Podcasts about tillst

Påve Franciskus ligger i en sjukhussäng och kämpar mot en dubbelsidig lunginflammation. Tillståndet är kritiskt för 88-åringen. Han har varit en omstridd vänsterpåve, med kända meningsmotståndare som bland annat finns i Vita huset. Den senaste tiden verkar det som att Franciskus har försökt att säkra upp sin egen ideologiska linje för katolska kyrkan – även efter att hans tid på jorden är slut. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Ingmar Nevéus, europakorrespondent på DN. Producent: Linnéa Hjortstam. I avsnittet hörs Magnificat, ZWV 108: Amen, skriven av Jan Dismas Zelenka, framförd av Adam Viktoria, Ensemble Inégal, Prague Baroque Solists.

5 februari. En ny utredning föreslår en rad åtgärder för snabbare miljöprövningar. Vad är det egentligen för tillstånd som behövs enligt Miljöbalken idag? Hur ska processen bli snabbare och mer effektiv? Andreas Ericson diskuterar med regeringens utredare Camilla Adolfsson.

Sveriges väg mot klimatneutralitet kräver omfattande satsningar på fossilfri teknik. För att säkra investeringsviljan och möjliggöra genomförandet av dessa projekt i tid behövs tillståndsprocesser som är både effektiva och rättssäkra – en utmaning som länge har varit föremål för intensiv debatt och skarpa förslag. Medverkande Camilla Adolfsson, regeringens särskilda utredare, Miljötillståndsutredningen Anna Holst, tillståndsansvarig, Nordion Energi H2 Sandra Nordlander, miljöjurist vid Länsstyrelsen Västerbotten och miljösakkunnig i miljöprövningsdelegationen Maria Pettersson, professor i miljö- och naturresursrätt, Luleå tekniska universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Inläst: Åland har liknande strategisk betydelse som Gotland, men för att sätta svenska trupper där krävs tillstånd – av Vladimir Putin.

