Podcasts about svenska afghanistankommitt

Svenska Afghanistankommittén säger upp flera tusen hjälparbetare efter att Afghanistans talibanregim förbjudit svenska företag och organisationer i landet. I Klartext hör ni också den sista delen i EU-skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska Afghanistankommittén säger upp flera tusen hjälparbetare efter att Afghanistans talibanregim förbjudit svenska företag och organisationer i landet. I Klartext hör ni också den sista delen i EU-skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ilska mellan Netanyahu och USA:s toppsenator Schumer. Svenska Afghanistankommittén pausar verksamheten. Stärkt livsmedelsberedskap. Efter fler skandaler brittiska regeringen ger ordet extremism ny definition. Cypernhjälpsändningarna till Gaza. Inflationssiffror. Berlins technoscen blir världsarv. Med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av augusti 2021 lyfte det sista planet med amerikansk personal från Afghanistan. Kort där efter hade talibanerna åter tagit kontroll över landet, 20 år efter de USA-ledda styrkorna påbörjade sin ockupation, 40 år efter att kriget började. Men vad har hänt sedan dess? Är det plötsligt fred nu? Hur är det att leva i talibanernas Afghanistan egentligen? Och kommer världen någonsin att acceptera emiratet?Medverkande:Helene Lackenbauer, forskningsledare på totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fyra månader har gått sedan talibanerna tog makten över Kabul. Hur ser afghanernas vardag ut i dag? Och vad sker med det svenska biståndet, som förändrades rejält i samband med maktövertagandet? Det diskuteras i dagens OmVärlden podd, med Anders Fänge, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén och Maria Lundberg, chef för Sidas Afghanistanenhet samt Sultana Aziz, som arbetar med HR på Svenska Afghanistankommitténs Kabulkontor.

Vad innebär det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan för civilbefolkningen och hur ser migrationsrörelserna ut för dem som vill fly? 20 år efter talibanregimens fall och Afghanistankrigets slut så återtog de kontroll över landet på rekordtid. Anders Fänge, Afghanistanexpert och tidigare landchef för Svenska Afghanistankommittén, berättar hur talibanrörelsen har förändrats över tid och varför det är viktigt att fortsätta ge bistånd för att undvika en humanitär kris. Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert och programchef på Utrikespolitiska Institutet, tar bland annat upp talibanernas tolkning av islam, hur det påverkar återvändare från Europa och Irans roll som grannland. Avsnittet belyser landets historia för att förstå den senaste tidens händelseutveckling och vilken framtid som väntar.

Ungefär samtidigt som talibanerna tog över Kabul publicerade EBA en underlagsrapport om svenskt bistånd till Afghanistan under de senaste 20 åren. Har vi kastat miljarder i sjön? Eller har vi lyckats bidra till att bygga upp Afghanistan? Medverkande är Göran Holmqvist, avdelningschef på Sida och Andreas Stefansson, Generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén. Programledare: Númi Östlund

Var finns rötterna till talibanernas tolkning av islam och kan den komma att anpassas till 2020 talets Afghanistan? När talibanerna styrde Afghanistan i slutet av 1990-talet präglades landet av deras strikta regler som bland annat gjorde det omöjligt för kvinnor att studera och de som stal fick sina händer avhuggna. Vad är det som talar för att talibanerna kommer att återgå till den tidens tolkning av islam? Har landet förändrats i en riktning som gör att mer moderata tankar kommer att prägla den närmaste tiden? Hör bland andra Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Anders Diamant

Är det sista Julio-onsdagen någonsin? Är det helt friskt att ha koppel på barn? Och vad kommer egentligen Brå fram till i sin studie som publicerades idag? Vi snackar såklart om The Rolling Stones trummis Charlie Watts som precis gått ur tiden men även om Aaliyahs musik som nu finns tillgänglig att streama för första gången. SVT:s programledare Carina Bergfeldt samlade in en miljon kronor till Svenska Afghanistankommittén och får nu hård kritik dessutom: journalisten och programledaren för podden Gräns, Bo Torbjörn Ek gästar och snackar spioneri, apropå rättegången mot den svenska mannen som anklagas för att ha spionerat åt Ryssland. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Katherine Zimmerman

