Podcasts about granskningen

I detta avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om en ny granskning från Rak höger som visar hur Nationella sekretariatet för genusforskning, tillsammans med forskare i EU-projektet UniSAFE, blåste upp siffrorna om genusbaserat våld i akademin. Genom att använda en metod där bland annat obehagliga blickar räknades likvärdigt med fysiska övergrepp, och lyfta fram resultat med låg svarsfrekvens (3,9 procent på europeisk nivå) och en icke-validerad skala, skapades dramatiska siffror som fått politiskt och internationellt genomslag.Vi diskuterar hur intern kritik från forskare som ifrågasatte metodens giltighet marginaliserades eller ignorerades, samtidigt som resultaten användes utan reservationer i EU:s policydokument och för att säkra ny finansiering. Vad händer när aktivism kläs ut till vetenskap – och hur påverkar det förtroendet för både forskning och verkliga problem?Granskningen vi pratar omPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Svenska kasinovarumärken marknadsför sig som de säkraste i världen. Men i Europa betraktas de som illegala. Vår granskning tar oss till Malta, där spelbranschen står för tio procent av ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de.– Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber.Nätkasinon på MaltaMalta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder. – Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonFixare: Benjamin BreiteggerSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.Hundratals olagliga kasinosajterMejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.Under cover på MaltaUnder två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

En dataläcka öppnar dörrarna till den dolda spelbranschen. På hundratals förbjudna nätkasinon kan svenska spelberoende förlora miljoner. Och Spelinspektionen är bakbunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen.– Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut.Förbjudna nätkasinonBolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar.– Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen.Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Bonusavsnitt med anledning av vår nya granskning om Andrea Möllerberg och Svenska fotbollförbundet. Anders Bengtsson och Johan Orrenius pratar om jobbet bakom granskningen. LÄS HELA GRANSKNINGEN HÄR: https://www.offside.org/granskning/larmet-inifran-andrea-mollerberg-svff-svenska-fotbollforbundet/. Bli Offsidemedlem – 0 kronor första månaden! https://www.offside.org/blimedlem

Alla kvinnor har erfarenheter om paketuthämtning, enligt David Druid. Ayan Jamal är på innelistan - men inte för högt upp! Vi firar den stora paketuthämtardagen idag! Vem är den sexigaste mannen? Svaret är oväntat! Margret Atladottir peppar inför helgens Taylor Swift-spelningar! Vi (försöker) fira Norges nationaldag med skådespelaren Martin Høgsted. Lana Zand från P3 Nyheter om ursäkten efter SD-granskningen och kusliga kusligheter på Försvarsmakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Ayan Jamal.

Boken heter "I statens våld - En berättelse om SIS och de statliga ungdomshemmen" och gäst är författaren Valeria Helander.SIS-hemmen har varit föremål granskning och stark kritik de senaste åren. Inte minst på grund av rapporter om våld och övergrepp på de intagna. Placeringarna på SIS är dessutom oerhört kostsamma, där varje placering i genomsnitt kostar 12000 kr per dygn. Uppdraget handlar i grunden om vård av barn- och ungdomar, men hur väl sköts egentligen detta? Och vad sker bakom stängda dörrar? Enligt författarna till boken är det dessutom gruppen "yngre flickor" som löper störst risk att utsättas för våld och övergrepp av personalen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad går SIS verksamhet ut på och vad är det som inte fungerar? Vilka är det som hamnar och bor på SIS? Vad är det som pekar på att barn- och ungdomar inne på SIS utsätts för våld och övergrepp? Hur kommer det sig att gruppen "yngre flickor" löper störst risk för att utsättas för våld och övergrepp? Lyssna och få en kortversion av boken!Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Camilla Gervide, mer känd som Bloggbevakning, gästar veckans avsnitt och berättar om sin nya bok “De kallar oss influencers”, där hon skildrar framväxten av influencerbranschen. I avsnittet pratar Camilla Gervide också om granskningen hon ångrar, hur hon förhåller sig till kritiken från profilerna – och vad hon ser som ödesfrågan för influencervärlden. Dessutom: Max-brödernas smarta kommunikation, parodier ny reklamtrend och hög hantverkshöjd i vårens internationella modekampanjer.

Efter att journalisten Peterson granskat extremvänsterns skattesubventionerade lokaler i Viktoriahuset i centrala Göteborg utsattes han för misshandel och rån. Detta i samband med att han försökte ställa frågor till ansvarig för lokaluthyrningarna, den tidigare Sveriges Radio-medarbetaren Golaleh Azad.Läs mer på Det fria Sveriges hemsida: https://www.detfriasverige.se/journalist-avslojade-vansterns-terrorhus-ranades-och-misshandladesLäs Christian Peterssons granskning: https://www.assarchristian.se/p/valdsbejakande-extremister-hyr-kommunal

Efter att journalisten Peterson granskat extremvänsterns skattesubventionerade lokaler i Viktoriahuset i centrala Göteborg utsattes han för misshandel och rån. Detta i samband med att han försökte ställa frågor till ansvarig för lokaluthyrningarna, den tidigare Sveriges Radio-medarbetaren Golaleh Azad. Inlägget Intervju med Christian Peterson om överfallet och granskningen av Viktoriahuset dök först upp på Dagens Svegot.

Våldet har blivit grövre och de ungdomar som idag blir behandlade på SiS-hem är mer kriminellt belastade än tidigare. Efter en rad uppmärksammade rymningar granskar P4 Göteborg och Ekot SiS-hemmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymningen från NerebyMorgonen den 8 maj kliver de två killarna upp som vanligt, vid sju-åttatiden på SiS-hemmet Nereby i Bergsjön. De ska till skolan, men det blir inte som vanligt – vad händer? Alice Lundberg du är reporter på P4 Göteborg – Ja det här börjar som en helt vanlig morgon. Precis innan klockan åtta har behandlingspedagogerna en överlämning till lärarna. Den här morgonen är det lugnt. Skolan börjar tio över åtta och fram tills ungefär lunch den här dagen inget speciellt som sticker ut.– Men det är senare det händer nåt?– Det är först under en bensträckare efter lunchen som något avvikande händer. Enligt källor från SiS-hemmet som vi har pratat med, märker två lärare som är ute på gården med ungdomarna att de här två killarna står och hänger vid staketet som går runt institutionens område. De ”rekade”, ”kände och klämde”. Något som även framkommer i incidentutredningen.Det här uppmärksammar lärarna och det är ju ett avvikande beteende. Men när det är dags för dom att lämna över till de lärarna som ska ta över och sista lektionen. Berättar dom inte om det som dom har sett.– Och vad händer då? – De två ”nya” lärarna håller i sista lektionen för dagen. Då helt ovetandes om att de två killarna hade rekat vid staketet precis innan. Men nu är ungdomarna är mer uppspelta än vanligt. Så den tänkta lektionen blir i stället till pedagogiska lekar. En ungdom sätter sig i ett avskilt rum tillsammans med en av lärarna för att arbeta i kapp en del uppgifter. Då bestämmer sig läraren som är kvar med de andra ungdomarna att i förväg gå tillbaka till avdelningen. Och det här bryter mot rutinen som säger att medarbetare INTE ska vara ute själva med ungdomar.Väl ute på gården börjar de röra sig åt olika håll direkt. En går till studsmattan, en går till basketplanen och lägger sig ner för vad man tror är att vilseleda läraren samtidigt som de två killarna springer runt hörnet mot staketet. Läraren tror att de leker kurragömma men följer sen efter och ser att de har börjat klättra upp över staketet. Då larmar läraren till behandlingspedagogerna som är på avdelningen och som snabbt springer till platsen, men när de kommer fram är de två killarna redan uppe i det här staketet. De tar sig över det och springer snabbt in i skogen.Rymningar och våld på SiS-hemmenHittills i år är det 219 ungdomar som har rymt. 106 av dem har rymt antingen från SiS-hemmet eller när de varit ute med personal. Så drygt hälften har ju inte varit dramatiska utan handlar om det som SiS kallar för avvikningar, att unga till exempel inte har kommit efter ett hembesök. SiS står för Statens institutionsstyrelse och bedriver både tvångsvård och sluten ungdomsvård på det som kallas särskilda ungdomshem. Det är alltså hem för ungdomar med olika problem. Det kan vara allt från unga kriminella till unga med missbruk av olika slag. Många ungdomar kommer från familjer med problem och de flesta har haft det svårt i skolan.Det finns 21 ungdomshem med drygt 700 platser spridda runt om i Sverige. De är olika varandra och har olika säkerhetsklasser där 1 är den högsta och 3 den lägsta. Det var först 2020 som SiS fick i uppdrag att säkerhetsklassa ALLA hem och det är ett arbete som man håller på med just nu.Och på vilket hem olika ungdomar placeras beror då på ett antal faktorer.  Man kollar dels på kön, ålder, kopplingar till gäng och risk för hot och våld. Sen har de olika säkerhetsklasserna olika kriterier för vilka som bör placeras där, som till exempel pågående rättsprocess gällande ett grovt och allvarligt brott, information som indikerar mycket stor fritagningsrisk eller dom eller beslut om utvisning.När Ekot granskar 160 händelserapporter om våld mellan ungdomar från SiS-hemmen så hittar de flera fall av misshandlar och mobbning mellan de intagna ungdomarna. Granskningen visar också att våldet har blivit grövre, så här säger Helena Finér, sektionschef för ungdomsvården på SiS: – Jag blir både ledsen och bestört över det. Och framförallt att det finns ett upprepande att vi har inte lyckats bryta det här utan att det är vid upprepade tillfällen och där måste vi bli mycket bättre på att så fort vi ser att det förekommer så måste vi agera för att skydda de ungdomarna.Och nu vill SiS ha större befogenheter att kunna låsa in ungdomarna säger generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark när hon blir intervjuad i Ekots lördagsintervju.– Det här är en fråga som jag på riktigt är riktigt riktigt oroad över. Det vi nu har gjort är att vi skickat en begäran till regeringen och det handlar om att kunna låsa bostadsrummen under nattetid. Vi kan inte garantera de här ungdomarnas säkerhet. 

I helgen släppte Fotboll Sthlm tillsammans med Dagens ETC granskningen "Så har den gängkopplade agentfirman infiltrerat AIK". Vi gästas av Viktor Asp och Eigil Söderlin som berättar om arbetet bakom granskningen. Dessutom hör vi AIK:s klubbchef, Fredrik Söderberg, om hur klubbens arbete ska bedrivas framöver. Det blir även sedvanlig måndagsavstämning med Alexander Axén innehållande bland annat årets allsvenska lag signerat Fabian Ahlstrand.

I helgen släppte Fotboll Sthlm och Dagens ETC en granskning om hur AIK infiltrerats av en agentfirma med gängkopplingar. Vi gästas av journalisterna Viktor Asp och Eigil Söderin som ligger bakom granskningen. Vi pratar även med AIK:s klubbdirektör, Fredrik Söderberg, om vilka åtgärder klubben kommer ta i arbetet framöver. Det blir som vanligt en avstämning med Alexander Axén innehållande bland annat årets lag i Allsvenskan.

En lucka i lagen gör att man kan ha hundar med hög andel varg i sig helt lagligt. Granskningen visar att det inte går att kontrollera om lagen följs, vilket ansvariga myndigheter inte förstått. 2/3 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helt lagligt kan du importera varghybrider som har uppemot 95 procent varg-dna i sig för avel.Åsa Martinsson och hennes hundar blev attackerade av en varghund i grannskapet. En attack som slutade med sjukhusvård för såväl Åsa som hennes hundar.Riona Hansson är en av de som importerar varghundar med högt varg-dna. Hon menar att vissa linjer av de svenska varghundarna är så inavlade att de är som vilddjur som är livrädda för människor.Kaliber fortsätter granskningen av aveln av varghundar och visar hur drabbade lämnas utan hjälp, på grund av att lagen inte fungerar. Den vilda aveln är en serie i tre delar.Serien görs av produktionsbolaget Imperiet Media.Reportrar Sophia Djiobaridis och Josephine Freje.Slutmix: Emil DrouggeProducent: Malin Marcko

I veckans Studio Expo pratar vi om vår senaste granskning, ur nya numret av tidskriften Expo. Hans och Barbara Bergström, paret bakom en av Sveriges största skolkoncerner, har genom sin amerikanska stiftelse finansierat flera medier som sprider både konspirationsteorier och i ett fall ren nazistpropaganda. Det avslöjade Expo i veckan. Privat finansiering har alltid varit avgörande för extremhögern och det senaste året blivit allt viktigare även för alternativmedierna i den här miljön. Medie- och propagandaproduktion är den här politiska rörelsens levebröd, men också deras viktigaste redskap i den politiska kampen. Vad har den Bergström-finansierade tidskriften DSM spelat för roll? Hur ser framtiden ut för de högerextrema alternativmedierna? Och vad vet vi egentligen om deras finansiering? Programledare: Anna Fröjd Gäster är Erik Glaad, reporter på Expo som gjort granskningen och vd Daniel Poohl.  Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Bil prenumerant på tidskriften Expo: https://order.flowy.se/expo/xpd Finansiärerna (Erik Glaad, ur #3 2023 av tidskriften Expo): https://expo.prenly.com/ Känd svensk forskare skulle donera miljon till högerextrem stiftelse (Anders Dalsbro & Jonathan Leman 2023): https://expo.se/2023/01/kand-svensk-skulle-donera-till-hogerextrem-stiftelse Miljonbelopp till högerextrema medier (Magnus Bergman, 2022): https://expo.se/2022/03/miljonbelopp-till-hogerextrema-medier Daniel Poohl: Mediestödet blev ytterhögerns guldgruva (2021) https://expo.se/2021/06/det-nya-mediestodet-goder-ytterhogerns-medier Nya regler stoppar högerextremas EU-bidrag (Daniel Vergara, 2014): https://expo.se/2014/04/nya-regler-stoppar-h%C3%B6gerextremas-eu-bidrag Carl Lundström, mångmiljonär och högerextremist (Ekman & Olsson 2005): https://expo.se/2005/03/carl-lundstr%C3%B6m-m%C3%A5ngmiljon%C3%A4r-och-h%C3%B6gerextremist --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Hjälp oss fortsätta granska extremhögern och erbjuda journalistik och poddar utan betalvägg. Bli månadsgivare på expo.se/stod-expo eller swisha valfri slant till 123 271 02 59. Tillsammans gör vi skillnad – tack för ditt bidrag!

Fällande domar som i hovrätten blir friande och hur gick det men kontona på appen Tiktok som hänger ut skilda kvinnor? I veckans avsnitt berättar vi vad som hänt efter några av våra granskningar. PFAS-skandalen till Högsta domstolenI december 2013 visade det sig att dricksvattnet i orten Kallinge i Blekinge var kraftigt förorenat. Vattnet innehöll PFAS-ämnen från ett brandskum som försvaret använda, alldeles intill dricksvattentäkten. Ungefär 5000 personer bor i Kallinge och några av dem gick ihop i en förening, PFAS-föreningen, och stämde det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik, som levererat dricksvattnet, för att få skadestånd.  Resan genom rättsprocessen har varit lång. Först vann kallingeborna i tingsrätten och sedan förlorade de i hovrätten. Nu ska deras ärende upp på högsta nivå när Högsta Domstolen gett prövningstillstånd.Skilda uthängda kvinnorI ett konto på appen Tiktok hängdes skilda kvinnor med ursprung i Mellanöstern ut. Kvinnor som skilt sig från sina män och börjat leva sina egna liv i sina nya hemländer hängdes ut som "övergivna horor" med namn och bild. Salma, som vi valde att kalla henne, var en av de som hängdes ut. Granskningen fick många att reagera, frågan är om det hänt nåt med kontona på Tiktok?Mannen i "Kreditkriget" friad av hovrättenBara för att en fordran är oriktig, så betyder det inte att den är brottslig, så resonerar hovrätten när de friar mannen som vi undersökte i granskningen ”Kreditkriget” från 2019. Mannen genomförde en affärsidé under flera år, som gick ut på att personer bland annat krävs på betalning för snabblån som de ansökt om, men aldrig fått. Och där räntan på lånet som inte betalades ut, ändå kunde förvandla summan som krävts tillbaka till miljonbelopp. Tingrätten dömde mannen till flera års fängelse för bedrägeri men i hovrätten frias han.

+ En pausad granskning skakar om medie- och litteraturbranschen. Kan också en opublicerad granskning skapa publicitetsskada? + Och så om reportageserien som pekar ut Karlstads frimurare som hemlig maktelit.

I veckans avsnitt diskuterar Filip Elg och Peter Wibrån fredagens match mellan Östers IF och Länslaget, ur det sistnämndas perspektiv. De pratar även om SMP:s granskning av ett par av de lokala klubbarna och tar pulsen på Växjösexan och Kronobergsfyran.

I över 18 månader arbetade vi och Kalla fakta med att kartlägga handeln med personuppgifter som samlats in via bluffannonser på sociala medier. Granskningen mynnade ut i fem inslag som nu finns på TV4:s webbplats. I veckans poddavsnitt förklarar vi hur stora och etablerade bolag kunde få för sig att köpa personuppgifter från dessa misstänkta bedrägerier. Det korta svaret är ”många mellanhänder”. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd177.

En av tio män har nån gång köpt sex. Detta enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten. HP:s reportrar Julia Paulsson och Joakim Kullberg har gjort en artikelserie om sexhandeln och tillsammans med poddens programledare Johan Hammerby diskuterar de hur arbetet har gått till. Bland annat får vi höra hur det gick till när de skapade en fejkad profil på Tinder för att se om några män nappade på lockbetet om att köpa sex av en påhittat kvinna – och det gjorde de. Vi får också höra om hur det blev när reportrarna sedan också konfronterade de potentiella sexköparna. Samt en intervju med en tidigare prostituerad.      

