Podcasts about bondens

Denne episoden er spilt inn live på Framtidsfredag i Steinkjer i juni 2026, i samarbeid med Grønt kompetansesenter Mære–Skjetlein.Bjørn Arild Gram driver en gård rett ovenfor Steinkjer sentrum. Han har vært ordfører i byen, landets forsvarsminister og sitter nå i finanskomiteen på Stortinget. Få har sett og forstår matberedskap på den måten han gjør.Vi snakker om hvorfor beredskap ikke handler om det sannsynlige, men om det utenkelige. Om diesel, reservedeler og kretskortet i melkemaskinen – avhengighetene ingen snakker om når vi diskuterer selvforsyning. Om at Norge nå har tre måneders beredskapslager av matkorn, mens Finland vurderer et helt år. Om dieseltankene som sto på norske gårder til de ble avviklet i 1995, fordi muren hadde falt og alle skulle bli venner. Og om militærleirene som ligger midt i potetlandet og serverer potet fra Kypros.God fornøyelse!00:00 Intro01:02 Framtidsfredag og Steinkjer i festmodus02:01 Bondens rolle i krise og krig02:27 Korngården rett ovenfor sentrum03:23 Svin på skogen04:20 Bonde og stortingsrepresentant på samme tid06:21 Den mest grunnleggende beredskapen av alle06:47 Terje Vigen, rasjonering og norsk hungersnød07:45 Hvorfor vi tar maten for gitt08:30 Fra forsvarsminister til bonde09:24 De hybride truslene vi står i akkurat nå10:43 Selvforsyningsgraden og målet om 50 prosent11:59 Diesel, reservedeler og kretskortet i melkemaskinen13:12 Da Hormuzstredet stengte15:32 Just in time er et dårlig beredskapsprinsipp16:04 Tre måneders korn på lager17:33 Dieseltankene på gårdene som forsvant18:35 Kan vi klare oss med mindre kunstgjødsel?21:46 Er 50 prosent ambisiøst nok?22:55 Klimadebatten som sporet av24:27 Importvernet bør bli sterkere25:26 Hvem har egentlig matmakta?28:39 Brannfakkel om sentralisering av foredling29:59 Nord-Norge uten slakteri32:31 Frukt og grønt uten markedsregulator34:02 Det offentlige som kunde35:41 Kravet om 80 prosent norsk mat i Forsvaret36:51 Finlands beredskapsbutikker37:52 De to tingene som må på plass39:04 Det går ikke over40:09 Avrunding