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, David Druid och Katherine Zimmerman. USA:s president Joe Biden kommer dra tillbaka trupperna från Afghanistan redan 31 augusti som bestämt, ingen förlängning är aktuell. Det meddelade han på en presskonferens. Och det här betyder att det nu råder en kamp mot klockan för att få ut så många som möjligt ur landet innan säkerheten försvinner totalt. Vi pratar om hur det blev såhär och vad som händer nu. Sen tar vi i Carina Bergfeldt-bollen som varit i rullning under veckan. Stjärnprogramledaren på SVT samlade in över en miljon från sina instaföljare till Svenska Afghanistankommittén och snart kom kritik mot att hon brutit mot public service-uppdraget. En livlig diskussion i studion om detta!

Ronie Berggren samtalar med Enayat Adel från Svenska Afghanistankommittén om vad det afghanska folket går igenom under talibanernas snabba erövringar. ---------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

5 augusti. Vad händer egentligen i Afghanistan just nu, och finns det någonting omvärlden kan göra? Andreas Ericsson diskuterar med Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, och Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Efter 20 år lämnar USA nu Afghanistan. Samtidigt tar Talibanerna över kontrollen över allt större delar av landet och Sverige stoppar utvisningarna till Afghanistan. Men vad är det som ligger bakom utvecklingen i landet? Varför lämnar USA just nu? Och kommer vi att kunna se en stabil fred i landet någon gång snart? Det – och mycket mer – i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily Gäst: Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, SAK. Programledare: Liv Elgenklöw.

Ett poddsamtal inspelat under seminariet OmVärlden Live: Afghanistan mellan krig och fred. Chefredaktör Erik Halkjaer talar med journalisten Göran Engström och Svenska Afghanistankommitténs ordförande, Kajsa Johansson, om fredssamtal och ökat våld i Afghanistan.

Afghanistan är det största mottagarlandet för svenskt bistånd och en stor del av arbetet genomförs av Svenska Afghanistankommittén. Vad händer nu i Afghanistan – och gör vår våra pengar någon nytta? De senaste åren har mycket blivit bättre, inte minst för flickor. Frågan är vad som kommer att hända nu. Efter att ha minskat under större delen av 2020, har våldet ökat de senaste månaderna, samtidigt som fredsförhandlingarna inletts mellan regeringen och talibanerna. Nu väntar alla på vad USA kommer att göra - dras de amerikanska soldaterna tillbaka eller inte? Dessutom: Var är Tanzanias president? Tanzanias president Magufuli har inte synts till på flera veckor. Ligger han i coma, har han avlidit av covid-19 eller är allt bara ett sätt att lura sina motståndare? Petter Bolme, Tanzaniaexpert och skribent på Global Bar Magazine, reder ut vad som (kanske) hänt - och berättar om maktspelet bakom presidentens försvinnande. Medverkande: Petter Bolme, journalist och Tanzania-specialist. Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson

Få länder har varit lika krigsdrabbade som Afghanistan. Vilka konsekvenser kan ett tillbakadragande av internationella styrkor ha för situationen i Afghanistan? Vilket inflytande har Sverige på situationen i Afghanistan? För att diskutera dessa frågor pratar Folk och Försvar-podden med Jan Hallenberg ,forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, Admir Skodo, forskare på Lunds universitet, och Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén. Podden är skapad av Zebulon Carlander och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Idag kom beskedet att byggkoncernen Serneke hittat köpare av Karlatornet, skyskrapan som ska stå färdig på Hisingen 2021 och då vara Nordens högsta. Serneke har vuxit kraftigt de senaste åren men intäkter och resultat har minskat. Hur ska det här beskedet tolkas? GP:s Valdemar Lönnroth analyserar.   Dessutom: Rånmord i Göteborg, ny ordförande för EU-kommissionen och Svenska Afghanistankommittén tvingas stänga sjukvårdskliniker.   Programledare: Maria Hansson Botin

Just nu pågår cricket-VM i England och Wales, och därför kommer här ett extra långt specialavsnitt om den sport som är viktigare än alla andra i många länder i Asien. Vi förklarar reglerna och reder ut tjusningen med cricket. Dessutom pratar vi särskilt om Afghanistan som spelar sitt andra VM någonsin nu. Med oss finns Enayat Adel från Svenska Afghanistankommittén som berättar om vad VM:et betyder för Afghanistan. Musik: S.F.T. – Blue Basket

Det här är en faktatext, som är kopplad till boken "Jag kan bli rektor". Den berättar både om Afghanistan nu och Afghanistans historia. Den berättar också om olika problem som finns och om SIDA och Svenska Afghanistankommittén, SAK, som hjälper till i på plats i landet.