Fusknätverken sålde svar till det enda provet som kan ge vem som helst tillgång till landets mest attraktiva utbildningar. Personerna bakom högskoleprovsfusket blev miljonärer. Reportern Samir Bezzazi byter namn för att ta upp jakten på nätverken och fuskarna. När han avslöjar dem uppdagas häpnadsväckande detaljer om hur de lyckades – och till slut föll. I slutet av oktober är det dags för årets upplaga av högskoleprovet – och snart har myndigheten en helt ny strategi. Granskningen sändes först i SVT Dold 2014. Programledare: Jonas Pettersson Ansvarig utgivare: Axel Björklund

Räntorna rusar, folk får sparken och vargavintern närmar sig med stormsteg – då är det perfekt läge att lyssna på Breakits podd för att få lite stabilitet i tillvaron. Denna vecka bjuder våra poddare Stefan Lundell och Åsa Johansson på följande kittlande rubriker:2:34 Apotea-grundaren Pär Svärdson ger stark köprek på e-handlarna – men Åsa ger svar på tal5:13 Sara Wimmercranz dissad – senaste tecknet på att Draknästet är på dekis?9:45 Bolagen som ligger i riskzonen – Hedvig, Daniel Wellington, Estrid…18:15 Be Real – Åsa har testat och ger en stor tumme ner27:16 Noll kronor i marknadsföring och ingen strategi – nu rusar omsättningen32:24 Snabba Cash säsong 2 – Stefan har tittat före alla andra och nu tar han fram motorsågenOch du - glöm inte att ge feedback till stefan@breakit eller asa.johansson@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad? Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.

Har medier börjat granska advokater tuffare än tidigare? Är granskningen för närgången och kritisk, eller rimlig och relevant? När finns det skäl nog för namnpubliceringar i medier? Och varför utövas tillsyn över advokater av den egna kåren? Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, advokaterna Johan Eriksson och Peter Danowsky, Medieombudsmannen Caspar Opitz och Lasse Wierup, journalist på Dagens Industri. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Flera svenskar har blivit lurade på pengar i en jättelik internationell bedrägerihärva som just nu utreds av tysk polis. Hör Eva Nilssons berättelse om hur hon hamnade på existensminimum. Jag tänkte att jag kanske kunde få en bättre pension. Jag är 62 år, blir 63 år, så jag tänkte att det kunde Jag förstår att jag blir en sån där fattigpensionär ändå, för jag har inte jobbat hundra procent, jag har varit hemma med barn och varit ensamstående. Så då tänkte jag att jag kanske kunde leva lite bättre.Eva Nilsson är undersköterska och fick upp ögonen för möjligheterna att investera, i till exempel bitcoin, när en kollega berättade om sina investeringar. Eva anmäler sitt intresse på en hemsida, och snart är det någon som ringer från ett brittiskt telefonnummer. Han säger sig vara baserad i London och jobba för företaget Qteck.  Som berättade om det och att man skulle investera med 2.500 kronor. Och då tänkte jag att det är inte så farligt, det har jag till.Qteck fjärrstyr Evas datorQtecks personal tar ibland över kontrollen över hennes datorer med programvaran Anydesk. Där visar de hur hennes pengar har investerats. Eva övertygas om att investera mer och att låna pengar för att ha råd. Det är Qtecks personal som fyller i låneansökningarna, berättar hon. Det första privatlånet görs på 182.000 kronor. Och de lovade mig då att jag skulle få tillbaka mycket, mycket mer. Och vad vill du göra med pengarna? och sådär. Man drömmer om vad man skulle kunna tänka sig. Att jag skulle vilja bjuda mina barn på en resa tillsammans.Kurvorna på skärmen går uppåt, tills de inte gör det längre. Qtecks personal ringer Eva varje dag, berättar hon, och övertygar henne till slut om att hon måste låna mer.  För att få tillbaka. Och då tänkte jag ju redan hur ska jag kunna betala tillbaka detta? Och då kände jag att det enda jag kan göra är att låna mer pengar då ju. Fastän att jag inte ville. För de lovade mig att jag skulle få så att jag kunde betala tillbaka."Ville ta livet av mig"I slutet har Eva skulder på 900.000 kr. Telefonnumret som Eva använde för att nå Qtecks personal har plötsligt inte längre någon abonnent. Eva förstår att pengarna är borta, och att hon har lån som hon aldrig kommer kunna betala tillbaka. Jag trodde jag skulle svimma och kände att jag ville ta livet av mig, men som tur är kom jag till sans och tänkte på mina barn och pratade om det för min väninna. Man känner ju sig så jättedum för att man har gått på en sån nit liksom. Jag polisanmälde ju, för det ska man göra.Men polisen inleder inte någon förundersökning. De skriver att det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats.Minst 42 polisanmälningar rör QteckPolisen i Sverige har fått in åtminstone 42 anmälningar som gäller Qteck. I de flesta har förundersökningen lagts ner, ofta inom bara några dagar. I nio fall har det inte inletts någon förundersökning alls.  Men när polisen i Västmanland fick in en anmälan om att en person blivit lurad på 1,6 miljoner så valde de att i alla fall försöka spåra pengarna. Björn Sidenhjärta är polisiär förundersökningsledare vid polisens bedrägerigrupp i Västerås.  Jamen den skyldigheten tycker jag att man har som polisiär FU-ledare. Man måste ju utröna om det finns pengar att säkra upp någonstans. Man kan inte bara ta för givet att pengarna har gått utomlands och att vi inte kan göra något.Men i det här fallet har pengarna just det försvunnit utomlands, till konton i ett Londonbaserat företag som genomför internationella penningtransaktioner.Här slutar den svenska polisens arbete. Men också i Tyskland får tusentals människor liknande samtal som Eva, men från ett annat företag, FX-leader. De som ligger bakom FX-leader som tyska myndigheter har jagat i två år - är också de som ligger bakom Qteck. Om det hör du i nästa avsnitt av Kaliber.Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio.

Det skulle bli Europas största landbaserade laxodling i Sotenäs. Men vad som verkar vara en lovande affär ser nu, två år senare, ut att spricka. Granskningen tar oss till Irland och en välgörenhetstrust som ska hjälpa fattiga irländare. I mars 2020 kallade Sotenäs kommun till presskonferens. Anledningen var den nya storsatsningen Europas största landbaserade laxodling värt mellan 17 och 20 miljarder kronor, som skulle sätta Sotenäs på kartan. Det multinationella företaget Lighthouse Finance, som står bakom satsningen, startar bolaget Quality Salmon för att kunna driva laxodlingen i Sverige.Quality Salmon jagas av kronofogdenKommunen köper upp mark för fem miljoner, men när Niclas Jonasson, lokalreporter på Bohusläningen, försöker nysta mer i kommunens avtal tar det stopp. - Stora delar av det här avtalet var maskat. () Vi kunde inte se var det skulle vara eller hur mycket pengar kommunen skulle få för arrendet. Då blir man ju genast ganska nyfiken, säger han.Det visar sig senare att en av styrelsemedlemmarna i Quality Salmon har haft en obetald skatteskuld på drygt 10 miljoner kronor och han lämnar styrelsen. Och snart kommer det fram att Quality Salmon också jagas av kronofogden. De har inte betalat sina räkningar till flera av de företag som utfört tjänster åt dem. Sammanlagt uppgår skulderna till drygt 3,2 miljoner kronor. Skulderna beror, enligt VD och styrelseordföranden Roy Høiås, på att projektet har försenats, bland annat på grund av pandemin.Roy Høiås döms för bokföringsbrottI mars 2022, någon vecka innan det här avsnittet sänds, döms Roy Høiås för oaktsamt bokföringsbrott för att han inte lämnat in årsredovisningen i tid. Han döms till villkorlig dom och böter. Dessutom får bolaget Quality Salmon en företagsbot på 30 000 kronor. Roy Høiås beklagar domen. Till Kaliber förklarar han: Bolaget har inte haft resurser, kapacitet och kunskap för att färdigställa den i tid.Granskningen leder oss också till Irland och en välgörenhetstrust, där avkastningen ska gå till fattiga irländare. Hur hänger det här ihop med laxodlingen i Sotenäs? Kalibers reportrar Trifa Abdulla och Ola Sandstig åker tillbaka till Sotenäs en sista gång för att fråga kommunen om de här nya uppgifterna, och vart affären är på väg.

Företag som tjänar pengar på folks goda vilja att skänka pengar till antimobbning och nattvandring. Granskningen är nominerad till branschpriset Guldörat för Årets avslöjande. Därför sänder vi den i repris. Stora välgörenhetskampanjerKaliber och P4 Västs granskning Godhetsindustrin handlar om hur telemarketingkoncernen bakom flera stora kampanjer tjänar pengar på folks goda vilja att hjälpa till och skänka pengar. Pengar som egentligen skulle gå till bland annat nattvandring och antimobbning.Nolltolerans mot mobbningEn av kampanjerna som tas upp i granskningen är den etablerade Nolltolerans mot mobbning. Dit har tusentals företag, kommunala bolag och kommuner genom åren bidragit genom att köpa så kallade sponsorpaket. Detta under löftet från säljarna att pengarna ska gå till att hjälpa skolor med antimobbningsarbetet på den egna orten. Stor del av pengarna har istället hamnat hos ägarna.P4 Väst har fortsatt granskningarna kring insamlingsindustrin. På deras hemsida kan du lyssna på dessa.

Kan man købe sig til et møde med en minister ved at betale 20.000 kroner til den socialdemokratiske erhvervsklub? Det er et af de store spørgsmål i en uge, hvor regeringen også har trukket en gammel traver af stald: billige boliger, der er til at betale for ganske almindelige mennesker – et udspil, der er perfekt timet frem mod kommunalvalget. Venstres formand Jakob Ellemann-Jensen fik endelig lidt ro på bagsmækken på landsmødet, hvor han fik bragende bifald for at gå til angreb på Mette Frederiksen for hendes ansvar i minkskandalen. Granskningen har allerede afsløret, at regeringen vidste, at ordren om at aflive alle mink var ulovlig. Hør også om rigsretten og ny ballade om juridisk kønsskifte. Thomas Qvortrup stiller spørgsmålene. Politisk kommentator Lars Trier Mogensen har svarene. Borgen Unplugged produceres i samarbejde med www.bagsvaerdlakrids.dk og i denne uge også https://www.hellofresh.dk

Ingen kollade till Elin på hennes boende trots larm om att hon var suicidal och hon tog sitt liv. Kalibers granskning visar vad som går fel inom vården när det handlar om patienter som begår självmord. Fel som upprepas gång på gång. Om en patient mår så dåligt som Elin ska det enligt regionen finnas en så kallad krisplan som ska identifiera risksituationer som kan få en patient att må sämre och beskriva vad man ska göra om en sådan situation uppstår. Det har visat sig vara ett viktigt verktyg i vården av personer som riskerar ta sina liv. Men Elin har ingen krisplan och vår granskning visar att hon inte är ensam om det. Södra Älvsborgs sjukhus anmäler självmordet enligt lagen om Lex Maria. Deras utredning visar på brister i Elins behandling. I utredningen står det att en av de bakomliggande orsaker de hittat är att samverkan med socialtjänsten brast, att det inte fanns tillräckligt kvalitetssäkrade kommunikationsrutiner mellan sjukhus och kommun, mellan de möten de hade. De skriver också att det saknades en krisplan för Elin. Granskningen av över 100 lex Maria-anmälningar visar på brister inom vården av personer som begått självmord. I anmälningarna brister det bland annat i suicidriskbedömningar och dokumentation. Reporter: Sofia Boo Producent och programledare: Annika H Eriksson Slutmix: Jan-Olof Leandersson

I fjärde avsnittet av Fatta politik pratat jag med Matilda Molander, en politisk redaktör som gjort sig känd i Västmanland för att både vara orädd och grymt säker i sina publicerade texter. Jag ville veta hur Matilda såg på den där hårfina gränsen om vad som klassas som granskning och när man går för långt. Hon har gjort brutalt ärliga inspel om hur länge en politiker kan sitta på samma position som vi här i podden pratar om, och och vad man får räkna med om man sitter i en maktposition. Vi tar även upp klyftan mellan människor och politiker, som hon själv inte hade svar på. Dessutom så får vi avslöjande information om att hon fick googla på vart Västerås låg innan hon började på Mittmedia/Bonniers News Local, och när hon väl började så åkte hon vilse i Västmanland. Varmt välkomna!

Kvartal har kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan. Av elva undersökta kommuner är skillnaden enorm i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och icke utsatta områden. Men skillnaden är också stor mellan olika skolor i utsatta områden. Och det visar sig att pengar inte automatiskt löser problem. Granskningen, som har pågått i tre månader och har gjorts av frilansjournalisten Ludde Hellberg, har presenterats i tre artiklar på Kvartal. Här sammanfattas hela satsningen i en inläsning av Johan Rabaeus. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Beskyldningene om korrupsjon, vennetjenester og lureri hagler, mens granskerne intervjuer sentrale kilder i byggesaksskandalen på Tjøme. Granskernes funn legges fram, og like etterpå sprekker en av de virkelig store sakene i sommerparadiset.

Trettio kriminella nätverk styr Stockholms undre värld. Det handlar om 676 personer som kan kopplas till olika gäng. Bland dem finns flera minderåriga, den yngsta är bara 13 år. Många av gängmedlemmarna har ett stort våldskapital och har dömts eller misstänkts för allvarliga brott. Många har tillgång till skjutvapen och är inblandade i blodiga konflikter som skördar liv. Vilka är det som dras till de här gängen? Hur rekryteras ungdomar? Och vad gör myndigheterna för att sätta stopp för den oroväckande utvecklingen? Gäst i Aftonbladet Daily är Christoffer Nilsson, reporter på Aftonbladet. Programledare är Olivia Svenson.

Hösten 2017 jobbar Åsa Linderborg som aldrig förr. Hon lever då med en man som är rätt många år äldre och hon funderar på att börja jobba betydligt mindre och lägga mer tid på relationen. Plötsligt briserar #metoo och arbetstempot ökar mer än någonsin. Som kulturchef är också Åsa en av få som kritiserar #metoo, framför allt alla namnpubliceringar baserade på anonyma vittnesmål. Hon talar om pressetik och journalistik. Samtidigt påbörjar Aftonbladet en granskning av Kulturhuset statsteatern. Granskningen släpps, tillammans med en väldigt hård text om Benny Fredriksson, författad av Åsa. Strax därefter blir hon lämnad av sin livs kärlek, och 4 dagar efter uppbrottet kommer beskedet om att Benny tagit livet av sig, och den som pekas ut som ansvarig, är Åsa själv.

Granskningen av lönsamhet är klar och intresset för hämtskåp i butikerna ökar. Pressbyråns satsning på obemannade butiker är igång och stormarknaderna vädjar om spridning inför midsommarhelgens matinköp. Pontus Edman, Ellen Larsson och Thomas Ohlén diskuterar veckans hetaste nyheter inom dagligvaruhandeln.

Per Bohman & Robert Laul tar ut en startelva bestående av idrottsfolk, politiker och FHM-personer som dominerar sportmedierna just nu. Vi resonerar om eventuell matchfixning i Åtvidaberg. Och Bohman berättar anekdoten om tränaren som slaktade sin egen talang. I huvudrollerna i dagens avsnitt:* Stefan Löfven.* Anders Tegnell.* Nyamko Sabuni.* Björn Wesström.* Björn Eriksson.Och många många fler! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vår granskning visar att tiotusentals hektar biologiskt värdefull skog avverkas varje år. Rosentickan och lunglaven hör till dem som drabbas. Fältreportern sänder från salamandrar i Sörmland. Programledare: Mats Ottosson. I veckan har Sveriges Radio rapporterat om att tiotusentals hektar skog som anses biologiskt värdefull avverkas varje år. Granskningen har gjorts av flera redaktioner på Sveriges Radio, däribland Naturmorgon. I vårt program på lördag hör vi ett längre reportage från en av de naturtypsklassade skogarna. Här finns rosenticka och lunglav - hur påverkas de om skogen avverkas? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i Sjösakärren utanför Nyköping med fokus på vattensalamandrar, men med ögonen öppna även för andra grod- och kräldjur i området. Stefan Andersson, kommunekolog i Nyköping, tipsar också om hur man gör för att få tillbaka vattensalamander i sin trädgårdsdamm. Just nu flyger riktigt stora, feta humlor i luften lite varstans. Det är drottningarnas tid! Vi ringer upp humleexperten Maj Rundlöf för att få veta mer om humlornas liv och lära oss känna igen några av de vanligaste arterna. Dessutom hör vi Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsa om de allra bästa humleböckerna. I veckans kråkvinkel laddar vi inför Fågelsångsnatten - Helena Söderlundh hyllar den generösa rödhaken som sjunger när ingen annan orkar. Programledare är Mats Ottosson.

Våren 2019 sitter tonårstjejen Stina i en rättssal i Göteborgs tingsrätt. Redo att möta mannen som våldtagit henne och begått övergrepp på henne sen hon var 14 år. Han som kallat sig för ”Bosse” och haft henne i sitt våld. Men vem är han egentligen? Det kommer att bli en rättegång bakom stängda dörrar, där flera chockerande uppgifter kommer fram. För Bosse är inte vem som helst – han är en före detta nämndeman. Väl ansedd inom sina kretsar. Som dessutom gjort sig känd som en kämpe för jämställdhet och kvinnors rättigheter inom den västsvenska idrottsvärlden. Vissa namn och röster är utbytta. Av: Michael Verdicchio Redaktör: Snezana Bozinovska Presentatör: Kristina Petersen Klippning/slutmix: Andreas Granath Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Musik: Billie Eilish – Everything i wanted Effekter/citerat material: Inspelade förhör - Göteborgs tingsrätt Erdie/Freesound.org   Granskningen är från 2020 och en produktion av Göteborgs-Posten.