En bonde i Kimitoön måste plöja ner sin isbergssallad när butikerna köpte in svensk sallad i stället. Är det så här lantbruket och livsmedelsmarknaden ser ut i dag, och varför är det då så? Vem bestämmer vad som landar i butikshyllan och till vilket pris - och bryr du och jag oss ens om om salladen är finsk eller svensk? I diskussionen deltar ombudsman Rikard Korkman från Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, styrelsemedlem Niklas Lilius från Finlands Dagligvaruhandel och Finlands livsmedelsmarknadsombudsman Jarno Sukanen. Mikael Piippo leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Ingrid Kleiva Møller er fagansvarlig for bærekraftige matsystemer i Framtiden i våre hender, Norges største miljø- og solidaritetsorganisasjon med 50 000 medlemmer.Vi snakker om hvorfor grøntsektoren er den minst regulerte delen av norsk landbruk, og hva det betyr når en bonde inngår intensjonsavtale om 100 tonn gulrøtter uten å ha rett til å levere dem noen andre sted. Vi går inn i matkasteloven som Framtiden har jobbet for siden 2016, og hvorfor deres eget ferdige lovforslag fikk to timer i utvalget. Vi snakker om Konkurransetilsynets begrep «superprofitt», om 17 lettbrus og 14 ketchuptyper som selges som mangfold, og om hvorfor Vinmonopolet ble tvunget til å selge grossistleddet mens dagligvarekjedene får eie hele verdikjeden. Vi er også innom kostrådene, beitedyr mot avokado fra Mexico, den norske sprøytemiddeldebatten som knapt finnes, og den millionen offentlige måltider som serveres i Norge hver dag uten at noen måler om de er sunne. Og vi lander på hvorfor Ingrid, tross alt, er optimist.God fornøyelse!00:00:00 Intro00:01:38 Miniserien som ble én episode00:03:13 Framtiden i våre hender: 50 000 medlemmer siden 197400:05:07 Fagansvarlig for bærekraftige matsystemer00:06:27 Pekeleken: ditt ansvar eller politikernes?00:09:16 Fra litteraturviter og Øyafestivalen til matpolitikk00:11:39 En vanlig uke: rapporter, Stortinget og høringer00:13:50 Mat er ikke ett fagfelt00:14:39 Matjournalistikken forsvant, sosiale medier tok over00:18:41 Lykkeforskning, måltidet og skjermer ved bordet00:21:16 36 000 bønder mot tre kjeder00:23:12 Nye bønder, markedshager og smak som drivkraft00:24:47 Klima, omstilling og sprøytemiddeldebatten00:26:19 Bondens inntekt og kjøtt som lokkevare00:29:56 Vi snakker om kua mens kornet drukner00:33:18 Kostrådene, mindre kjøtt og mer grønt00:34:48 Beitedyr, kylling og hvorfor FIVH har snudd00:36:43 Avokado fra Mexico eller sau fra Jevnaker00:38:23 Belgvekster: hva Sverige har fått til00:40:12 700 grønnsaksbønder og norsk beredskap00:41:59 Grøntsektoren som ville vesten00:45:23 Intensjonsavtalen: 100 tonn gulrøtter uten garanti00:46:32 Rått parti: bøndene som ikke tør snakke00:48:40 Hvorfor Stortinget ikke kjenner detaljene00:50:15 Grepene: bondeeide pakkerier og oppsplitting00:52:02 Priser ingen klarer å forklare00:54:48 Superprofitt i dagligvarebransjen00:56:21 Kvasimangfold og Vinmonopol-parallellen00:57:40 Kjedene som lobbyister00:58:21 Reklameforbudet som ble tynnet ut01:00:21 Matkasteloven: ti år med motstand01:01:30 Én matsvinnforsker, og hvem som betaler01:04:50 12 milliarder på maten vi kaster01:05:40 Inne i matsvinnutvalget01:09:01 Lovforslaget som fikk to timer01:10:17 Frivillige bransjeavtaler som forsvarsverk01:13:24 Dissensen01:14:23 Loven vi fikk: nedprising og donasjonskrav01:16:22 Frankrike, Italia og Catalonia01:17:57 Aktsomhetskravet01:20:20 Krokete agurker og skjønnhetskrav01:22:51 En million offentlige måltider hver dag01:26:56 Sunn mat er sosialt skjevfordelt01:28:52 Er du optimist?01:29:58 Beredskap, solidaritet og norsk matjord

Sven Martin Håland er 6. generasjons bonde på Figgjo, omtrent 30 minutter utenfor Stavanger, hvor han i 15 år har drevet med melk. Ved årskiftet la han ned melkedrifta, og la om til korn etter mange års kamp mot Statens vegvesen. Han har også vært veldig aktiv i Bondelaget, både som leder i Sandnes Bondelag, og tidligere i Jæren Bondelag. Sven Martin er kanskje mest kjent som en av 5 bønder som sto bak bondeopprøret i 2021. På kort tid skapte de en enorm bevegelse innen norsk jordbruk, og samlet bl.a. over 60.000 underskrifter som viste en enorm støtte. De la grunnlaget for det å snakke mer om å øke bønders inntekt og å øke avkastningen på kapital.God fornøyelse!Jeg har delt episodene i Takk for maten inn i serier, slik at det blir enklere for deg som lytter å se gjest, tema og fokus. Du kan også søke på serienavn om du f.eks. bare vil høre episodene med BONDEN.BONDEN – livet på gården, råvarene og bondens hverdagKOKKEN – kokkefaget, kjøkkenet og råvarer som blir til opplevelserMATKULTUR – tradisjoner, historie og hvordan vi forstår matenMAT&… – system-seriene om kreftene i og rundt maten:• MAT&MENNESKER – ildsjeler og personlige stemmer• MAT&HELSE – maten, kroppen og folkehelsa• MAT&VITEN – forskere og akademiske perspektiver• MAT&SYSTEMET – politikk, kjeder og systemet rundt maten

