Podcasts about kartor

Del 5 i vår serie '100 timmar prepping'. Använda kartor och Google maps för att planera sina vägar, att öva på en evakuering till fots och att dra slutsatser kring denna erfarenhet.

Pontus Kyander står nästan helt stilla i denna essä. Ändå rör han sig över kontinenter, tider och mellan olika sätt att betrakta världen. Sändes första gången 2019-06-13. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Min far samlade på kartor. Jag står i tamburen och betraktar en av dem. Den är tryckt 1586 och återger den då danska ön Ven i Öresund. Där styrde adelsmannen Tycho Brahe i feodal stil. Brahe var inte bara en bondeplågare av rang, utan också en av sin tids främsta astronomer. Det är den aspekten som kartan berättar om. På Ven byggde Brahe sitt berömda Uranienborg, vida känt för sina avancerade stjärnkikare. Med hjälp av dessa blev Brahe del av den vetenskapliga revolution som startade med Copernicus. Copernicus introducerade som bekant ett heliocentriskt solsystem, där jorden och de andra planeterna kretsar kring solen istället för ett universum med jorden i sin mitt. Copernicus teori fick inget omedelbart genomslag, dels för att den gick emot både teologisk och astronomisk ortodoxi, men också för att hans bok var svår att förstå och baserad på otillräckliga observationer. Det var för att skaffa bättre data som Tycho Brahe lät bygga sin tids främsta observatorium. Med tillförlitliga observationer skulle han bevisa att Copernicus hade fel. Vi behöver inte fördjupa oss i Brahes egen modell av världsalltet. Det räcker att veta, att Brahes observationer gjorde Johannes Keplers moderna modell av solsystemet möjlig. Kartan i min tambur visar med stor exakthet plan och genomskärning av Uranienborg. Man kan se rummen och hur de användes och byggnadens tidsenliga barockarkitektur återges detaljerat. Mindre noga är det med ön och dess geografi. Ön är visserligen färglagd och grann, men den är lite ungefärlig, med byggnader i skiftande perspektiv och skalor. På ängarna betar millimeterhöga små får, hästar och kor; någonstans tycks även en räv smyga. Var ön befinner sig i förhållande till andra platser tycks sakna relevans; världen finns där bara som ett ensamt skepp stävande västerut. Det är en ö – isola – isolerad från alla övriga geografiska sammanhang. Det finns en tradition av kartbilder och texter om öar. Isolario, böckerna om öar, är en tidig gren av den moderna kartografin. Den uppkom och försvann under 14- och 1500-talen och är släkt med portolanon – lotsboken – också den upptagen med enskildheter som öar och hamnar. Genren är förknippad med Medelhavet och tar sin utgångspunkt i det kulturellt dominerande Italien. Den första boken om öar, som hette just Isolario, kom ut mot slutet av 1400-talet och var skriven av pseudonymen Bartolomeo da li Sonetti – en pseudonym som reflekterar att bokens 48 öar tryckta i träsnitt ackompanjeras av lika många sonetter. På samma sätt som gränserna mellan vetenskap och teologi länge var upplösta, var Isolarion från början lika mycket skönlitteratur som kartbok. Att den just hänger upp sig på öar har en bakgrund i antikens reselitteratur och epik. Homeros Odyssén kan ses som en berättelse om öar, liksom bitvis Vergilius Aeneiden. Hjältarna färdas med sina skepp mellan öar befolkade av exotiska varelser. Själva förflyttningen har författarna inte lika mycket att säga om, och det är ett vågstycke att ens någorlunda lokalisera var de övervägande fiktiva platserna egentligen kan vara belägna. Det är framkomsten och till sist hemkomsten som räknas; målet, men inte vägen. Havet, det är stort men också måttlöst, utan hållpunkter. Sjömännen spejar mot horisonten; de spejar efter en ö. Odysseus och Aeneas är sjömän vars världsbilder är knutna till Medelhavet. Utanför detta innanhavs gränser sträcker sig inte deras föreställningar. Strängt taget är det inte havet som intresserar dem, utan öarna. Med växande medvetenhet om den övriga världen förändrades både kartografin och den europeiska epiken. I antik efterföljd skrev portugisen Luis Vaz de Camões 1572 verket Lusiaderna. Boken är rik på kopplingar till Odyssén och Aeneiden. Men gudarnas roll är underordnad bokens hjälte, den historiske Vasco da Gama, som stävar fram på väg mot Indien. Den koloniala expansionen i öster var en triumf för Portugal, ett litet land med stora imperiedrömmar. I denna kolonialismens genombrottstid saknas kritiska perspektiv. Istället är det föreställningar om kristendomens och den västerländska civilisationen världsvälde som behärskar berättelsen. Överordning och makt präglar alla skildringar av de folk som möter. Här är epiken liksom kartan ett instrument för makten. Men till skillnad från Odyssén är läsaren av Lusiaderna noga underrättad om den relativa geografin. Med fingret på kartan kan vi följa resan. Även kartografin utvecklades med kolonialismen. För den som vill erövra världen gäller det att kunna styra rätt på de vida haven. Makt och navigation hänger ihop, och ju mer exakt kartan är, desto precisare blir maktens logistik och utövning. En helt annan världsbild möter när jag vänder mig mot ytterligare en karta i hallen: den är holländsk, tryckt i Amsterdam 1660, och återger en region som ytterst få hade verklig erfarenhet av, Nordpolen och Arktis. På kartuschen i nedre högra hörnet ses kartans enda inslag av lättsinne, två inuiter i vänligt samspråk med en isbjörn. I kartan är den kartografiska vetenskapen noga redovisad med inte bara longitud och latitud, utan också allsköns hjälplinjer och bågar. Medan Tycho Brahes Ven återgavs i naiv förenkling mindre än hundra år tidigare är kartan över Arktis djupt allvarlig och vederhäftig. Jag är imponerad: alla kustlinjer är inte utritade, men där är Island, väsentliga delar av Grönland, Baffinbukten, Kanadas östkust och Newfoundland. Du kan mer eller mindre navigera efter denna karta. Den är liksom Luis Camões Lusiaderna en lovsång till kolonialismen och ett redskap för dess maktutövning. Kartor speglar förhållandet till världen. En gång såg jag en grönländsk karta snidad på alla sidor av ett stycke drivved, att läsas med handen medan man samtidigt spejade mot kustlinjen. Den kartan var fysiskt förbunden till platsen och personen, en privat och taktil karta, brukbar främst för sin skapare och endast på det aktuella kustavsnittet. Jag står kvar i hallen och fångas av en annan kartografisk logik. En vägg täcks av dussinet kartor från Korea. Dessa träsnitt från 1700-talet visar de många gravplatserna för en klan med namnet Li. Här råder en helt annan logik och estetik än i västerländska kartor – men nog finns här en kanske tillfällig släktskap till den grönländska kartan av drivved. Varje karta vänder sig inåt, sluten i sig själv böjer sig också bergsformationerna mot kartans mitt. De ser ut som abstrakta tryck av Kandinsky eller Miró. Vad säger dessa kartor om sitt samhälle? De speglar det koreanerna kallar 'pungsu-jiri' och kineserna 'feng shui', en tro på naturkrafter i balans, och vidare berättar de om familjerelationer byggda på hierarki och lojalitet – men också om ett samhälle utan expansiva tendenser. Varje familj är en ö, omgiven av andra öar och en klan. Allt där utanför saknar relevans. Här i min tambur knyter jag samman en egen berättelse om kartor. Den börjar med ett hårt stycke drivved som snidats att följsamt passa ägarens hand, den fortsätter i de medaljongartade bilderna i koreanernas kartor. Dessa är kartor bara för den enskilde och de närmaste. Men med lusten att härska förändras kartan. Greppet om världen och kartan hårdnar. Vi har längesedan lämnat våra öar. Den som äger kartan äger också världen. Pontus Kyander, konstkritiker

