Podcast appearances and mentions of cecilia wikstr

Cecilia Wikström är inte bara en av Sveriges mest seniora EU-parlamentariker – hon är också ordförande i Alva Myrdal-centrums styrelse. I det här avsnittet blickar vi framåt och frågar oss vad centret egentligen kan åstadkomma på sikt. Och varför var det just Cecilia Wikström som fick frågan om att leda arbetet? Dessutom, hur har hon fått tag i en lampa som India Gandhi gett i present till Alva Myrdal? Det och mycket mer i vårt första avsnitt för den här säsongen. Researching Peace - en podcast från institutionen för freds- och konfliktforskning samt Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala Universitet.

År 2002 införde Danmark striktare regler för familjeåterförening. Den danska reformen sades ge upphov till fenomenet kärleksflyktingar, det vill säga att danskar flyttade till Sverige för att utnyttja våra mer generösa migrationsregler så att de kunde återförenas med en utländsk partner. Medverkande Carl Bexelius, rättschef, Migrationsverket Cristina Bratu, forskare i nationalekonomi vid Aalto-universitet och rapportförfattare till SNS Analys nr 86: Spridningseffekter av striktare invandringspolitik (deltar digitalt) Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet och rapportförfattare Rikard Larsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och tidigare ledamot i Migrationskommittén Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot och migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Moderaterna Till Nikolka, forskare i nationalekonomi vid Tyska ungdomsinstitutet och rapportförfattare Cecilia Wikström, f.d. riksdagsledamot och EU-parlamentariker för Liberalerna, stiftelsedirektör Beijerstiftelsen och Anders Walls stiftelser Samtalet leds av Angelica Dahl, projektledare på SNS.

Brevé Bromé i detta avsnitt är prästen och politikern Cecilia Wikström för att prata om listor, EU och att vara sjuk. Dessutom tar jag och Jesper en promenad i Gamla stan i Stockholm för att prata med turister. Varmt välkomna!

Niklas träffar före detta L-toppen Cecilia Wikström och pratar om petningen och livet efter politiken.

Rankningslistan på de hundra mest inflytelserika EU-parlamentarikerna är dyster läsning för Sverige - desto roligare för Finland. Och så får vi veta mer om Nordkoreas Kim Jong-Un och hans tågtrassel. Vi intervjuar den enligt rankingen mäktigaste svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström från Liberalerna och vi talar också med den ännu mer framgångsrika Heidi Hautala från De gröna i Finland. Hur de nya i EU-parlamentet ska göra för att märkas bland de 751 EU-parlamentarikerna ska vi också diskutera med statsvetaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet. Inlåsta löser gåtor och mysterier Vi ska också tala om den populära företeelsen Escape room där man låser in människor i ett litet rum för att lösa gåtor och mysterier. Vi intervjuar konstruktören Joachim Niklasson och utövaren Anders Wallner. Kims tåg åkte lite för långt Och så får vi höra mer om hur det gick till när det blev gnissel i det nordkoreanska maskineriet då diktatorn Kim Jong-Uns tåg åkte lite för långt och missade röda mattan.   Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Två personer har skadats allvarligt efter en skottlossning i Helsingborg. Liberalen Cecilia Wikström i stor intervju med Expressen om petningen. Det och mycket mer i Senaste nytt i Expressen tv. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Flygets klimatpåverkan har mer än fördubblats sedan tidigt 90-tal. Kan detta fortsätta? Och hur ser SAS strategi ut i frågan? Flygbolaget SAS vd Rickard Gustafson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Augustsson, flygreporter på Svenska Dagbladet. Sedan om hur partier hanterar skandaler på bästa sätt. Högaktuell fråga för Liberalerna som fått krishantera medieuppmärksamheten kring Cecilia Wikström och Emma Carlsson Löfdahl. Medverkande: Paul Ronge, kris- och mediekonsult, Jeanette Fors Andrée, kris- och mediekonsult samt Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs Universitet. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Flera skandaler skakar den politiska mitten men hur påverkas väljarna när politiker fångas med fingrarna i syltburken? På kort tid har tre politiker tvingats bort från sina uppdrag eller nomineringar: Eskil Erlandsson, Emma Carlsson Löfdahl och Cecilia Wikström. Dessutom har de båda ex-politikerna Maria Wetterstrand och Pär Nuder hamnat i medias blickfång. I veckans avsnitt av Det politiska spelet dissekerar vi de olika händelserna och försöker förstå vilka skandaler som är värst, och hur väljarnas dom kommer att se ut. Dessutom så tar vi ytterligare ett steg i processen att förstå det nya politiska landskapet efter blockpolitikens död. Hur skulle riksdagen se ut om vi rensade bort alla gamla partier och skapade helt nya? Medverkande: Tomas Ramberg, My Rohwedder och Maggie Strömberg Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Cecilia Wikström (L) petad från EU-vallistan. Allt inför kvällens final i Melodifestivalen. Hon vann feministpris - vill stoppa porren på skolorna.

