Podcasts about tillst

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

I avsnittet som behandlar bibelboken Klagovisorna, samtalar Kevin där med gästen och prästen Vesa Pöyhtäri om vad Klagovisorna handlar om och vad den har att ge oss. - Vem skrev Klagovisorna?- Hur beskrivs situationen vid Jerusalems förstörelse 586 f.Kr- Vad var orsaken till Jerusalems förstörelse? Vem är medskyldiga till dess förstörelse och fångenskap? - Vad kan vi lära oss av Klagovisorna i vår tid?Välsignad lyssning!-----VILL DU UNDERSTÖDA ARBETET MED GF-PODDEN?- MobilePay: 13 224- FI20 5567 0720 0800 05 (ref. 3874)Tillståndsnummer RA/2022/175

Jan Stenbäck & Ted Turner. TNA på AMC & dags att vila War Games? Fullsmetad show!00:00 Wrestlingens tillstånd 21:07 Survivor Series: War Games32:14 Lite från RAW40:13 Så gick tipset42:41 Ingen Q&A men jul!44:15 AEW Dynamite52:20 TNA på AMC55:25 Netflix vill köpa WBD

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

#37 - Tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft by Tyréns

chippen har varit nere och kommit fram till att problemet sitter i frontallobenJonatan har råkat beställa två internet. JK har fastställt att man får kalla skåningar för grisarEn oseriös hypnotisör härjar i UpplandDet är eventuellt olagligt att dra in polisers öppna käften-tillstånd Missa inte Della Grande i Malmö och Stockholm .Biljetter på dellamonde.se

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Dömd företagare fick tillstånd – och anställde grovt kriminell

Det norska valet den 8 september har utvecklats till ett ovanligt laddat skådespel. I centrum står högerns inbördes uppgörelse: Høyre, som länge varit landets naturliga regeringsparti, har tappat kraftigt i opinionen. Samtidigt har Fremskrittspartiet seglat upp som största borgerliga parti och frågan som väckts är om partiets ledare Sylvi Listhaug ska bli statsministerkandidaten. Därmed ställs allt på sin spets: ska högern ledas av det gamla etablissemanget eller av utmanaren?I podden möter jag Ole Asbjørn Ness – journalist, författare och mannen bakom podden Ness, utsedd till Årets podcast 2024. Vi pratar om vad som ligger bakom Høyres fall, varför Frp lockar nya väljargrupper, hur Arbeiderpartiet fått ny luft under vingarna, men också om de större frågorna: energipriser, migration, kriminalitet – och religionens roll i ett samhälle på väg att ritas om. Ett korspublicerat avsnitt: Ness x Rak höger.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dessa preparat är inte hälsosamt för människan eller för vår natur. Ökar eller minskar försäljningen och vilka regler ska efterföljas? Hur sköter de som säljer dessa produkter och vad behöver allmänheten jobba på? Varför har vissa preparat blivit populära och hur farligt är det att använda dessa produkter. Mariana Vang och Cecilia Söderling från Tillståndsenheten har koll på detta. 35 min.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Beslutet: Eskilstuna kommun vill att Seniors miljötillstånd omprövas

Repris på Slonderpodden 87 om organisationsutveckiing. Frida Mangen står bakom Agila HR-podden och vi har mycket gemensamt när det gäller tankar om ledarskap och organisering för framtidens organisationer. Vi har gjort ett poddavsnitt ihop och bjudit in Jonatan Francén som jobbar med HR på Skatteverket och är delägare i företaget Trustivide som jobbar med kulturförändringar. I podden gör vi en slags slutet-på-året reflektion över läget inom organisationer, med lite extra fokus på politiskt styrda verksamheter. Vi pratar om byråkrati och vad som händer med organisationer som står inför ekonomiskt tuffa tider. Vi diskuterar möjligheterna med agila arbetsformer och teamarbete, samt synen på tillitsbaserad styrning och hur kultur och styrning hänger ihop. Jonatan framhåller vikten av att sårbarhet och mod som en grund för lärande.

Frida Wallnor och PM Nilsson diskuterar de dramatiska protesterna i Los Angeles och deras respektive egna upplevelser från USA. Vad ligger bakom protesterna och vad kommer det få för ekonomiska konsekvenser? Tobias Wikström gästar studion och går igenom vilka ömma tår som trampades på under dagens partiledaredebatt.