Nyheterna Radio 17.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här samtalet och det här avsnittet av DB Hockey Podcast har jag sett fram emot under en väldigt lång tid. Under åren har jag hört så oerhört många positiva ord om Andy Swärd från framförallt olika hockeyspelare jag träffat på. Bland annat sa Jesper Bratt som spelar i New Jersey Devils i ett tidigare avsnitt av DB Hockey Podcast; ”Andy är den person som har betytt mest i mitt professionella liv.” Andy titulerar sig själv som professionell ICF coach och arbetar med saker som jag själv inte riktigt har kunnat sätta fingret på. Saker som är helt avgörande inom idrotten och livet om vi ska ha möjligheten att kunna nå våra drömmar, våra mål och ett välmående. Det blev ett rekordlångt och väldigt spännande pod-samtal där vi pratar om vad mental träning är för något. Vi pratar om Det Förändrade Tillståndet. Stress eller Press. Drivkrafter. Tvivel. Positiva tankar. Identitet. Och mycket annat. Enjoy Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag går igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet: https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är inte en individ genom livet utan en mängd. Vissa är till och med två genetiska individer på samma gång. Vincent Flink Amble-Naess funderar över jagets förvandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lydia Fairchild var 26 år gammal och gravid med sitt tredje barn, när hon skilde sig från Jamie. Hon hade förlitat sig på hans inkomst, men nu ville han inte betala. Först krävde han att barnen skulle genomgå ett faderskapstest. Resultatet blev minst sagt oväntat. Jamie var visserligen far till barnen. Men Lydia – som hade fött dem – tycktes inte vara deras mor.Snart kom svaren till myndigheternas kännedom. Det hela gick sedan mycket snabbt. Några veckor senare – och efter ytterligare tester – yrkade distriktsåklagaren på att Lydias barn skulle tas ifrån henne. Man utgick ifrån att hon var en bedragare. Eller kanske var hon psykiskt sjuk, eftersom hon i förhören vägrade erkänna var hon hade hittat barnen, trots att man hotade med fängelse. Och viktigast av allt: ingen visste vem barnen tillhörde. Ingen utom Lydia, förstås. Och så Jamie, som hade hållit hennes hand under värkarna.Man kan fråga sig vad Fairchild tänkte under dessa månader. En man kan i mörka stunder tveka på sina barns härkomst, men för en kvinna är saken enklare; hon har burit dem inom sig och fött dem under smärta. Modern är alltid känd, som det heter i den romerska rätten: mater semper certa est. För Lydia var frågan bara hur hon skulle övertyga domstolen. När hon skulle föda sitt tredje barn, fick en representant för domstolen närvara i förlossningsrummet. Där observerade han hur barnmorskan samlade blod först från Lydia och sedan från den nyfödda pojken. Men inte heller denna gång kunde moderskapet beläggas.Myndigheterna slöt sig till att Lydia hade agerat surrogat och fött en annan kvinnas barn för pengar, ett allvarligt brott i staten Washington. Vad man emellertid hade svårt att förstå var varför Lydia i så fall hade gått med på faderskapstestet, när hon visste att hon skulle avslöjas. Men det fanns ingen tid att begrunda saken. En rättsprocess inleddes mot Fairchild, som anklagades för människohandel. Det var då hon träffade försvarsadvokaten Alan Tindell. Under sina förberedelser inför rättegången hörde han talas om ett liknande fall i Boston, Karen Keegan. Också hon hade fått sitt moderskap ifrågasatt. Men tids nog hade det visat sig att provsvaren var missvisande, eftersom Keegan led av en ovanlig, genetisk sjukdom. Hennes läkare hade skrivit om fallet i New England Journal of Medicine. Tindell la fram artikeln som bevis i målet. Nu krävde han ytterligare ett test, denna gång från Lydias livmoderhals. Och resultatet var mycket riktigt annorlunda: Barnen var hennes.Vem var egentligen Lydia Fairchild? Frågan om den personliga identiteten har engagerat människor sedan antiken. Den kanske mest originella tänkaren på området är den engelske filosofen Derek Parfit. Han ansåg att människors jaguppfattning var förlegad. Man förnekar själens existens, men betraktar sig ändå som just besjälade. Att man är samma person som den på fotografiet från barndomen anser de flesta är självklart. Men i kraft av vad skulle detta vara möjligt? Kroppens celler byts ju ut under livets gång. Och vad förblir detsamma?I sin bok ”Reasons and Persons” föreslår Parfit olika svar på den frågan: minnet, den rumsliga kontinuiteten, den psykologiska kontinuiteten, och så vidare. Men alla lider de av olika brister, som inte går att åtgärda. Den personliga identiteten är en social konstruktion, konkluderar han därför.Parfit skriver visserligen att han inte förnekar existensen av personer, men den bild han ger skiljer sig så mycket från det vi talar om till vardags att man som läsare undrar om han verkligen menar vad han säger. Hans ståndpunkt är att vårt jag kanske i en mening existerar, men att det hur som helst är oviktigt. It is not what matters, som han uttrycker det. Det är inte det viktiga. Den kontraintuitiva slutsatsen – som avslutar en vindlande serie av argument – är att det viktiga istället är detta: att någon i framtiden existerar som påminner om mig. Huruvida denna person också är jag är mindre viktigt, eftersom det är en definitionsfråga. En något oväntad följd av detta är att skillnaden mellan oss och våra medmänniskor blir mindre; på vissa sätt är jag mer lik mina vänner idag, än mig själv i en avlägsen framtid. Vid det laget har jag kanske flyttat från stan, förlorat min humor och – Gud förbjude – börjat rösta på ett annat parti.I en oförglömlig passage beskriver Parfit denna upplevelse av hur jagets gränser luckras upp när man tänker på dem:”Mitt liv framstod som en glastunnel genom vilken jag färdades allt snabbare för varje år, och vars slut var mörker. När jag ändrade uppfattning försvann väggarna från min glastunnel. Nu lever jag ute i friska luften”.Slutsatsen är svår att acceptera. De flesta av oss är övertygade om att vi är unika individer, som förblir desamma från vaggan till graven. Denna intuition är, tror jag, omöjlig att undkomma. Men man kan förklara den på olika sätt. Ibland beskrivs den i genetiska termer. Vårt DNA sägs kunna förklara alltifrån vår personlighet till vilket yrke vi lämpar oss för och huruvida vi är benägna att begå brott. Våra barn ärver delar av vårt genetiska material och på så sätt lever vi vidare genom dem. Det är ett sätt att klä vår känsla av identitet i en naturvetenskaplig språkdräkt, som i vissa sammanhang kan skänka den legitimitet. Men faktum är att våra gener inte fungerar så. Vårt DNA är inte ett uttryck för en unik identitet, utan ett material som kan blandas, förändras, böjas och vridas. Och det för oss tillbaka till den fråga som aldrig besvarades: Vem var egentligen Lydia Fairchild?Lydia var en så kallad chimär. I den grekiska sagovärlden betecknar ordet Χίμαιρα ett väsen med ett lejons kropp och tre huvuden: ett lejons, en gets och en eldsprutande ödlas. I överförd bemärkelse kan det syfta på en drömbild eller ett hjärnspöke. Men inom vetenskapen är innebörden mera teknisk. En genetisk chimär är en organism som består av mer än en uppsättning DNA. Så här gick det till: Lydias mor hade blivit gravid med tvillingar, men de befruktade äggen hade smält samman i livmodern och givit upphov till en enda individ. Lydia var alltså – i genetisk bemärkelse – sin egen syster. Vissa delar av hennes kropp hade en uppsättning gener och andra delar en annan. Därför visade proverna olika resultat. Tillståndet är ovanligt; endast cirka 100 fall har bekräftats globalt.Berättelsen om Lydia utmanar vår jaguppfattning. När hon till exempel ammade sitt nyfödda barn – som också var hennes systerson – var det då samma person som kände barnets läppar mot bröstet som den som höll honom i famnen? Eller fanns det i själva verket bara en kvinna och inte två? Eller var Lydias identitet – liksom vår egen – en chimär också i den bildliga betydelsen, en förlegad tankefigur och en illusion? Jag vet i varje fall vad Parfit hade svarat. It is not what matters.Vincent Flink Amble-Naessläkare och skribent