En special-podd från tidningen Omvärlden om det svenska biståndets historia. I flera avsnitt möter vi de som var med när det hände, som trotsat diktaturer, vapen och byråkrati med hopp om att föra världen framåt. De som var med när de avgörande besluten fattades. Lyssna på Svenska Afghanistankommitténs långa arbete för alla barns rätt till utbildning. 1979 anfaller Sovjetunionen sitt södra grannland Afghanistan. Invasionen gör Afghanistan till skådeplats för Kalla krigets senaste kraftmätning och världens ledare fördömer angreppet. Även i Sverige utbryter protester och i svallvågorna av protesterna bildas en helt ny biståndsorganisation: Svenska Afghanistankommittén. I den här podden får du höra hur det gick till när det som började som en protestaktion mot Sovjet blev till en av Afghanistans största biståndsorganisationer med över 5 000 afghanska medarbetare. Hör några av de personer som under åren manövrerat fram mellan ockupationsmakter, talibanledare och lokala krigsherrar i ett av världens fattigaste och mest utsatta länder. Allt för att fortsätta driva en av kommitténs viktigaste frågor: alla barns rätt till utbildning. Medverkande: Anders Fänge, Afghanistankännare och tidigare landchef för Svenska Afghanistankommittén. Saeeda Shirzad, programchef för Svenska Afghanistankommiténs skolverksamhet. Andreas Stefansson, generalsekreterare SAK. Omvärlden Special görs av produktionsbolaget Ljudbang för tidningen Omvärlden. Producent och berättare är Moa Larsson, ansvarig utgivare Ylva Bergman. Ljudillustrationerna i programmet har hämtats från Youtube, Sveriges radios arkiv och nyhetsbyrån Reuters. Research av Axel Kronholm.

Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut. I oktober förra året tecknade EU och Afghanistan ett avtal där Afghanistan åtar sig att ta emot de tiotusentals afghaner som fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Avtalet skrevs under bara ett par dagar innan en stor givarkonferens i Bryssel, där EU utlovade tio miljarder i bistånd till landet. I samband med det tecknade Sverige ett eget avtal med Afghanistan som skapar nya utvisningmöjligheter framför allt för att utvisa personer mot deras vilja. Och det har redan gett resultat, bara i december förra året tvångsutvisades nästan lika många som under årets första 11 månader. Bland dem som skickas ut finns unga ensamkommande som hoppats få stanna som minderåriga men som inte kunnat bevisa att de är under 18. En del är uppvuxna i Pakistan eller Iran och saknar helt kontaktnät i Kabul. De har ofta aldrig varit i Afghanistan tidigare. Vad händer med dem när de skickas till Kabul? Det är ämnet för detta avsnitt av Konflikt. Vi möter Aadel, som egentligen heter något annat, som utvisades från Sverige till Kabul i slutet av förra året. Han är uppvuxen i ett av grannländerna och berättar hur det är att försöka hitta jobb och bostad utan att ha några kontakter i en stad han inte varit i tidigare. En viktig del av återtagandeavtalet gäller Afghanistans garantier för att man kan ta emot och garantera säkerheten för de som utvisas. Konflikts Shakila Edizada tog kontakt med personer på olika nivåer i Afghanistan för att ta reda på mer om landets kapacitet att hålla sin del. Hon intervjuade bland annat forskare, frivilligarbetare och presschefen för afghanska migrationsministeriet. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige och de unga som just nu väntar på besked om de får stanna eller inte. Det är en stor grupp, just nu finns 16 500 ensamkommande med så kallade öppna ärenden hos Migrationsverket. Konflikts Ulrika Bergqvist möter två killar som varit med i Konflikt tidigare - Mustafa och Muhammed - som senast vi träffade dem just fått sin ålder uppskrivna till över 18 och därmed fått besked om utvisning. Då hade de ingenstans att bo, men sedan en familj hörde reportaget om dem har de fått ett nytt tillfälligt hem. Gäster i studion är Kjell-Terje Torvik, migrationsverkets sambandsman på svenska ambassaden i Kabul och Kasim Husseini från Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som själv kom till Sverige som ensamkommande från Afghanistan 2001. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Vad händer när en svensk militär insats kommer för nära en svensk biståndsinsats? Utvecklingssamtalet den här gången tar upp gråzonen mellan militära insatser och bistånd. Ett samtal med Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén och frilansjournalisten Urban Hamid. Programledare: Erik Halkjaer.