Bonden «Hans» gikk ofte flere dager alene på jobb uten å møte andre. I tillegg hadde han mye ansvar, økonomiske bekymringer, tungt arbeid og mye grubling. Han trengte noe for å sove, og løsningen ble alkohol. Drikkingen utviklet seg til å prege hverdagens hans i mange år. Redningen kom da en veterinær besøkte gården hans.Rusproblemer blant bønder er nå endelig blitt forsket på, og flere yrkesgrupper kan ha nytte av dette forskningsprosjektet..

AX-1 roboten jakter ugress og dreper det med en liten sprut. Dette er presisjonsluking og kan spare miljøet for mye gift. Hør episoden i appen NRK Radio

Lange tørkeperioder gjør at vi må tenke nytt. Genteknologiutvalget mener GMO kan være svaret - og at genteknologiloven bør endres. Hør episoden i appen NRK Radio

I dagens episode blir vi bedre kjent med en mann som vet hvordan det er å drive gård. Du har kanskje hørt han i Nordpodden. Håkon er engasjert innen norsk landbruk. Han startet i ganske ung alder med gårdsdrift fordi han mistet sin far bare 19 år gammel. Denne episoden håper jeg dere liker like mye som jeg gjør, for her er det mye og lære og ta med seg i hverdagen. Vi avsluttet selvfølgelig med en quiz. 

Husdyrgjødsla har aldri vore meir verdt. Med skyhøge kunstgjødselprisar gjeld det å få mest mogleg ut av «bondens gull». Visste du at du kan mista heile nitrogeneffekten av husdyrgjødsla om du bruker den feil? I denne episoden får du høyre om kva som påverkar kor mykje nitrogen du får ut av husdyrgjødsla, kva tiltak du kan gjera og korleis du best kan unngå forureining til bekkar og vassdrag.Fagbladet Bondevennens podcast blir presentert i samarbeid med Sparebank 1 SR-Bank og Tveit Rekneskap, Rogaland Fylkeskommune og Felleskjøpet Rogaland Agder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ola og Asbjørn Hagene tar en prat med daglig leder av Agri Analyse Christian Anton Smedshaug og den som har holdt mest i den nye "Bondens prisindeks" Anel Finci.

Hvorfor er bondens økonomi viktig? Hva påvirker den og hva blir viktig framover? Gjest i studio er Christian Anton Smedshaug, daglig leder i AgriAnalyse.

Husdyrgjødsla har aldri vore meir verdt. Med skyhøge kunstgjødselprisar gjeld det å få mest mogleg ut av «bondens gull». Visste du at du kan mista heile nitrogeneffekten av husdyrgjødsla om du bruker den feil? I denne episoden får du høyre om kva som påverkar kor mykje nitrogen du får ut av husdyrgjødsla, kva tiltak du kan gjera og korleis du best kan unngå forureining til bekkar og vassdrag. Fagbladet Bondevennens podcast blir presentert i samarbeid med Sparebank 1 SR-Bank og Tveit Rekneskap, Rogaland Fylkeskommune og Felleskjøpet Rogaland Agder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi snakker med Asbjørn Hagene. Høyaktuell med sitt intervju og kronikk i forrige ukes Nationen, der han åpenhjertig forteller sin historie om å møte "veggen". Asbjørn er superbonden som får til resultater og skal gjøre alt 100 %, likevel måtte han ta seg jobb ved siden av gården. Hør hvordan bonden selv forteller om stadig effektivisering og høyere kapitalbinding.