Det svenska tillståndet råder i Norge, varnar en tung norsk politiker när ungdomsgäng gör inbrott och snattar öl. Ola Wong läser norska sommarnyheter och får nostalgikänsla. Inläsare: Mårten Barck

I detta avsnitt snackar Filip och Keven upp omgång två i Bundesliga. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

Alexandra är tillbaka! Blekare än någonsin. Dashas Solsidan får strängt besök av myndigheterna. Flygbolag som sparar pengar med hårda landningar. Dessutom, ska man behöva svara på intima frågor till ngn som ställer dem anonymt? Välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

UPPLÄSNING: Ylva Gripfelt Första rad: Då sliter pappa mig ur hallen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Det gudomliga tillståndet” av Ylva GripfeltDIKTSAMLING: Det gudomliga tillståndet (Ellerströms 2023)MUSIK: Vanys Clemente Valdés Muñoz: Terre verteEXEKUTÖR: tapei

Magin i ett avslappnat tillstånd

Det magiska tillståndet där vi “tuppar av” en tredjedel av dygnet: Vad händer egentligen i kroppen, hjärnan och organen under sömn? Hur kan du stötta detta med din livsstil? Sömncykler REM-sömn … Hormoner och hur olika hormoner påverkar sömnen, och andra hormoner påverkas av sömn och dygnsrytm Biohacka din sömn med mat och tillskott (och prylar?) Vilken roll spelar nervsystemet i din sömn? Tips för ett lugnt nervsystem! Och vilken sömntyp är … läs mer Inlägget 350: Det magiska tillståndet SÖMN, och hur du biohackar din sömn. Med Daniel Larsson publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 350: Det magiska tillståndet SÖMN, och hur du biohackar din sömn. Med Daniel Larsson dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Den här gången har jag nöjet att hälsa välkommen till Sonderpodden OCH Agila HR-podden. Frida Mangen står bakom Agila HR-podden och vi har mycket gemensamt när det gäller tankar om ledarskap och organisering för framtidens organisationer. Vi har gjort ett poddavsnitt ihop och bjudit in Jonatan Francén som jobbar med HR på Skatteverket och är delägare i företaget Trustivide som jobbar med kulturförändringar. I podden gör vi en slags slutet-på-året reflektion över läget inom organisationer, med lite extra fokus på politiskt styrda verksamheter. Vi pratar om byråkrati och vad som händer med organisationer som står inför ekonomiskt tuffa tider. Vi diskuterar möjligheterna med agila arbetsformer och teamarbete, samt synen på tillitsbaserad styrning och hur kultur och styrning hänger ihop. Jonatan framhåller vikten av att sårbarhet och mod som en grund för lärande. Innan podden vill jag passa på att tipsa om Sonders kommande webbinarium och vår nya guide om teambaserade arbetssätt. Kolla in vår hemsida sonder.se och klicka på inspiration så hittar du rätt. Agila HR-podden https://agilahrpodden.libsyn.com/ Sonder inspiration https://www.sonder.se/inspiration/