Jakten på männen som köper kvinnor fortsätter. GP:s team hamnar i en källarlokal i ett industriområde och får se sexhandel med egna ögon. Polisen gör en fasansfull upptäckt i sin utredning kring tonårstjejerna och kvinnan som beskrivs som en verklighetens Lisbeth Salander. Samtidigt som Stina flygs till Polen och Luna återigen dras in i sexhandel trots löften till sin mamma. Vissa namn och röster är utbytta. Av: Michael Verdicchio Redaktör: Snezana Bozinovska Presentatör: Kristina Petersen Slutmix: Andreas Granath Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Musik: Bonobo – The Keeper (Alex Banks remix) Jack Ü & Skrillex – Where Are Ü Now Frank Ocean – Super Rich Kids Täby musikklasser - Den blomstertid nu kommer Hotel Lounge – Attractive Hotel Lounge Jazz Spa Sound Musicians – Rain Forest WYS – Snowman Otto Knows – About You Steve Angello – Hey boy, Hey girl Adam Beyer – Losing your mind Steve Angello – Flashing Lights Tim Green – New Life Cobrah – Tea   Effekter/citerat material: Ambience Tim Kahn Kevp888 Daniel Simion ElsaRp Atomwrath Joshun Counter Strike Gameplay Tomorrowland Belgium 2018 Aftermovie  Granskningen är från 2020 och en produktion av Göteborgs-Posten.

15-åriga Luna hör klasskamraterna skämta om pengar och sugardaddies. Nyfiken och orädd testar hon att registrera sig på en sajt för sugardejting. Där kontaktas hon av en vuxen man – som visar sig vara en världskänd gamingprofil. Mannen stämmer träff med Luna på ett hotell, har sex med henne och tar därefter ut pengar på en bankomat. Det blir startskottet för Luna – som månader senare kommer dras in i en sällsynt grov polisutredning. Vissa namn och röster är utbytta. Av: Michael Verdicchio Redaktör: Snezana Bozinovska Presentatör: Kristina Petersen Slutmix: Andreas Granath Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Musik: Ariana Grande – 7 Rings Ariana Grande – Breakup with your girlfriend, I'm bored Ariana Grande – Thank u, next Rook1e x Tender spring – The places we used to walk Kina – Nobody cares Tom Odell – Another Love (Zwette remix) Effekter/citerat material: Ekot, Sveriges Radio Starcraft2 Gameplay CS:GO Gameplay Avakas (freesound.org) Granskningen är från 2020 och en produktion av Göteborgs-Posten.

Tio och en halv timme på en resdag till franska Rivieran, tjugo timmar på ett dygn och i snitt 42 timmar i veckan, årets alla veckor. Advokatbyrån Fronts vd har fakturerat Göteborgs stad i stor omfattning, men det är inte alltid tydligt för vilket arbete. GP:s Filip Kruse och Per Sydvik har granskat betalningsunderlaget från advokatbyrån, och berättar om arbetet med granskningen.   Dessutom: Tre av dagens viktigaste nyheter.   Programledare: Andreas Granath  

Det handlar om Ekots granskning av lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, och om de personer som Sverige vill utvisa eftersom de bedöms hota rikets säkerhet. Granskningen har dels visat att lagen inte är så rättssäker som de ansvariga påstår, eftersom inte ens de som prövar fallen får ta del av all Säpos bevisning. Men också på en bristande effektivitet, endast ett fåtal av de som det beslutas om utvisning av går i praktiken att utvisa. Sanna Drysén sanna.drysen@sverigesradio.se

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om granskningen ”De oönskade”. Aftonbladets reporter Staffan Lindberg och fotograf Andreas Bardell har träffat unga män som ska utvisas ur Sverige. Gäst: Staffan Lindberg, reporter AftonbladetReporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundrafemtiofjärde avsnittet av podden är det återigen dags för Sinnessjukt Dokument. Den här gången en granskning av Thomas Erikson, författaren bakom den pseudovetenskapliga boken ”Omgiven av idioter”, och de ovetenskapliga personlighetstester som han och andra konsulter säljer, inte minst till den offentliga sektorn. Thomas Erikson har tidigare granskats av Filter och utsågs till Årets förvillare 2019 av Vetenskap och Folkbildning. I granskningen kartläggs även hur DISC/DISA-metoden och andra liknande modeller där man delar in människor i olika färger har använts i den offentliga sektorn under de senaste åren. Det handlar om tiotals miljoner kronor av skattemedel som läggs på tester som forskare beskriver som lika tillförlitliga som horoskop, samtidigt som regioner och kommuner tvingas till stora budgetbesparingar. Försvarsmakten, Polismyndigheten, utbildningsväsendet och hälso- och sjukvården anlitar både Thomas Erikson själv och andra managementkonsulter som utbildar i DISC/DISA-modellen och andra liknande modeller – till exempel Insights Discovery som retorikexperten Elaine Eksvärd föreläst om för flera militära regementen i Sverige för hundratusentals kronor. Hälso- och sjukvården tycks lägga i särklass mest pengar på de ovetenskapliga färgtesterna. Fyra av landets tjugoen regioner – Östergötland, Halland, Västernorrland och Västra Götalandsregionen – har anlitat ett och samma managementbolag för DISC-baserade utbildningar under 2019. Bolaget heter Move Management och tillsammans har de fyra regionerna på knappt elva månader lagt över elva miljoner kronor på DISC-utbildningar för främst läkare, som dessutom har haft full lön under utbildningarna, vilket motsvarar kostnader på ett okänt antal miljoner ytterligare. Granskningen av Thomas Erikson bygger på en text ur föreningen Vetenskap och Folkbildnings tidskrift ”Folkvett”. Texten är skriven av Dan Katz som är föreningens sakkunnige på psykologi, och har med författarens och Vetenskap och Folkbildnings godkännande anpassats till poddformat. Dan Katz är legitimerad psykolog och psykoterapeut, och i texten går han själv igenom varför han och föreningen anser att Eriksons framgångar med boken ”Omgiven av idioter” är en av dom största pseudovetenskapliga skandalerna i Sverige dom senaste åren.I podden intervjuas även Magnus Lindwall, som är professor i psykologi på Göteborgs universitet, och Robin Fondberg, som är psykolog och doktorand på Karolinska institutet i Stockholm och har undervisat i personlighet på psykologprogrammet. De förklarar varför DISC, DISA, Everything DISC, Insights Discovery och andra liknande modeller saknar vetenskapligt stöd, och varför de anser att skattemedel som satsas på testerna är bortkastade.Källor till alla ljudklippen i avsnittet, samt alla fakturor och annan dokumentation som styrker uppgifterna i granskningen finns på: http://sinnessjukt.se/omgivenLjudeffekter och musik kommer från: https://www.zapsplat.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En granskning. Två SVT-anställda. Två granskade. Och två helt olika historier. SVT Blekinges granskning av Stödkassen har väckt såväl beröm som kritik lokalt, och sätter fingret på en större fråga: Är den publicerade historien i en granskning den "enda rätta"?I minst två specialavsnitt granskar vi den här granskningen, och se vad som stämmer och vad som är falskt, eller inte går att bevisa. Precis som i alla avsnitt av "Tänk om...?" är ingångsvärdet att vara neutrala, oberoende och objektiva. Att vi i avsnittet väljer att också berätta de granskades historia förtar inte den inställningen. SVT Blekinge har fått yttra sig om de påståenden som kommer fram i programmet, och givetvis citerar vi deras kommentarer fortlöpande (då de valt att svara skriftligen).För det här handlar inte om en värld som är svart eller vit, vem som är ond eller god. Det här handlar om att två parter som upplevt precis samma förlopp kan tolka det på två helt olika sätt.Vad går att belägga av det de två parterna säger? Vi gör ett försök att reda ut detta!Även om du inte bor i Blekinge så är det här intressanta avsnitt, för storyn och upplägget skulle lika gärna kunnat gälla granskningen av Göteborgspolitiker, av en ny ishall i Kiruna eller av pengar som mystiskt försvunnit från fackpampar i Stockholm. För oftast finns det mer än en sida av saken, och det vill vi belysa.Detta är del 2 av vår granskning. Lyssnar gärna på del 1 först, för att få en djupare förståelse om ämnet.KÄLLOR:SVT Blekinges granskning (https://www.svt.se/nyheter/amne/SVT_granskar_st%C3%B6dkassen_Blekinge) samt inslag i linjär TV.Intervjuer med personerna bakom Stödkassen Blekinge (ca två timmar förberedande samtal samt en timmes intervju)Dokument, skärmdumpar m.m. från de granskadeMail från Mattias Christiansson, ansvarig utgivare på SVT BlekingeAnonym hjälpsökande som fått hjälp av Stödkassen (intervjuas i podden)Intervju med Fredrik Thomasson (intervjuas i podden)Samtal med en anhörig till en av de granskadeAlla parter i granskningen har tillåtits komma till tals, skriftligen eller på bandad intervju.Jag tror på att ta sig tid för de som medverkar och låta dem berätta sin historia. Detta anser inte jag påverkar min trovärdighet eller objektivitet, någon som SVT haft farhågor om innan de ens hört materialet. Som journalist med en bakgrund bl.a. på TV4 i Malmö vet jag att övertygelse är en dålig grund för god journalistik, och försöker se på det här ämnet utifrån de båda olika parternas syn.Hittat du felaktigheter, otydligheter eller annat i det här avsnittet? Kommentera på facebook.com/tankom.se, eller skicka ett privat meddelande från samma sida så ska jag titta på det!MUSIK:Life Decisions av Remember the Future (intro och outro)Övrig musik och bakgrundsljud levereras av Epidemic SoundLOGOTYPE:Vår logotype är skapad av Josefine Molén på Molén Media (www.josefinemolen.se), och anpassas inför varje avsnitt av mig.Glöm inte att sponsra oss på patreon.com/tankom för att få fler och längre avsnitt!Du kan också Swisha ett engångsbidrag på nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson; enskild firma).Pengarna går till mitt företagskonto, och risken för ett scenario som det som nämns i avsnitten är alltså obefintligt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om granskningen av Kyrkans Akademikerförbund. Granskningen visar hur förbundsstyrelsen missbrukat medlemmarnas pengar. Gäst: Richard Aschberg, reporter Aftonbladet. Reporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En granskning. Två SVT-anställda. Två granskade. Och två helt olika historier. SVT Blekinges granskning av Stödkassen har väckt såväl beröm som kritik lokalt, och sätter fingret på en större fråga: Är den publicerade historien i en granskning den "enda rätta"?I två specialavsnitt kommer vi att granska den här granskningen, och se vad som stämmer och vad som är falskt, eller inte går att bevisa. Precis som i alla avsnitt av "Tänk om...?" är ingångsvärdet att vara neutrala, oberoende och objektiva. Att vi i avsnittet väljer att också berätta de granskades historia förtar inte den inställningen. SVT Blekinge har fått yttra sig om de påståenden som kommer fram i programmet, och givetvis citerar vi deras kommentarer fortlöpande (då de valt att svara skriftligen).För det här handlar inte om en värld som är svart eller vit, vem som är ond eller god. Det här handlar om att två parter som upplevt precis samma förlopp kan tolka det på två helt olika sätt.Vad går att belägga av det de två parterna säger? Vi gör ett försök att reda ut detta!Även om du inte bor i Blekinge så är det här ett intressant avsnitt, för storyn och upplägget skulle lika gärna kunnat gälla granskningen av Göteborgspolitiker, av en ny ishall i Kiruna eller av pengar som mystiskt försvunnit från fackpampar i Stockholm. För oftast finns det mer än en sida av saken, och det vill vi belysa.KÄLLOR:SVT Blekinges granskning (https://www.svt.se/nyheter/amne/SVT_granskar_st%C3%B6dkassen_Blekinge) samt inslag i linjär TV.Intervjuer med personerna bakom Stödkassen Blekinge (ca två timmar förberedande samtal samt en timmes intervju)Försäkringskassan (Anette Eriksson, kommunikationsavdelningen)Kronofogdemyndigheten (Max Wallenberg, pressansvarig, samt av honom tillfrågad jurist)Polisen (pressavdelningen angående offentlighetsprincipen)Jurist med inriktning på offentlighetsprincipen (önskar vara anonym, men tillåter att han citeras i podden)Dokument, skärmdumpar m.m. från de granskadeMail från Mattias Christiansson, ansvarig utgivare på SVT BlekingeAnonym hjälpsökande som fått hjälp av Stödkassen (intervjuas i podden)Alla parter i granskningen har tillåtits komma till tals, skriftligen eller på bandad intervju. I avsnitt två kommer även privatpersoner som varit kritiska mot Stödkassen Blekinge att medverka.Jag tror på att ta sig tid för de som medverkar och låta dem berätta sin historia. Detta anser inte jag påverkar min trovärdighet eller objektivitet, någon som SVT haft farhågor om innan de ens hört materialet. Som journalist med en bakgrund bl.a. på TV4 i Malmö vet jag att övertygelse är en dålig grund för god journalistik, och försöker se på det här ämnet utifrån de båda olika parternas syn.Hittat du felaktigheter, otydligheter eller annat i det här avsnittet? Kommentera på facebook.com/tankom.se, eller skicka ett privat meddelande från samma sida så ska jag titta på det!MUSIK:Life Decisions av Remember the Future (intro och outro)Övrig musik och bakgrundsljud levereras av Epidemic SoundLOGOTYPE:Vår logotype är skapad av Josefine Molén på Molén Media (www.josefinemolen.se), och anpassas inför varje avsnitt av mig.Glöm inte att sponsra oss på patreon.com/tankom för att få fler och längre avsnitt!Du kan också Swisha ett engångsbidrag på nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare:... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SVT vilse i medicinskåpet i granskning om läkemedels lagersaldo. Telia köper TV4 och staten får ännu mer makt över den svenska TV-marknaden. Snårig juridik tydlig på poddmarknaden. SVT vilse i apotekens medicindjungel Nyligen publicerade SVT en granskning som skulle visa att typiska mediciner för vanliga folksjukdomar i stor utsträckning saknas på svenska apotek. Granskningen byggde på en egen kartläggning av lagersaldo för tolv utvalda läkemedel och det visade sig att långt ifrån alla apotek och regioner hade dessa vanliga mediciner inne. Men riskerar verkligen astmatiker, diabetiker och allergiker att stå utan sina mediciner för att apotek runt om i landet är dåliga på att hantera lager? SVT menar att det bara var ett stickprov, men den här historien saknar många nyanser. Reporter: Therese Rosenvinge. Grönt ljus för Telias köp av TV4 och C-more I veckan kom beskedet från EU-kommissionen som godkänner Telias köp av TV4 och C-more. För två månader sen berättade vi om oron för att Telia, med affären i hamn, skulle begränsa sina konkurrenters tillgång till TV4 och C-more. När affären nu blev godkänd, blev också de krav som EU-kommissionen ställer på Telia offentliga. Så hur blev det? Och hur ser egentligen regeringen på att staten nu inte bara kontrollerar public service utan också är storägare av Sveriges största kommersiella TV-hus. Reporter: Johan Cedersjö. Juridisk röra när poddlandskapet granskas Diskussionen om etiken i svenska poddar har nu rasat i flera månader. Flera fall av plagiat har slagits fast och nu i veckan kom beskedet att åklagare kommer väcka åtal om plagiat i en känd podd. Men hur ser det egentligen ut med utgivarskapet när det gäller svenska poddar? Vem tar ansvar för innehållet när snaskiga detaljer nagelfars och sprids till hundratusentals lyssnare? Reporter: Erik Petersson.

Aftonbladets 200 sekunder kunde på tisdagen avslöja omfattande brister i mathanteringen hos snabbmatsjätten Burger King. I studion intervjuas Lindah C Mohlin, reporter för granskningen. Reporter och producent Patrik Syk. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2015 drog flyktingvågen in över Europa. 163 000 flyktingar kom till Sverige och sökte asyl. Det var en tid som förändrade Sverige i grunden.Aftonbladets team, fotografen Magnus Wennman och reportern Erik Wiman följde flyktingkrisen under 2015 på nära håll. Under åren har de funderat på vad som hände med alla de som kom till Sverige.Nu har de gjort granskningen “De som kom” för att ta reda på hur det gick för några av dem som var på flykt. Hur många fick stanna i Sverige och vad gör de i dag? Gäst: Erik Wiman, reporter Aftonbladet.Reporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mats Rønning forklarer hva som har skjedd i VG-saken, samt diskuterer Wara-avgang med Marie. Beate Nossum snakker om hvorfor ytre-Venstre vokser, og vi diskuterer ulikhet med LO-økonom og Dagbladet-spaltist, Maria Schumacher Walberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Kaliber uppmärksammar P4 Västernorrlands granskning om barn som nekats rätten till en vanlig skolgång när de felaktigt blivit placerade i särskolan. Granskningen vann Guldspaden 2019.

Ekots avslöjande om allvarliga brister när vården hanterar beslut om att patienter inte ska få livsuppehållande behandling leder nu till att inspektionen för vård och omsorg inleder en granskning. Granskningen handlar om brister som i värsta fall kunnat leda till att patienter dör i onödan.