Om Afghanistan, det land som så många av Europas - och Sveriges - flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär. Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler. En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är Baratali Sharifi - veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots Alexandra Svedberg träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen. Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, Danielle Bell, säger till Konflikts Anja Sahlberg att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. Kate Clark på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet. För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, Nils Horner, mördades i Kabul i mars 2014. Shukria Barakzai var också den sista person som han intervjuade. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo. Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts Gilda Hamidi-Nia ringde upp journalisten och talibankännaren Graeme Smith, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group. Gäster i dagens Konflikt är Terese Cristiansson, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. Freshta Dost sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om en feministisk utrikespolitik som väcker förhoppningar men också misstänksamhet. För vad hjälper egentligen feminism mot ubåtskränkningar och talibaner? Kan mer makt åt kvinnor få slut på kriget i Syrien? Och är det sant att ebolabekämpning är säkerhetspolitik? Hör utrikesminister Margot Wallström, tidigare försvarsminister Karin Enström och röster från Kabul, Pentagon och Stockholm. Sveriges nya regering är en feministisk regering sa Stefan Löfvén som nytillträdd statsminister. Och som nyutnämnd utrikesminister följde Margot Wallström snart upp med att förklara att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Det satte genast igång våra funderingar - vad är det? En politik som fokuserar på åtgärder för kvinnor, som skydd av kvinnor och flickor i krig? Det som Margot Wallström arbetade med under två år som FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krig och konflikter? Eller är det snarare fråga om ett nytt koncept - andra sätt att definiera begrepp som säkerhet, där kvinnors perspektiv är intressanta även om de inte handlar om andra kvinnor? För att reda ut begreppen började vi passa på att ställa frågan till personer vi intervjuade - vad de anser om begreppet feministisk säkerhetspolitik och vad de förväntar sig av en sådan. Många var positiva och en del mer skeptiska. Vi pratade med kvinnliga ambassadörer, toppdiplomater, feministiska forskare, rådgivare på Pentagon, kvinnorättsaktivister, soldatmödrar och vanliga kvinnor. Hör deras definitioner och förhoppningar och hör kommentarer från våra studiogäster: utrikesminister Margot Wallström, Karin Enström (m), Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén och Kristina Ekwall från Syrien. Programledare: Daniela Marquardt producent: Kajsa Boglind

Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt. Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast: En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina. De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett-  ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina: Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker. Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF. Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig. Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna.  När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata. Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan: Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker. En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak. Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik. Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes. Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen. Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda. Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar: Mirjam Avorin, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.

Han var den veke 08-killen som blev utrikeskorrespondent i New York och var med vid uppskjutandet av Discovery. Nu senaste lämnade journalisten Lasse Bengtsson myset i TV4:s morgonsoffa och antog den tuffa utmaningen att jobba i ett av världens farligaste länder. Som informationssamordnare för Svenska Afghanistankommittén levde han ständigt nära döden och han berättar för Ulf Elfving hur det har förändrat hans liv. Hör om tandläkarbesöket som fick avbrytas på grund av bombningar och gamhalsarna som Lasse förundras över hemma i Sverige. Lasse är aktuell med boken Afghanistan - om en yttre och inre resa.

Torbjörn Pettersson är generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén och har varit engagerad i landets öde i över 20 år. Han har ofta kritiserat omvärldens och därmed även Sveriges Afghanistanpolitik, och hävdar bland annat att den militära strategin är helt misslyckad och att sammansmältningen mellan militära och civila insatser är direkt farlig. Nu blir han svensk ambassadör i Kabul och tillträder i höst. Vart tar hans kritik vägen då? Lasse Johansson ställde frågorna.