Ett år till Brexit: Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) intervjuas i Bryssel ett år före Brexit av Brexitpoddens programledare Johan Rapp och Brexit-specialisten Rickard Ydrenäs kommenterar. Intervjun är den tredje intervjun i en serie av åtta intervjuer där Brexitpodden tar temperaturen på Brexitförhandlingarna ett år före Brexit. Kontakt redaktionen: info@brexit.se

Liberalt Samtal kommer under vintern att publicera intervjuer från Liberalernas landsmöte 2017.   Intervju med Cecilia Wikström, liberal svensk EU-parlamentariker. I intervjun berättar Cecilia om sitt arbete med att förnya EUs asylpolitik och vad hon anser viktigast från Liberalernas landsmöte 2017. Intervjun är från 19 november 2017. Marcus Larinen och Madeléne Persson-Lilja har intervjuat.   Marcus Larinen har författat det här avsnittet och det är uppläst av Marcus själv, Madeléne Persson-Lilja och Julia Carmelina Johansson.  Redigering och publicering av Madeléne Persson-Lilja.   Cecilia Wikströms hemsida http://ceciliawikstrom.eu/en/  facebook https://www.facebook.com/Europaparlamentariker-Cecilia-Wikstr%C3%B6m-300583770875/    Besök vår facebook sida https://www.facebook.com/liberaltsamtal/ Musik "Tech Toys" av Lee Rosevere: http://happypuppyrecords.ca/

I sommar ska EU-länderna enligt planerna enas om en gemensam asylpolitik, men går det? Länderna är djupt splittrade. Efter flyktingkrisen 2015 presenterade EU-kommissionen ett förslag som tvingar alla länder att ta emot flyktingar, och ska ge dom som inte tar emot några böter. I förra veckan kom EU-parlamentets förhandlare Cecilia Wikström (L), med sin rapport som mildrar en del av kommissionens förslag. Men hur ska hon få parlamentet med sig? Och hur ska EU få med sig dom länder som trilskas? Ekots lördagsintervju tittar också närmare på Liberalerna som i helgen har riksmöte i Västerås. Varför är det Centerpartiet som lockar de missnöjda moderatväljarna istället för Liberalerna?

Cecilia Wikström om Israel och EU.

Parlamentet har just kommit med sitt inspel om hur framtidens flyktingpolitik ska se ut. Förra veckan var det Kommissionen. Nu återstår hårt arbete för att få ihop alla motsträviga viljor. EU-samarbetet står inför sin största prövning hittills, efter att ha misslyckats med att hantera den växande flyktingströmmen. Nu samlar EUs institutioner ihop sig och jobbar febrilt med det som ska bli konkreta förslag och så småningom lagtexter. Men går det att få ihop och blir det tillräckligt bra? Cecilia Wikström, Liberalerna, Kristina Winberg, Sverigedemokraterna och Bodil Valero, Miljöpartiet, intervjuas av programledare Ci Holmgren.

Cecilia Wikström är EU-parlamentariker och präst. Sara Delshad är muslim och feminist. Går det ihop?

Ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Om politikens utmaningar, det europeiska projektet, flyktingkatastroferna på Medelhavet och om tro och solidaritet.

Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål. Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Aten. Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är Carl Schlyter (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Reporter Sally Henriksson ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen. Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Joan Hoey på EIU. Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till statsvetaren Göran Von Sydow, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen". Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. Anja Sahlberg träffade Sarika Sheerazi, Adonay Kidane och Nadine Jazzar, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Efter reportageserien om det som kommit att kallas Fortress Europe har den politiska diskussonen om flyktingmottagandet på nytt tagit fart. Studio Ett i P1 ställde frågan hur situationen ska kunna lösas på EU-nivå. Hör Cecilia Wikström (FP), Fredrik Lundh Sammeli (S) och Medeleine Seidlitz på svenska Amnesty. Programledare: Lasse Johansson och Li Hellström. Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Redan finns en överenskommelse mellan EU-länderna om asylpolitik och flyktingmottagande, men Amnesty International menar att EU inte ens lever upp till de internationella konventioner som finns. – Man ställer inte tillräckligt tydliga krav. Diskussionen är livaktig, men fortfarande fortgår problemen, säger Medeleine Seidlitz, jurist på Amnesty International i Sverige. – Flera länder agerar i strid med folkrätten. Exempelvis besköt Spanien nyligen människor som försökte ta sig in till EU för att söka asyl – som är en mänsklig rättighet, säger hon. EU-parlamentariker Cecilia Wikström (FP) menar att EU-kommissionen i dagsläget skulle kunna väcka så kallade överträdelseförfaranden mot länder som bryter mot det gemensamma europeiska asylpaketet, men att länderna i stället valt andra vägar. – För att man ska väcka överträdelseförfarande ska bristerna vara så flagranta. Man har i stället valt att avbryta överföringar till vissa länder, till dess att man kunnat säkerställa att man lever upp till sina åtaganden, säger hon. – Vi har asylpaketet på plats, men det räcker inte, nu måste vi ta nästa steg och skapa reguljära sätt för människor att komma till Europa för att söka asyl. Det vågade ingen tala om fram tills för ungefär ett år sedan, säger Cecilia Wikström. Nyckeln för att lösa situationen, menar Socialdemokraternas flyktingtalesperson, är att trycka på för att fler EU-länder ska ta sitt ansvar. – På samma sätt som de flesta av oss förstår att alla kommuner måste dela och bära ansvar måste alla länder i EU göra det man lovat att göra. Vi behöver bli tydligare mot andra EU-länder om att de måste vara med i det arbetet, säger Fredrik Lundh Sammeli. Men ökade påtryckningar räcker inte, menar Amnesty, som vill se att EU agerar på flera fronter samtidigt. Förutom att fler länder borde ta emot kvotflyktingar via FN:s flyktingkommissarie, och att så kallade humanitära visum kan möjliggöra en säker rutt in till Europa, måste systemet ändras, menar Medeleine Seidlitz. – Att människor riskerar sina liv och dör i Medelhavet beror på vår EU-gemensamma politik, säger hon. – Vi lägger enormt mycket mer fokus på gränskontroller än på att rädda liv. Det är vårt eget system som motar människor i händerna på människosmugglarna – samtidigt som EU lägger mycket pengar på att bekämpa människosmuggling, säger Medeleine Seidlitz – Så länge vi har ett i stora delar dubbelmoraliskt system kommer det här att fortgå. EU-länderna har nu flera överenskommelser om asylpolitiken, så nu är det upp till bevis för EU, menar Cecilia Wikström. – Det är inte lätt att lagstifta om solidaritet, det måste växa fram. En bit på väg har vi kommit i och med att vi har gemensamma lagar på plats, säger hon. Nils Lindström, Ekot fortresseurope@sverigesradio.se