Marcus har träffat en professor i virologi som heter Älg och fått höra om gamla kartor! Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

I Åbo planerar man att kasta alla bollar upp i luften och skapa ett helt nytt system för hur man bestämmer var en elev ska gå i skola. Kartor med särskilda områden skippas och istället ska alla barn konkurrera om alla platser. Mer valfrihet och ett rättvisare system säger politiker - bittert, osäkert, sjukt och stressigt säger ilskna föräldrar. I Slaget efter tolv möts Jonas Heikkilä, lokalpolitiker för De Gröna i Åbo, Nicke Wulff, rektor i Cygnaeus skola och lokalpolitiker för Svenska folkpartiet och Liliane Kjellman direktör för den svenska utbildningen i Åbo. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

- Jag vet om en udde i en sjö som hette Granudden. Nu är den avverkad och planterad med tall. Där finns nu ett kartfel. Kartor är inte att lita på. Om Mats Caldeborg: Mats Caldeborg är skulptör och bor och arbetar i Järnäsklubb i Västerbottens kustland. Han driver tillsammans med Katrin Zackrisson Caldeborg Konsthall Norra Kvarken som 2021 invigde projektet "Konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar med sin Konstbiotop.Producent: Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

Hur hade vi klarat oss utan kartor? Vi hade ju knappt vetat var vi höll hus i våra spel utan dem! Och ju större våra spelvärldar blir desto större behov har vi av dem. Kartor har stort värde i spel och kommer i många färger och former och därför har jag bjudit in Tommy Jansson (@tommy_jansson på Twitter) från podcasten Speccat för att diskutera om allt från analoga till digitala kartor. Vad tycker vi om diegetiska och den mer speliga overlay-kartan? Hur bör de uppdateras och i vilken grad ska de förmedla geografisk information? Kan kartor ta oss ur spelupplevelsen, men framförallt hur förbättrar den motsvarigheten? En timmes samtal om kartorna som sticker ut och som vi vill ge extra kärlek till väntar den som lyssnar. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/playeronese/message