Denna vecka diskuteras granskningen från Christian Dahlström av Soki Chois bok Kimchi och Kombucha som han släppte som ett dubbelavsnitt av podden Sinnessjukt. Du får även en liten genomgång kring vad som hade varit mer rimliga påståenden kring tarmfloran idag. Efter det diskuteras en artikel i SvD där en forskare påpekar att det inte finns någon bra evidens för att mer idrott i skolan verkligen förbättrar betygen hos eleverna. Dock blir betygen inte heller sämre samtidigt som barnens kondition förbättras vilket gör att den typen av åtgärder troligen fortfarande är intressant. Avslutningsvis blir det diskussion kring en nyligen publicerad studie där man fann att försökspersonerna fick bättre resultat om deras träning var övervakad jämfört med om de bara fick instruktioner om hur de skulle träna och sen fick träna på egen hand. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Granskning av Soki Choi och boken Kimchi och Kombucha 00:26:56 Hur påverkar idrott i skolan elevernas hälsa och betyg? 00:36:53 Försökspersoner får bättre resultat om de övervakas under sin träning Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Veckans avsnitt är mycket speciellt. ÄNTLIGEN kan en beställa vår debutbok VI BORDE VARA LYCKLIGA!!!!! https://www.bokus.com/angestpodden Det känns mäktigt och helt fantastiskt kul. Vi blir såklart väldigt glada om du vill beställa!   I avsnittet pratar vi om åldersnoja. Varför har vissa det och andra inte? Handlar det om att vara nostalgisk? Om strukturer och samhälleliga regler? Det är så mycket en ”borde”, speciellt som kvinna. Prenumera på Ida och Emils relation och att falla som en fura för SKJORTA KAVAJ OCH RÖDA BYXOR.   Granskningen vi pratar om i slutet hittar du här (del 1). https://itunes.apple.com/se/podcast/sinnessjukt/id970158012?mt=2&i=1000430573239

Granskningen av SVT och Melodifestivalen fortsätter. Nu avslöjar vi hur SVT själva står för "otillbörligt gynnande" genom att göra reklam för datorspel i deras app. Vi avslöjar också hur influencers gör reklam för pengalån - och hur SVT nu hotar ställa in deras medverkan i Melodifestivalen.   Utöver det analyserar vi vad det betyder att Buzzfeed avskedar 15 procent av sina anställda och att 87 influencers vill att Stefan Löfven ska "hockeytackla" dem. 

Jobb! Vardag! Få ihop det! Springa! Semesterstress! Konstig tid! Huffington! Regler! Granskningen av kvinnor! Långsiktigt välmående! Ställ krav! Ta hand om er!

Svenska och danska staten har lurats på över 100 miljoner kronor i en internationell härva av momsbedrägerier, där pengar misstänks ha gått till terrorism. Reporter: Emelie Rosén. Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio och Jyllands-Posten.

Vår vanligaste matfisk miljömärks i svenska butiker, men Kaliber hittar flera problem som det inte skyltas med i fiskdisken. Granskningen av Samira Othman och Daniel Värjö har nominerats till journalistpriset Guldspaden.

Makrillen, räkan och torsken är tre populära val i fiskdisken. Trots hållbarhetsmärkning förekommer både överfiske och bottentrålning - håller löftet om hållbar fisk? Granskningen av Samira Othman och Daniel Värjö har nominerats till journalistpriset Guldspaden.

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnota Sigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor. I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på representation, kurser och konferenser. Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning? Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna. Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckar Den senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg. Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls. Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson. Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären? Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen och på BBC:s Sir David Attenborough. I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler. Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?

Makrillen, räkan och torsken är tre populära val i fiskdisken. Trots hållbarhetsmärkning förekommer både överfiske och bottentrålning - håller löftet om hållbar fisk? Granskningen som är gjord av Samira Othman och Daniel Värjö har nominerats till journalistpriset Guldspaden.

I den här specialpodden berättar reportrarna Bo-Göran Bodin och Alexander Gagliano om arbetet bakom den uppmärksammade granskningen av Kyrkans resor.

Studenter från Libanon betalade tiotusentals kronor till en man i Borås för att få studera på svenska universitet. Nu undrar de vad som hänt med pengarna? Studenter från Libanon var beredda att betala dyrt för att få komma till Nobelprisets land och studera. En man i Borås sålde drömmen och reportern I Kaliber nystar Markus Alfredsson upp en komplicerad härva av brutna löften och brustna drömmar. Granskningen har tidigare publicerats i nyhetsform i P4 Sjuhärad.Reporter: Markus AlfredssonProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Här är avsnitt #50 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, tillträdande chefredaktör för VLT, Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta Posten och Sala Allehanda. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt #50 diskuteras bland annat chefsrockaden på Arbetarbladet, där Daniel … Fortsätt läsa #50 Chefsrockad och granskningen som fällde politikern Inlägget #50 Chefsrockad och granskningen som fällde politikern dök först upp på GullbergNordström.

Kaliber sänder en av förra årets mest uppmärksammade granskningar: Kriminalvårdens utvisningsresor. Reportaget som vann Guldspaden i kategorin bästa riksradio. Granskningen, som gjordes av Kalibers reportrar Markus Alfredsson och Sofia Boo, handlade om femstjärniga hotell och flygresor i businessklass för Kriminalvårdens personal. Men även om utvisade som fått lugnande tvångsinjektioner. Läs mer: Guldspade till Kaliber Här följer två utdrag av de båda programmen som sändes den 19 och 26 oktober 2014: – Så nu har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter. Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer i till exempel Afghanistan eller Pakistan. – Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.  Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre. Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill. Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan. Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal. Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen. Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras. Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen. Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering. – Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal, säger han. Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3 400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar. Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag. Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor. Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar. – Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut. Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger. Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda - så kallade chartrade flygplan. Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster. Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre. Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personal bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan. Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen. – This is the hub of the Dubai. This is a keyplace. Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så. Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land. Vi kan ta några exempel: * 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor. * Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor. Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa: * Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris -  och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet. Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar. Det handlar också om flygbiljetter för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller: * Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa. Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem, samtidigt som det handlar om en svensk myndighet. Så vad är det som gäller egentligen? Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen. De ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande. Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem. För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar. Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst. Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa. Men hur det kommer sig att all den här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet. I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.” Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som Kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna. Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar. Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands. – Jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte. – Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet, säger Claes Nöjd. Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person. – Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården. Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter. – Sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga. - Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar... – Ja det är jättemycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Vi är tillbaka i Dubai igen. – Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på. Det här är en bar vi känner igen. För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp. På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa. Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som: ”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!” ”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.” Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som: "Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra" "Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare." Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som: ”En helt vanlig dag på jobbet” Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst. En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga. Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning. – Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid. Efter vi sände granskningen i höstas har Kriminalvården infört nya regler för sina utvisningsresor. I en intervju efter programmet berättade generaldirektör Nils Öberg att billigaste resande nu ska vara utgångspunkten. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar, så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag, sade Claes Öberg i december 2014. Vår andra granskning om svenska utvisningsresor handlar om något helt annat. Vi kunde visa hur utvisade personer fått lugnande injektioner under tvång: Det är en vinterkväll, på en mindre flygplats. Ett tiotal personer kliver in igenom säkerhetskontrollen. I kylan därute väntar ett plan. Det är ett chartrat flygplan, som ska åka söderut. Några av de som kliver igenom säkerhetskontrollen vill inte åka. De andra är där för att se till att de ändå åker. De är poliser och transportörer från Kriminalvården. Och en sjuksköterska. Hittills har allt gått lugnt till, men ombord på flygplanet, strax innan start, så vägrar en av passagerarna att sätta sig ner. Sjuksköterskan som är med uppfattar personen som ”aggressiv, utåtagerande och hotfull”. Han försöker inleda ett samtal, men upplever att ”situationen omöjliggör en vettig diskussion”. Han tar fram en spruta och injicerar den aggressiva personen med ett narkotikaklassat lugnande preparat. Efter en halvtimma har personen lugnat sig, och undrar vad det var för medicin som användes. Vid det laget är planet redan i luften. När människor som fått avslag på sin asylansökan utvisas från Sverige, så är ledorden för svenska myndigheter att det ska ske på humant och värdigt sätt. Ändå har det har länge cirkulerat påståenden om att det inte alltid gör det. Om att personer som utvisats fått mediciner mot sin vilja. I dagens Kaliber ska vi borra djupare i det här. Vi har fått ut dokument från Kriminalvården som visar hur det kan gå till vid utvisningar. Dokument som är skrivna av sjukvårdspersonal som varit med på planen. Det är kortfattade rapporter som vårdpersonal skickat till Kriminalvården, där de beskriver vad som hänt under en utvisning och vilka mediciner som använts. Det här är några situationer vi läser om: En person som förs ombord på ett flygplan ”protesterar kraftigt med både kropp, armar och ben” och spottas. Personalen sätter på skyddshjälm och huva och personen får en injektion med lugnande ”då /hens/hälsa påtagligt kan försämras av sitt destruktiva beteende”. Senare lugnar sig personen, och undrar vad det var för medicin som användes. Och det de skriver får oss att reagera. För även om svenska myndigheter har långtgående befogenheter vid utvisningar, så är tvångsinjektioner ett kapitel för sig. Påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter, är förbjudna i den svenska grundlagen. Det innebär att tvångsmedicinering är olagligt, med några få undantag för personer som är omhändertagna enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Personer som inte står under tvångsvård måste klart och tydligt ge sitt medgivande till att få vård. Vi träffar Lars-Håkan Nilsson, som är läkare och medicinsk rådgivare på Kriminalvården. – Om någon blir väldigt utagerande på ett häkte så har våra kriminalvårdare rätt enligt fängelse- eller häkteslagen att lägga dem i bälte. Men vi får aldrig injicera någon mot någons vilja. Det är en klar skillnad mellan den typen av tvångsåtgärder och att ge medicin. Psykiatrisk tvångsvård är ett av de få tillfällen när du upphäver någons grundlagsskyddade rättigheter. Och det är väldigt angeläget att den ska vara tydlig. Men i de sjukvårdsrapporter vi begärt ut från Kriminalvårdens transporttjänst, kan vi läsa om just vård som skett under tvång vid utvisningar. Vi får rapporterna med ett förbehåll, och får därför inte berätta om uppgifter som skulle kunna avslöja vilka personerna är: En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som ”mycket uppvarvad och stökig”. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. ”Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig”. Vi har begärt ut alla sjukvårdsrapporter som skickats till Transporttjänsten mellan 2010 och 2014. Vi får rapporter från 33 utvisningsresor. Vi vet att vårdpersonal har hyrts in vid många fler tillfällen, men från de resorna finns det inga sjukvårdsrapporter, enligt Kriminalvården. Från 2013 och 2014 finns det inga rapporter alls. Men i de rapporter vi har, hittar vi sju tillfällen då lugnande injektioner getts till personer som varit våldsamma eller som bedömts riskera skada sig själv eller andra. Medicinen som getts är Stesolid. Det är en narkotikaklassad Bensodiazepin som bara får ges på ordination av läkare. I fyra av fallen framgår det tydligt att personerna inte gått med på behandlingen. I de andra tre står det att injektionerna getts i samband med att personer varit motsträviga, aggressiva eller hotfulla. Det  framgår inte att de accepterat injektionen. Vi frågar Anders Alexandersson som är jurist på inspektionen för vård och omsorg hur han ser på det tvång, som vi kan läsa om i rapporterna. – Det får inte finnas minsta tvekan om att man tvingar patienten i någon situation för då är det bara tvångslagarna som man kan använda sig av. Det finns ingen patient förrän personen säger att den vill ha den här behandlingen som stöd och hjälp och därför går det inte över huvud taget att ge en injektion till exempel bara för att lugna eller för att det är mer praktiskt att hantera personen. Det finns inget sådant lagstöd. Vi ringer upp en av de läkare som varit med på utvisningar och gett lugnande till personer som utvisats. I en sjukvårdsrapport som han har skrivit står det om en person som blir aggressiv ”och säger att /hen/ inte ska lämna landet levande. Bedömer det som en stor risk att /hen/ kan skada både sig själv och personal och sjukvårdspersonal. Ger en injektion 10 milligram Stesolid intramuskulärt”. Läkaren säger att han inte minns händelsen, men han berättar att om han har gett mediciner till personer som ska utvisas, mot deras vilja, så har det varit för att de inte kunnat ta hand om sig själva. Vi ser också att injektioner under tvång getts av en sjuksköterska. Vi har under flera veckors tid sökt honom via telefon, sms och mail, men han har inte gått att få tag på. Så här skriver en annan läkare, som gett en injektion med lugnande till en person som var belagd med fängsel och spotthuva, men som fortsatte med ”verbal aggressivitet”: ”Min tanke var att försöka komma överens om att /hen/ skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion. Det visade sig helt ogörligt och hen fick en injektion Stesolid 10 mg intramuskulärt”. Läkaren som gav den här injektionen är legitimerad överläkare. Uppdragen för Kriminalvården har gått genom hans privata företag. Och han bekräftar att den här injektionen gavs mot personens vilja. - Vad upplevde du dig ha för lagstöd för att göra det här? – Jag har inte gått in i några bestämmelser och själv liksom letat i juridiken. Men det finns ju så vitt jag har fått höra då bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på ett sånt här sätt för att bevara flygsäkerheten. - Så vitt du fått höra, var har du fått höra det ifrån? – I samband med att jag började ta såna här uppdrag. Den här läkaren hänvisar till att uppdragsgivaren, alltså Kriminalvårdens Transporttjänst eller Gränspolisen sagt att man får göra så här om det gäller flygsäkerheten. Per Löwenberg är gruppchef på Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Han är den som har ansvar för polisens regelverk kring tvångsutvisningar. Han säger att han inte har känt till att det förekommit tvångsinjektioner vid utvisningar. – Det förvånar mig att det förekommer. Sedan kan jag inte svara på rak arm om det är korrekt eller inte, säger Per Löwenberg. Han säger att svenska polisen följer ett regelverk från EU:s gränskontrollsamarbete Frontex, och där står det att tvångsmedicinering med lugnande inte ska användas – men att det finns ett undantag: Nödsituationer ombord på ett flygplan då flygsäkerheten är hotad. Men det vi har läst i sjukvårdsrapporterna gäller inte bara tvångsinjektioner som skett när planet är i luften. Vi ser i vårt material även fall där tvångsinjektioner, enligt rapporterna skett på marken. I två av de fyra fallen där det tydligt framgår att personen inte har gått med på behandlingen, så ges injektionen innan ombordstigningen eller innan planet har lyft. Vi frågar Per Löwenberg om polisen kan hålla fast något så att vårdpersonal kan ge lugnande injektioner under tvång även på marken. – Ja. Och är du i en sådan fas att det här krävs, då blir det svårt för mig att bedöma om det är riktigt att verkställigheten ska genomföras. Enligt polisen är det alltså upp till läkaren att bedöma om de har laglig möjlighet att ge en injektion med tvång, medan läkaren vi hörde här tidigare säger att han fått information från sin uppdragsgivare, alltså Gränspolisen eller Kriminalvården, att man får ge injektioner med tvång, om det handlar om flygsäkerhet. Vi vill ställa frågor om tvångsinjektionerna till Claes Nöjd, ställföreträdande chef för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men han vill inte uttala sig. Vi blir hänvisade till den medicinske rådgivaren på Kriminalvården, Lars-Håkan Nilsson. Han har inför vår intervju för första gången fått ta del av dokumenten där det står om tvångsinjiceringarna. Det är först när vi har velat tittat på sjukvårdsrapporterna som han har fått dem skickade till sig från transporttjänsten. Vi läser ett av exemplen, där tvångsinjiceringen skett på marken. – Detta är inte tillåtet. Om man ger någon en injektion med ett läkemedel mot någons vilja så är det enbart möjligt om det sker under psykiatrisk tvångsvård. - Vad tänker du gör nu när du har den informationen? – Vi måste be våra juridiska experter titta på det här. Kriminalvårdens medicinska rådgivare säger alltså att en del av det som vi kan läsa om i dokumenten inte är tillåtet och kanske till och med olagligt. Och att han inte känt till det här förrän nu. Så vem på myndigheten har då läst sjukvårdsrapporterna? Och varför har ingen reagerat? Vi får veta att rapporterna har skickats till Transporttjänstens planeringskontor i Arvidsjaur. Hans Lagerlöf är chef där sedan årsskiftet. – Och därefter har det gått till så tidigare att då har man satt den här rapporten i en pärm. Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna. Sjukvårdsrapporterna har alltså lästs av de som planerar resorna – sedan har de satts i en pärm. –  Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre. Vi får en intervju med den nya chefen Johan Mellbring, som säger att Kriminalvården nu gjort en polisanmälan. – Att det har medicinerats utan klienters medgivande, har ju tydliggjorts för mig egentligen strax efter jag började, i och med att vi började bearbeta materialet som vi lämnade ut till er. Så då har det klarlagts att det här ser inte bra ut och sedan har vi undersökt det närmare och konstaterat att nu tycker vi det är dags att göra en polisanmälan. Det vi kan konstatera är att eftersom det är utan medgivande så är det inte enligt den lag som finns. - Vad tänker du om att det krävs någon utomstående för att ni ska kunna uppmärksamma sådana här brister? – Det är klart att vi som myndighet borde haft koll på det här tidigare. Enligt Johan Mellbring har Kriminalvården polisanmält 22 händelser, och det visar att vi inte har fått tillgång till alla sjukvårdsrapporter, trots att vi begärt det. Så tvångsinjektioner kan alltså ha inträffat vid fler tillfällen än vad vi kunnat se i vår granskning. Granskningen ledde alltså  till att Kriminalvården valde att polisanmäla och just nu pågår en förundersökning. Kriminalvården gjorde även en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som ännu inte kommit med något beslut. Reportrar: Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Producent: Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

