POPULARITY
Det är viktigt att ställa de stora frågorna om livet. Det säger Stefan Jarl från sin prunkande försommarträdgård nedanför Kinnekulle. Själen för fan heter hans sista dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Jarl är svensk filmhistoria med bland annat Modstrilogin om Kenta och Stoffe. Med sitt starka sociala engagemang är han också en av de mest politiska dokumentärmakarna. 83 år gammal har han gjort sin sista film, om själen. Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg
Lever vi verkligen som vi vill? Det frågar sig Stefan Jarl i hans sista dokumentär, Själen för fan. P1 Kultur sökte upp honom i hans prunkande försommarträdgård nedanför Kinnekulle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Jarl har skrivit svensk filmhistoria med bland annat Modstrilogin om Kenta och Stoffe.Med sitt starka sociala engagemang är han också en av de mest politiska dokumentärmakarna.83 år gammal har han gjort sin sista film, om själen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg
Det är viktigt att ställa de stora frågorna om livet. Det säger Stefan Jarl från sin prunkande försommarträdgård nedanför Kinnekulle. Själen för fan heter hans sista dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Jarl är svensk filmhistoria med bland annat Modstrilogin om Kenta och Stoffe. Med sitt starka sociala engagemang är han också en av de mest politiska dokumentärmakarna. 83 år gammal har han gjort sin sista film, om själen. Är han nöjd med den?HELA KOSTCIRKELN AV HÅRDROCK PÅ SWEDEN ROCKIdag drar Skandinaviens största hårdrocksfestival igång i Norje utanför Sölvesborg. Sweden Rock står sig starkt i en tid där många musikfestivaler kämpar för sin överlevnad. Hur högt är det nostalgiska värdet på årets upplaga och hur viktigt är just det för fansens intresse? Vilket band är egentligen hårdast i år? Vi frågar journalisterna och rockexperterna Magnus Broni och Susan Myrdal. P4 Blekinges Helena Gustafsson är på festivalen och pratar med fans som redan parkerat husbilen.JAKTEN PÅ EUROPAS IDENTITET GÅR TILL ÖSTERRIKEInför EU-valet besöker kulturredaktionens Gunnar Bolin länder där nation och gränser har växlat under århundradena. I den tredje delen av hans reportageserie om Europas identitet följer vi med till Österrike.ESSÄ: NÄR FRANZ KAFKA FÖRVÄXLAS MED JOSEF KMinns ni de där T-shirtarna med texten "Kafka hade det inte heller så roligt"? De kan framstå som lite märkliga idag särskilt för den som vet lite om författaren, som sägs ha skrattat livligt både när han skrev och läste sina berättelser högt. Men oavsett vilket så är den här förväxlingen mellan Kafka och hans litterära figurer som Josef K vanlig. Det finns dock viktiga skillnader. Mikael van Reis berättar mer om en av dem, i sin OBS-essä om författaren som nu varit död i 100 år.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg
Heeeej! I detta avsnitt surrar vi lite speedway med Eskilstuna Kurirens storslagne expert, Johan Petersson, AFC,Eskilstuna United, Vi ringer upp Emelie Lundberg, Stefan Jarl och Sebastian Lundberg! Tack för att ni lyssnar på oss!
Stefan Jarl är den svenska dokumentärfilmens mästare, flerfaldigt internationellt prisbelönad och känd för sitt sociala engagemang. Boken En engagerad dåres näst sista suck är en samling berättelser ur ett långt liv, skildrade med värme och visdom. I Ordfronten #105 möter förläggare … Continue reading →
Dokumentären Ett anständigt liv är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993. En Klassiker från 2016.
2 oktober 2018 mördas Jamal Khashoggi inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul medan hans flickvän väntar utanför. I filmen The Dissident skildras bakgrunden till mordet, efterspelet och kopplingen till saudiske kronprinsen Muhammad Bin Salman. Hör regissören Bryan Fogel och vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. STRIDEN OM SUPERHJÄLTEFILMERNA Ironman, Hulken, Batman... skildringar av superhjältar i trikå med superkrafter är en mångmiljonindustri. Och kampen utspelas mellan två konkurrerande bolag: Marvel och DC. I helgen har bolagen varsin premiär. Vår reporter Joakim Silverdal guidar oss in i superhjältestriden om publiken. VECKANS KLASSIKER: ETT ANSTÄNDIGT LIV AV STEFAN JARL. Igår fyllde filmaren Stefan Jarl 80 år. Vi säger grattis i efterskott med en inkännande återblick på filmen signerad Gunnar Bergdahl. Filmen kom 1979, och följer modsen Kenta och Stoffe. NY MUSIK FRÅN LANA DEL RAY Hur låter det och vart är hon på väg med nya albumet "Chemtrails over the country club"? Musikkritikern Tali da Silva har lyssnat. BRASILIANSK FRAMTIDSFILM I FESTIVALFOKUS Just nu pågår film- och musikfestivalen South by southwest i Austin i USA. Vår korrespondent Roger Wilson har fastnat för den Brasilianska filmen The Executive, och intervjuat skådespelaren Alfred Enoch. Programledare: Lisa Bergström Producent: UIph Nyström
Dokumentären" Ett anständigt liv" är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den. "Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993. En Klassiker från 2016.