Hvordan står det til med beredskapen her i landet, og hvordan bidrar bøndene til den? Og hva skjer om det blir enda færre gårdsbruk her til lands? Gjester i denne episoden er direktør i Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, Elisabeth Sørbøe Aarsæther og leder i Norges Bondelag, Bjørn Gimming.

Hvordan står det til med bondens psykiske helse, og hvilke signaler bør man være oppmerksom på? Gjester i episoden er Halle Arnes fra Norsk Landbrukssamvirke og Astrid Solberg fra Norges Bondelag.

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser. Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan. Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. Så vad kan man göra för att minska utsläppen? Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Daniel Värjö och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

This episode is in Swedish Hon har satt filmkameror i händerna på många unga aktivister. Möt filmskaparen Nasrin Pakkho i ett samtal med sin kollega och vän Eva Warberg. Om queer filmaktivism och Nasrins outtröttliga arbete i Göteborg och internationellt sen mitten av 1990-talet, då hon såg till att Kvinnofolkhögskolan fick en filmkurs. Under samtalet kommer vi att höra klipp ur Nasrin Pakkhos filmer Daniels kjol och Regnbågens sång. Nasrin Pakkho född 1954. Efter gymnasiet utbildad till skådespelerska, fyra år på Teaterutbildningen vid Teherans universitet i Iran. Nasrin har även producerat tre dokumentärfilmer för iransk TV. Nasrin jobbade som skådespelerska i tio år och i tre år som dramapedagog i Iran. Utbildad på Kvinnofolkhögskolan (allmän linje, 1991). Fortsatte sedan att undervisa på fortbildningslinjen och var med och startade feministiska studier på Kvinnofolkhögskolan. Nasrin har startat filmutbildningar på Kulturskolan Östra och Mölndals kulturskola och arbetar själv som dokumentärfilmare, producent, skådespelare (film och teater) och filmlärare i animation och video. Teaterföreställningen Kungarnas gård på Folkteatern i Göteborg var en hiphop musikal som Nasrin regisserade och skrev manuset till. Hon har arbetat inom folkbildningen i många år och känner att dess arbetsmetoder stämmer väl överens med hennes syn på människor och kunskap. Nasrin är pedagog sedan 40 år tillbaka och arbetar sedan 2013 som lärare i video på Kulturskolan Östa Göteborg. Nasrin Pakkhos nya film Jag vill bara komma hem får sin premiär den 30 september 2021 under West Pride Göteborg på Stora Teatern. Eva Warberg blev aktiv i den lesbiska rörelsen på Kvinnohuset i Göteborg 1979 och var med i olika musikgrupper på Huset för att sedan gå med i Lesbiska Feminister. Eva var med i gruppen som startade Kvinnofolkhögskolan 1985 och arbetar sedan dess på skolan som lärare i genus, samhälle och religion. Eva jobbade med filmkurser på skolan under många år bland annat med Nasrin. Evas berömda sång Överallt komponerades för den lesbiska kören Lucky Lips inför en spelning på Medborgarhuset i Stockholm 1992. Låten är även titel för Christina Kjellssons och Owe Dahlströms