Om Kandahar, COIN och kulturkänsliga krigare. Amerika och dess allierade ställs nu inför sin största utmaning i Afghanistan: en offensiv i pashtunernas huvudstad Kandahar. Samtidigt blir offensiven den stora prövningen för den nygamla taktiken "counterinsurgency", med ekon från både Vietnam och gamla kolonialkrig. Kommer man att lyckas? Och är counterinsurgency, eller COIN på militärjargong, verkligen det patenterade framgångsrecept som det framställs som? Reportage om nya filmen Human Terrain, samt samtal med experter i Kandahar, Washington och Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter månader av växande irritation mellan USA och den afghanska ledningen sopades i veckan allt gammal groll under mattan och president Hamid Karzai togs emot i Washington med stora vänskapsbetygelser. Med en pågående truppförstärkning - ytterligare 30 000 amerikanska soldater är på väg till Afghanistan - och en förestående offensiv i Kandahar är Obama och Karzai mer beroende av varandra än någonsin hittills, och av att visa att man har det afghanska folkets bästa som främsta syfte. Från officiellt håll har man därför den senaste tiden tonat ned krigsretoriken och säger nu att det snarare handlar om en "process" än en offensiv i Kandahar. Men vad är detta Kandahar? Vad betyder det för de afghaner som kommer därifrån? En av de mer speciella böcker om Afghanistan som kommit ut under de senaste åren heter My Life with the Taliban. Det är en självbiografi skriven av en högt uppsatt taliban, Mullah Abdul Salam Zaeef, som bland annat var ambassadör till Pakistan när Afghanistan-kriget började 2001 och som 2002 greps av USA och satt i Guantanamofängelset i tre år. Boken har översatts från pashto och redigerats av två europeiska forskare som spenderat de senaste åren i Kandahar. Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av dem, Alex Strick van Linschoten, för att höra hur han hamnat i Kandahar, hur boken kom till, och hur läget i staden är idag. Det är i Kandahar Talibanerna har sitt starkaste fäste och de har inte visat några tecken på försvagning, så om USA ska lyckas med sin plan att börja dra tillbaka sina styrkor nästa år lär en större militär insats vara oundviklig. Och lika oundvikligt kommer den att leda till ännu fler civila offer, vilket redan har börjat synas i Pentagons siffror. Vad händer då med den taktik som går ut på att skydda civilbefolkningen och vinna deras förtoende så att motståndsgrupperna inte kan söka skydd hos dem? Counterinsurgency är begreppet på engelska och en bra svensk översättning saknas. Taktiken användes i samband med truppförstärkningen i Irak 2007, under den så kallade surgen - och nu är det mycket i NATO-koalitionens planering i södra Afghanistan som påminner om det man gjorde i Baghdad. En person som var djupt inblandad då var David Kilcullen, som counterinsurgency-rådgivare till General Petraeus. Han har haft ett stort inflytande på hur den amerikanska militärdoktrinen utvecklats under de senaste åren – han har även varit särskild rådgivare åt den dåvarande utrikesministern Condoleeza Rice, och har arbetat i långa perioder i Afghanistan, Irak och Pakistan. Ivar Ekman ringde honom i Washington. Ett av de konkreta inslagen som har utvecklades ur den stratgei som David Kilcullen var med och formulerade är de så kallade Human Terrain Teams - mänskliga terräng-team. I vår tids krig anses inte längre enbart kontrollen över den fysiska terrängen - marken, luftrummet eller havet - att vara avgörande för vem som ska segra. För att kunna vinna ett krig måste man vinna människornas förtroende - "hearts and minds" som man ofta hör amerikanska militärer och politiker tala om. Och åtminstone inom en del av de högre ledarskikten har insikten om att det inte funkar med bullriga soldater som brakar fram i full stridsmundering och knappt syns bakom sina mörka solglasögon. Så för att göra de mer känsliga för den mänskliga miljö de rör sig i rekryterar armén antropologer till de här mänskliga terrängteamen, för att hjälpa till att analysera och förklara hur människorna i området beter sig. Så är det tänkt, men i praktiken återstår många brister och framförallt riktas mycket kritik mot systemet - både inom det militära och bland akademiker som värjer sig mot att deras expertis ska användas för krigföring. Några av de rösterna, men också förespråkare förekommer i den prisbelönade dokumentärfilmen Human Terrain, som har fått stort gensvar där den har visats på dokumentärfilmsfestivaler, nu senast vid HotDocs i Toronto. James Der Derian är professor i internationella studier vid Brown University i Rhode Island och har regisserat filmen tillsammans med David och Michael Udris. Filmen började som ett försök att skildra den den amerikanska militärens strategiska omsvängningen. Men när hans vän och kollega Michael Bhatia, antropolog som ingick i ett av Human Terrain-teamen, miste livet vid en vägbombs-attentat blev det plötsligt också ett personligt projekt. Konflikts Daniela Marquard fick tag på honom under festivalen i Toronto. Gäster i studion för att diskutera detta är Caroline Holmqvist-Jonsäter som just skrivit sin doktorsavhandling på ämnet tjugohundratalets krig vid Kings College i London, och Torbjörn Petterson, Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare, nyss hemkommen från Kabul. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ivar Ekman