Hur illa ställt var det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en ny bok utmålar journalisterna Jake Tapper och Alex Thompson Joe Biden som en president i kroppsligt och mentalt förfall. Efter att ha intervjuat en lång rad medarbetare till den tidigare presidenten och andra demokrater som mött honom slår de fast att det pågick en mörkläggning i Vita huset och att Joe Biden inte borde ha ställt upp i valet 2024 från första början.Samtidigt har Joe Biden offentliggjort att han lider av en aggressiv form av prostatacancer. Hur påverkar sjukdomsbeskedet debatten om hans ansvar för Demokraternas valförlust i presidentvalet?Vi pratar också om Donald Trumps ivriga arbete med att få sina republikanska kollegor i kongressen att baxa igenom hans budget AKA ”Big Beautiful Bill”.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Hör Alinas spännande berättelse från det att hon som barn hade ett möte med ett starkt ljussken till det att hon nyligen hade en otrolig ut-ur-kroppen upplevelse. Som barn minns hon att hon ofta vibrerade inifrån och åkte berg- och dalbana i gränslandet mellan dröm och vakenhet. Alina och Camilla i samtal och många frågor besvaras om fenomenet som kallas astralresor, själsresor och ut-ur-kroppen upplevelser.Trevlig lyssning önskar Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häng med till barnakuten när vi benar ut vad "triage" betyder, alltså hur barn och deras åkommor bör prioriteras.För vem får först vård? Och när ska man söka akutsjukvård? Vi går igenom typiska barnsjukdomar och tillstånd där du absolut bör söka vård för ditt barn, ibland kan det till och med vara riktigt bråttom. Men även när du kan avvakta och vända dig till primärvården.Barns kroppar ser och fungerar inte som vuxnas, därav kloka prioriteringar efter barnets behov. Johan vet, han som ofta gör dessa prioriteringar på barnakuten....Tune In för att vara redo med att söka vård!Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg ger dig allt du behöver veta om Göteborgs nya miljardrenovering av kanalen och Ina Lundström berättar om Henriksbergs förlorade tillstånd och rika anor. Och så har Norge äntligen fått åka till rymden. Dessutom: En genomgång av april-skämtens tillstånd (död) och rekord i maratontal i USA:s senat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen! Göteborg ska sätta igång med ännu ett omfattande byggprojekt och frågar man vissa politiker är det till och med ett första steg mot att bygga tunnelbana. Vi pratar också om att krogen Henriksberg i Majorna har fått indraget alkoholtillstånd, och Ina tar oss igenom dess rika historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Påve Franciskus ligger i en sjukhussäng och kämpar mot en dubbelsidig lunginflammation. Tillståndet är kritiskt för 88-åringen. Han har varit en omstridd vänsterpåve, med kända meningsmotståndare som bland annat finns i Vita huset. Den senaste tiden verkar det som att Franciskus har försökt att säkra upp sin egen ideologiska linje för katolska kyrkan – även efter att hans tid på jorden är slut. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Ingmar Nevéus, europakorrespondent på DN. Producent: Linnéa Hjortstam. I avsnittet hörs Magnificat, ZWV 108: Amen, skriven av Jan Dismas Zelenka, framförd av Adam Viktoria, Ensemble Inégal, Prague Baroque Solists.

5 februari. En ny utredning föreslår en rad åtgärder för snabbare miljöprövningar. Vad är det egentligen för tillstånd som behövs enligt Miljöbalken idag? Hur ska processen bli snabbare och mer effektiv? Andreas Ericson diskuterar med regeringens utredare Camilla Adolfsson.

Sveriges väg mot klimatneutralitet kräver omfattande satsningar på fossilfri teknik. För att säkra investeringsviljan och möjliggöra genomförandet av dessa projekt i tid behövs tillståndsprocesser som är både effektiva och rättssäkra – en utmaning som länge har varit föremål för intensiv debatt och skarpa förslag. Medverkande Camilla Adolfsson, regeringens särskilda utredare, Miljötillståndsutredningen Anna Holst, tillståndsansvarig, Nordion Energi H2 Sandra Nordlander, miljöjurist vid Länsstyrelsen Västerbotten och miljösakkunnig i miljöprövningsdelegationen Maria Pettersson, professor i miljö- och naturresursrätt, Luleå tekniska universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Inläst: Åland har liknande strategisk betydelse som Gotland, men för att sätta svenska trupper där krävs tillstånd – av Vladimir Putin.