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fanny Wijk pratar om en Expressen-granskning där en svensk skolan i Thailand bedrivit verksamhet utan tillstånd, men själva säger de att de inte är någon skola.Hon pratar också om Moderaternas nya strategi för att nå väljarna som sviker – nämligen tjejer i storstäder.Linnea Rönnkvist berättar om tre olika hackerattacker som uppmärksammats den senaste tiden – bland annat en mot Svenska kyrkan som gör att ingen i Göteborg kan gravsättas just nu.Och så kommer samhällsredaktör Hannah Zahr och pratar om BB Gårda som snart öppnar i Göteborg, Sveriges första barnmorskeledda privata förlossningsavdelning.Dessutom: P3 Guld-nomineringar, Kalle Anka i fara och Rizz är årets ord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17:00

I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2, en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur. När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten. Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen. Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra.  Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora, en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning.  Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022

V-Dem institutet berättar om sin senaste undersökning av tillståndet för demokratin på landsnivå. Den visar en nedgång de senaste 10 åren för att nu vara tillbaka på 1986-års nivå. Idag lever 72% av världens befolkning i autokratier. Medverkande: Martin Lundstedt, forskare vid V-Dem institute, Göteborgs Universitet Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”. I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.

I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara?  Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet.  Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum. Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:  Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu  

Klaus Bremer, Marianne Laxén och Birgitta Dahlberg diskuterar under Bettina Sågboms ledning. E-post: slaget@yle.fi