Konflikt om Afghanistan där ett redan allvarligt läge ständigt förvärras. Militärens rop på förstärkning möter en växande opinion mot kriget som tar allt fler soldaters liv. Om en konflikt där Västs illusioner om vad som är möjligt krockar med afghaners uppfattning om vad som är nödvändigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anklagelser om fusk och mygel i det afghanska presidentvalet har avlöst varandra under den gångna veckan. De ledande kandidaterna slänger sig med preliminära och påstådda valresultat för att hävda sin egen seger. Men veckan har också präglas av andra dramatiska siffror; självmordsattacker i Kandahar som tog 43 människors liv, antalet dödade utländska soldater som redan passerat dödssiffran för hela förra året och vikande opinioner i Storbritannien och USA, där nu för första gången fler än hälften är emot kriget i Afghanistan.Den amerikanska generalen Stanley McChrystal, som leder den internationella Afghanistan-styrkan ISAF kommer inom de närmaste dagarna att presentera den översyn han låtit göra av insatsen. Det antas allmänt att han kommer att begära en rejäl truppförstärkning för att hejda de afghanska motståndsgruppernas utbredning. Men frågan är vilket stöd han kan räkna med. Konflikt ringde upp Anthony Cordesman, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington. Han menar att vi har nått en kritisk punkt i synnerhet när det gäller att vinna opinion för en fortsatt insats i Afghanistan. Man kan inte hålla på i sju år och påstå att man vinner när det är uppenbart att det bara blir värre och värre för varje år, säger han. Och han är inte nådig med kritiken mot den internationella insatsen som han själv anser har sig själv att skylla för motgångarna. Det verkar nästan ha funnits en tyst överenskommelse att förneka allvarliga problem inom såväl de civila som de militära insatserna för att ge sken av framgångar, när vi i själva verket och som den amerikanske generalstabschefen Mike Mullen nyligen påpekade, håller på att förlora, säger Anthony Cordesman. Med i programmet är Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul. Han efterlyser en större satsning på civila insatser och är starkt kritisk till bristen på samordning mellan alla aktörer som är verksamma i landet. Med är också försvarsminister Sten Tolgfors, som understryker att den svenska militär närvaro i landet tryggar tillvaron för afghanerna i landet. Konflikts reporter Julia Lundberg har träffat ett par av de svenskar som deltagit i ISAF för att höra hur de själva ser på sina insatser. Li Skaring tjänstgjorde som militärpolis och samverkansbefäl i Serapol i norra Afghanistan och kom hem från det senaste uppdraget i maj i år. Mikael Box är yrkesofficer och arbetar som ombudsman på officersförbundet i Stockholm. I ett halvårs tid befann sig Mikael Box på en stor amerikansk militärbas och var rådgivare åt den afghanska armén. Den förre brittiske diplomaten och Afghanistankännaren Rory Stewart ifrågasätter starkt den internationella insatsen i Irak. Inte för att den afghanska befolkningen inte skulle behöva hjälp utan för att vi har tagit oss an så många, så stora och så oförenliga uppgifter, säger han. Vi tycks inte förstå varför vi egentligen är där, hävdar han. Rory Stewart har tidigare medverkat tidigare i Konflikt. Sedan dess har USA fått en ny president som tidigt markerade att Afghanistan, till skillnad från Irak, är rätt krig och ett nödvändigt krig och ett konfliktområde som kommer att stå i fokus för den nya administrationens utrikespolitik. Men i praktiken har inte mycket förändrats med Barack Obama i Vita huset, säger Rory Stewart. KOnflikts Daniela Marquardt har talat med honom. Det dröjer fortfarande innan vi får reda på resultatet från förra veckans presidentval i Afghanistan. Men en president har faktiskt redan utsetts på TV i den afghanska reality-showen Namzad - Kandidaten. Under drygt två månader har några unga afghaner fått tävla i den kommersiella TV-kanalen Tolo TV:s låtsasval. Deltagarna har fått utveckla ett politiskt program och tillsätta en regering. En efter en har de röstats bort av publiken. Konflikts Ira Mallik ringde upp den enda kvinnliga deltagaren, 19-åriga Ajuba Daqiq, för att ta reda på skillnaden mellan dokusåpakandidaterna och de verkliga presidentkandidaterna. Hon kom tvåa i tävlingen och menar att hon skulle ha vunnit om Afghanistan inte varit ett sådant utpräglat patriarkalt samhälle. En kvinna kan bli advokat, en kvinna kan bli minister, ja en kvinna kan till och med bli president, säger Ajuba Daqiq.Det upptrappade våldet i Afghanistan drabbar även de civila biståndsarbetarna. Bara under den gångna månaden har över 30 människor dödats. Hashim Mayar är vice chef på organisationen ACBAR - en paraplyorganisation som samordnar ett hundratal utländska och inhemska frivilligorganisationers arbete med syfte att effektivisera de många olika biståndsprojekten. Och det försämrade säkerhetsläget påverkar också hans arbete berättade Hashim Mayar när Konflikts Marie Liljedahl fick tag på honom på telefon. Han uttrycker en stor frustration över att de internationella aktörerna i landet i lyssnar på vad afghanerna vill. Det finns massa vackra ord på pappret, men vi ser dem inte i handling, säger han.Programledare: Daniela MarquardtProducent: Marie Liljedahl