film Överallt om RFSL Göteborg från 1995 som visades den 6 februari 2021 i programmet Vi finns överallt som SAQMI arrangerade tillsammans med Göteborg konst. Som en hyllning till dessa två eldsjälar så släpper SAQMI tillsammans med Arkivet för Rosa Brus den hyllade skivan då och då av Eva Warberg från 2004. Mer om skivan här. Filmografi Nasrin Pakkho Nasrin Pakkho har gjort över 100 dokumentärer, dramadokumentärer, konstfilm, informationsfilmer och här kommer ett urval (för att se några av filmerna följ länkarna): Filmer som gjorts i Iran: 1983 - Religiös ceremoni med rötter i dans och teater (två delar) 1984 - Ljudet av fallande blad – film om spetälska 2005 - Tomma händer (sve) Empty Hands (eng), 28 min (Dokumentär). Filmer som gjorts i Sverige och andra länder: 1992 - Vad tycker du?, 1992 - När de sjunger (med Eva Warberg), 1994 - Den tredje platsen, 1995 - De reste till Kina (med Eva Warberg), 1995 - Jag vill ha båda (med Eva Warberg), 1996 - Agora, 1998 - En för alla alla för en (med Eva Warberg), 1999 - I will never be just one (med Eva Warberg), 1999 - The enemy other, 2000 - Ny Cirkus - 1 + 2, 2000 - Bondens egen marknad (med Eva Warberg), 2001 - En del (med Eva Warberg), 2002 - En hand klappar inte, 2002 - Alla kvickrötterna, 2003 - Kreativa Möten, 2003 - Längtan, 2003 - Gatsmart (med Eva Warberg), 2003 - Av tryck, 2004 - Agenda 21, 2004 - Radar 72, 2005 - Nike, 2006 - Staden möter vattnet, 2009 - Världsby (Dokumentär), 2009 - Teatersällskap, 2011 - Alldeles hemma här, 2012 - Kungarnas gård, 2012 - Det fanns ett liv innan (Dokumentär), 2012 - Traktorn, 2012 - EI WISH, 2012 - Traktorn i Mölndals Museum, 2012 - Väskan, 2013 - Regnbågens Sång (sve/eng), 58 min (Dokumentär), 2013 - Mellanplats, 2013 - Bergsjöns Kulturhus förening, 2014 - Knyta an, 2014 - Rådslag, 2015 - Bergsjön Kulturhus, 2015 - As usual (Konstfilm), 2015 - Säg HEJ i tusentals bitar Del 1, 2016 - Leyla (Kort spelfilm), 2016 - Säg HEJ i tusentals bitar Del 2, 2017 - Vi befinner oss i nuet, 2017 - The unread pages, 2018 - Yasmin Omar, 2018 - Jag skulle vilja leva i ett Göteborg, 2018 - Daniels kjol (Animerad kortfilm), 2021 - Minsta gemensamma nämnare, 2021 - Jag vill bara komma hem (Dokumentär). Premiär 30 september 2021. Övriga filmer av Nasrin Pakkho: 1999 - En informationsfilm om Kvinnofolkhögskolan, 25 min. Elissa libanesiska - Göteborgs kulturkalas 2015. Najwa Karam - Göteborgs kulturkalas 2016. Nawal Al zoghbi - Göteborgs Kulturkalas 2017. Nancy Ajram - Göteborgs Kulturkalas 2018. Relaterat material: GP (22/1-2021) - Hon gör dokumentär om mångfalden inom trans, artikel om Nasrin Pakkhos nya film Jag vill bara komma hem. OBS prenumeration krävs. Nasrin Pakkho om Kai Heino priset 2020. Låten Överallt framförs på Medborgarhuset i Stockholm 1992. Credits SAQMI Play: Producenter: Anna Linder och Malin Holgersson Design och kod: Vincent Orback Komposition: Amanda Lindgren Klipp och mix: Malin Holgersson Ansvarig utgivare: Anna Linder SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows Jubileumsfond