Utvisade personer som tvångsinjiceras med lugnande medel, mutmiddagar och folk som tillverkar den omtalade nätdrogen Spice. I säsongens sista Kaliber följer vi upp några av våra större granskningar. Vi börjar med Kriminalvårdens Transporttjänst. I oktober granskade Kaliber i två program den del av Kriminalvården som hjälper gränspolisen att utvisa personer från Sverige. Vi kunde avslöja hur personer vid flera tillfällen tvångsinjicerats med lugnande medel och hur personalen efter att de utvisat personer bott upp till tre nätter på femstjärniga hotell och åkt dyra businessklassbiljetter på flyget hem. Någon månad efter vårt program valde Kriminalvården även att anmäla den vårdpersonal som varit delaktig till inspektionen för vård och omsorg. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvårdens huvudkontor kommenterade det så här.   Vi tycker det är viktigt att vi ska uppträda som en vårdgivare ska göra så får vi kännedom om någonting och misstänker att någon inte uppträtt helt korrekt yrkesmässigt så ska vi anmäla det till den myndighet som hanterar sådana här saker. Avslöjandet om tvångsinjektionerna har också debatterats i riksdagen. Ja, svenska utvisningar ska ske under värdiga och humana former, och ändå har det nyligen återigen framkommit uppgifter som ställer det här på skam. Efter Kalibers avslöjande ställde Christina Höj Larsen (V) i en interpellation frågor om att införa oberoende observatörer vid utvisningsresor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Ja, de fall som Christina Höj Larsen tar upp med tvångsinjiceringar ser vi naturligtvis mycket allvarligt på. inte bara regeringen utan också kriminalvården som ju har hand om de här resorna. Och om det är så att det har förekommit så pekar ju allt mot att det i så fall är ett lagbrott och det får då utredas i vederbörande ordning, Sedan i april i år använder Kriminalvården ett nytt vårdföretag vid utvisningsresor. De har nu deltagit i ett tjugotal resor och vd och läkare Bertil Rosenquist, som själv deltagit vid flera resor, säger att det för dem skulle vara otänkbart för dem att använda lugnande injektioner under tvång. Vi har aldrig använt injektioner och jag anser att det är helt fel och det är förbjudet, alltså då ska patienten föras, då ska det föreligga en psykisk sjukdom och patienten ska föras till en psykiatrisk klinik där han eller hon bedöms och det kan inte vi göra på stående fot på en flygplats, det finns liksom inte något stöd för det och jag har aldrig blivit pådyvlad att göra något sådant, utan om patienten är tillräckligt orolig och inte kan och har en sådan stark reaktion då bedömer jag att då ska patienten inte åka med. Det är inte den behandling de ska ha utan en redig förklaring och ett mänskligt omhändertagande har fungerat i vårt fall. Bara man är modig nog att titta folk i ögonen och säga och berätta om vilken roll man har i det här och att man inte kommer dit som någon slags pseudopolis med nån spruta i hand, men vi har liksom inte gjort något sådant så jag vet inte riktigt vilken indikation som skulle vara, jag har aldrig stått i den situationen, säger Bertil Rosenquist. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har inte tidigare kommenterat uppgifterna om tvångsinjektioner i media. När reportern Markus Alfredsson träffade honom för några dagar sedan säger Nils Öberg att det var en av de uppgifter som kom fram i Kalibers granskning som han ser mest allvarligt på. Det första jag tänker om det är att det är väldigt viktigt att ha klart för sig varför vi har sjukvårdspersonal med på de här resorna. De finns där för de avvisades skull och deras hälsa, de finns inte med som ett led i att underlätta för oss eller polisen att genomföra avvisningarna. Utan sjukvårdspersonal har vi närvarande av omsorg för de vi har att hantera och nu får polismyndigheten gå vidare för att försöka konstatera om det har begåtts brottslig verksamhet eller inte och då har jag överlämnat ansvaret för den fortsatta utredningen till polisen, säger Nils Öberg. En annan sak han reagerat över var uppgifterna i vårt första program om det personalen lagt ut på sina facebooksidor under utvisningsresorna. Som jag uppfattade som väldigt grova och väldigt olämpliga.  Ja för mig är det väldigt, väldigt enkelt. Det här är verksamhet som är ohyggligt integritetskänslig. Vår uppgift är att transportera människor som inte längre får stanna kvar i vårt land. Nästan alla av dem går en väldigt osäker framtid till mötes och det betyder att de här avvisningarna och utvisningarna behöver ske med stor värdighet, säger han och fortsätter: - Då kan man inte raljera över de förmånliga villkor man upplever sig ha i samband med de här resorna utan de här resorna ska genomföras med stor respekt för de människor som vi transporterar. Det är skälet till att jag reagerar starkt när man uttrycker sig raljant och arrogant. Nu är det ett mycket litet fåtal av våra transportörer som gjort det. Det gör ju inte problemet mindre i de fall där det skett, men det får inte förekomma. - Ett litet antal, har ni undersökt det här på något sätt? Ja, jag har bett att få veta vilka som uttryckt sig på det här sättet, men vi har inte fått ett tillräckligt underlag för att kunna identifiera det. Vad vi däremot har gjort är att be cheferna inom transporttjänsten nu i hela organisationen ta upp den här frågan. Jag har pratat själva med flera medarbetare inom transporttjänsten som är precis lika upprörda som jag. För det första ska inte alkohol förekomma när man är i tjänst och när man är ute och reser så är man i tjänst och det betyder att då beskriva sin vistelse utomlands som en del av en fest är för mig väldigt