Konflikt om AfPak - den nya amerikanska förkortningen för krisområdet Afghanistan-Pakistan. Barack Obama tar nya tag med en helt ny strategi - för att lösa problemen i Afghanistan måste man även ta sig an Pakistan.Kan han vända allt som har gått fel till något som går åt rätt håll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en två månader lång genomgripande översyn har nu Barack Obama presenterat sin nya Afghanistanstrategi - en bred ansats som också omfattar Pakistan. Strategin rymmer mer soldater men också mer diplomati och regionalpolitik. En internationell kontaktgrupp ska skapas med Afghanistans och Pakistans grannar, inklusive Iran, Indien Kina, Ryssland och Gulfstaterna. Det ska också bli mer och bättre bistånd till Afghanistan - jordbruksspecialister och lärare, ingenjörer och jurister, kontroll och samordning av biståndet ska bli bättre. Det ska bli slut på parallellsatsningar och dyra konsulter. Poliskår och armé ska utbildas och tränas.Obama vill ge Pakistan ytterligare närmare 15 miljarder kronor om året i bistånd för att stärka demokrati och ekonomisk utveckling och hjälpa regeringen att stå emot det växande hotet från islamistiska extremister. Men militärt bistånd ska Pakistan inte få villkorslöst. Det är i Pakistan al Qaida och dess allierade och de afganska talibanledarna finns och Pakistan måste visa att det deltar i kampen mot dem. Med i programmet för att kommentera vad Obamas nya strategi kan innebära för regionen är Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul. Medverkar gör den pakistanska journalisten och författaren Ahmed Rashid, en av världens mest ansedda Afghanistan-kännare. Mycket av det han har förespråkat i år är det vi nu kan se i Obamas nya strategi. I den pakistanska Nordvästprovinsens huvudstad Peshawar lever och verkar journalisten Shaheen Buneri. Han har sina rötter i Swatdalen där talibanerna i en förhandling med den pakistanska regeringen erbjudit vapenvila i utbyte mot att de får införa sharia. Han berättar om en region där talibanernas inflytande ökar dag för dag. Susanne Koelbl är det tyska veckomagasinet Der Spiegels Afghanistankorrespondent och författare till boken Voices from a dark country, om Afghanistan. För två veckor sedan intervjuade hon den nytillträdde chefen för ISI - den pakistanska underrättelsetjänsten - som inte ser något problem med att ISI har kontakter med talibanerna. Artiklar i Der Spiegel: Ashraf Ghani har en lång meritlista. Bland annat har han jobbat på Världsbanken, var tidigare afghansk finansminister och tilltänkt efterträdare till Kofi Annan som FN:s general-sekreterare. Idag är han afghansk presidentkandidat. Vårt problem är inte talibanernas styrka, det är regeringens svaghet, säger han. Carl Bildt om vilken roll EU kan komma att spela i den nya amerikanska strategin för Afghanistan och Pakistan och om de stora brister som idag finns och som måste rättas till. Programledare: Agneta RambergProducent: Marie Liljedahl