Nyheterna Radio 12.00

För den sekulariserade människan har skogen blivit ett tempel, men är kärleken till träden besvarad? Kulturredaktionens Nina Asarnoj funderar på om kärleken verkligen är besvarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sände första gången 2020-10-14.En sommar blev årorna till min roddbåt stulna. En billig Blekingeeka, köpt på Blocket för att kunna ro runt i den lilla dypöl till sjö där vi hyr ett hus. Jag stod där på den lilla flytbryggan och spanade ut över vattnet. Först hade jag stampat hårt för att vattensnoken och hennes sju ungar skulle hinna krypa undan, tillbaka in mellan brädorna. På andra sidan sjön tyckte jag mig se något vitt. Kunde det vara mina åror? Jag simmar tvärs över och ja, där ligger de. När jag ska gå i land finns det ingen fast botten. Jag sjunker allt djupare i dyn och minns nu att grannen i samband med ett bryggbygge mätte upp dydjupet till elva meter. Jag har alltid anat att naturen är helt likgiltig för min existens, och nu var det uppenbart. Jag skulle bli till gyttja i botten av en sjö. Inte ens en måltid åt en varg eller näring åt en rosa akleja. Så ser döden ut. Bara några grumliga bubblor och sedan är man borta. Ända sedan jag läste filosofi i skolan har jag grubblat över det där klassiska exemplet om passivitet, alltså om bristen på handlingskraft är att betrakta som ett brott. Är det den som knuffar någon i sjön som är skurken eller den som står kvar på berget utan att agera? Och för att verkligen hårdra det hela: Är de björkdungar som susade utanför Auschwitz till exempel medskyldiga till de brott som begicks innanför stängslet?De flesta människor säger förstås nej. Träd eller gyttja kan inte ställas till svars. Träden är tvärtom våra nya ständigt förlåtande gudar och åtminstone här i Sverige är det ofta just bland susande björkar och vajande granar vi söker tröst och sammanhang. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land har naturen på många sätt ersatt kyrkorummet.Jag läser om det här fenomenet i religionshistorikern David Thurfjells bok ”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion”. I sin forskning har han intervjuat 72 personer om deras relation till naturen. Han ställer frågan om varför det är i skogen så många moderna människor upplever andlighet och frid? Samtliga av de intervjuade vittnar om hur de söker sig till strövområden och parker för att komma i kontakt med sig själva och något större, men de vill ändå inte tala i termer av tro. I vår tid är det känsligt med religiösa uttryck. Gärna existentiella naturupplevelser men blanda inte in Gud. Thurfjell skriver om de doftämnen granar och tallar utsöndrar, fytoncider, som stärker immunförsvaret och får blodtrycket att sjunka. Hur hälsobringande det är med frisk luft och solsken. Det intressanta är bara att de där lugnande doftämnena som växterna ger ifrån sig, sannolikt är till för att stöta bort skadeinsekter. Tallspinnare, granbarkborrar och trädkramare.Men alla finner inte frid i naturen. För somliga får varannan tall, varannan gran bara blodtrycket att stiga. Axel Lindén är skogsägare och författare och har skrivit ett slags realitybok om sin ambivalenta relation till livet med skog. Han står med en stövel i naturromantiken och den andra på gaspedalen i traktorn. Hans bok heter ”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” och handlar om hur han försöker bedriva alternativt skogsbruk. I stället för att sköta skogen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning, vandrar han planlöst och smådeprimerat runt med en motorsåg och fäller en asp här och en björk där, mest för att få ved till pannan. Hans idéer om att låta skogen förbli blandad och att inte gallra så hårt, möts av skepsis av manliga bybor och skogsbolag. Axel Lindén slits mellan viljan att vara en professionell skogsägare, att maxa vinsten som pappa och farfar gjorde, och sin egen natursyn. För vem är han själv i släktkedjan? Hur kommer det sig att mormors blåbärssylt var perfekt, mammas bra men hans egen undermålig? Hur ser kunskapsöverföringen ut mellan generationerna? Vem är bäst på att tala med träden, den som optimerar avkastningen på en skog eller den som låter den växa igen? Vad säger träden själva?Föreställningen att blommor och träd har själ och kan kommunicera har beskrivits i ett flertal böcker de senaste åren. Titlar som ”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC”, ”Trädens hemliga liv” och ”Naturens dolda nätverk” påstår att träd kan berätta om olika faror och att till exempel bokträd skyddar och hjälper varandra. Varför kommer alla dessa böcker just nu? Kan det vara en liknande rörelse som inom djurrättsrörelsen, att allt fler börjar ana att träden lider? Har de ropat om nåd utan att vi hört dem? Vi människor lyssnar ju ganska dåligt på träd och ofta är våra skogsupplevelser helt självcentrerade. Det handlar som så ofta, mest om vad skogen betyder för oss. David Thurfjell skriver i ”Granskogsfolk”: att ”även den romantiska naturupplevelsen är till stora delar antropocentrisk” och förklarar att vi människor visserligen har en psykologisk kapacitet att uppleva existentiella djuperfarenheter med inslag av estetik, jagupplösning och romantik. Men att det är en helt och hållet egoistisk upplevelse. Den sönderstressade nutidsmänniskan söker tröst och i takt med att vi blivit allt mer sekulariserade har lövsalarna blivit våra heliga rum. Skogen har blivit vår kyrka.Frågan är då bara hur ömsesidig den här existentiella relationen är? Hur förhåller sig naturen själv till människan och hennes liv och död? Väldigt passiv, skulle jag säga. I dokumentärfilmen ”Shoah”, Claude Lantzmanns nio timmar och 27 minuter långa mästerverk om ”Förintelsen” är träden hela tiden närvarande. Det växte björkar och fruktträd längs rälsen till Sobibór. Den susande blandskogen blev vittne till miljoner människors död. De flesta av nazisternas förintelseläger placerades på landsbygden, utanför små byar, vid skogsbrynen. Det var viktigt att ingen fick veta vad som pågick och träden hjälpte till att dölja barbariet. Massgravarna gömdes i skogen. Krematorierna eldades med kol och i den gång av taggtråd som ledde fram till de stora brännugnarna i Treblinka, fogades grenar av tall in mellan trådarna för att skydda för insyn. Ett slags förintelsens egna gärdsgårdar. Det kanske låter märkligt men den här passiviteten bland träden kan provocera mig. Min farmor och hennes två söner fanns med på de listor som redan fanns förberedda i Sverige om nazisterna skulle kommit hit. Farmor svimmade när hon fick se sitt och barnens namn flimra förbi i Aktuellt eller Rapport många år senare. Det är alltid svindlande att tänka på hur nära det var att även Sveriges judar skickades iväg. Mormor däremot, bodde under kriget i Stockholms skärgård där hon och morfar fiskade och odlade för att överleva. Och även om kunskapsöverföringen i min familj varit lika usel som blåbärsreceptförmedlingen i Axel Lindéns, är det väl ändå någon sorts genetiskt överförd envishet och livsvilja som fick mig att gripa tag efter knivskarpa vasstrån och dra mig upp ur dyn vid jakten på de där stulna årorna. Varannan gran och varannan tall blev tysta vittnen till min kamp. De var min gröna, högst ointresserade publik. Vi människor kommer alltid att ha en relation med det som växer, det är bara det att den inte är ömsesidig. Träden älskar oss inte tillbaka.Nina Asarnoj, medarbetare på kulturredaktionenLitteratur”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion” (2020) av David Thurfjell”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” (2020) av Axel Lindén”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC” (2019) av Isabel Kranz i översättning av Joachim Retzlaff”Trädens hemliga liv” (2016) och ”Naturens dolda nätverk” (2018) av Peter Wohlleben i översättning av Jim JakobssonFilm: ”Shoah” (1985) dokumentär av Claude Lantzmann, finns med svensk text på Youtube, längd 9 h och 27 min.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Marianne Laxén, Klaus Bremer och Birgitta Dahlberg diskuterar bland annat Silvio Berlusconis arv, Donald Trump som hamnat i blåsväder och De Grönas nya ordförande och partiets flirt med svenskspråkiga väljare. Rådsmedlemmarna kommer också med sina bästa råd gällande hur svenskan ska bli mer lockande för finskspråkiga. Bettina Sågbom leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