omdömeslöst. Då har man inte riktigt förstått sitt uppdrag. Granskningen av dyra hotellnätter och flygresor i businessklass ledde till mycket reaktioner från er lyssnare. När det gäller villkoren för vilotider, hotell och flygresor för personalen, så pågår ett arbete med att se över hur resorna planeras så att det ska vara billigast resande som är utgångspunkten säger Nils Öberg. Och ändringar ska börja gälla efter årsskiftet. Till exempel har det varit det vi kallar en lista på godkända hotell som har varit svårt att förstå varför den sett ut på det sätt som den gjort. Vi har nu ändrat i den listan och kvalitetssäkrat den och bestämt vilken typ av hotell som vår personal är hänvisad till och gjort väldigt tydligt att det är det billigaste alternativet som gäller i första hand. Och det är överhuvudtaget tycker jag, någonting som vi kommer vara mycket tydligare med framöver nämligen att all vår verksamhet följer naturligtvis den resepolicy som gäller för staten i allmänhet och för Kriminalvården som myndighet, säger Nils Öberg. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag. Så att jag vill ha ett flexibelt regelverk där sunt förnuft och ett gott omdöme är det som styr valet och planeringen av resorna. Det kommer fortfarande finnas möjlighet att göra också väldigt dyra och kostsamma lösningar, men då måste det finnas ett skäl för det. Och det är det som jag tror kommer vara långsiktigt hållbart, avslutar han.   Kritiserade språkanalyser under luppen igen 2012 gjorde Kaliber en granskning av företaget Sprakab. Ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra språkanalyser åt bland annat Migrationsverket. Många asylsökande saknar både id-handlingar och pass och språkanalyser blir där ett verktyg som används för att avgöra om de sökande kommer från de länder som de påstår sig komma ifrån. Vi kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade tillräcklig kompetens och att det fanns analytiker gjorde språkanalyser, utan att det framgick om de själva hade det språket som modersmål. Asylsökande kan då nekas uppehållstillstånd och skickas tillbaka till länder de inte kommer ifrån. Efter vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av några av Sprakabs rapporter. De skickade tio språkanalyser till ett holländskt företag. Resultatet visade att nio av tio språkanalyser gjorts på ett korrekt sätt. Men urvalet av vilka analyser som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Att företaget själva gör urvalet av vilka rapporter som ska granskas tyckte Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer inte var något problem: Jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Sprakab jobbar även för flera utländska myndigheter. Och som vi tidigare rapporterat fick de i maj kritik av högsta domstolen i Storbritannien som menade att företaget visat brister i att redovisa analytikernas kompetens. Och nu under hösten, ett knappt halvår senare, har Sprakab hamnat i rampljuset igen. SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade i november att en av Sprakabs analytiker ska ha gjort en grovt felaktig analys om varifrån en 27-årig somalisk man kommer. Analytikern ska också ha ljugit om sina egna meriter och vara dömd för flera brott. Och vi hörde om familjen från Syrien som Sprakabs expert sade kom från Armenien. Och här i Sveriges Radio har Ekot rapporterade om stora brister i Sprakabs utredning av en 17-årig pojke som säger sig ha flytt från Nordkorea, men som Migrationsverket beslutat att utvisa till Kina. Vi har också kunnat höra flera reaktioner på det här i Sveriges Radio. Folkpartistiska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström menade att Migrationsverket brustit i agerande och sina rutiner, och hon ville se retrospektiva omprövningar av asylärenden. Désirée Pethrus (KD) ville införa en migrationsinspektion för att övervaka Migrationsverket. Jag inser att det är väldigt många människor som drabbas av det här företagets språkanalyser. Är de inte rättssäkra så riskerar vi att kanske att skicka människor till sin dödsdom, sa Désirée Pethrus (KD). Migrationsminister Morgan Johansson (S) sade sig ha fortsatt förtroende för både Migrationsverkets handläggning och för användningen av språkanalyser, men han ville ha en genomlysning av myndighetens hantering i sådana här fall. Är det då så i den här situationen att någon påstått att man kan saker som man sen inte kan då är det ett problem naturligtvis. Och då måste den myndighet som har hand om det gå till botten med det, sa Morgan Johansson (S). Trots avslöjanden och kritik fortsätter Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer att försvara Sprakab. Här i en intervju i Ekot den 18 november. Den bevisning som har lagts fram, både i radio och tv, mot Sprakab som företag, är än så länge inte sådan att vi säger att vi inte kan anlita Sprakab. Vi delar helt enkelt inte den bilden. Men Migrationsverket ska nu skicka ytterligare några av Sprakabs språkanalyser till Holland för kvalitetskontroll. Nu handlar det om fler, ett tjugotal analyser, både de som uppmärksammats i media och andra. Den här gången är det myndigheten som väljer ut vilka analyser som ska granskas. Men det har inte att göra med att Migrationsverket inte skulle lita på Sprakab säger Fredrik Beijer när jag ringer upp honom. Vi skulle kunna låta Sprakab göra det också men den här gången valde vi att göra det själva, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer. Parallellt med den här granskningen av själva språkanalyserna, håller Migrationsverket på att planera för en större översyn - om de använder sig av språkanalyserna på ett rätt sätt. Vem som ska göra översynen och när det ska vara färdig är inte bestämt än. Och ja, fram till dess fortsätter Migrationsverket alltså att anlita Sprakab.   