Redan vid de stora demonstrationerna mot regimen i Syrien 15 mars 2011, anade poeten Ghayath Almadhoun att priset för upproret skulle bli högt. Hör honom intervjuas av Gunnar Bolin. 50 FILMER BAKOM SIG OCH 80 ÅR I MORGON - MÖT STEFAN JARL Vår reporter Björn Jansson samtalar med filmaren Stefan Jarl om vad som format honom som människa och konstnär. Ett samtal om bildens makt, priset för att smita in på biografen som 8-åring, och längtan efter tranorna. MAI ZETTERLINGS FILM "STOCKHOLM" SNART TILLGÄNGLIG PÅ NÄTET Filmaren Mai Zetterling gjorde 1978 en essäfilm om Stockholm. En del i en filmserie där kända kulturskapare skildrade städer som betytt mycket för dem. Filmen försvann, men upptäcktes igen 2009. Och nu visar organisationen Film för samtidskonst "Stockholm" på sin hemsida, med start på fredag. KLIMATSMART ÅTERBRUK AV REKVISITA Vad händer med allt material som blir över efter konstutställningar och teaterföreställningar? Nu finns ett 600 kvadratmeter stort materialmagasin inrättat i gamla bryggerilokaler i Ulvsunda utanför Stockholm. P1 Kulturs Katarina Wikars har gjort ett besök. WITTGENSTEIN OCH VÄNSKAPEN Det är Wittgensteintema i OBS denna vecka, med anledning av att hans skrift Tractatus Logico Philosophicus fyller 100. Idag berättar författaren Helena Granström om den kärve, österrikiske filosofens vänskap med sin begåvade, brittiske översättare Frank Ramsey.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
1976 kom Bo Widerbergs snutfilm "Mannen på taket". En film som förändrade den svenska kriminalfilmsgenren. Men det fanns ett stort motstånd mot att låta Bo Widerberg få göra filmen. "Mannen på taket" blev en stor publikframgång på bio och den fick också bra mottagande internationellt. Filmen som Bo Widerberg ville göra till en svensk "French Connection". Med folkkäre Carl Gustaf Lindstedt som kommissarie Martin Beck och Håkan Serner i ett Guldbaggebelönat porträtt av hans kollega Rönn. Men SF ville inte skylta med sitt namn under produktionen och inspelningen tog en paus när filmarbetare blev sjuka av all stress. Så det var ett konfliktfylld filmande där Bo Widerberg främst av allt koncentrerade sig på skådespelarna och deras närvaro. Han ville fånga nuets andning. I Klassikern har Björn Jansson talar med Stefan Jarl som var inspelningsledare under filmningen, scriptan Agneta Elers-Jarleman och skådespelaren Sven Wollter.
Det fanns en tid när svenska stjärnor var fullproppade med anabola steroider. I dokumentären Steroid-Sverige hör vi historien om pillerprodukten Ricky Bruch, storstjärnan Linda Haglund och landslagsläkaren "Lammet", som skrev ut steroider under en Finnkampsbankett. Men också om den skrämmande statistiken över steroidbruket. Från den tiden är många av rekorden kvar, men stjärnorna är döda. 1972 tog Sverige den första OS-medaljen i friidrott på 20 år. Ett brons i diskus. Det var en idrottare på steroider som tog den. Tidningarna kallade Ricky Bruch för en pillerprodukt. Fram till OS-bronset hade han ätit den anabola steroiden Dianabol. Den färgstarka och kontroversiella Ricky Bruch var helt öppen med sitt steroid-användande, de positiva effekterna och alla biverkningar. Före 1974 var det inte förbjudet med anabola steroider. Det saknades testmetoder och vetenskapliga belägg. Men friidrottsförbundets ordförande Arne Ljungqvist hade inlett jakten på steroiderna i början av 70-talet. 1973 skickade han ut en enkät till de tio bästa svenska manliga friidrottarna i samtliga grenar det året. De fick frågan om de använt anabola steroider. Av 144 som fick frågan svarade 99 på enkäten. 31 % svarade ja. 75 % av kastarna hade tagit anabola steroider. "Steroid-Sverige" gjordes i fyra delar 2017, men nu släpper vi serien i ett och samma program. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se Källor: Sveriges Radios arkiv. SVT:s arkiv. Aftonbladet. Svenska Dagbladet. Expressen. Dagens Nyheter. Riksidrottsförbundets hemsida. Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl. En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh. Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager. Off the Record, av Ulf Ekelund. Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.