De andliga traditionerna talar om vikten av vibrationer, frekvenser och musik. Mantrat Om/AUM inom Hinduismen sägs både skapa och vara världen. Bibeln börjar med orden "I begynnelsen var ordet". Vår hjärna har också en viss vibration som förändras när vi är i olika tillstånd; i djupsömn har vi deltavågor, i REM-sömn tetavågor, i vaket tillstånd alfa och beta. Vi kan även inducera förändring i våra hjärnvågor med hjälp av t.ex. meditation, psykedelia och speciella ljud som kallas binaural beats. Dr. Matthew Walker talar om hur hjärnan ser ut som det sjunger ett mantra i djupsömn: https://www.youtube.com/watch?v=gbQFSMayJxk Ken Wilber stoppar sina hjärnvågor: https://www.youtube.com/watch?v=LFFMtq5g8N4&pp=ygUfa2VuIHdpbGJlciBzdG9wcyBoaXMgYnJhaW53YXZlcw%3D%3D Mandukya från Upanishaderna säger att AUM är allt: https://www.hinduwebsite.com/mandukya.asp AUM/Om blir till ett yantra: https://www.thewayofmeditation.com.au/how-the-patterns-of-om-produce-an-incredibly-powerful-healing-mandala Sri Yantra: https://en.wikipedia.org/wiki/Sri_Yantra Om/AUM i Solfeggio 528 Hz: https://www.youtube.com/watch?v=fKagKE1xaTo Johannesevangeliet: https://sv.bibelsite.com/john/1-1.htm Kroppar och tillstånd inom Hinduismen som korresponderar med vakenhet, dröm och djupsömn: https://mysoulsanctuary.co/the-three-bodies-and-five-koshas/ Exempel på solfeggio: https://dailydish.co.uk/the-9-solfeggio-frequencies-and-their-benefits/#the-solfeggio-frequency-list Alla solfeggiofrekvenserna som binaural beats: https://www.youtube.com/watch?v=jB5p9C8MjcM Icaros som sjungs under ayahuascaceremonier: https://www.youtube.com/watch?v=BFmEReSoo5U DMT genererar en "vaken dröm": https://newatlas.com/science/brainwave-study-eeg-psychedelic-dmt-waking-dream-state/ Spellista som används under psykedelisk terapi: https://www.youtube.com/watch?v=JYsn76ALfrw Mandelbrotfraktaler: https://www.youtube.com/watch?v=pCpLWbHVNhk Andlighet på Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en