Utvisade personer som tvångsinjiceras med lugnande medel, mutmiddagar och folk som tillverkar den omtalade nätdrogen Spice. I säsongens sista Kaliber följer vi upp några av våra större granskningar. Vi börjar med Kriminalvårdens Transporttjänst. I oktober granskade Kaliber i två program den del av Kriminalvården som hjälper gränspolisen att utvisa personer från Sverige. Vi kunde avslöja hur personer vid flera tillfällen tvångsinjicerats med lugnande medel och hur personalen efter att de utvisat personer bott upp till tre nätter på femstjärniga hotell och åkt dyra businessklassbiljetter på flyget hem. Någon månad efter vårt program valde Kriminalvården även att anmäla den vårdpersonal som varit delaktig till inspektionen för vård och omsorg. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvårdens huvudkontor kommenterade det så här.   Vi tycker det är viktigt att vi ska uppträda som en vårdgivare ska göra så får vi kännedom om någonting och misstänker att någon inte uppträtt helt korrekt yrkesmässigt så ska vi anmäla det till den myndighet som hanterar sådana här saker. Avslöjandet om tvångsinjektionerna har också debatterats i riksdagen. Ja, svenska utvisningar ska ske under värdiga och humana former, och ändå har det nyligen återigen framkommit uppgifter som ställer det här på skam. Efter Kalibers avslöjande ställde Christina Höj Larsen (V) i en interpellation frågor om att införa oberoende observatörer vid utvisningsresor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Ja, de fall som Christina Höj Larsen tar upp med tvångsinjiceringar ser vi naturligtvis mycket allvarligt på. inte bara regeringen utan också kriminalvården som ju har hand om de här resorna. Och om det är så att det har förekommit så pekar ju allt mot att det i så fall är ett lagbrott och det får då utredas i vederbörande ordning, Sedan i april i år använder Kriminalvården ett nytt vårdföretag vid utvisningsresor. De har nu deltagit i ett tjugotal resor och vd och läkare Bertil Rosenquist, som själv deltagit vid flera resor, säger att det för dem skulle vara otänkbart för dem att använda lugnande injektioner under tvång. Vi har aldrig använt injektioner och jag anser att det är helt fel och det är förbjudet, alltså då ska patienten föras, då ska det föreligga en psykisk sjukdom och patienten ska föras till en psykiatrisk klinik där han eller hon bedöms och det kan inte vi göra på stående fot på en flygplats, det finns liksom inte något stöd för det och jag har aldrig blivit pådyvlad att göra något sådant, utan om patienten är tillräckligt orolig och inte kan och har en sådan stark reaktion då bedömer jag att då ska patienten inte åka med. Det är inte den behandling de ska ha utan en redig förklaring och ett mänskligt omhändertagande har fungerat i vårt fall. Bara man är modig nog att titta folk i ögonen och säga och berätta om vilken roll man har i det här och att man inte kommer dit som någon slags pseudopolis med nån spruta i hand, men vi har liksom inte gjort något sådant så jag vet inte riktigt vilken indikation som skulle vara, jag har aldrig stått i den situationen, säger Bertil Rosenquist. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har inte tidigare kommenterat uppgifterna om tvångsinjektioner i media. När reportern Markus Alfredsson träffade honom för några dagar sedan säger Nils Öberg att det var en av de uppgifter som kom fram i Kalibers granskning som han ser mest allvarligt på. Det första jag tänker om det är att det är väldigt viktigt att ha klart för sig varför vi har sjukvårdspersonal med på de här resorna. De finns där för de avvisades skull och deras hälsa, de finns inte med som ett led i att underlätta för oss eller polisen att genomföra avvisningarna. Utan sjukvårdspersonal har vi närvarande av omsorg för de vi har att hantera och nu får polismyndigheten gå vidare för att försöka konstatera om det har begåtts brottslig verksamhet eller inte och då har jag överlämnat ansvaret för den fortsatta utredningen till polisen, säger Nils Öberg. En annan sak han reagerat över var uppgifterna i vårt första program om det personalen lagt ut på sina facebooksidor under utvisningsresorna. Som jag uppfattade som väldigt grova och väldigt olämpliga.  Ja för mig är det väldigt, väldigt enkelt. Det här är verksamhet som är ohyggligt integritetskänslig. Vår uppgift är att transportera människor som inte längre får stanna kvar i vårt land. Nästan alla av dem går en väldigt osäker framtid till mötes och det betyder att de här avvisningarna och utvisningarna behöver ske med stor värdighet, säger han och fortsätter: - Då kan man inte raljera över de förmånliga villkor man upplever sig ha i samband med de här resorna utan de här resorna ska genomföras med stor respekt för de människor som vi transporterar. Det är skälet till att jag reagerar starkt när man uttrycker sig raljant och arrogant. Nu är det ett mycket litet fåtal av våra transportörer som gjort det. Det gör ju inte problemet mindre i de fall där det skett, men det får inte förekomma. - Ett litet antal, har ni undersökt det här på något sätt? Ja, jag har bett att få veta vilka som uttryckt sig på det här sättet, men vi har inte fått ett tillräckligt underlag för att kunna identifiera det. Vad vi däremot har gjort är att be cheferna inom transporttjänsten nu i hela organisationen ta upp den här frågan. Jag har pratat själva med flera medarbetare inom transporttjänsten som är precis lika upprörda som jag. För det första ska inte alkohol förekomma när man är i tjänst och när man är ute och reser så är man i tjänst och det betyder att då beskriva sin vistelse utomlands som en del av en fest är för mig väldigt omdömeslöst. Då har man inte riktigt förstått sitt uppdrag. Granskningen av dyra hotellnätter och flygresor i businessklass ledde till mycket reaktioner från er lyssnare. När det gäller villkoren för vilotider, hotell och flygresor för personalen, så pågår ett arbete med att se över hur resorna planeras så att det ska vara billigast resande som är utgångspunkten säger Nils Öberg. Och ändringar ska börja gälla efter årsskiftet. Till exempel har det varit det vi kallar en lista på godkända hotell som har varit svårt att förstå varför den sett ut på det sätt som den gjort. Vi har nu ändrat i den listan och kvalitetssäkrat den och bestämt vilken typ av hotell som vår personal är hänvisad till och gjort väldigt tydligt att det är det billigaste alternativet som gäller i första hand. Och det är överhuvudtaget tycker jag, någonting som vi kommer vara mycket tydligare med framöver nämligen att all vår verksamhet följer naturligtvis den resepolicy som gäller för staten i allmänhet och för Kriminalvården som myndighet, säger Nils Öberg. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag. Så att jag vill ha ett flexibelt regelverk där sunt förnuft och ett gott omdöme är det som styr valet och planeringen av resorna. Det kommer fortfarande finnas möjlighet att göra också väldigt dyra och kostsamma lösningar, men då måste det finnas ett skäl för det. Och det är det som jag tror kommer vara långsiktigt hållbart, avslutar han.   Kritiserade språkanalyser under luppen igen 2012 gjorde Kaliber en granskning av företaget Sprakab. Ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra språkanalyser åt bland annat Migrationsverket. Många asylsökande saknar både id-handlingar och pass och språkanalyser blir där ett verktyg som används för att avgöra om de sökande kommer från de länder som de påstår sig komma ifrån. Vi kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade tillräcklig kompetens och att det fanns analytiker gjorde språkanalyser, utan att det framgick om de själva hade det språket som modersmål. Asylsökande kan då nekas uppehållstillstånd och skickas tillbaka till länder de inte kommer ifrån. Efter vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av några av Sprakabs rapporter. De skickade tio språkanalyser till ett holländskt företag. Resultatet visade att nio av tio språkanalyser gjorts på ett korrekt sätt. Men urvalet av vilka analyser som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Att företaget själva gör urvalet av vilka rapporter som ska granskas tyckte Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer inte var något problem: Jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Sprakab jobbar även för flera utländska myndigheter. Och som vi tidigare rapporterat fick de i maj kritik av högsta domstolen i Storbritannien som menade att företaget visat brister i att redovisa analytikernas kompetens. Och nu under hösten, ett knappt halvår senare, har Sprakab hamnat i rampljuset igen. SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade i november att en av Sprakabs analytiker ska ha gjort en grovt felaktig analys om varifrån en 27-årig somalisk man kommer. Analytikern ska också ha ljugit om sina egna meriter och vara dömd för flera brott. Och vi hörde om familjen från Syrien som Sprakabs expert sade kom från Armenien. Och här i Sveriges Radio har Ekot rapporterade om stora brister i Sprakabs utredning av en 17-årig pojke som säger sig ha flytt från Nordkorea, men som Migrationsverket beslutat att utvisa till Kina. Vi har också kunnat höra flera reaktioner på det här i Sveriges Radio. Folkpartistiska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström menade att Migrationsverket brustit i agerande och sina rutiner, och hon ville se retrospektiva omprövningar av asylärenden. Désirée Pethrus (KD) ville införa en migrationsinspektion för att övervaka Migrationsverket. Jag inser att det är väldigt många människor som drabbas av det här företagets språkanalyser. Är de inte rättssäkra så riskerar vi att kanske att skicka människor till sin dödsdom, sa Désirée Pethrus (KD). Migrationsminister Morgan Johansson (S) sade sig ha fortsatt förtroende för både Migrationsverkets handläggning och för användningen av språkanalyser, men han ville ha en genomlysning av myndighetens hantering i sådana här fall. Är det då så i den här situationen att någon påstått att man kan saker som man sen inte kan då är det ett problem naturligtvis. Och då måste den myndighet som har hand om det gå till botten med det, sa Morgan Johansson (S). Trots avslöjanden och kritik fortsätter Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer att försvara Sprakab. Här i en intervju i Ekot den 18 november. Den bevisning som har lagts fram, både i radio och tv, mot Sprakab som företag, är än så länge inte sådan att vi säger att vi inte kan anlita Sprakab. Vi delar helt enkelt inte den bilden. Men Migrationsverket ska nu skicka ytterligare några av Sprakabs språkanalyser till Holland för kvalitetskontroll. Nu handlar det om fler, ett tjugotal analyser, både de som uppmärksammats i media och andra. Den här gången är det myndigheten som väljer ut vilka analyser som ska granskas. Men det har inte att göra med att Migrationsverket inte skulle lita på Sprakab säger Fredrik Beijer när jag ringer upp honom. Vi skulle kunna låta Sprakab göra det också men den här gången valde vi att göra det själva, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer. Parallellt med den här granskningen av själva språkanalyserna, håller Migrationsverket på att planera för en större översyn - om de använder sig av språkanalyserna på ett rätt sätt. Vem som ska göra översynen och när det ska vara färdig är inte bestämt än. Och ja, fram till dess fortsätter Migrationsverket alltså att anlita Sprakab.   Misstänka mutmiddagar Så om den uppmärksammade julmiddagen som Föreningen Svenska Tonsättare bjuder tjänstemän vid våra kulturmyndigheter på, en middag som skakat om kulturlivet och väckt misstankar om mutbrott... Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik, säger Martin Q Larsson Uttalandet som Föreningen Svenska Tonsättares ordförande gjorde i en intervju med Kaliber i november har fått stora effekter. I vårt program Stimpirater och Funny money konstaterade vi att upphovsrättspengar som samlas in för svensk musik inte alltid hamnar i rätt fickor. Vi följde bland annat pengarna från ett kopieringsrum på en svensk kulturskola till kontot hos FST - Föreningen svenska tonsättare. Och vi visade hur kulturskolans kopieringspengar kunde bli en grundplåt i en julmiddag på en av Stockholms finare restauranger. Julmiddagen 2013 kostade 618 000 kronor totalt och en del av pengarna användes till att bjuda landets kulturmakthavare på mat och vin. Så här sa Martin Q Larsson i vår intervju: Vi vill skaffa en trevlig och en idiomatisk (ändamålsenlig, reds anmärkning) atmosfär för att åstadkomma ett påverkansarbete och då tycker vi att en middag med vin till är ett sånt tillfälle då man åstadkomma detta.Sen ska jag också säga att jag lägger ner extremt mycket arbete på att göra den där placeringen på bästa sätt så att man får just det där att tonsättare A hamnar bredvid myndighetsperson eller konstnärlig ledare B så att han eller hon kan samtala med varandra, om sin musik, om institutionens verksamhet, om myndighetens verksamhet och hur... För tanken är att alla som kommer på den här middagen har ungefär samma målsättning att erbjuda svenska medborgare musik av hög kvalitet, säger Larsson Vem betalar för de här personerna som ni vill påverka, institutionsföreträdarna? Det gör vi. Så ni bjuder dem på den här middagen? Vi bjuder dem på den här middagen. Politiker också? Politiker också. Tjänstemän på kulturdepartementet? Högre tjänstemän, generellt utan att gå in på exakta namn så är det högre tjänstemän och politiker, på framförallt statlig nivå i vissa fall även regional. Och då är det mat och alkohol till tjänstemännen? Mat och alkohol och där eh...vet inte jag var gränsen går för vad som är tillåtet att göra, säger Martin Q Larsson. Enligt de siffror som Martin Q Larsson gav till Kaliber efter intervjun var kostnaden per person drygt 1200 kronor. Vi gick igenom placeringslistorna för de fyra senaste julmiddagarna, och hittade bland annat generaldirektören för Statens musikverk som fyra år i rad låtit sig bjudas med sin man. Vi hittade också chefer på andra kulturmyndigheter, orkesterchefer runt om i landet, personal på kulturrådet och kulturdepartementet. Rapporteringen om julmiddagen väckte snabbt reaktioner, Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, sa i Sveriges Radios Kulturnytt att det fanns risk att man överskridit gränserna som finns i lagen. - Om man bjuder företrädare från det allmänna så finns det krav på att det ska röra sig om måttfullhet, om öppenhet, men man har ju uppenbarligen passerat gränsen här för vad som kan ses som måttfullt i relation till det offentliga, säger Helena Sundén. Och chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning. Så här sa han i Kulturnytt: Det vi handlägger på den här enheten, Riksenheten mot korruption, det handlar i stor utsträckning om just misstankar om givande och tagande av muta. Och det är det vi har inlett förundersökning på ja, säger chefsåklagare Alf Johansson                                        Kalibers granskning har också fått effekter i kulturlivet. Sverige radio och kulturdepartementet uppger att de inte längre tänker gå på FST's middag i framtiden och Statens musikverk har sett över riktlinjerna kring alla typer av inbjudningar. Ingen av dem menar dock att några formella fel begåtts. Staffan Forssell är generaldirektör för Kulturrådet. Självklart måste man titta på om det är lämpligt eller inte. Man kan göra som Sveriges Radio gjorde att valde att inte gå. Vi hade inte heller för avsikt att gå i år så länge det här låg under utredning. Det är inte uteslutet att vi kommer att gå i framtiden. Men vi kommer ju med er belysning att titta på det än mer noga, det vill säga vad är lämpligt att vara på. Det kommer ju att påverka. Det är inget snack om det. Men det får heller inte bli att vi får en beröringsskräck med att ha en relation med sektorn. Det är de två sakerna som ska balanseras mot varandra. FST har ställt in årets julmiddag. Martin Q Larsson sa i vår intervju att man genomfört julmiddagar i 90 år och att det bevisligen gett goda resultat. Vi vill gärna fråga FST om fler middagar men föreningen vill inte medverka i en ny intervju med Kaliber, de skriver däremot att de vill att vi hänsyn till det de skrivet i ett pressmeddelande. Där läser vi att kostnaden för mat och dryck inte längre är 1260 kronor, utslaget per person, som de först uppgav till Kaliber, utan 922 kronor. Men skillnaden visar sig efter kontroll till stor del bero på att man nu dragit av momsen. De skriver också att det var olyckligt och felaktigt av Martin Q Larsson att säga att det var frågan om ett påverkansarbete, det har aldrig varit syftet skriver man. Så här sår det i pressmeddelandet: "Syftet har aldrig varit, att påverka enskilda bidragsbeslut." Men, vi kan idag visa ett nytt dokument där en tidigare FST-ordförande hävdar att julmiddagen faktiskt haft inverkan på ett statligt beslut. Frågan är uppe på årsmötet 2010, efter att två medlemmar i en motion ifrågasatt festen som året innan kostade 637 000 kronor. Styrelsen vill avslå motionen och vi läser i protokollet där ordföranden argumentar för att julmiddagen är viktig, eftersom den t ex inverkade på att statens Elektronmusikstudio EMS, fick vara kvar när musikmyndigheterna skulle omformas. Studion var då hotad i och med att föregångaren till Statens musikverk  - Rikskonserter lades ner. Så här står det i protokollet: "Beträffande effekten av middagen på externa gäster är vi noggranna med att placera människor strategiskt för att kunna påverka på bästa sätt. XX fick t.ex. tillfälle att på senaste middagen föra samtal om EMS-frågan i Kulturutredningen, vilket med all sannolikhet hade betydelse för utfallet. Man bör inte negligera nyttan av middagen." Den tidigare ordföranden vill inte kommentera julmiddagen under pågående utredning. Kaliber publicerar nu också hela intervjun med Martin Q Larsson i en oklippt version för att klargöra vad som verkligen sägs (ljudet finns längst ner i artikeln). Middagen kommer på tal första gången 27'30 in i intervjun och avhandlas också efter ungefär 1'08'40.   Drogen Spice Under hösten har många ungdomar råkat illa ut efter att de rökt drogen Spice. I bland annat Gävle, Sundsvall, Oskarshamn, Göteborg, Västerås och på Gotland har personer förgiftats och sökt hjälp. Två personer har också dött - som en följd av att ha använt bland annat Spice. I januari kartlade Kaliber marknaden med nätdroger. Vi pratade med de som tillverkar och säljer Spice, med tull och polis - och med en ung tjej som vi kallar för Elin som missbrukat, men då när vi träffade henne var hon fri från droger. Hon beskrev varför hon till slut bestämde sig för att sluta med Spice. Så här sa hon i Kaliber. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. - Och du tror det beror på Spicet? Antagligen. - Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin slutade alltså använda Spice. Nu har hon snart varit drogfri i två år. Hon går i ettan på gymnasiet och hon berättar att hon mår bra. Kaliber pratade också med Max som säljer Spice över internet. Han fick ett påhittat namn och vi förvrängde hans röst, eftersom det var villkoret för att han skulle vara med och vi tyckte det var viktigt att höra vad han hade att säga. Vi besökte honom när han paketerade sina droger innan de skickades ut till kunder runt om i landet. Varför har ni fläktar här? Det är kolfilter. Varför har man det? Det är för att det inte ska lukta i hela kåken. I rummet står en våg, skyddsglasögon och två stora kassaskåp som säkert väger över 200 kilo vardera. Det är här inne som Max förvarar sina internetdroger. Här vägs och paketeras hans produkter. Max tar en stor påse med vad som ser som hö och går bort mot vågen. Det är Spice som ska portioneras i små svarta plastpåsar. När Spicet är packat så kommer det skickas ut till Max kunder över hela Sverige. Han verkar inte bekymrad över att tullens arbete skulle hota hans affärer. Hur många paket kommer till Sverige från utlandet varje dag? Hur många bilar kör över gränsen varje dag? Hur många går över gränsen varje dag? Hur många färjor kommer varje dag? Hur många utrikesflyg landar i Sverige varje dag? Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd. Det går inte. Både Viktor och Max säljer laglig Spice på sina hemsidor. De har båda åldersgräns på sina hemsidor. 18 år respektive 20 år. Men vi undrar ändå hur de ser på risken att deras produkter i slutändan hamnar hos ungdomar. Den risken finns ju alltid. Och lika väl att folk kraftigt missbrukar det vi säljer. Men det är ju inte i det syftet vi säljer. Vi hoppas ju istället att det kan användas för nöje och inte för att vara missbruk eller ge någon inkomst genom att sälja till barn. Det är inte därför vi säljer. Det är ett moraliskt dilemma liksom att.att det kan ske. Men det är inget vi känner att vi kan komma ifrån. Vi säger att det ska inte användas på det sättet, men mycket mer kan vi inte göra, säger Viktor. När Max är klar med att paketera Spicet, ställer vi även frågan till honom. Den risken finns eller det kan man nog utgå ifrån att det sker. Men vi gör det bästa vi kan för att undvika men det är svårt. - Har du aldrig tänkt att det här kanske någon får tag på och får en jätteobehaglig upplevelse, blir beroende eller till och med skadar sig? Är det något du tänker på? Jo så är det ju. Det är kemikalier. Det finns massor av farliga kemikalier. Nu i jultider kommer ju småbarn springa runt med fyrverkerier. Det finns farliga produkter överallt i samhället. Men det slutgiltiga ansvaret för samtliga produkter oavsett bransch ligger i slutändan alltid hos konsumenten. Sedan programmen sändes har alltså många personer förgiftats ut av just Spice under hösten. De som tillverkar droger ligger ofta steget före lagstiftningen, eftersom de lätt byter ut någon substans i drogen för att den inte ska vara olaglig. Förra veckan beslutade regeringen att förbjuda ytterligare 42 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara. Beslutet gäller från den 16 januari. Men istället för att klassa varje ny substans för sig finns också en diskussion om så kallad familjeklassning. Det innebär att man på ett bräde kan förbjuda alla droger med liknande egenskaper och struktur. Men åsikterna går isär om hur rättssäkert ett sånt system är. Det finns också redan idag en "förstörande-lag", som ger polis och tull möjlighet att omhänderta och förstöra nya droger, som kan antas bli klassade som narkotika i framtiden.   