Lördag 12 april Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nato skickar mer styrkor till Afghanistan, samtidigt hörs varningar om att landet håller på att gå förlorat igen.Men vad vill västvärlden med Afghanistan, och hur väl stämmer de målen med afghanernas verklighet? Natos insats i Afghanistan har gått in på sitt sjunde år, men någon stabilitet i landet är inte i sikte. Nyligen varnade den brittiske politikern Paddy Ashdown, som var tänkt att bli FN:s sändebud i Afghanistan, för att västvärlden håller på att förlora kampen om landet. Några aktuella rapporter om läget i landet: Utrikesminister Carl Bildt och Svenska Afghanistankommitténs Anders Fänge, platschef i Kabul, kommenterar läget i Afghanistan, och diskuterar västvärldens målsättningar i landet.Den brittiske tidigare diplomaten Rory Stewart har skrivit boken ”The Places in Between” om sin vandring genom Afghanistan efter talibanernas fall. Han menar att västvärlden måste omvärdera vilka mål man har för engagemanget i Afghanistan. Idag arbetar Stewart med en stiftelse för återuppbyggnad i Kabul, .Trots att de internationella styrkorna ökar sin närvaro i Afghanistan så ökar också osäkerheten i landet. Farida Nekzad, internationellt prisbelönt journalist och chefredaktör för nyhetsbyrån Pajhwok Afghan News, berättar om stämningarna bland de afghaner hon möter.Läs mer om Farida Nekzad:För trettio år sedan skedde det kommunistiska maktövertagandet i Afghanistan. Det blev inledningen på tre decennier av oroligheter i landet. Amerikanskan Nancy Hatch Dupree har upplevt de stora förändringarna i landet. På 60- och 70-talet stod hon i centrum för det sociala livet i Kabul. Idag oroar hon sig för bristen på kontakt mellan afghanerna och de utländska biståndsarbetarna. Dupree kallas ibland Afghanistans farmor. För knappt två veckor sedan gick finalen av Afghan Star av stapeln. Det var tredje säsongen för programmet som bygger på samma koncept som American Idol och svenska Idol. I år har programmet fått en viss upmärksamhet även i väst, mest på grund av att en av finalisterna var en ung kvinna från det konservativa Kandahar. Konflikt talar med 18-åriga Lima Sahar från det konservativa Kandahar, som nått berömmelse men också blivit hotad pga sin medverkan i tävlingen. Shakeb Isaar har också varit tv-idol i Afghanistan, och ledde några år efter talibanregimens fall ett populärt musikprogram. Att kultur fortfarande är sprängstoff i Afghanistan, visar hans berättelse. Försöken att presentera västerländska artister för en afghansk tv-publik, ledde till att en kollega sköts till döds, och Shakeb själv tvingades fly till Sverige. Isaars egen idol är Ahmad Zahir, klassisk och kontroversiell afghansk sångare på 70-talet. Programledare Agneta Ramberg agneta.ramberg@sr.seProducent Nina Benner nina.benner@sr.se

AFGHANSK KRIS om talibanernas återkomst och ett hotande amerikanskt nederlag Reportage från Afghanistan om en ny lag för amnesti av krigsförbrytare i regeringen. Intervju med Bari Saalam, chef för GMA radio i Kabul. Björn Bisserup, avdelningschef för utlandsoperationer vid danska försvarsdepartementet om NATO-styrkan i Afghanistan. Ahmed Rashid, afghanistanexpert, författare och journalist, intervjuas från hemmet i Lahore. Börje Almquist, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén kommenterar i studio. Programledare: Saam Kapadia Producent: Mikael Olsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.