Hur dåliga var egentligen antikens lärde på geografi och hur stor militär makt hade medeltidens biskopar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.I nymixade avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinertsen Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vad innebär det att “göra teologi”? Och varför är det viktigt? I avsnittet berättar Jonas Ideström om sin nyligen utgivna bok (Ikoniska kartor, Verbum 2021), där han utforskar teologi som något som görs i församlingars vardag. Han beskriver hur bibliska berättelser kan användas som “ikoniska kartor”, liksom varför den franske antropologen och sociologen Bruno Latours perspektiv kan hjälpa oss att bli medvetna om “den moderna blickens tudelningar” och hur det påverkar hur vi förstår vad teologi är och kan vara.Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden pratar vi om Stressbollar, Svts svek mot Göteborg. Kollar på lite kartor. Nedm önskar han hade en obelix. Joina vår discord på http://discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com Om ni har lite pengar över: https://www.patreon.com/coffehpodden --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Idag gästas Framtidsstudion av Andreas Gylling som har lång erfarenhet av att arbeta med medborgardialog i Kramfors kommun. I tider där samskapande och förmåga att lyssna på "slutanvändare" blir allt viktigare får vi lära oss av erfarenheter och en hel del tips på vägen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helena Palmgren fann historien som sin farmors farmor Sofia av en slump. Sofia hade tre små barn och Helena tror att hennes anmoder tog med sig den yngste sonen till bordellen i Stockholm. Sofia Törnkvist föddes i Härnösand 1831 som yngsta dotter till en hattmakare. Också hennes mamma kom också från en hantverkarsläkt och där arbetade de flesta som garvare. När Sofia var 18 år anställdes Jonas Bäckström från Skåne som lärling i garveriet. Och snart blev han och Sofia kära i varandra. Men Jonas hade större ambitioner än att jobba som garvare och sökte sig till konstakademin i Stockholm. När han antogs som elev två år senare, ville han ha med sig Sofia. De två gifte sig och flyttade till huvudstaden. Sofias ättling släktforskaren Helena Palmgren i Umeå hittade sin farmors farmor Sofias öde mest av en slump när hon forskade om familjen. Och till en början såg det ut som Sofia och hennes Jonas skulle få ett lyckosamt liv tillsammans. Men några år efter flytten separerar paret. Deras två flickor Alma och Gustafva är då  nio och sju år gamla och yngsta barnet Elo bara ett år. Helena har läst mängder av rättegångsprotokoll och ser att Sofia bland annat döms för fylleri och har "tillfälliga arbeten" och "samlag med okända män". - Det verkar som hon bor på Ålandsgatan 16 och tar emot kunder där samtidigt som sonen bor hos henne, säger Helena Palmgren. När Jonas begär skilsmässa har Sofia suttit redan suttit på kurhus på grund av att hon fått könssjukdomen syfilis. Hon döms så småningom för horbrott och hamnar i fängelse fem gånger innan hon till slut dör 45 år gammal. - Det går inte så bra för flickorna som först flyttar till Härnösand för att bo hos släktingar. Alma dör ung och hennes utomäktenskapliga dotter blir också hon prostituerad. Gustafva hamnar på mentalsjukhus tidigt och dör där. Yngsta sonen Elo blir efter Sofias rättegång 1863 fosterhemsplacerad och flyttar den dag skolan är slut, 14 år gammal. - Det som tagit mig är den tystandskultur som funnits kring den här berättelsen, avslutar Helena Palmgren. Kartor över centrala Stockholm Sofia bodde på Ålandsgatan där många prostituerade bodde och verkade. Ålandsgatan bytte så småningom namn till Mäster Samuelsgatan. Stockholmskällan har kartor som bland annat visar hur det såg ut 1855. Stockholmskällan: Stockholm 1855 Lägenheter hyrdes ut till prostituerade Ett dokument funnet i poliskammarens arkiv i Göteborg visar hur fastighetsägare och mellanhänder tjänade pengar på prostitutionen i staden. Bakgrunden är att ett antal boende i