Misstänka mutmiddagar Så om den uppmärksammade julmiddagen som Föreningen Svenska Tonsättare bjuder tjänstemän vid våra kulturmyndigheter på, en middag som skakat om kulturlivet och väckt misstankar om mutbrott... Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik, säger Martin Q Larsson Uttalandet som Föreningen Svenska Tonsättares ordförande gjorde i en intervju med Kaliber i november har fått stora effekter. I vårt program Stimpirater och Funny money konstaterade vi att upphovsrättspengar som samlas in för svensk musik inte alltid hamnar i rätt fickor. Vi följde bland annat pengarna från ett kopieringsrum på en svensk kulturskola till kontot hos FST - Föreningen svenska tonsättare. Och vi visade hur kulturskolans kopieringspengar kunde bli en grundplåt i en julmiddag på en av Stockholms finare restauranger. Julmiddagen 2013 kostade 618 000 kronor totalt och en del av pengarna användes till att bjuda landets kulturmakthavare på mat och vin. Så här sa Martin Q Larsson i vår intervju: Vi vill skaffa en trevlig och en idiomatisk (ändamålsenlig, reds anmärkning) atmosfär för att åstadkomma ett påverkansarbete och då tycker vi att en middag med vin till är ett sånt tillfälle då man åstadkomma detta.Sen ska jag också säga att jag lägger ner extremt mycket arbete på att göra den där placeringen på bästa sätt så att man får just det där att tonsättare A hamnar bredvid myndighetsperson eller konstnärlig ledare B så att han eller hon kan samtala med varandra, om sin musik, om institutionens verksamhet, om myndighetens verksamhet och hur... För tanken är att alla som kommer på den här middagen har ungefär samma målsättning att erbjuda svenska medborgare musik av hög kvalitet, säger Larsson Vem betalar för de här personerna som ni vill påverka, institutionsföreträdarna? Det gör vi. Så ni bjuder dem på den här middagen? Vi bjuder dem på den här middagen. Politiker också? Politiker också. Tjänstemän på kulturdepartementet? Högre tjänstemän, generellt utan att gå in på exakta namn så är det högre tjänstemän och politiker, på framförallt statlig nivå i vissa fall även regional. Och då är det mat och alkohol till tjänstemännen? Mat och alkohol och där eh...vet inte jag var gränsen går för vad som är tillåtet att göra, säger Martin Q Larsson. Enligt de siffror som Martin Q Larsson gav till Kaliber efter intervjun var kostnaden per person drygt 1200 kronor. Vi gick igenom placeringslistorna för de fyra senaste julmiddagarna, och hittade bland annat generaldirektören för Statens musikverk som fyra år i rad låtit sig bjudas med sin man. Vi hittade också chefer på andra kulturmyndigheter, orkesterchefer runt om i landet, personal på kulturrådet och kulturdepartementet. Rapporteringen om julmiddagen väckte snabbt reaktioner, Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, sa i Sveriges Radios Kulturnytt att det fanns risk att man överskridit gränserna som finns i lagen. - Om man bjuder företrädare från det allmänna så finns det krav på att det ska röra sig om måttfullhet, om öppenhet, men man har ju uppenbarligen passerat gränsen här för vad som kan ses som måttfullt i relation till det offentliga, säger Helena Sundén. Och chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning. Så här sa han i Kulturnytt: Det vi handlägger på den här enheten, Riksenheten mot korruption, det handlar i stor utsträckning om just misstankar om givande och tagande av muta. Och det är det vi har inlett förundersökning på ja, säger chefsåklagare Alf Johansson                                        Kalibers granskning har också fått effekter i kulturlivet. Sverige radio och kulturdepartementet uppger att de inte längre tänker gå på FST's middag i framtiden och Statens musikverk har sett över riktlinjerna kring alla typer av inbjudningar. Ingen av dem menar dock att några formella fel begåtts. Staffan Forssell är generaldirektör för Kulturrådet. Självklart måste man titta på om det är lämpligt eller inte. Man kan göra som Sveriges Radio gjorde att valde att inte gå. Vi hade inte heller för avsikt att gå i år så länge det här låg under utredning. Det är inte uteslutet att vi kommer att gå i framtiden. Men vi kommer ju med er belysning att titta på det än mer noga, det vill säga vad är lämpligt att vara på. Det kommer ju att påverka. Det är inget snack om det. Men det får heller inte bli att vi får en beröringsskräck med att ha en relation med sektorn. Det är de två sakerna som ska balanseras mot varandra. FST har ställt in årets julmiddag. Martin Q Larsson sa i vår intervju att man genomfört julmiddagar i 90 år och att det bevisligen gett goda resultat. Vi vill gärna fråga FST om fler middagar men föreningen vill inte medverka i en ny intervju med Kaliber, de skriver däremot att de vill att vi hänsyn till det de skrivet i ett pressmeddelande. Där läser vi att kostnaden för mat och dryck inte längre är 1260 kronor, utslaget per person, som de först uppgav till Kaliber, utan 922 kronor. Men skillnaden visar sig efter kontroll till stor del bero på att man nu dragit av momsen. De skriver också att det var olyckligt och felaktigt av Martin Q Larsson att säga att det var frågan om ett påverkansarbete, det har aldrig varit syftet skriver man. Så här sår det i pressmeddelandet: "Syftet har aldrig varit, att påverka enskilda bidragsbeslut." Men, vi kan idag visa ett nytt dokument där en tidigare FST-ordförande hävdar att julmiddagen faktiskt haft inverkan på ett statligt beslut. Frågan är uppe på årsmötet 2010, efter att två medlemmar i en motion ifrågasatt festen som