Reportrar: Sofia Boo, Mikael Sjödell, Markus Alfredsson, Adam Samara, Andreas Lindahl och Annika H Eriksson. Producenter: Annika H Eriksson och Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Barn som misshandlas, vanvårdas och utsätts för sexuella övergrepp. Det lagliga skyddet för utsatta barn är starkt i Sverige. Men vem bär ansvaret när hjälpen ändå inte kommer? “Hur svårt ska det vara? Hur många fler barn och ungdomar kommer att behöva lida för att det inte händer någonting? Det här är den andra delen i Kalibers serie om krisen i socialtjänsten. I förra veckan visade vi att många socialkontor har brist på personal och att inte ens grundläggande rutiner följs på många håll. Orosanmälningar om barn som far illa tappas bort och utredningar blir inte gjorda. Efter programmet har vi fått många reaktioner. Socialsekreterare har hört av sig och berättat att det är kaos där de jobbar. Fackförbunden kräver att hela socialtjänsten ses över och barnministern säger att hon ser allvarligt på situationen. Många blev också starkt berörda av polisen Tobias Lundbergs berättelse om när han i september hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet i Sundsvall i samband med en husrannsakan: – Och jag böjer mig så klart ner och lyfter upp henne och håller henne mot mig och jag ser att hon är alldeles grusig och smutsig i ansiktet och på de här små små händerna så är hon smutsig. Och när jag håller henne mot mig så märker jag att på baksidan av blöjan är det fullt med spyflugor som sitter på blöjan. Det är inte bytt på henne på jättelänge och hon luktar så otroligt illa, berättade Tobias Lundberg. Socialtjänsten i Sundsvall gör anmälan till Lex Sarah I veckan kallade socialtjänsten i Sundsvall, som hade haft kontakt med familjen tidigare, till en presskonferens och berättade de har gjort en Lex Sarah-anmälan till inspektionen för vård och omsorg. – Klockan är halv fyra och det är vid den tiden vi har bjudit in er till en pressträff för att berätta om ett arbete som vi har gjort under hösten och det grundar sig på den händelse som alla som har blivit informerade om har berörts väldigt mycket av, när det var ett litet barn som hittades övergiven i en lägenhet, sa socialdirektör Thorbjörn Stark – Ni kanske hörde Kaliber i söndags där man pratade om socialsekreterarnas arbetssituation och lyfte fram det här ärendet som ett exempel på den verksamhet vi bedriver… I sin egen utredning har socialtjänsten kommit fram till att de har brustit på flera punkter: Delar av insatser har inte blivit utförda enligt gällande rutiner. Tidsgränser för utredning och uppföljning har inte hållits och det har brustit i kommunikationen mellan olika enheter. Det finns socialkontor som fungerar bra men många har precis som i Sundsvall haft problem länge och i den här veckans program undersöker Kaliber hur krisen har uppstått. Varför lämnar de erfarna socialsekreterarna avdelningarna för barn och unga? Och varför stannar de nya inte kvar? "Vi ser att vi bryter mot lagen" Laila Åberg är socionom och jobbar på ett behandlingshem i Stockholm. Men fram till i maj i år jobbade hon på socialtjänsten i Skärholmen  - först som socialsekreterare i 5 år och sen som biträdande chef i 6 år. Hon säger att hon egentligen hade velat vara kvar inom socialtjänsten, men att det till slut inte gick: --De erfarna som jag kan räkna mig till. Vi stannar inte kvar. Vi accepterar inte det här. Vi ser att vi bryter mot lagen. Vi ser att arbetsförhållandena inte är humana. Men det viktigaste av allt, det är att man ser att barn, familjer och unga inte får den hjälp de behöver, säger Laila Åberg Laila Åberg säger att arbetet de sista åren blev så pressat att hon inte klarade av att vara kvar och att hon blev en person på jobbet som hon själv inte kunde var stolt över. – Jag insåg att jag bara jobbade efter våra politikers budgetgränser. Jag var väldigt färgad över att hela tiden tänka på budgeten och piskan kring vår dokumentation, tidsramar. Vi använder oss helt enkelt inte av den kompetens som finns inom socialtjänsten. För den tiden finns inte. Utan det är brandsläckning hela tiden. Det är förskräckligt hur det är. Jag är jätteupprörd. Men när du var chef, då var ju du ändå ansvarig för verksamheten. Så vilken del hade du i att ni inte gjorde tillräckligt? – Ja, jag hade ju den delen att skriva på beslut och att jag höjde min toleransnivå för vad som var, inte ok att bryta mot lagen, men däremot att tänja på den. Det gjorde jag mer och mer. Det var också det som mynnade ut i att jag till slut sa upp mig, säger Laila Åberg Lagmässigt har skyddet för utsatta barn stärkts de senaste åren. Numera måste alla som jobbar med barn göra en anmälan redan vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Det har lett till att mängden ärenden har ökat. Kraven har också ökat på att socialtjänsten ska lyssna på vad barnen själva har att säga. Men det stärkta lagliga skyddet når inte alltid fram till barnen visar Kalibers granskning. Före detta socialchef Laila Åberg säger att socialtjänsten inte har fått förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen: – Vi följer med på vissa plan…  Metoderna har blivit bättre, ja, man kan slå sig för axeln, men mötena har blivit mycket kortare och extremt mycket färre. Uppföljningar hinns inte med. Politikerna kan säga att i Sverige jobbar vi såhär, det ska vara rättssäkert osv - men mötena hinns inte med, säger fd socialchef Laila Åberg. "Jag kan inte stå för det här" Många erfarna socialsekreterare har gjort som Laila Åberg och lämnat socialtjänstens avdelningar för barn och unga. In kommer istället unga nyutexaminerade socionomer, som ofta utan knappt någon introduktion alls, får börja jobba med de tyngsta ärendena på avdelningarna för barn och unga. Karl Palm var en av dem. Han började på socialtjänsten i Södertälje 2009. -Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara ganska tufft. Det hör man under utbildningen och man träffar folk som jobbar där så jag hade förväntat mig och ställt in mig på att det här kommer att bli ganska hårt. Men också att jag skulle lära mig mycket så klart. Hur var det sen när du kom till jobbet som socialsekreterare? – Det var ganska omtumlande och ganska galet på ett sätt. Det var en ärendemängd och arbetsbelastning som var helt otrolig, rent ut sagt. Jag hade inte riktigt den rutinen och det tempo man behöver. Så jag malde på, vi pratade jättemycket om det här i arbetsgruppen och med cheferna och signalerade att det här är ganska galet. Efter ett tag så börjar man fundera, kommer jag att palla det här? Hur länge jobbade du kvar? – Jag jobbade 11 månader tror jag och sen kände jag att nej det går inte. Det kändes som att, nej, jag kan inte stå för det här riktigt. Och det tänker jag nog fortfarande, säger Karl Palm Både Karl Palm och Laila Åberg säger alltså att de slutade på socialtjänsten för att de inte tyckte att de fick möjlighet att göra ett bra jobb. På senare år har också det också startat många privata företag som jobbar på uppdrag av kommunerna och som ofta kan erbjuda bättre arbetsvillkor. Vad händer med barnen när socialsekreterarna slutar och hela tiden ersätts av nya? Philip är 22 år och när han var liten var han ett av barn som behövde samhällets skydd. Vi träffar honom i en förort till Stockholm på en av årets första snöiga dagar. Det var här han bodde under de perioder han kunde bo med sin mamma. När hon var inne i svårt missbruk blev han placerad i olika familjehem. Philip säger att han, ända sen han var liten, har önskat sig en vuxen att ha stadig kontakt med, men sen han var i 10-årsåldern har han fått träffa så många olika socialsekreterare att han han har tappat räkningen. Och för honom var det jobbigt att hela tiden mötas av nya vuxna. – Det som hände de flesta av de gångerna jag var i kontakt med socialtjänsten var att jag fick träffa nya handläggare hela tiden och nya personer som skulle sätta sig in i min historia och mitt liv och i min framtid då får man ju också säga. – Det var väldigt jobbigt att varje gång behöva återberätta det som har hänt, dels det som hade hänt innan och den situationen som var där och det som var jobbigast var att aldrig bli lyssnad på. De frågade frågorna som de skulle fråga och ville veta vad jag ville men tillslut blev det ändå som de hade tänkt sig från början, säger Philip. Philip tror att det har fått betydelse för honom att socialsekreterarna hela tiden kom och gick. Om någon hade kunnat se hur han hade det under en längre tid, tror han att den personen också hade kunnat jobba för mer långsiktig lösning. Istället blev det ständigt nya möten och nya tillfälliga lösningar.   – En relation kanske är omöjlig gentemot socialtjänsten, men att i alla fall finnas där som en vuxen person som man kan ringa och fråga att få stöd och hjälp. Eller kanske bara bli lyssnad på, tror jag att jag saknade väldigt mycket. Jag höll väldigt mycket inom mig. För det tar ett tag när man är liten att våga berätta. Hade det kommit mer frågor så hade jag öppnat mig mer. Jag minns också när jag yngre så fick jag gå till BUP då och hamnade i en stödgrupp där jag kunde prata med andra barn i samma situation och få någon form av  stöd. – Jag insåg tidigt att det var inte andra barn jag behövde prata med, utan det var nog vuxna jag behövde få stöd av. Jag tror att jag hade berättat mer i vad jag kanske hade velat ha i form av stöd och hjälp och på det sättet kanske sluppit många av de minnena jag har och de situationer jag har behövt uppleva, säger Philip. Har nya lagar och hårdare regler gjort situationen bättre för barnen? Det var för att barn som Philip skulle få det bättre som lagarna och reglerna skärptes de senaste åren. Under arbetet med den här serien har vi pratat med ett 20-tal socialsekreterare och de flesta tycker att de nya lagarna och ökade kvalitetskraven är väldigt bra på pappret. Men i praktiken säger de, kan de hittills till och med ha lett till att utsatta barn har fått en sämre situation. I en redan pressad arbetssituation går mycket tid åt till att fylla i blanketter och administration för att få det att se bra ut. Det här har också kommunernas arbetsgivarorganisation, Sveriges kommuner och landsting sett. Åsa Furén-Thulin är chef för sektionen för vård och socialtjänst. – Vårt uppdrag har breddats och fördjupats under ett antal år. Med den gamla regeringen började man detaljstyra på ett helt annat sätt. Från 2006 till 2013 har jag tror 189 lagändringar kommit till i socialtjänstlagen. Man går från en ramlag som blivit ett detaljerat lapptäcke. Det har blivit mycket svårare i det här arbetet. Jag säger inte att det är dåligt men det kräver väldigt mycket, säger Åsa Furén-Thulin på SKL. SKL anser att staten borde ha skjutit till extra resurser till  kommunerna när de ändrade lagen och lade till föreskrifter. "Hur kan man sova och veta att det här pågår?" – Obehandlade aktualiseringar, inte inledda utredningar, påtaglig risk för allvarliga missförhållanden. Laila Åberg som fram till i maj jobbade som biträdande chef inom socialtjänsten läser i lex-Sarah beslut vi har med oss. När socialtjänsten misstänker att de själva har gjort fel är de skyldiga att göra en lex Sarah-anmälan till inspektionen för vård och omsorg, IVO och vi har gått igenom alla lex Sarah-beslut som gäller socialsekreterarnas handläggning av barn- och ungdomsärenden. från 1 januari i år till 31 oktober. I förra veckans Kaliber berättade vi om anmälningar som inte kommer fram eller glöms bort. I lex Sarah-besluten kan vi läsa att socialtjänsten i Arboga har missat att lyssna av en mottagningstelefon till barn- och familjeenheten -  I Malmö blir en anmälan om misstänkt barnmisshandel liggande i socialkontorets reception.   Vi hittar också flera socialkontor där det verkar ha rått totalt kaos. Dokumentation sker på handskrivna lappar och stora delar av personal och chefer säger upp sig samtidigt. – Så här får det inte se ut. Men jag vet tyvärr att det är såhär det ser ut. Det här är verkligen sådana saker som händer. Jag blir så fruktansvärt upprörd. Jag blir så arg så jag finner inga ord när jag ser   – Jag undrar hur man kan sova och veta att det här pågår. Hur kan man sova och veta att man har möjligheten att påverka och inte gör det? säger Laila Åberg Vem är det du vill väcka? – Ja politikerna. Jag vill väcka deras intresse för att över huvud taget sätta sig in i hur allvarlig situationen är, säger Åberg fd socialchef. Det politiska ansvaret för utsatta barn är tudelat - det är staten som med lagar sätter nivån för vilket skydd barnen ska ha rätt till - men det är kommunerna som ansvarar för själva verksamheten. För att se till så att kommunerna sköter sig har inspektionen för vård och omsorg, IVO i uppdrag att göra inspektioner hos socialtjänsterna. Anna Öström är utredare på IVO. – Den normala gången är så att vi gör en inspektion. Vi påtalar de brister vi har funnit i hanteringen av förhandsbedömningar och genomförande av utredningar och andra ärenden och sen får socialtjänsten komma in med förslag till åtgärder. Sen i slutändan fattar vi ett beslut om vi tycker att det är tillräckligt. Ja, sen kan vi hålla på och ha en dialog med vissa nämnder under en ganska lång tid, säger Anna Öström på IVO. Och vad händer om det inte löser sig? – Om det inte löser sig, om det är ut och år in och man ser att det är samma problem hela tiden så är det skarpaste verktyget att vi kan ansöka om att förelägga om vite för den här socialnämnden. Men hjälper det verksamheten att bötfälla den? – Nej, det är ett skarpt verktyg som vi ogärna använder, men det är ju också en signal till politikerna om att det krävs större grepp för att lösa de här frågorna. Hur man i detalj löser varje socialtjänsts problem, det kan inte vi gå ut med men om vi ser att det år ut och år in inte fungerar så är det vårt skarpaste verktyg. För det ska ju inte ha någon betydelse var man bor i Sverige om man ska få skydd av socialtjänsten. Är det så idag? – Ja, det tror jag. Det är jag ganska övertygad om. Att det är större chans i vissa socialtjänster än i andra, säger Anna Öström. Sverige kritiserades av FN redan 2009, föratt skyddet utsatta barn får skiljer sig i olika delar av landet men för att ta reda på varför det är skulle vi behöva åka till alla landets 290 kommuner.  Det kan vi inte så istället väljer vi ut en,  en kommun som vi vet har haft stora problem i flera år.   Barn riskerade att dö i Västerås efter att 57 anmälningar belv liggande hos kommunen Vi åker till Västerås. Här har socialtjänsten barn och unga fått kritik från Socialstyrelsen och IVO sedan 2011. Senast i våras uppdagades att maillådan till barn och ungdomskontoret inte hade öppnats på 11 månader. I den låg flera orosanmälningar.  Under våren blev också 57 barnutredningar liggande utan åtgärd i upp till två månader. För 47 av barnen var situationen så allvarlig att det kan ha inneburit ett hot mot deras liv, skriver IVO. Västerås hotas nu av vite på 1 miljon kronor om de inte kommer tillrätta med sina problem. Precis som många andra kommuner i Sverige har socialtjänsten i Västerås haft en hög personalomsättning och många vakanser. Socialsekreterare  i Västerås har under året protesterat och sagt att de haft för lite resurser och en orimlig arbetsbelastning. Så sent som i september slog en handläggare larm till IVO och berättade att andelen ärenden som blivit liggande då hade blivit ännu fler.   Det är nämnden för individ- och familjeomsorg som har ansvaret för socialtjänsten - men det är i kommunstyrelsen, kommunens regering, som det avgörs hur kommunens resurser ska fördelas. Och personalen säger att de saknar de resurser de behöver - så hur prioriterad är socialtjänsten i Västerås? Socialdemokraterna suttit vid makten i Västerås i olika koalitioner sedan 2010 , nu sedan valet tillsammans med Mp, C och Kd. Koalitionen gav i oktober i år ut ett gemensamt manifest med 130 punkter som slår fast vad man vill satsa på i kommunen. Som ordförande i kommunstyrelsen har socialdemokraten Anders Teljebäck det högsta politiska ansvaret i kommunen: Och så tittar jag på ert manifest här "Samarbete för Västerås”, Då ser man att socialtjänsten kommer på 109 plats. Hur ser du på den prioritetsordningen? – Det är ingen prioritetsordning. Alla punkter som finns i ett sådant här dokument har ett likvärdigt värde. Den där punkten är dessutom väldigt skarp, som talar om vad vi vill göra, både med rättssäkerhet och utveckla så att vi får en bra socialtjänst, och det där kommer vi att förverkliga, det är vår ambition, säger Anders Teljebäck ordförande i kommunstyreslen i Västerås Det är ju ändå till syvende och sist en prioritetsfråga i kommunen hur man fördelar skattemedlen. Och så ser jag att kommunen satsar 4.5 miljoner i ett konst-snöprojekt som går av stapeln nu i december. Hur motiverar ni det inför skattebetalarna att “vi lägger pengar på konstsnö” samtidigt som barn här i kommunen riskerar att fara illa? – Vi lägger pengar på en strand mitt i stan som är tillgänglig för alla barn, vi lägger pengar på en ny skejtpark som är jätteviktig för barns och ungas fritidsverksamhet, vi lägger pengar på våra femton fritidsgårdar. Det är en lång rad aktiviteter vi lägger pengar på för att utveckla de människor som finns här i staden. Vår tro och absoluta uppfattning är att såna aktiviteter är viktiga för de här barnen och ungdomarna som också är på väg in eller befinner sig i en sådan här situation, säger Teljebäck Ni har ansvaret att tilldela resurser, men med tanke på hur det ser ut nu, har ni tagit det ansvaret fullt ut? – Det kan vara att vi har haft en ansträngd situation på alla våra kontor, men framför allt på barn och unga att vi har hamnat där vi har hamnat. Så att i den bemärkelsen så kan det vara att om man inte klarar en del av organisation så skapar det kostnader i en annan del. Vi har alla all anledning att jobba med de här frågorna och se till så att vi får en annan situation. Men i slutändan, som sagt, vi politiker kan aldrig avsvära oss ansvaret för någon verksamhet som bedrivs i staden. Vi ansvarar för allt, säger Anders Teljebäck kommunordförande Västerås IVO planerar att göra ytterligare en inspektion hos socialtjänsten i Västerås framöver, men hur länge ska barnen behöva vänta innan de kan räkna med att få hjälp? Socialtjänsterna är kommunernas ansvar, men  regeringen har också ett ansvar för att utsatta barn ska få hjälp, oavsett var i landet de bor.   Barnministerna blir upprörd efter att ha lyssnat på Kalibers granskning För att ytterligare stärka skyddet för barn vill regeringen nu göra FN:s barnkonvention till lag. Men är det ytterligare en lag barn som bäst skulle hjälpa de barn som far illa just nu? Åsa Regnér är socialdemokrat och tillträdde som barn, äldre och jämställdhetsminister efter valet - vi har många frågor vi skulle vilja ställa till henne, men hennes schema är pressat och inför det här programmet få vi inte träffa henne mer än 10 minuter, på språng mellan två möten. Hur ser ministern på problemen inom socialtjänsten och att många kommuner inte följer lagen? – Jag har lyssnat på ert första program och också tagit del av rapporter, inspektionen för vård och omsorg och det finns också forskningsrapporter och berörda fackliga organisationer har meddelat hur situationen ser ut och jag är förstås väldigt oroad över den. Mycket av det som berättas i ert inslag är ju väldigt upprörande helt enkelt, säger barnminister Åsa Regnér. Personal som vi har pratat med säger att det finns ett stort glapp mellan vad lagen säger och hur det ser ut i verkligheten ute i kommunerna. Vad beror det på? – Lagen är ju till för att stödja barns rättigheter och se till så att barn inte far illa och det är en väldigt viktig princip. Det går så att säga inte att inte stödja barn i utsatta situationer. Det är en grundläggande uppgift som socialtjänsterna har helt enkelt. Men idag är det ju många kommuner som bryter mot lagen? – Ja, det finns ju många fall som har uppmärksammats och som har varit uppe i debatten och som är väldigt upprörande. Jag kan inte uttala mig om de här enskilda fallen men som jag sa, jag är medveten om att den här situationen är väldigt ansträngd. Därför finns det nu en speciell samordnare som också kommer att återföra förslag till mig på vad vi vidare kan göra och är det sådant som finns i socialtjänstlagen som behöver förändras, då lyssnar jag på det. Men socialtjänstlagen ger ett starkt skydd för utsatta barn och lagen ska följas, säger Åsa Regnér.  Men tycker du att den gör det idag? – Som jag sa, det finns ju flera fall där det uppenbarligen har brustit på olika sätt. Om det är lagstiftningens fel det har jag svårt att säga, det som har kommit fram verkar ofta vara rutiner och helt enkelt en hård belastning. Men jag vill gärna se på hela helheten och återkomma om det är så att regeringen ytterligare bör göra någonting. För de socialsekreterare vi har pratat med, de säger att det är jättebra med stärkta skydd för barnen lagmässigt, men det vi behöver nu är mer resurser, inte nya lagar. – Ja, som sagt jag ska se på helheten men resursfrågan är också en fråga där man får olika uppgifter. Därför att det är också så att man har vakanser och inte hittar personal. Det verkar också vara så att personal som kommer in till exempel inte får en bra introduktion. Blir satta på tuffa jobb som man inte har erfarenhet av osv. Så den här frågan är väldigt komplex och därför är det viktigt att se över den men det som gäller i de här frågorna det är att barn ska inte fara illa. Barn ska ha ett starkt skydd det kan man inte prioritera bort. Kommunerna måste arbeta på ett sätt så att barnen har det här skyddet. Om det finns ytterligare saker som regeringen kan göra för att stödja kommunerna i det här så är jag klart beredd att titta på det. Men det går inte att vänta på det, utan barnen måste ha det här skyddet nu, säger Åsa Regnér socialdemokratisk barnminister. Åsa Regnér har nu gett regeringens samordnare ett utökat uppdrag att se över vad regeringen kan göra för att förbättra situationen - hon utesluter inte heller en nationell handlingsplan eller  socialtjänstkommission för att komma till rätta med krisen. Risk att medias rapportering leder till att färre anmäler situationer där barn far illa Flera vi har pratat med säger att det finns en risk för att uppmärksamheten i media om problemen i socialtjänsten kan leda till att färre anmäler oro för barn som far illa - att man tänker att det ändå inte är någon idé - men det är helt fel väg att gå, säger före detta biträdande socialchef, Laila Åberg. – Ja, det är ju förskräckligt och det har jag mött många gånger. När jag har haft samarbete med förskolor och skolor så är ju det precis det de hela tiden anmärker på, ni gör ju ändå ingenting. Det är ingen idé att anmäla men vi säger ju tvärtom, är ni osäkra alltid. Ni behöver inte ha några bevis. Det är de siffrorna vi har att slå politikerna i huvudet med men vi kan inte gör mer utan mer resurser i form av personal, säger Laila Åberg. Vi åtevänder till Sundsvall. --Vi kommer har en annons ute för att hitta kvalificerade utredare.. Socialtjänsten i Sundsvall som nu lex Sarah-anmält sig själva efter händelsen där en 1-åring hittades övergiven i en lägenhet, säger att de nu har vidtagit åtgärder. De har anställt en mentor för de socialsekreterare som kommer in nya och är på väg att anställa en till. De har också höjt lönen för personalen med tio procent enligt socialdirektör Thorbjörn Stark. Reportrar: Micha Arlt och Anna Iversen. Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