Nyheterna Radio 17.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här samtalet och det här avsnittet av DB Hockey Podcast har jag sett fram emot under en väldigt lång tid. Under åren har jag hört så oerhört många positiva ord om Andy Swärd från framförallt olika hockeyspelare jag träffat på. Bland annat sa Jesper Bratt som spelar i New Jersey Devils i ett tidigare avsnitt av DB Hockey Podcast; ”Andy är den person som har betytt mest i mitt professionella liv.” Andy titulerar sig själv som professionell ICF coach och arbetar med saker som jag själv inte riktigt har kunnat sätta fingret på. Saker som är helt avgörande inom idrotten och livet om vi ska ha möjligheten att kunna nå våra drömmar, våra mål och ett välmående. Det blev ett rekordlångt och väldigt spännande pod-samtal där vi pratar om vad mental träning är för något. Vi pratar om Det Förändrade Tillståndet. Stress eller Press. Drivkrafter. Tvivel. Positiva tankar. Identitet. Och mycket annat. Enjoy Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag går igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet: https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är inte en individ genom livet utan en mängd. Vissa är till och med två genetiska individer på samma gång. Vincent Flink Amble-Naess funderar över jagets förvandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lydia Fairchild var 26 år gammal och gravid med sitt tredje barn, när hon skilde sig från Jamie. Hon hade förlitat sig på hans inkomst, men nu ville han inte betala. Först krävde han att barnen skulle genomgå ett faderskapstest. Resultatet blev minst sagt oväntat. Jamie var visserligen far till barnen. Men Lydia – som hade fött dem – tycktes inte vara deras mor.Snart kom svaren till myndigheternas kännedom. Det hela gick sedan mycket snabbt. Några veckor senare – och efter ytterligare tester – yrkade distriktsåklagaren på att Lydias barn skulle tas ifrån henne. Man utgick ifrån att hon var en bedragare. Eller kanske var hon psykiskt sjuk, eftersom hon i förhören vägrade erkänna var hon hade hittat barnen, trots att man hotade med fängelse. Och viktigast av allt: ingen visste vem barnen tillhörde. Ingen utom Lydia, förstås. Och så Jamie, som hade hållit hennes hand under värkarna.Man kan fråga sig vad Fairchild tänkte under dessa månader. En man kan i mörka stunder tveka på sina barns härkomst, men för en kvinna är saken enklare; hon har burit dem inom sig och fött dem under smärta. Modern är alltid känd, som det heter i den romerska rätten: mater semper certa est. För Lydia var frågan bara hur hon skulle övertyga domstolen. När hon skulle föda sitt tredje barn, fick en representant för domstolen närvara i förlossningsrummet. Där observerade han hur barnmorskan samlade blod först från Lydia och sedan från den nyfödda pojken. Men inte heller denna gång kunde moderskapet beläggas.Myndigheterna slöt sig till att Lydia hade agerat surrogat och fött en annan kvinnas barn för pengar, ett allvarligt brott i staten Washington. Vad man emellertid hade svårt att förstå var varför Lydia i så fall hade gått med på faderskapstestet, när hon visste att hon skulle avslöjas. Men det fanns ingen tid att begrunda saken. En rättsprocess inleddes mot Fairchild, som anklagades för människohandel. Det var då hon träffade försvarsadvokaten Alan Tindell. Under sina förberedelser inför rättegången hörde han talas om ett liknande fall i Boston, Karen Keegan. Också hon hade fått sitt moderskap ifrågasatt. Men tids nog hade det visat sig att provsvaren var missvisande, eftersom Keegan led av en ovanlig, genetisk sjukdom. Hennes läkare hade skrivit om fallet i New England Journal of Medicine. Tindell la fram artikeln som bevis i målet. Nu krävde han ytterligare ett test, denna gång från Lydias livmoderhals. Och resultatet var mycket riktigt annorlunda: Barnen var hennes.Vem var egentligen Lydia Fairchild? Frågan om den personliga identiteten har engagerat människor sedan antiken. Den kanske mest originella tänkaren på området är den engelske filosofen Derek Parfit. Han ansåg att människors jaguppfattning