några speciella kvarter i staden klagade på att de blev störda av trafiken i deras hus. En polis skrev då ner vad han visste om dessa fastigheter. Ett antal fastighetsägare i området hyrde ut hela sina hus till en person, ofta en kvinna, som i sin tur hyrde ut lägenheter per dag till prostituerade kvinnor, i båda leden tog man bra betalt. Kvinnorna som hyrde lägenheterna betalade mellan fem till sju kronor om dagen i hyra, i hyran ingick ofta morgonkaffe. Polisen kunde berätta vilka hus som hyrdes ut på detta sättet, vad alla inblandade hette och vilka summor som skiftade ägare, men han konstaterar i slutet av sin rapport att det nog ändå är bäst att låta den här verksamheten fortsätta eftersom man då vet var man har de prostituerade kvinnorna. Om de kvinnor hvilka nu äro boende vid Öfra Kyrkogatan och Ekelundsgatan skulle avhysas derifrån, då kommo de säkerligen att söka sig bostäder på hotellen och sedermera såväl dagar som nätter kringstryka å gatorna derigenom åstadkomma mycket mera ondt än hvad de nu göra då de hafva bestämda bostäder och kunna under sträng polisuppsigt hållas inom hus. Ur polisrapport från Göteborg 1896 Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Riksarkivet Göteborg berättar att mellanhänderna ofta var före detta prostituerade. En av dem hade när hon dog en 15-årig son som ärvde verksamheten efter sin mor. Sonen tjänade sannolikt någonstans mellan fyra till sextusen kronor om året under en tid då en vanlig arbetare tjänare cirka fem-sexhundra. Ny teknik transkriberar handskrivna dokument  Det var ingen tillfällighet att det här dokumentet det ligget nämligen i en dokumentserie som fått extra uppmärksamhet en tid. En del av arkiven efter Poliskammaren i Göteborg har nämligen valts ut för att testa ny teknik som går ut på att lära datorn att läsa handskriven text och göra om den till maskintext. Den som har svårt att läsa gammal stil skulle alltså kunna få hjälp av tekniken på detta sätt. Från skiftet januari-februari 2021 kommer det att vara möjligt att via sin dator söka i det här materialet, berättar Karl-Magnus Johansson. Här finns länk till det transkriberade materialet: Automatiserad handskriftstolkning från Poliskammaren Det här pilotprojektet sker i samarbete mellan Riksarkivet Göteborg och Göteborgs universitet. Mycket arbete har också utförts av privatpersoner, inte minst släktforskare. De har, med sin vana vid att läsa äldre skrivstilar kunnat i ett första steg lära datorn att känna igen det handskrivna materialet och transformera det till skrivtecken. I det steget lyckades man uppnå en korrekthet om 97%. I nästa steg rättades felen till genom en kontroll mot originalet, för att kunna uppnå ännu större träffsäkerhet. Det här materialet består av polisrapporter från 35 år, 1868 till 1902, från detektiva avdelningen vid Göteborgs polis. Det är en period då stadens befolkning mer än fördubblas. Dessutom flyter enorma mängder, cirka 600 000 emigranter genom staden, och många av dem återfinns i polisrapporterna. Kanske har de blivit av med sin emigrantkoffert eller själv gjort något som väckt polisens intresse. - Jag bedömer att det finns cirka 100 000 namn i de här rapporterna som alltså kan ge släktforskare ingångar till annat material, domstolshandlingar och liknande, säger Karl-Magnus Johansson. Det här är ett pilotprojekt för att testa tekniken, efter en utvärdering kommer man att ta ställning till om det kan bli någon fortsättning. - Det är visserligen 22 500 sidor som har bearbetats nu, men det motsvarar en och en halv hyllmeter och Riksarkivet har ungefär 80 hyllmil dokument. - Så det är en bit kvar, slutar arkivarie Karl-Magnus Johansson. Vill du höra mer om husen som hyrdes ut till prostituerade och om  transkriberingen av handskrivna dokument finns två extra avsnitt nedan att lyssna till under "höjdpunkter från avsnittet". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Kartor som man kan interagera med, språkliga krumbukter, listor, och dubbelt upp i bevakningslistan innan vi hamnar i en gränd.