Går det att förena "filosofernas Gud" - alltså den Gud som många tycks referera till när de säger att de tror på "något" bakom Universum, och den kristna trons levande Gud? Joseph Ratzingers bok "Introduktion till Kristendomen" kan sägas vara ett försök att förena filosofernas Gud och trons Gud. Filosofernas Gud är den abstrakta Guden, den Gud som visar sig i universums rationella struktur (den Gud som Einstein bekände sig till) och trons Gud är den som också möter människan i hennes innersta existentiella rum, i bönen och lovsången och som söker en relation till människan. I podden diskuteras Ratzingers analys av vad det innebär att tro: att alla människor måste tro i det att vi måste förhålla oss till verkligheten som helhet på något vis; varför de tidiga kristna teologerna anknöt till filosofins gudsbegrepp snarare än de antika religionerna, och hur Ratzinger presenterar de två mest centrala kristna övertygelserna: att Gud till sitt väsen är relation (treenigheten) och vad korset innebär. Joseph Ratzinger, påve Benedikt XVI skrev 1968 "Introduktion till kristendomen" som utkom första gången 1968, blev väldigt väl mottagen och har sedan dess tryckts i många nya upplagor och 2018 kom i svensk översättning (av Stefan Jarl). Hållpunkter i programmet: 1. Vad innebär filosofernas Gud och hur utvidgas "filosofernas Gud" av kristna teologer? 2. Vad innebär det att tro? Enligt Ratzinger är människan i en sådan belägenhet att hon måste lämna det hon har full kontroll över och ta ställning till verkligheten även om hon inte kan fullt kontrollera hurdan verkligheten är. Vi måste förhålla oss till verkligheten "som sådan" på en helhetsnivå, och det innebär att alla människor måste ha en tro - ett grundläggande existentiellt förhållningssätt till tillvaron. Vi är inte bara relaterade till de konkreta ting vi möter, utan vi har också en artikulerad eller oartikulerad hållning i relation till verkligheten som sådan. Är den meningsfull? Finns det gott och ont/rätt och fel? Finns det en transcendent grund för tillvaron, både dess värde och existens? (Det vill säga: finns Gud?) På denna nivå måste människan "tro" - förhålla sig även om hon inte har full kontroll eller koll på hur det egentligen är. Det är ett existentiellt förhållningssätt som alla måste inta, och alla gör det utan att ha full koll på "verklighetens fundamentala natur". Därför tar både teister och ateister risker när de tror. På vilket sätt blir världen annorlunda för den som tror? Mening och värde är inte slumpmässiga biprodukter i universums historia utan istället grunden för universum. 22.20: skapelsens krånglighet: en närmare analys av skapelse 29 minuter 3. Trinitetsteologi 35.40: Hur hänger tron som gåva ihop med önskan om mer / utförligare skapelseteologisk analys av evolutionen? 4. Korsets teologi: en förvanskning i kyrkans historia av korsets verkliga innebörd. Korset manifesterar att Gud ger sig själv och vi kallas att också bli "gåvor" - en andra Kristus.
Den prisbelönte filmaren och regissören Stefan Jarl är tillbaka med en ny film – ”Innan vintern kommer”. För Stina Jofs berättar han om arbetsnarkomanin, revanschbehovet, motståndet, Quincy Jones och bäste vännen Kenta som dog på hans soffa. Från arkivet: Den djupt saknade skådespelerskan Lena Nyman berättar om när hon satt i fängelse och bestämde sig för att rymma. Hon beställde en limousin som skulle hämta henne.
Hej! Ikväll kör vi ett mycket trevligt avsnitt med Smedernas ass.lagledare Stefan Jarl. Håll till godo gott folk! MVH / Rikard & Magnus
Dokumentären Ett anständigt liv är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls Modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den. Ett anständigt liv från 1979, gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. Den första delen i trilogin Dom kallar oss mods kom 1968 och del tre Det sociala arvet kom 1993.
