänheten till den här myndigheten och vad den kan åstadkomma, skulle du säga att man lyckas uppfylla de förväntningarna? – Jag tror skolinspektionen gör ett väldigt bra arbete men det är klart att skolinspektionen jobbar ju ständigt för att utveckla sin verksamhet. Under de senaste fem sex åren så har ju Skolinspektionen granskat alla skolor. Vi är nu inne i en ny tillsynsomgång och där är tanken att Skolinspektionen mer ska inrikta sitt arbete på de skolor där man kan förvänta sig att de största problemen finns därför att vi tror att det ger bättre resultat, säger Östberg. – Du var inne på att Skolinspektionen har fått mycket resurser, utökade resurser, men det har också kommit kritik om att, bland annat från Riksrevisionen, om att det faktiskt inte går att säga att Skolinspektionen kan säkerställa kvaliteten i svensk skola, vilket man har förväntningar på sig om.. – Ja nej det är klart att det gäller att utveckla verksamheten och det är klart att även om man har en väldigt bra skolinspektion så ska man inte tro att de kan hitta alla problem i den svenska skolan. Men vi tror att skolinspektionens verksamhet på ett bra sätt bidrar till att göra skolan bättre. På Sveavägen 68 i Stockholm har det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, sitt partihögkvarter. Där tar skolpolitiske talespersonen Ibrahim Baylan emot. Och han menar att en kontrollmyndighet som Skolinspektionen, den behövs i det skolsystem som vi har idag: – Vi behöver kontroll och uppföljning i ett ganska decentraliserat system, det är viktigt, men det har funnits en övertro i den nuvarande regeringspolitiken att det allena kommer att lösa alla problem. Resultaten av detta är ju tyvärr ganska magra, snarare har det lett till en ökad överbyråkratisering, att det är mer fokus på det ytliga, man ska visa att det är rätt, sen om de dokument man visar egentligen har hjälpt eleverna eller inte, det verkar, enligt Riksrevisionen vara mindre viktigt och det måste förändras. Jag tror man behöver bredda Skolinspektionens uppdrag. Precis som Riksrevisionen skriver så måste man kolla på det ju forskningen visar bidrar, nämligen undervisningens kvalitet, lärarnas kompetens, och annat. Idag är det ju väldigt fokuserat på dokumentation och det i sin tur har ju lett till en ökad byråkratisering och att det ser bra ut på ytan men där det i grund och botten handlar om elevers rätt till utbildning och det fullföljs inte, säger BAylan Hur stor kan då en kontrollapparat tillåtas växa innan den motverkar sitt syfte? Finns det en gräns? – Ja jag tror att det finns sådana gränser. Man kan inte bygga ut kontroll hur mycket som helst. Men det är klart att vi ska ha en stark kontroll och vi ska ha en skolinspektion som har starka muskler och som verkligen ingriper när det inte fungerar bra. Så ska det absolut vara. – Det är en relevant diskussion som man måste ta nu för Skolinspektionens verksamhet har ju vuxit enormt mycket. Och det handlar inte bara om att skjuta till nya resurser, man måste också fundera: hur används resurserna? Och den diskussionen är det nog dags att ta nu, skulle jag tro, säger Baylan. Det finns gränser för hur stort uppdrag Skolinspektionen kan få, enligt både Bertil Östberg, folkpartist och statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Socialdemokratiska skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan. Men än är inte gränsen nådd. Inget talar för att skolinspektionens roll kommer minska, oavsett om det blir regeringsskifte eller inte, och det utan att någon vet om det verkligen leder till bättre kvalitet i skolan. Det har vi kunnat berätta i dagens Kaliber. Och vi har också hört en forskare som menar att en växande kontrollapparat till och med bidrar till att skapa misstro gentemot skolan. Men politikerna vi har hört är fast beslutna om att kontroll, det behövs i dagens fria skolsystem, även om kampen om skolan inte på långa vägar är slut. --Vi måste återupprätta den svenska kunskapsskolan. Det är så vi skapar ökad jämlikhet i Sverige. För klassresor de börjar i klassrummet, säger skolminister Jan Björklund. --Tänk om. Tänk om Sverige behöver en skolminister, utbildningsminister som lyssnar på forskarna och lärarna och de andra, och inte bara skjuter snabbare än sin egen skugga, säger Stefan Löfven. Under tiden som politikerna fortsätter att argumentera i sina skolfrågor så går årskull efter årskull ut i den hårt kontrollerade skolvärlden och det är långt ifrån alla som känner att de har fått det dom behövde. Som Andreas, som vi hört om tidigare i den här programserien. – Här är mina betyg. – Och? – Jag hade fyra IG. Nej jag skoja, ha ha. Alltså om man jämför idag och ett år tillbaka, så är idag… idag känns som den dag jag blir insläppt i paradiset. Om man jämför med att komma ut ur helvetet. Det är ganska bokstavligt talat också, säger Andreas. Reportrar Maya Abdullah och Karin Andersson, UR Producent Karl Brodin, UR Exekutiv producent Andreas Lindahl, SR andreas.lindahl@sverigesradio.se