Klaus Bremer, Marianne Laxén och Birgitta Dahlberg diskuterar under Bettina Sågboms ledning. E-post: slaget@yle.fi

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ett:Valomgång två i Turkiet - hur har valkampanjerna låtit denna gång och hur påverkar valet kurdernas situation?Vem ska ta jobben som samhället behöver?Energidrycksboomen når nya höjderKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Paulina Neuding, SvD, Olov Abrahamsson, NSDTimme två:Republikanen Ron DeSantis vill bli president i USA. Vad präglar det konservativa USA just nu?Hemmagjord odlingsjord - det nya surdegsbrödet?Satir med Public ServicePartiledarna allt viktigare för hur svenskar röstarInför scenkonstbiennalen - hur mår svensk teater?Kåseri Emil JensenProgramledare Jesper LindauProducent Cecilia TengmarkTekniker Adam Alvin

Klaus Bremer, Marianne Laxén och Birgitta Dahlberg diskuterar under Bettina Sågboms ledning. E-post: slaget@yle.fi

Nyheterna Radio 10:00

Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen.  Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

Rådets medlemmar har varit med i politiken när många av dagens riksdagskandidater inte ens var födda. Rådet recenserar och begrundar valrörelsen år 2023 och siar om hur det ska gå i valet. Rådet har också gjort valkompassen och förundrar sig emellanåt vad som kommer upp där. I Rådet sitter Klaus Bremer, Kimmo Sasi och Marianne Laxén Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Rådet begrundar och kommenterar allt som händer utifrån djupa insikter och lång livserfarenhet. Rådet består av Gitta Dahlberg, Klaus Bremer och Marianne Laxén. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket skedde för första gången i världsekonomin under 1970-talet. Bakgrunden är att mängden dollar ökade då USA bedrev en expansiv politik som hade stor effekt på efterfrågan och med ökad egen skuldsättning. Kostnaderna för Vietnamkriget under 1970-talets första hälft sammanföll med ökade energipriser i ett läge då USA passerade sin topp i energiproduktionen och blev mera beroende av importen. Samtidigt mötte den amerikanska industrin allt hårdare konkurrens från Västeuropa och (framför allt) Japan. USA kunde dock finansiera sina underskott på ett enklare sätt än andra länder då den amerikanska dollarn hade kvar sin karaktär av internationell hårdvaluta även efter sammanbrottet av Bretton Woods valutasystem (då IMF:s 45 medlemsländers växelkurser knöts till den amerikanska dollarn 1945–71 och USA utlovade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, vilket skulle förhindra att 1930-talets djupa ekonomiska kris skulle upprepas då medlemsländerna inte skulle kunna göra devalveringar av sin valuta för att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaden). Underskotten finansierades med ett rikligare inflöde av dollar vilket bidrog till stagflationen. Detta fenomen ifrågasatte den keynesianska ortodoxi som utvecklats inom ekonomisk politik under efterkrigstiden, vilket sett expansiv finanspolitik som medel mot arbetslöshet medan inflation uppstod i lägen av överhettad arbetsmarknad. Nu präglades situationen istället av utbredd strukturarbetslöshet i många regioner, där övergången till ny tillväxt tog tid, medan potentiellt starka ekonomier ännu agerade restriktivt samtidigt som den reala kostnaden ökade kraftigt för en nyckelinsats som energi. För att lösa upp situationen krävdes nya grepp inriktade på mera omfattande omvandling. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna. Se vidare lågkonjunkturen under 1970-talet. Tillståndet är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation. Stagflation kan orsakas av ekonomiska områden som går i otakt, tillväxt i vissa och nedgång i andra. Ökade krav på kompetens inom till exempel teknik skapar brist på sådana personer och stigande löner för dessa, medan enklare yrken upplever konkurrens från låglöneländer. Om inflationen inte orsakats av högkonjunktur utan av regionala krig och politiska kriser såsom oljekrisen och Ukrainakriget som kan ge brist på vissa viktiga varor såsom energi, dämpas inflationen inte lätt med räntehöjningar då dessa i denna situation förvärrar stagnationen. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Nyheterna Radio 07.00