Arne Sucksdorffs enda spelfilm Pojken i trädet från 1961 kom att bli personlig ruin för regissören. Han flyttade från Sverige och gjorde därefter inga fler renodlade spelfilmer. Men idag ses den, med sina brister, som en svensk filmklassiker. Stefan Jarl berättar hur Sucksdorff fick honom att bli filmregissör. Tomas Bolme, filmens huvudrollsinnehavare berättar om hur en ung Quincy Jones fick uppgiften att göra musiken och Jörn Donner recenserar filmen ur SR:s arkiv.
Veckans Kino handlar om årets upplaga av Göteborgs Filmfestival, den 36:e i ordningen. Och vi börjar med ett litet smakprov. En scen som Roy Andersson visade från sin kommande film En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. När Kinoredaktionen (Roger Wilson, Thella Johnson och Lisa Bergström) sammanstrålade efter visningen, ackompanjerade av en trumslagarorkester som stod utanför Biograf Draken, så var det Roy Andersson, och hans gestaltning av Halta Lottas krog som vi ville prata om mest av allt. Under arbetet med "De dansande andarnas skog" har Linda Västrik under flera års tid följt livet i en pygméstam i regnskogen i Kongo-Brazzaville. Framför allt ett ungt pars kamp för att få barn, men också ett helt folks kamp för överlevnad, i en skog som ständigt hotas av avverkning. Linda Västrik har sagt att hon vill få oss i den rika industrialiserade världen att identifiera oss med filmens ursprungsfolk. Thella Johnson har träffat regissören och sett filmen. En festival består ju inte blott av filmer och filmskapare. Utan präglas ju också av sin publik. Och i Göteborg är det ju en alldeles speciell och unik mixav filmstudenter, nordisk filmindustri, tvångskommenderade skolklasser och nyfiken allmänhet. Lisa Bergström gav sig ut i festivalvimlet för att få några av historierna från de som avnjuter festivalen från salongen. I år tog vi på Kino steget från stolarna i salongen till att själva stå på framme på scen. I onsdags så tog vi över festivalens talkshowscen Studio Draken för att göra en rad livesamtal tillsammans med några av festivalens mest intressanta gäster. Som till exempel samtalet med Mia Engberg. Dokumentärfilmare och producent, som nu senast stod bakom det feministiska porrfilmsprojektet Dirty Diaries. Hennes nya film som visades i Göteborg, och som också har kvalificerat sig till Panorama-serien ipå den prestigefyllda filmfestivalen i Berlin, heter Belleville Baby, och är en film som handlar om minnen, och om vad som formar oss som människor. Och den tar sitt avstamp i ett telefonsamtal. När en stor kärlek från förr plötsligt tog kontakt med Mia efter många års tystnad. Kino lyckades också stämma träff med några av festivalens tunga namn. Lisa Bergström och Roger Wilson berättar om sina möten med Olivier Assayas (Efter revolutionen), Ulrich Seidl (Paradis: Kärlek) och Haifaa Al Mansour (Den gröna cykeln). Stefan Jarls nya film Godheten påminner en hel del om Michael Moores film Capitalism - a love story. Bägge handlar om konsekvenserna av dagens ekonomiska system. Och hur de växande klasskillnaderna påverkar våra liv. Bägge är också en sorts filmiska motsvarigheter till Occupy-rörelsen - om hur finansmarknadens spekulationer håller på att undergräva samhällsbyggandet, och de allt tydligare banden mellan det politiska livet och storkapitalet. Men eftersom Stefan Jarl inte är särskilt intresserad av att vara Michael Moore, så har han i Godheten hyrt in Thommy Berggren för att lätta upp anrättningen. Berggrens roll i filmen är en kombination av att vara den bekymrade sanningssägaren, och hovnarrens. Sveriges Radios Katarina Hahr har pratat med Thommy Berggren om Godheten...om hur han försöker förhålla sig till konsumtion, pengar och omtanken om andra.Och det hela börjar med en scen från förra julen, när han var ute med sin dotter på stan... En annan av gästerna på Kinos dag på Studio Draken var den norska regissören Margreth Olin. Hon berättade om sin enormt gripande film De andre eller Nowhere Home som är den internationella titeln. Där sätter hon fokus på de flyktingar som är ensamkommande ungdomar. I Norge får de tillfälliga uppehållstillstånd som gäller fram till att de fyller 18 år. Då skickas de hem igen. Så där sitter de, killarna som väntar på att bli utvisade. Som inte integreras i det norska samhället, eftersom de ju bara är i landet under en begränsad tid. I ett sorts utvisningsväntrum som är extremt psykiskt påfrestande. Så här berättade Margreth själv om bland annat sina förhoppningar om att Utöya-tragedin skulle leda till solidaritet med andra utsatta i Norge. Även flyktingar. Roger Wilson tipsar om bra film och tv att hålla utkik efter under veckan som kommer.