var förlegad. Man förnekar själens existens, men betraktar sig ändå som just besjälade. Att man är samma person som den på fotografiet från barndomen anser de flesta är självklart. Men i kraft av vad skulle detta vara möjligt? Kroppens celler byts ju ut under livets gång. Och vad förblir detsamma?I sin bok ”Reasons and Persons” föreslår Parfit olika svar på den frågan: minnet, den rumsliga kontinuiteten, den psykologiska kontinuiteten, och så vidare. Men alla lider de av olika brister, som inte går att åtgärda. Den personliga identiteten är en social konstruktion, konkluderar han därför.Parfit skriver visserligen att han inte förnekar existensen av personer, men den bild han ger skiljer sig så mycket från det vi talar om till vardags att man som läsare undrar om han verkligen menar vad han säger. Hans ståndpunkt är att vårt jag kanske i en mening existerar, men att det hur som helst är oviktigt. It is not what matters, som han uttrycker det. Det är inte det viktiga. Den kontraintuitiva slutsatsen – som avslutar en vindlande serie av argument – är att det viktiga istället är detta: att någon i framtiden existerar som påminner om mig. Huruvida denna person också är jag är mindre viktigt, eftersom det är en definitionsfråga. En något oväntad följd av detta är att skillnaden mellan oss och våra medmänniskor blir mindre; på vissa sätt är jag mer lik mina vänner idag, än mig själv i en avlägsen framtid. Vid det laget har jag kanske flyttat från stan, förlorat min humor och – Gud förbjude – börjat rösta på ett annat parti.I en oförglömlig passage beskriver Parfit denna upplevelse av hur jagets gränser luckras upp när man tänker på dem:”Mitt liv framstod som en glastunnel genom vilken jag färdades allt snabbare för varje år, och vars slut var mörker. När jag ändrade uppfattning försvann väggarna från min glastunnel. Nu lever jag ute i friska luften”.Slutsatsen är svår att acceptera. De flesta av oss är övertygade om att vi är unika individer, som förblir desamma från vaggan till graven. Denna intuition är, tror jag, omöjlig att undkomma. Men man kan förklara den på olika sätt. Ibland beskrivs den i genetiska termer. Vårt DNA sägs kunna förklara alltifrån vår personlighet till vilket yrke vi lämpar oss för och huruvida vi är benägna att begå brott. Våra barn ärver delar av vårt genetiska material och på så sätt lever vi vidare genom dem. Det är ett sätt att klä vår känsla av identitet i en naturvetenskaplig språkdräkt, som i vissa sammanhang kan skänka den legitimitet. Men faktum är att våra gener inte fungerar så. Vårt DNA är inte ett uttryck för en unik identitet, utan ett material som kan blandas, förändras, böjas och vridas. Och det för oss tillbaka till den fråga som aldrig besvarades: Vem var egentligen Lydia Fairchild?Lydia var en så kallad chimär. I den grekiska sagovärlden betecknar ordet Χίμαιρα ett väsen med ett lejons kropp och tre huvuden: ett lejons, en gets och en eldsprutande ödlas. I överförd bemärkelse kan det syfta på en drömbild eller ett hjärnspöke. Men inom vetenskapen är innebörden mera teknisk. En genetisk chimär är en organism som består av mer än en uppsättning DNA. Så här gick det till: Lydias mor hade blivit gravid med tvillingar, men de befruktade äggen hade smält samman i livmodern och givit upphov till en enda individ. Lydia var alltså – i genetisk bemärkelse – sin egen syster. Vissa delar av hennes kropp hade en uppsättning gener och andra delar en annan. Därför visade proverna olika resultat. Tillståndet är ovanligt; endast cirka 100 fall har bekräftats globalt.Berättelsen om Lydia utmanar vår jaguppfattning. När hon till exempel ammade sitt nyfödda barn – som också var hennes systerson – var det då samma person som kände barnets läppar mot bröstet som den som höll honom i famnen? Eller fanns det i själva verket bara en kvinna och inte två? Eller var Lydias identitet – liksom vår egen – en chimär också i den bildliga betydelsen, en förlegad tankefigur och en illusion? Jag vet i varje fall vad Parfit hade svarat. It is not what matters.Vincent Flink Amble-Naessläkare och skribent