Skolan har aldrig varit så granskad och kontrollerad som idag - men vad är det egentligen som kontrolleras? Och vad händer på en skola när Skolinspektionen kommer på besök? Kaliber - om putsade fasader och lärare på gränsen till utbrändhet. –  Hur kan man tro att en skola ska visa upp en vardag när man fastställer ett datum? Gör flygande inspektioner! Kom när ingen vet! Titta på hur det ser ut i klassrummen. Det är undermåligt allting. –  Det är fascinerande för allting annat läggs på is. Alla andra elever som man är orolig för läggs på is. Åtgärdsprogrammen som man tänker visa upp är de som prioriteras. Våra andra elever som har svårigheter – ja de får lov att vänta. Och här pratar vi om ungdomar som har svårt just nu! Men de får vänta. Det säger lärarna Annika och Latifa, som är förbannade och frustrerade. I ett par år har de jobbat på en skola som de själva beskriver saknar både struktur och vision. Och när Skolinspektionen kommer dit blir det enligt dem bara värre. Det går till slut så långt att Annika tappar förtroendet för hela systemet. Skolinspektionens uppgift är att granska skolor och därigenom verka för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Under fem år har Skolinspektionen haft i uppdrag att besöka alla Sveriges skolor. De flesta skolor som granskas får någon form av anmärkning om brister. De vanligaste bristerna rör särskilt stöd och trygghet och studiero och där är anmärkningarna jämt fördelade mellan kommunala och fristående skolor. Lärarna Annika och Latifa, som vi har intervjuat, berättar om hur de jobbat med att komma tillrätta med bristerna på sina skola efter att Skolinspektionen varit där. Något som enligt dem mest ledde till interna slitningar, ökad arbetsbelastning och många fina pappersprodukter.  De vill inte gå ut med sin identitet eftersom de är.rädda att förlora sina jobb, så Annik aoch Latifa heter egnetligen något annat.  Förra året var det Annika och Latifas skolas tur att bli granskad av Skolinspektionen. Skolan heter Praktiska Södertälje, en gymnasieskola som är en del av utbildningsföretaget Praktiska Sverige AB som driver 34 liknande skolor runt om i landet och ägs av Vindora-koncernen. Som namnet skvallrar om är deras inriktning olika yrkesprogram.  ”Praktiska är skolan mitt i arbetslivet” lyder företagets slogan. De marknadsför sig som en familjär och annorlunda skola med små klasser där varje elev blir sedd. Men det knakar i bänkarna. Skolinspektionen har sen hösten 2013 granskat hela koncernen och kritiken är inte nådig. Samtliga skolor har fått kritik. 7 skolor har hotats med vite, men två av dessa fick häromveckan viteshotet indraget. Å en skola, Praktiska Tumba, har till och med fått stänga efter att Skolinspektionen varit där. Vi sitter på ett bibliotek. Annika och Latifa ser märkbart trötta ut. –  Vår vardag handlar bara om att släcka bränder hela tiden och vi kan inte ägna någon tid åt egentlig undervisning. De berättar om en arbetsmiljö där ingen vågar säga rakt ut vad den tycker, många är frustrerade och rädda för repressalier och att förlora jobbet. Och när de påtalar bristerna menar de att rektorn inte lyssnar. –  Vi golvjobbar och ska rätta oss in i ledet. Vi ska sitta med i den här båten annars är vi illojala. Så vi får ju bara rätta oss eller om vi inte gör det, ja då kan vi få städa vårt skrivbord och gå! Det är så det är. Det går man ut med på våra arbetslagsmöten när vi sitter samlade att det handlar om våra anställningar. Man hotar med att om vi inte tar emot och håller kvar de här eleverna så har vi inga jobb i höst.”  Under samma period som Annika och Latifa beskriver att deras skola blivit allt sämre så har skolan haft flera besök av Skolinspektionen. Det första besöket ledde till en lång lista på saker som behövde åtgärdas. Det rörde sig om allt ifrån avsaknande av skolbibliotek till trygghet och särskilt stöd. Hetsig kamp för att få i ordning dokumenten Och det är nu det som Annika och Latifa beskriver som en hetsig kamp för att så snabbt som möjligt städa undan problemen tar sin början. Personalens veckomöten får med ens ett nytt innehåll.  – När vi startade i augusti, med en ny rektor då, så var det det vi skulle sätta igång och jobba med på alla våra möten, och våra möten ska handla om allt från elevvård till miljön och sådana saker. Men det ströks! Det var bara skolinspektionens kritik vi skulle ägna oss åt. Så, vi har ju jobbat hela hösten med att lösa den här kritiken, skapa fina dokument, fina fasader som vi ska visa upp när Skolinspektionen kommer. Latifa och Annika beskriver hur situationen på skolan blir allt mer ansträngd. Lärarna hinner inte med sitt jobb och rektorn är pressad att snabbt rätta till den långa listan med brister som ska åtgärdas. Elever saknar särskilt stöd Samtidigt som Skolinspektionen håller på att utreda om Södertälje Praktiska kommit tillrätta med sina problem går eleverna Andreas och Emelie sitt sista gymnasieår på skolan. Programmet heter naturbruk med inriktning hund.  – Jaha, du tycker hon ska kasta den nu. Deras schäferhund Kenzo lägger ner en gnagd pinne framför mina fötter och tittar uppfodrande på mig. – Han är jättesnäll, det är bara att han ska leka med allting. Det jag tycker bäst om med hundar det är att de aldrig ljuger. Han kommer tillbaka oavsett vad han gör, säger Andreas. Både Emelie och Andreas har haft det tufft under hela sin skoltid.  Båda har neuropsykiatriska funktionshinder som gör det svårt med koncentrationen och att läsa och skriva.  Under sina grundskoleår har de gått på flera olika skolor.  Men för det mesta har kunskapen om vilka förutsättningar Emelie och Andreas behöver för att klara av skolan saknats. – Mamma har fått bråka hela tiden på lärare, pappa delvis också har fått bråka mycket också. – Varför då, vad var det du behövde hjälp med? – Extra stöd och lärare och sånt där. Jag behöver sitta ensam oftast. När jag läser så kan jag läsa fel. Det behövs kolla så att jag har skrivit rätt, så jag inte lämnar in fel. Sådana saker. – När jag gick ut nian, grundskolan. Då fick jag veta att jag hade dyslexi och ADHD. Och det är ingen som har märkt något. De tyckte bara jag var en stökig elev så jag var ju satt i särklass där också. För jag var bråkig och kunde inte sitta still. Nu har de svaret varför! Vi har satt oss på ett café inne i stan, Emelie och Andreas måste äta en sen lunch.  De träffades i början av gymnasiet och nu bor de tillsammans hemma hos Emelies mamma. Första gymnasieåret gick de på en annan gymnasieskola som gick i konkurs. Så det är i tvåan de kommer till Praktiska Södertälje och rektorn får allt att låta väldigt lovande.  – Då säger han vi har specialpedagoger för elever med dyslexi och ADHD. Jag har ju själv dyslexi och ADHD och helt värdelös på att läsa. Så gick vi ett år och det hände ingenting. Jag skolkade nästan en hel termin för jag kände att jag fick ut mer av det än att vara i skolan. Ibland har det till och med varit så att ”nä, men den här läraren är inte här idag”. Och då har det inte funnits någon som kan täcka upp för den läraren utan ”nä, men ni kan gå hem istället”. Eller så får man sitta och plugga själva! Jag kommer till skolan och säger att ”det går inge bra och det är tufft att läsa”, då säger de ”ah, jag vet hur det känns”.  De har inte en jävla aning om hur det känns att sitta där och benen skakar och man få ett utbrott för att man skriver fel! De ser mig fortfarande som en stökig elev. Det är inte det det handlar om. Vi försöker, men utan hjälp så går det inte. – Hur har det varit för dig, Emelie? – Njae, det har varit lite jobbigt. Jag fick ju veta att jag har biologin kvar för två veckor sen. Så det har varit lite tuffare för mig. Jag har inte godkänt i allt. Jag har inte mått bra alls. Det sociala har inte fungerat över huvud taget. Jag har dragit mig ifrån att vara med folk liksom, i ett hörn. Jag har inte mått bra alls, säger Emelie. I februari kommer Skolinspektionen tillbaka till Andreas och Emelies skola för ett så kallat uppföljningsbesök. Då har rektorn redan lämnat in alla de dokument som inte var i sin ordning sist, men inspektörerna vill också träffa personal och elever för att se att hur åtgärderna fungerar i praktiken. – Det är en väldigt speciell situation att sitta på en intervju med Skolinspektionen eftersom hela skolans framtid ligger i händerna på Skolinspektionen. Fast på ett sätt kan jag ju ändå… de finns ju av en anledning och, ja, som det ser ut så behövs de ju verkligen. Framförallt på en skola som våran där vi inte har någon struktur, där vi inte har koll på sakerna. Det är bara en massa luftslott som har byggts upp. Då är jag tacksam att de finns, men de måste ha det skarpa ögat att se igenom alla de här sakerna, se igenom alla de fina rapporterna som skolledarna skickar in. Vad är det som står och vad är det som stämmer i verkligheten. Prata med lärarna mer. – Rör er inåt så att alla kommer in! Kom in, kom in! Det blir snabbt varmt i klassrummet där rektor Dejan Matic samlat hela årskurs 2 och 3. Elever och lärare trängs på bänkarna och står i flera rader längs väggarna. – Hej Praktiska gymnasiet Södertälje, 2:orna och 3:orna, välkomna hit! Det är skolstart. Hur känns det? Skolan håller till i en gammal fabrikslokal och bakom de fördragna fönstren skymtar Mälaren. – Det jag ska prata lite om det är vilka vi är, för vi är lite nya i personalen. Sen kommer jag säga något om Praktiska gymnasiet och Skolinspektionen. Alla ni som är här ni var ju med om skolinspektionens granskning. Det har hänt grejer kan jag tala om. Dejan balanserar en kaffekopp ovanpå en hög med papper och en bärbar dator samtidigt som han låser upp sitt rum. Och så här höstterminens första skälvande dagar kan han inte gå många meter utan att någon stoppar honom och vill fråga något. – Ni hade besök av Skolinspektionen förra läsåret och fick en ganska lång lista på områden där det fanns brister... – Ja. – Det var undervisning och lärande, grundläggande värden, inflytande, trygghet och studiero, särskilt stöd, bedömning och betygsättning samt omfattning, innehåll och resurstillgång? – Ja, just det. – Hur kände du när hela den här långa listan med brister kom från Skolinspektionen? – Ja det är tudelat kan man ju säga då. Ett: vi är väldigt tacksamma för att bli speglade, och att ha en myndighet som gör oss bättre genom att ställa krav på oss, det är vi väldigt tacksamma för. Den andra sidan av det handlar ju om: okej hur ska vi få det här att hända nu då så att vi får de resultatet som vi behöver ha, vid dags datum då det ska vara klart. Så att vi satte ganska rätt så hög fart på höstterminen, det gjorde vi. Väldigt hög fart. Och förändrade väldigt mycket i vår verksamhet. Min avsikt var att när de kommer hit då ska vi ha kommit så långt som möjligt så att vi kan avhjälpa ett vite längre fram, för det är ju liksom inte aktuellt för egentligen någon skola, utan det ville vi inte ha. – Nu är det ju första skoldagen idag så det går inte att säga så mycket om hur det är här just nu, men om du tänker på vårterminen, de elever som var i behov av särskilt stöd, fick de det på skolan här? – Ja, jag ska säga att jag tycker att de fick det. Vi hade ju en struktur... vi fick en kritik på uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram, att det måste framgå i åtgärdsprogrammen. Så där fick vi göra om rutinerna i vårat arbete med elever i behov av särskilt stöd och hela den här uppmärksammandeprocessen. Så klart kommer det alltid finnas de här föräldrarna och de här eleverna som vill ha mer stöd och som vill ha ännu mer särskilt stöd. Och det där är ju alltid en avvägningsfråga. Det finns ju inget facit för hur man ska förhålla sig här utan det är ju rektor som beslutar om det ska vara ett åtgärdsprogram eller inte. – Du beskriver att det var väldigt tufft att genomföra det här. Var det värt det, om du förstår vad jag menar, för om det var så tufft så att till och med en del lärare väljer att sluta så kanske allt det här skolinspektionsarbetet gjordes på bekostnad av undervisning eller elevkontakter eller... – Kanske snarare på bekostnad av personalens trivsel då, skulle jag nog säga. Där har du nog... när jag står i korsdraget av att titta på vilka förväntningar hade jag runt mig så... det är en omöjlig ekvation. Någonstans måste man... någon kommer att bli besviken i det här. Det sa alltså rektor Dejan Matic, rektor på Praktiska Södertälje. Förutom Annika och Latifa har vi pratat med fem andra lärare som också jobbade på skolan under tiden före Skolinspektionens uppföljningsbesök och alla bekräftar de Annikas och Latifas bild av en kaotisk tid då personalen på skolan tvingades jobba med att få allt i ordning inför inspektionen, ett arbete som enligt dem gjordes på bekostnad av tid som kunde ägnats åt undervisning och att ge det särskilda stöd som de såg att många av eleverna behövde.  En stor grupp lärare valde också att sluta på skolan vid läsårets slut. Rektor Dejan Matic tillbakavisar lärarnas kritik. Men han håller med om att arbetsbelastningen var ovanligt hög och han har förståelse för att lärarna tyckte att han ställde höga krav på dem. Något hot om att någon skulle riskera sin anställning på grund av bristande lojalitet, det känner han inte till. Vi ville veta hur Skolinspektionens inspektörer själva ser på sina möjligheter att komma åt brister på en skola. 116 inspektörer har svarat på frågan ”tycker du att Skolinspektionens tillsynsarbete som det ser ut idag är ändamålsenligt, det vill säga att det bidrar till att säkra kvaliteten och likvärdigheten i skolan?”. 73 av de inspektörer som har svarat på frågan tycker att tillsynen inte är ändamålsenlig, eller bara delvis ändamålsenlig. Så här skriver några av dem: ”Jag tror att vi bidrar till att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, men tyvärr tror jag att skolorna i själva verket inte låter kvalitetsarbetet påverka praktiken. Jag har sett alldeles för många exempel på det.” ”För lite fokus på undervisningen. För lite resurser. Vi ser det vi ser och mer kan vi inte göra. Svårt att bedöma hur mycket vi missar.” ”Fortfarande är det klassrumssituationen som vi inte ser.” En inspektör som vi har intervjuat är Eva. Hon heter egentligen något annat och vill inte framträda under sitt riktiga namn. Hon menar att rektor, elever och lärare ibland lämnar motstridiga uppgifter, men att det inte alltid räcker för att hon ska kunna gå till botten med ett problem, eftersom när rektorn sagt att de kommit till rätta med sina brister, så måste hon lita på det, även om hennes magkänsla säger något annat. – Och så pratar man med rektor som säger att nu håller allt på att bli bra, då har vi inte fog för att gå vidare. Vi ges inte möjlighet att utreda vad som ligger bakom att ett problem har uppstått på en skola. Det skulle ta mycket mer tid i anspråk än vad vi hinner med.  Om vi skulle kunna göra det tror jag vi skulle hjälpa skolorna mycket mer. Så jag tror vi missar många brister och att det får fortgå i verksamheten efter att vi varit där. – Hur menar du då? – Jag kanske vet att kvaliteten på en skola är dålig, men så skickar de in nån pappersprodukt som ser bra ut, ja då kan jag inte göra så mycket mer för vi har inte varit där tillräckligt och samlat in tillräckligt många uppgifter så det skulle inte hålla juridiskt. – Vad tänker du om det då? – Jag börjar mer och mer luta åt att det är fel approach som vi har. De är ju rädda för oss. Vi har ju möjlighet att vitesförelägga och då blir det ju att ”hjälp, nu kommer skolinspektionen, nu ska vi se så bra ut som möjligt.   Window-dressing är ett välkänt fenomen  Fenomenet att verksamheter av olika slag vill ge sken av att allt är under kontroll när de ska bli granskade, det kallas inom forskarvärlden för windowdressing. – Man visar upp en verklighet i skyltfönstret, man putsar och tvättar gardinerna och skyltar, men verksamheten pågår som vanligt innanför skyltfönstret. Granskningen förmår inte komma åt det som verkligen sker, utan man visar upp en fasad, säger Linda Rönnberg, statsvetare och lektor på institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet. Linda Rönnberg på Umeå Universitet har haft flera forskningsprojekt om just Skolinspektionen. Window-dressing beskriver hon som en av flera strategier inom området granskning som granskaren måste vara medveten om. Hon menar att det är ett problem som är inbyggt i själva granskningsmodellen.  – Du ska ju visa upp och snygga till dina dokument och planer osv, för att ha något att visa upp för inspektionen. Medan de ju faktiskt inte mäter egentligen hur du faktiskt agerar och om du agerar enligt planerna, och så vidare. Så att till viss del så finns det ju redan i inspektionsmodellen och proceduren ett element av att man ska visa på ett slags yta. Sen är frågan hur man förmår tränga in bakom det här skyltfönstret och se vad som egentligen pågår. Problemet är bara att man kan ju inte mäta allting. Då riskerar man att andra viktiga målsättningar för skola och utbildning blir undanskymda, medan det som är i fokus för just granskningen tar överhanden. Tanken med den svenska granskningsmodellen är att Skolinspektionen ska komma åt skolor som inte ger barn och ungdomar en bra skolgång, skolor som brister i särskilt stöd, skolor som inte tar mobbning på allvar, som inte anställer kompetenta lärare och som bryr sig mer om vinst eller besparingar än om kvalitet – Skolinspektionen ska peka på problemen och få skolorna att skärpa sig. Skolinspektionen generaldirektör svarar Hur förhåller sig myndigheten till risken att det de ser vid en inspektion inte alltid speglar verkligheten? Ann-Marie Begler är generaldirektör på Skolinspektionen, och hon säger att systemet inte kan se allt. För att få veta sanningen krävs ett ömsesidigt förtroende. – Hela det här systemet, det bygger ju på att de vi intervjuar också är intresserade att samtala kring sin skola. Och jag tycker ju att det oftast är väldigt öppna samtal. Men sen möter vi ju också skolor som inte är intresserade av att släppa in Skolinspektionen, som då tycker att skolan är deras egen angelägenhet. Och då är det ju naturligtvis mycket svårare att få det här samtalet som bygger på ett förtroende. – Vad gör ni då, för att komma förbi det där, de som inte känner det där förtroendet? – Ja då lyfter vi fram sådant vi har sett till exempel i de olika enkäterna om vi har sett något där. Men man ska ju också ha klart för sig att det är inget polisförhör vi genomför utan det här är en tillsyn. Och det system som vi har i Sverige det bygger ju på att kommunala och fristående huvudmän har fått ett förtroende att förvalta elevernas framtid, för det är det skolorna handlar om. – Hur kan ni vara säkra på att inte skolan visar upp en putsad fasad? – Vi gör som regel anmälda besök och de inspektörer vi har är ju, många av dem är ju hemskt erfarna och skickliga i de här samtalen. Och det gäller ju att ställa frågor på ett sådant sätt så att vi får ett bra underlag att bedöma utifrån. I vissa fall gör vi, och det har vi gjort ett antal gånger, oanmälda besök, och det är när vi har haft en stark känsla av att här är det en huvudman som inte vill informera oss om hur det ser ut på skolan och vi har också ibland fått anmälningar eller vi har information som gör att vi tycker att det är bra att göra ett oanmält besök. Så det kan vi också göra. – Hur ofta gör ni det? – Jag kan inte minnas exakt i huvudet hur många gånger det är, men det händer då och då. – Varför gör ni inte fler sådana här flygande inspektioner? – Ja det kan man ju naturligtvis alltid fundera kring. Jag tror att det är väldigt viktigt att våra tillsyner över skolorna bygger på ett förtroende gentemot skolorna. Har de ingen tilltro till våra besök överhuvudtaget och vi inte får ett förtroende gentemot vår myndighet då tror jag att det är svårt att få det förändringsarbetet till stånd som måste bedrivas, för skolan måste ju ändå lita på våra bedömningar till syvende och sist. Och därför så tror jag inte att vi ska använda oss av oanmälda besök i alltför stor utsträckning. Att många av de inspektörer som svarat på vår fråga inte tycker att Skolinspektionens tillsynsarbete är ändamålsenligt, eller att det bara delvis är det, det tycker Ann-Marie Begler är svårt att tolka. – Vi gör ju det som våra nuvarande resurser räcker till och jag menar att vi har ett bra beslutsunderlag för de besluten vi tar. Vi lägger om vår tillsynsmodell nu så vi gör betydligt djupare granskningar nu, betydligt mer omfattande granskningar i de 20 % av skolorna som har den svåraste situationen när det gäller bland annat kunskapsresultat och kränkningar. Och på det sättet så kan vi koncentrera oss och få fram ännu mer material. Uppe på en pittoresk kulle i Södertälje trängs ett hundratal nybakade studenter och deras familjer. Det viftas med plakat och blommor och mjukisdjur i blågula band hängs runt de rosiga ungdomarnas halsar. Lättnaden över att skolan nu äntligen är slut är påtaglig. – Här är mina betyg,säger Andreas. – Och? – Jag hade fyra IG. Nej, jag skojar, hahaha! Det står F och N men det är för att den kursen inte är klar en. Det var den här basmaskinkörningen som kommer den 25:e, säger Andreas. – Det blir komplettering där sedan. – Men det är ju för att skolan missat att lägga in den som det var fel. Mitt i hopen står Andreas och ler som en sol ikapp med sin mamma Susanne. – Idag känns som den dag då jag blir insläppt i paradiset, om man jämför med att komma ut ur helvetet. Det är ganska bokstavligt så också, säger Andreas Tappar förtroendet för systemet Hur gick det då för Praktiska gymnasiet i Södertälje och den långa listan med brister som skulle åtgärdas? I juli, när semestern precis kommit igång för de flesta lärarna, alltså över ett år efter att Skolinspektionen kom dit första gången och ett halvår efter uppföljningsbesöket, ja, då kom beskedet. ”Skolinspektionen bedömer att huvudmannen för Praktiska Södertälje har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheten har avhjälpts. Skolinspektionen avslutar därmed tillsynsärendet.” – Jag blev väldigt förvånad. Och förbannad.  Om de inte lyckades se de problem som finns på vår skola, se igenom den här bluffen, hur ska man kunna lita på att de gör sitt arbete? Mitt förtroende för inspektionen är faktiskt ganska nere på noll nu, säger Annika lärare på Praktiska Södertälje. Rektor Dejan Matic är däremot nöjd och menar att man visst kommit tillrätta med problemen. Att Annika tappat förtroendet för Skolinspektionen, det tycker Ann-Marie Begler är synd. – Det är ju naturligtvis väldigt viktigt att lärare som kommer jobba i grunden med förändringsarbete har ett förtroende för inspektionen, det är ju självklart på det sättet. Sen kommer det ju alltid finnas enskilda lärare som inte tycker att vi jobbar på ett bra sätt. En del tycker att vi går alldeles för hårt fram, att vi är alldeles för kritiska. Och en del tycker att vi släpper alldeles för lätt. För oss är det ju bra om lärare hör av sig till oss på det tydliga sätt som de gjort till er så att vi får den här informationen för då kan vi komma tillbaka med en ny tillsyn. Vi är beroende alltså av information av de som finns i skolan och föräldrar för att kunna granska. Vi kan inte få fram allt genom intervjuer, säger Skolinspektionens generaldirektör.   Reporter, Karin Andersson UR Producent, Karl Brodin UR Exekutiv producent, Andreas Lindahl SR andreas.lindahl@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