Vi mennesker er omgitt av kjemikalier. Vi blir eksponert for minst hundre tusen forskjellige kjemikalier i vårt nærmiljø. Filmregissør Stefan Jarl bestemte seg for å undersøke sitt eget blod - for å finne ut hvor mange kjemikalier som befant seg der - og han ble sjokkert.
Helgens program handlar om apokalypsen, om undergången. Varför finns det så många sådana berättelser, vad fyller de för funktion för oss människor? Hör etnologen Jonas Engman, filmaren Stefan Jarl, författaren Sara Bergmark Elfgren och prästen Camilla Lif resonera. Carl Otto Evers är som vanligt med från Bohuslän.
Diskuslegenden Ricky Bruch har gått ur tiden, men frågan är om han inte planerar en comeback. Under hans liv var det alltid en comeback i sikte, hos denna passionerade människa. 1984 kom filmen "Själen är större än världen" som handlar om Bruch, och regissören Stefan Jarl berättar i programmet om vad som hände sedan. "Konunga ordh reknas, högt, ther fore skola the och wara sanna." Så skrev Olaus Petri i Svensk krönika 1540. Kungsord är i ordböckerna synonymt med ett särskilt pålitiligt, auktoritativt yttande. Men vad händer nu när kungen sätter allt på spel genom sina 36 nej i gårdagens TT-intervju? Författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman hjälper oss med Kungsordets innebörd. Och så kommer vår husanalytiker Clarence Crafoord till studion och lägger Världen på sin Divan. Idag handlar det om tatueringar. Dagens bisittare är Ûlkü Holago.
Hollywood är vår tids största historieskrivare. I bioaktuella Invictus tar Clint Eastwood sig an Nelson Mandela, och berättelsen om hur VM i rugby 1995 enade Sydafrika. Men vad tycker sydafrikanerna själva om Eastwoods hjältesaga? Kino undersöker mottagandet i landet. Argentina tog hem en Oscar för bästa utländska film med "El Secreto de Sus Ojos men hur ser klimatet ut för filmare i landet. Kino har varit där och träffat Gustavo Riet Sapriza, som förklarar varför han tror att en ny ekonomisk kris kan förbättra filmklimatet i landet. Jag har ju ingen annan mission än att rädda mänskligheten sa Stefan Jarl i en intervju i DN om sin nya film Underkastelsen, där Eva Röse och Stefan hittar giftiga kemikalier i sitt blod. Precis som i "Naturens Hämnd" 1983 handlar det om hur modern teknik påverkar våra kroppar. Men hur mycket filmiskt berättande finns det utrymme för när världen ska räddas? Den spanska skräckvågen på film är numera etablerad. Men på den spanska filmfestivalen i Stockholm är det mest relationsdramatik som gäller. Kino tar pulsen på den spanska samtidsfilmen. Just nu dissekerar Carin Mannheimer, Jan Guillou och Åsa Linderborg boken Blonde, Joyce Carol Oates bok om Marilyn Monroes liv, i Bokcirkeln i P1. Så vad passar bättre än att kinos klassiker den här veckan är musikalkomedin "Gentlemen prefer blondes" regisserad av Howard Hawks och med Marlilyn i huvudrollen. Programledare: Roger Wilson
Biblioteket handlar om Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och senare till Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709. Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har mötts med stor respekt av de flesta. Hennes mest kända roman Bränt barn söker sig till elden kom ut på nytt förra året då den också sändes som radioföljetong. Möt Cordelia Edvardson i Biblioteket, där också Agneta Pleijel, Stefan Jarl, och Gunilla Abrahamsson, medverkar. Producent är Kerstin Wixe. -Vi borde alla ägna oss åt att försöka laga världen, även om vi aldrig kommer att lyckas.Så säger Cordelia Edvardson. Flickan Cordelia deporterades 15 år gammal till Theresienstadt och sedan Auschwitz. Där ersattes hennes namn med tatueringen A 3709.Vi känner henne som prisbelönt journalist och författare. Hennes rapporter från Israel om den ständigt pågående Mellanösternkonflikten, har mötts med stor respekt av de flesta. Hennes mest kända roman ”Bränt barn söker sig till elden” kom ut på nytt förra året då den också sändes som radioföljetong. Möt Cordelia Edvardson i Biblioteket, där också Agneta Pleijel, Stefan Jarl, och Gunilla Abrahamsson, medverkar. Producent är Kerstin Wixe.