året innan kostade 637 000 kronor. Styrelsen vill avslå motionen och vi läser i protokollet där ordföranden argumentar för att julmiddagen är viktig, eftersom den t ex inverkade på att statens Elektronmusikstudio EMS, fick vara kvar när musikmyndigheterna skulle omformas. Studion var då hotad i och med att föregångaren till Statens musikverk  - Rikskonserter lades ner. Så här står det i protokollet: "Beträffande effekten av middagen på externa gäster är vi noggranna med att placera människor strategiskt för att kunna påverka på bästa sätt. XX fick t.ex. tillfälle att på senaste middagen föra samtal om EMS-frågan i Kulturutredningen, vilket med all sannolikhet hade betydelse för utfallet. Man bör inte negligera nyttan av middagen." Den tidigare ordföranden vill inte kommentera julmiddagen under pågående utredning. Kaliber publicerar nu också hela intervjun med Martin Q Larsson i en oklippt version för att klargöra vad som verkligen sägs (ljudet finns längst ner i artikeln). Middagen kommer på tal första gången 27'30 in i intervjun och avhandlas också efter ungefär 1'08'40.   Drogen Spice Under hösten har många ungdomar råkat illa ut efter att de rökt drogen Spice. I bland annat Gävle, Sundsvall, Oskarshamn, Göteborg, Västerås och på Gotland har personer förgiftats och sökt hjälp. Två personer har också dött - som en följd av att ha använt bland annat Spice. I januari kartlade Kaliber marknaden med nätdroger. Vi pratade med de som tillverkar och säljer Spice, med tull och polis - och med en ung tjej som vi kallar för Elin som missbrukat, men då när vi träffade henne var hon fri från droger. Hon beskrev varför hon till slut bestämde sig för att sluta med Spice. Så här sa hon i Kaliber. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. - Och du tror det beror på Spicet? Antagligen. - Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin slutade alltså använda Spice. Nu har hon snart varit drogfri i två år. Hon går i ettan på gymnasiet och hon berättar att hon mår bra. Kaliber pratade också med Max som säljer Spice över internet. Han fick ett påhittat namn och vi förvrängde hans röst, eftersom det var villkoret för att han skulle vara med och vi tyckte det var viktigt att höra vad han hade att säga. Vi besökte honom när han paketerade sina droger innan de skickades ut till kunder runt om i landet. Varför har ni fläktar här? Det är kolfilter. Varför har man det? Det är för att det inte ska lukta i hela kåken. I rummet står en våg, skyddsglasögon och två stora kassaskåp som säkert väger över 200 kilo vardera. Det är här inne som Max förvarar sina internetdroger. Här vägs och paketeras hans produkter. Max tar en stor påse med vad som ser som hö och går bort mot vågen. Det är Spice som ska portioneras i små svarta plastpåsar. När Spicet är packat så kommer det skickas ut till Max kunder över hela Sverige. Han verkar inte bekymrad över att tullens arbete skulle hota hans affärer. Hur många paket kommer till Sverige från utlandet varje dag? Hur många bilar kör över gränsen varje dag? Hur många går över gränsen varje dag? Hur många färjor kommer varje dag? Hur många utrikesflyg landar i Sverige varje dag? Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd. Det går inte. Både Viktor och Max säljer laglig Spice på sina hemsidor. De har båda åldersgräns på sina hemsidor. 18 år respektive 20 år. Men vi undrar ändå hur de ser på risken att deras produkter i slutändan hamnar hos ungdomar. Den risken finns ju alltid. Och lika väl att folk kraftigt missbrukar det vi säljer. Men det är ju inte i det syftet vi säljer. Vi hoppas ju istället att det kan användas för nöje och inte för att vara missbruk eller ge någon inkomst genom att sälja till barn. Det är inte därför vi säljer. Det är ett moraliskt dilemma liksom att.att det kan ske. Men det är inget vi känner att vi kan komma ifrån. Vi säger att det ska inte användas på det sättet, men mycket mer kan vi inte göra, säger Viktor. När Max är klar med att paketera Spicet, ställer vi även frågan till honom. Den risken finns eller det kan man nog utgå ifrån att det sker. Men vi gör det bästa vi kan för att undvika men det är svårt. - Har du aldrig tänkt att det här kanske någon får tag på och får en jätteobehaglig upplevelse, blir beroende eller till och med skadar sig? Är det något du tänker på? Jo så är det ju. Det är kemikalier. Det finns massor av farliga kemikalier. Nu i jultider kommer ju småbarn springa runt med fyrverkerier. Det finns farliga produkter överallt i samhället. Men det slutgiltiga ansvaret för samtliga produkter oavsett bransch ligger i slutändan alltid hos konsumenten. Sedan programmen sändes har alltså många personer förgiftats ut av just Spice under hösten. De som tillverkar droger ligger ofta steget före lagstiftningen, eftersom de lätt byter ut någon substans i drogen för att den inte ska vara olaglig. Förra veckan beslutade regeringen att förbjuda ytterligare 42 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara. Beslutet gäller från den 16 januari. Men istället för att klassa varje ny substans för sig finns också en diskussion om så kallad familjeklassning. Det innebär att man på ett bräde kan förbjuda alla droger med liknande egenskaper och struktur. Men åsikterna går isär om hur rättssäkert ett sånt system är. Det finns också redan idag en "förstörande-lag", som ger polis och tull möjlighet att omhänderta och förstöra nya droger, som kan antas bli klassade som narkotika i framtiden.   Reportrar: Sofia Boo, Mikael Sjödell, Markus Alfredsson, Adam Samara, Andreas Lindahl och Annika H Eriksson. Producenter: Annika H Eriksson och Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