Sedan fyra år tillbaka har hon tillsammans med Kristina Edblom på Aftonbladet räknat samtliga fall då en kvinna dödats av en man eller exman i Sverige under 2000-talet. Granskningen utgår från anmälningar till polisen, polisutredningar och domar. För en tid sedan släppte de sin senaste del, där de med hjälp av offentliga uppgifter och intervjuer granskat hur det gått för de 179 barn som var under 18 år då deras mamma dödades.

I förra veckan belönades de med Stora Ekopriset och dessförinnan med Stora Radiopriset. Reportrarna Bo Göran Bodin och Daniel Öhmans granskning av planerna på en svensk vapenfabrik i Saudiarabien har fått stort genomslag i hela världen och pågår fortfarande. Kaliber sänder ett extrainsatt specialprogram där de båda reportrarna själva berättar om sin granskning. Ekot har kunnat avslöja att det finns långtgående planer på att den svenska myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i största hemlighet ska hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Projektet startade redan 2007 och kallas internt på FOI och regeringskansliet för Simoom. Det visar en stor mängd sekretessbelagda handlingar som Ekot tagit del av.

Granskningen för tre år sedan verkar ha lett till förändringar inom nobelkommittéerna och Nobelföretagen. Avslöjandena handlade bland annat om bjudresor till Kina och om en professor som arbetade för Astra Zeneca samtidigt som han satt i medicinkommittén och röstade fram nobelpriset som gick till upptäckten av att HPV-viruset ger livmoderhalscancer. Astra Zenca hade utvecklat ett vaccin mot HPV. Staffan Normark som är kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare och sitter i Nobelstiftelsens styrelse säger att man efter rapporteringen skärpt reglerna och ger som exempel att man inte ska sitta i ett bolags styrelse som kan gynnas av ett pris och samtidigt rösta och att han välkommnar att vi uppmärksammade bristerna. Två veckor har gått av de internationella klimatförhandlingarna i FN:s regi i sydafrikanska Durban. Den stora frågan har varit hur världen ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser för att på så vis kunna undvika en katastrofal klimatförändring. Nu tar mötet slut och stämningen är dyster, rapporterar Malin Olofsson, Sveriges Radios utsända. Lars Broström har besökt nobelpristagarna Saul Perlmutter i Kalifornien och Bruce Beutler i Texas. Två olika forskningsmiljöer, den ena rik på kreativitet, den andra på pengar. Imorgon är det alltså dags för utdelningen av årets Nobelpris i Konserthuset i Stockhholm - men en av pristagarna fattas. Ralph Steinman, mottagare av ena halvan av årets medicinpris, avled i cancer bara några dagar före nobelkomitténs tillkännagivande. Hans pris tas emot av hustrun Claudia - och för hela familjen Steinman har tiden efter faderns död varit omtumlande. Det berättar Lesley Steinman, som vår reporter Therese Bergstedt fick tag på mitt under nobelyran.