Det finnes flere måter å spre husdyrgjødsel på. I denne podcasten har programleder Erik Brodshaug besøkt en bonde og en entreprenør og sett på hvordan slangespredning med sprut i foregår. Dette er to dyktige karer med fokus på kvalitet som sikrer god forvaltning av bondens gull.

I denne ukas har jeg besøk av Atle Tærum fra Skott gård. Atle lever av å se muligheter og tenke utenfor boksen, og produserer prisbelønnede safter og viner på plommer som ellers ville blitt kastet. I denne episoden snakker vi om det å bruke alle ressurser tilgjengelig, om kjedemakt, bønders inntekter, jaget etter billig mat og om landbrukspolitikk. Atle deler også at han ikke har troa på sentralisering, og at han litt skuffa over hvor landbruksorganisasjonene styrer landbruket. Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

Michael 'Bonden' Bundesen var en crowdpleaser, der gjorde en dyd ud af at underholde. Shu-bi-duas legendariske folkekære forsanger var ligeglad med kulturelitens kritiske blik - og fortsatte længere end han kunne stå på en scene. Men hvordan bliver man så populær? Radiovært Dan Rachlin var ven med Bundesen, interviewede ham efter blodproppen og fortæller om "Bondens" liv og musikalske arv.

Denne bonusepisoden er en forlengelse av ukes episode om «Økologi, business og grønnsaker med Marte Olsen fra Markedshagen på Dokka». Marte deler tips og triks til deg som enten har et småbruk eller bare er interessert i å dyrke dine egne grønnsaker! Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

I denne episoden er Marte fra Markedshagen på Dokka på besøk! Hun deler hvorfor hun som biolog har valgt å flytte til Dokka for å dyrke grønnsaker, hvorfor maten vi spiser har enorm betydning for verden rundt oss og hvordan vi må tenke muligheter og ikke begrensninger. Marte snakker også om betydningen av å tenke økologi i landbruket og hvorfor vi må tenke helhetlig rundt miljøproblemet, og ikke bare på klima. Marte jobber til daglig med kartlegging av biologisk mangfold og driver Markedshagen på Dokka, der hun dyrker 40-50 ulike grønnsaker til eget bruk og salg. Hun er lidenskapelig opptatt av sammenhengen mellom mat og miljø, og ble i 2020 kåret til en av Dagens Næringslivs ledestjerner under 30. Marte brenner for at maten skal være rettferdig, miljøvennlig og sunn, noe hun mener man oppnår ved å spise mest mulig kortreist og i sesong. Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

I ukas episode deler Kia Luzula Vejrup (Vulgaris) tankene sine rundt hva et bærekraftig samfunn er for henne, hvordan man lever og tenker økologisk, og både Kia og Caroline reflekterer rundt dagens fastlåste matsystem. Kia er blant annet kjent fra TV-programmet MasterChef, studerer ved Sogn jord og hagebruksskole, og brenner for en økologisk og holistisk tilnærming til livet. For Kia betyr dette å ta være på all mat som kan spises, bruke alle delene av dyret, spise kortreist mat, sanke ville vekster, preservere mat for vinteren og være så selvforsynt som mulig.   Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked. 

Caroline har i denne episoden besøk av er to ordentlig kloke og fine mennesker, nemlig eplebonde Mari Sangnæs og seniorforsker Einar Risvik. De snakker om hvorfor det er viktig å spise mat sammen, sammenhengen mellom lokalmat og helse, og konsekvensene av at maten vår blir billigere og billigere. De snakker også om barn, læring og smak, og norsk mat på norske resurser. Mari er bonden og lokalmatprodusenten bak Hemlaga på Næs, og Einar Risvik er seniorforsker på matforskningsintituttet Nofima. Han er og forfatter og fagansvarlig for Norsk Smaksskule. Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

Hvordan kan bruk av biokull bidra til å løse klimakrisen og er det egentlig et godt klimatiltak for bonden? Det er tema i ukas episode når Johanne Houge i Norges Bondelag og Alexandra Rassat i Norsk Biokullnettverk er gjester i studio.

I denne episoden har Caroline besøk av bonde og lokalmatprodusent Stein Brubæk. De snakker om hva et bærekraftig landbruk og kosthold er i Norge, om agroøkologi, at vi bør redusere kjøttforbruket betraktelig i Norge, at vi trenger flere setre og at vi må bruke utmarka vår mye mer. Stein brenner for bærekraftig bruk av norske ressurser. Han driver et lite bruk med tilhørende seter ved Sunndalsfjorden, hvor han har seks kyr av gamle raser. Han driver Brubekken Gårdsmeieri, og er internasjonalt ansvarlig og fylkesleder i Møre og Romsdal småbrukarlag. Stein er og engasjert i lokal turisme og ta vare på norsk matkultur, og vant i 2016 kulturlandskapsprisen. Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