Stuvarna förkastar medlingsbudet. Kommer Finland snart att stå still? Rådet löser (delvis) Ukrainakonflikten och begrundar ministrars förmåga att hålla reda på sina whatsappkonton. I Rådet sitter Marianne Laxén, Gitta Dahlberg och Klaus Bremer. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Den verkar ännu ligga många stenar på den gemensamma vägen in i Nato för Finlands och Sveriges del. Detta, samt fackets makt som nu visar sig i de omfattande strejkhoten diskuteras i Rådet av Klaus Bremer, Marianne Laxén och Gitta Dahlberg. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Nyheterna Radio 17.00

Snart är det riksdagsval och det vi åtminstone får veta är vem partierna inte vill regera tillsammans med. Rådet begrundar detta. Likaså följetången om entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors. Rådet funderar också på förhållandet mellan Yle och finlandssvenskar med kända efternamn. I Rådet sitter Klaus Bremer, Gitta Dahlberg och Marianne Laxén. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

- Jag vet inte varifrån den kommer den där envisa tron på att allt, trots allt, kan bli bättre och att även det hemska går att uthärda men det är något som jag verkligen är tacksam över. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor emeritus i organisationsetik vid Marie Cederschiöld högskola (f d Ersta Sköndal Bräcke högskola). Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

HELLP -syndrom – vad är det?I veckans podavsnitt handlar det om HELLP-syndrom – en ovanlig men mycket svår, ibland livshotande form av havandeskapsförgiftning med påverkan på organsystem som t ex lever, blodkroppar och koagulationssystem.Vad beror HELLP på? Vem har ökad risk att drabbas, och vad ger det för symtom? Är det farligt för både den gravida och för barnet? Hur behandlas det, och finns det risk att det händer igen under nästa graviditet? Vi svarar på ALLT detta, samt på lyssnarfrågor om ärftlighet, förebyggande behandling och upprepningsrisker.Så TUNE IN för ett faktaspäckat avsnitt där gynekolog Rebecka "vetenskapsnörden" Kaplan Sturk har gjort en djupdykning i studier! Vi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Veckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Idag går jag igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd. Tänk dig att lukta rutten fisk hela tiden eller att inte kunna sova! Tack för att du har tittat! Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta! Följ mig på instagram @snabb.fakta

Fredagen är ett tillstånd. Ett tillstånd man vill vara i så ofta som möjligt. Gärna varje dag i veckan. Tillståndet när man ger upp, slappnar av, låter sig sköljas med. Om Uje Brandelius:Uje Brandelius är en 50-årig trebarnspappa i stockholmsförorten Bredäng. Han har arbetat med musik, journalistik och politik. Är sångare och låtskrivare i bandet Doktor Kosmos. För ett par år sedan fick han diagnosen Parkinsons sjukdom och gjorde monologföreställningen "Spring Uje, spring" om detta. Långfilmen med samma namn släpptes 2020. Har aldrig spelat datorspel men gillar att kolla på tv.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

 Vad innebär emojins intåg i språket, hur står vi oss mot engelskan? Vilka andra trender kan vi se i svenskan? Om det handlar dagens avsnitt. Gäster är Patrik Hadenius, språkvetare, författare och förlagschef på Norstedts förlag och Jenny Björkman, historiker och samverkansdirektör på Riksbankens jubileumsfond. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jenny Björkman: Stefan TellFoto Patrik Hadenius: Henric Lindsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.