- / Cecilia Wikström , . : . :

Cecilia Wikström talar.

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.

Perjantain aiheita: - Aamun vieraana on jousipedagogi Päivikki Wirkkala-Malmqvist. - Ruotsalaisen koulun huonontuneita tuloksia on pohdittu tälläkin viikkolla ja todettu että opettajat ovat tärkeä osa onnistumisessa. Toimittajamme Kirsi Blomberg saattui paikalle, kun kaksi ruotsinsuomalaista opettajaa pohti koulun tilaa ruotsinsuomlaisten vapaakoulujen perspektiivistä - Äidinkielenpäivää vietetään Ruotsissa perjantaina , mutta Jönköpingin esi- ja peruskouluissa äidinkieli on ollut teemana jo koko viikon ajan - Dokumenttielokuvasta Laulu koti-ikävästä on osaltaan herättänyt keskustelua ruotsinsuomalaisten juurista ja identiteetistä - Kansanpuolueen europarlamentaarikko Cecilia Wikström asettuu ehdolle myös tulevissa eu-vaaleissa. Tällä kaudella Wikström on johtanut raportoijan roolissa Europarlamentin ihmisoikeusvaliokunnan työskentelyä - Kolumnistimme, stand up-koomikko Janne Westerlund ravistelee tietenkin olympialaisten merkeissä - Olympiakuulumiset. Perjantaiaamussa on Jorma Ikäheimo.

** Mer enn ni av ti oljekroner er lovet bort allerede, til pensjon og omsorg. Det mener sjeføkonom. ** Politikerne mangler på kunnskap i debatten om privatisering av eldreomsorgen. Det går fram av ny rapport fra forskningsstiftelsen FAFO. ** Datatilsynet er kritisk til en nytt forsøksprosjekt fra Google som blir brukt av næringslivet i Tromsø. ** Og etter klokka sju kommer statssekretær Pål Lønseth i studio for å svare på kritikken mot norsk asylpolitikk fra EU parlamentariker Cecilia Wikström.

Förväntningar och framtid för Public Service. I studion finns idag Kerstin Brunnberg, VD för Sveriges Radio för att få reda på varför hon tycker att det bara är public-service-företagen som kan göra kvalitetsjournalistik. Medverkar gör även folkpartisten och vice ordföranden i kulturutskottet Cecilia Wikström och TV8-journalisten Lars Adaktusson, som tycker att också kommersiella bolag borde få ta del av licenspengarna.

Förväntningar och framtid för Public Service. I studion finns idag Kerstin Brunnberg, VD för Sveriges Radio för att få reda på varför hon tycker att det bara är public-service-företagen som kan göra kvalitetsjournalistik. Medverkar gör även folkpartisten och vice ordföranden i kulturutskottet Cecilia Wikström och TV8-journalisten Lars Adaktusson, som tycker att också kommersiella bolag borde få ta del av licenspengarna.