I denne episoden har Caroline besøk av by-yster Siri Winther og den prisbelønte ystedronninga Pascal Baudonnel. De snakker om kvalitet i melk og om hvorfor Siri og Pascale velger å bruke upasteurisert melk når de lager ost. De snakker også om budeiekultur, seterhistorie og ystetradisjoner i Norge. Siri har jobbet med ost i mer enn 25 år, og startet nylig Winther Aker Brygge, som er en restaurant, matbutikk og Oslos første by-ysteri. Pascale er en fransk-norsk yster som i mange år har kjempa for å lovliggjøre bruken av upasteurisert melk, og er en av budeiene bak Undredal stølsysteri.  Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

I denne episoden har Caroline besøk av bonde Else Thorenfeldt og kokk Mikael Svensson fra Michelin-restauranten Kontrast. Både Else og Mikael er lidenskapelig opptatte av bærekraftig mat og landbruk, og de har en samtale om det unike samarbeidet mellom kokk og bonde, å spise fra snute til hale, betydningen av gode råvarer og hvorfor ordentlig mat koster penger. Else Thorenfeldt driver økologiske Korsvold gård der hun produserer grønnsaker, egg og kjøtt som leveres til flere av Oslos topprestauranter. Mikael Svensson driver Kontrast, en restaurant som jobber med bønder som dyrker jorda si med tanke og omsorg. Episoden er laget i samarbeid med Bondens marked.

Koronakrisa har ført til bråstopp i omsetninga for mange lokalmatsprodusenter. Hvordan håndterer Bondens marked krisa og vil koronaen gi en varig knekk for det norske lokalmatseventyret? Randi Leedal Gjertsen, daglig leder i Bondens marked, gir svar i ukas episode.

Biologisk mångfald, pollinerande insekter, kolinlagring, kulturlandskap och turism. Hur hänger de ihop? Alla ryms tillsammans med mycket annat i den unika roll bönder har i det som kallas ekosystemtjänster. Men hur ser förutsättningarna ut och vad behöver göras mer? Medverkande: Håkan Wahlstedt , Lantbrukare, Ordförande i Odling i balans Ola Jennersten, docent i zooekologi, WWF Pernilla Tidåker, universitetslektor, SLU

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?   Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.

Det känns som om Bondens egen marknad "kommit hem" när den nu äger rum på Stora torget i Falun. – En klassisk torghandel hör hemma på torget mitt i stan, säger Lasse Westin som är centrumutvecklare och jobbat för att få in den populära marknaden i centrum. Falupoddens Jon Norberg har pratat med Lasse och Sundbornsbonden Erik Bengtsson, som är ordförande för föreningen Bondens egen marknad. Erik menar också att flytten blir en fin nystart för marknaden.

Norsk landbruk er avhengig av et stabilt klima, men kan vi likevel være sikre på at politikken for å begrense klimaendringer er til bondens beste? Hvordan klimapolitikken vil påvirke landbruket framover er tema når Sigrid Hjørnegård, assisterende generalsekretær og ny klimasjef i Norges Bondelag, er gjest i ukas podcast.

Varje decennium berikas fågelfaunan i Sverige med nya arter, nu senast med svarthakad buskskvätta. Vi undrar också var ängens blommor växte före bondens tid? Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Fältreporter Lena Näslund sänder från strandängen vid Tullgarns slott. Tillsammans med naturgeograf Sara Cousins reder hon ut mysteriet: var fanns slåtterängens blommor före bonden? Det pratas mycket om fåglar som minskar eller försvinner. Men det kommer in nya arter också, nu som alltid. En av dem är svarthäckad buskskvätta: reportage av Mats Ottosson.  Och så plockar matkreatören Eva Gunnare i Jokkmokk älgört.   Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Våre to favoritt-ting (bønder og penger) står i fokus når vi har fått konsernsjef i Landkreditt, Ole Laurits Lønnum inn i studio. Går landbruket mot en gjeldskrise? Og hvordan kan flere unge få råd til å komme seg inn i landbruket?Landbrukspodden produseres av Norsk Landbrukssamvirke og Norges Bondelag. Tilbakemeldinger, tips og triks? Følg oss på Facebook eller send oss en epost landbrukspodden@landbruk.no