Det svenska tillståndet råder i Norge, varnar en tung norsk politiker när ungdomsgäng gör inbrott och snattar öl. Ola Wong läser norska sommarnyheter och får nostalgikänsla. Inläsare: Mårten Barck

I detta avsnitt snackar Filip och Keven upp omgång två i Bundesliga. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

Alexandra är tillbaka! Blekare än någonsin. Dashas Solsidan får strängt besök av myndigheterna. Flygbolag som sparar pengar med hårda landningar. Dessutom, ska man behöva svara på intima frågor till ngn som ställer dem anonymt? Välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

UPPLÄSNING: Ylva Gripfelt Första rad: Då sliter pappa mig ur hallen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Det gudomliga tillståndet” av Ylva GripfeltDIKTSAMLING: Det gudomliga tillståndet (Ellerströms 2023)MUSIK: Vanys Clemente Valdés Muñoz: Terre verteEXEKUTÖR: tapei

Magin i ett avslappnat tillstånd

Det magiska tillståndet där vi “tuppar av” en tredjedel av dygnet: Vad händer egentligen i kroppen, hjärnan och organen under sömn? Hur kan du stötta detta med din livsstil? Sömncykler REM-sömn … Hormoner och hur olika hormoner påverkar sömnen, och andra hormoner påverkas av sömn och dygnsrytm Biohacka din sömn med mat och tillskott (och prylar?) Vilken roll spelar nervsystemet i din sömn? Tips för ett lugnt nervsystem! Och vilken sömntyp är … läs mer Inlägget 350: Det magiska tillståndet SÖMN, och hur du biohackar din sömn. Med Daniel Larsson publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 350: Det magiska tillståndet SÖMN, och hur du biohackar din sömn. Med Daniel Larsson dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Den här gången har jag nöjet att hälsa välkommen till Sonderpodden OCH Agila HR-podden. Frida Mangen står bakom Agila HR-podden och vi har mycket gemensamt när det gäller tankar om ledarskap och organisering för framtidens organisationer. Vi har gjort ett poddavsnitt ihop och bjudit in Jonatan Francén som jobbar med HR på Skatteverket och är delägare i företaget Trustivide som jobbar med kulturförändringar. I podden gör vi en slags slutet-på-året reflektion över läget inom organisationer, med lite extra fokus på politiskt styrda verksamheter. Vi pratar om byråkrati och vad som händer med organisationer som står inför ekonomiskt tuffa tider. Vi diskuterar möjligheterna med agila arbetsformer och teamarbete, samt synen på tillitsbaserad styrning och hur kultur och styrning hänger ihop. Jonatan framhåller vikten av att sårbarhet och mod som en grund för lärande. Innan podden vill jag passa på att tipsa om Sonders kommande webbinarium och vår nya guide om teambaserade arbetssätt. Kolla in vår hemsida sonder.se och klicka på inspiration så hittar du rätt. Agila HR-podden https://agilahrpodden.libsyn.com/ Sonder inspiration https://www.sonder.se/inspiration/

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2, en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur. När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten. Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen. Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra.  Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora, en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning.  Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”. I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.

I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara?  Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet.  Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum. Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:  Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ett:Valomgång två i Turkiet - hur har valkampanjerna låtit denna gång och hur påverkar valet kurdernas situation?Vem ska ta jobben som samhället behöver?Energidrycksboomen når nya höjderKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Paulina Neuding, SvD, Olov Abrahamsson, NSDTimme två:Republikanen Ron DeSantis vill bli president i USA. Vad präglar det konservativa USA just nu?Hemmagjord odlingsjord - det nya surdegsbrödet?Satir med Public ServicePartiledarna allt viktigare för hur svenskar röstarInför scenkonstbiennalen - hur mår svensk teater?Kåseri Emil JensenProgramledare Jesper LindauProducent Cecilia TengmarkTekniker Adam Alvin

Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen.  Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket skedde för första gången i världsekonomin under 1970-talet. Bakgrunden är att mängden dollar ökade då USA bedrev en expansiv politik som hade stor effekt på efterfrågan och med ökad egen skuldsättning. Kostnaderna för Vietnamkriget under 1970-talets första hälft sammanföll med ökade energipriser i ett läge då USA passerade sin topp i energiproduktionen och blev mera beroende av importen. Samtidigt mötte den amerikanska industrin allt hårdare konkurrens från Västeuropa och (framför allt) Japan. USA kunde dock finansiera sina underskott på ett enklare sätt än andra länder då den amerikanska dollarn hade kvar sin karaktär av internationell hårdvaluta även efter sammanbrottet av Bretton Woods valutasystem (då IMF:s 45 medlemsländers växelkurser knöts till den amerikanska dollarn 1945–71 och USA utlovade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, vilket skulle förhindra att 1930-talets djupa ekonomiska kris skulle upprepas då medlemsländerna inte skulle kunna göra devalveringar av sin valuta för att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaden). Underskotten finansierades med ett rikligare inflöde av dollar vilket bidrog till stagflationen. Detta fenomen ifrågasatte den keynesianska ortodoxi som utvecklats inom ekonomisk politik under efterkrigstiden, vilket sett expansiv finanspolitik som medel mot arbetslöshet medan inflation uppstod i lägen av överhettad arbetsmarknad. Nu präglades situationen istället av utbredd strukturarbetslöshet i många regioner, där övergången till ny tillväxt tog tid, medan potentiellt starka ekonomier ännu agerade restriktivt samtidigt som den reala kostnaden ökade kraftigt för en nyckelinsats som energi. För att lösa upp situationen krävdes nya grepp inriktade på mera omfattande omvandling. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna. Se vidare lågkonjunkturen under 1970-talet. Tillståndet är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation. Stagflation kan orsakas av ekonomiska områden som går i otakt, tillväxt i vissa och nedgång i andra. Ökade krav på kompetens inom till exempel teknik skapar brist på sådana personer och stigande löner för dessa, medan enklare yrken upplever konkurrens från låglöneländer. Om inflationen inte orsakats av högkonjunktur utan av regionala krig och politiska kriser såsom oljekrisen och Ukrainakriget som kan ge brist på vissa viktiga varor såsom energi, dämpas inflationen inte lätt med räntehöjningar då dessa i denna situation förvärrar stagnationen. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

- Jag vet inte varifrån den kommer den där envisa tron på att allt, trots allt, kan bli bättre och att även det hemska går att uthärda men det är något som jag verkligen är tacksam över. Om Tomas Brytting:Tomas Brytting är professor emeritus i organisationsetik vid Marie Cederschiöld högskola (f d Ersta Sköndal Bräcke högskola). Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

HELLP -syndrom – vad är det?I veckans podavsnitt handlar det om HELLP-syndrom – en ovanlig men mycket svår, ibland livshotande form av havandeskapsförgiftning med påverkan på organsystem som t ex lever, blodkroppar och koagulationssystem.Vad beror HELLP på? Vem har ökad risk att drabbas, och vad ger det för symtom? Är det farligt för både den gravida och för barnet? Hur behandlas det, och finns det risk att det händer igen under nästa graviditet? Vi svarar på ALLT detta, samt på lyssnarfrågor om ärftlighet, förebyggande behandling och upprepningsrisker.Så TUNE IN för ett faktaspäckat avsnitt där gynekolog Rebecka "vetenskapsnörden" Kaplan Sturk har gjort en djupdykning i studier! Vi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Veckans avsnitt sponsras av MAMTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Idag går jag igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd. Tänk dig att lukta rutten fisk hela tiden eller att inte kunna sova! Tack för att du har tittat! Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta! Följ mig på instagram @snabb.fakta

Fredagen är ett tillstånd. Ett tillstånd man vill vara i så ofta som möjligt. Gärna varje dag i veckan. Tillståndet när man ger upp, slappnar av, låter sig sköljas med. Om Uje Brandelius:Uje Brandelius är en 50-årig trebarnspappa i stockholmsförorten Bredäng. Han har arbetat med musik, journalistik och politik. Är sångare och låtskrivare i bandet Doktor Kosmos. För ett par år sedan fick han diagnosen Parkinsons sjukdom och gjorde monologföreställningen "Spring Uje, spring" om detta. Långfilmen med samma namn släpptes 2020. Har aldrig spelat datorspel men gillar att kolla på tv.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

 Vad innebär emojins intåg i språket, hur står vi oss mot engelskan? Vilka andra trender kan vi se i svenskan? Om det handlar dagens avsnitt. Gäster är Patrik Hadenius, språkvetare, författare och förlagschef på Norstedts förlag och Jenny Björkman, historiker och samverkansdirektör på Riksbankens jubileumsfond. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jenny Björkman: Stefan TellFoto Patrik Hadenius: Henric Lindsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.