Vi setter fokus på fremtiden til noen av de viktigste bærebjelkene i norsk landbruk, samvirkene. Hvordan går det med bondens viktigste medspillere og hvilke utfordringer står de overfor? Med oss har vi Ellen Flø Skagen, kommunikasjonsdirektør i Nortura og Ola Hedstein, direktør i Norsk Landbrukssamvirke.Landbrukspodden produseres av Norsk Landbrukssamvirke og Norges Bondelag. Tilbakemeldinger, tips og triks? Følg oss på Facebook eller send oss en epost landbrukspodden@landbruk.no

Derivathandeln växte fram inom det amerikanska jordbruket på 1800-talet. Då skörden kan bli väldigt olika från år till år påverkar det priset på spannmålet. Bondens liv blir svårt att planera eftersom det är omöjligt att veta hur mycket pengar den kommande skörden ger. Samtidigt är det svårt för företag som är beroende av vetet, som till exempel en bagare, att inte i förväg veta vad man kommer få betala för råvaran. På så sätt växte de första derivaten fram - som kontrakt på att en bonde om en viss tid skulle sälja en viss mängd vete till ett visst bestämt pris till en köpare. I nutid har derivathandel blivit mer och mer komplex. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna för både privatpersoner och samhället i stort.

Derivathandeln växte fram inom det amerikanska jordbruket på 1800-talet. Då skörden kan bli väldigt olika från år till år påverkar det priset på spannmålet. Bondens liv blir svårt att planera eftersom det är omöjligt att veta hur mycket pengar den kommande skörden ger. Samtidigt är det svårt för företag som är beroende av vetet, som till exempel en bagare, att inte i förväg veta vad man kommer få betala för råvaran. På så sätt växte de första derivaten fram - som kontrakt på att en bonde om en viss tid skulle sälja en viss mängd vete till ett visst bestämt pris till en köpare. I nutid har derivathandel blivit mer och mer komplex. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna för både privatpersoner och samhället i stort.

"Bondens bilder" kalte kunsthistoriker og museumsmannen Lauritz Opstad denne spesielle samlingen av religiøse motiver, malt på trepaneler og gjerne plassert bak husbondens plass på bondegårdene på 1700 og 1800-tallet. Utbredelsen er særlig stor i Østfold, og på Borgarsyssel Museum i Sarpsborg og ved Norsk Folkemuseum er det en stor samling "norske ikoner". Programmet var det aller første i serien MUSEUM NRK P2. Opptaket ble gjort i 2001. Lauritz Opstad døde i 2003.

Så fort det börjar regna får familjen Ahlström i Huddinge ont i magen av oro. Två gånger på två år har deras källare blvit översvämmad av kommunalt avloppsvatten. Nu kämpar familjen för ekonomisk ersättning och för att det inte ska ske igen. Vattenledningarna är gamla och underdimensionerade på många håll i Sverige. Från fattighjon till tärande Från att ha setts som ett samhällsproblem, läggs ansvaret för fattigdom allt oftare på den enskilda. Om fattigdomens historia, i Sverige och i världen handlar den nyutkomna boken Fattigdom utan gränser.  Hur nära är närodlat? Mataffärer sätter upp egna hyllor för närodlat och marknader som Bondens marknad lockar människor som vill handla miljövänligt, men precis hur nära är närodlat?  Expertsvar - Finns det något ställe där jag kan se vilka anställningar som ligger till grund för min pebsion? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår pensionsexpert Mikael Nyman. Veckans lista – så minns du lösenorden   Ett bra lösenord bör innehålla både bokstäver och siffror och helst ska man inte använda samma lösenord på flera ställen. I förra veckan tipsade mästaren i minne, Mattias Ribbing, om hur vi minns alla dessa lösenord och nu är det lyssnarnas tur.