I det sjunde avsnittet reder vi ut om man kan få en god vän att ställa upp som depåstopp. Daniel Rytz berättar vilka verktyg (se länkar till sajter och appar nedan) som man kan använda för att utforska och skapa nya och spännande rundor på hemmaplan. Vi tar också pulsen på Vätternrundans marknadschef Oskar Sundblad gällande vilken strategi man ska ha under och efter Min Vätternrundan. Nybörjarna Anders och Nisse startar om och lägger upp en strategi för en runda på hemmaplan. I Vätternstoryn får vi lyssna till boxaren Clay Jayson som cyklade en runda på uppstuds när hans syster ställde in. Här kommer länkar till Daniels verktyg och appar för att utforska och skapa nya cykelrundor: Kolla in segment explore på www.strava.com Vart cyklar alla? Kolla in Strava Heatmap Utforska och skapa nya rundor på www.komoot.com Kartor och nedladdningbara rundor  Svenska kartor och en underbar ”skapa runda” funktion RaceOne för Apple och för Android Det här är en podcast som vänder sig till dig som ska cykla Vätternrundan för första gången. Här guidar vi dig in i cyklingens härliga värld in mellan ekrar, växelvajrar och tajt lycra.

Likt en sparvunge som reser sig ur askan pånyttföds bloggen Kulturschmultur till podden Kulturschmultur. Isak tar rodret i detta första avsnitt och passande nog handlar det om kartor, för nog behöver vi en karta för att ta oss från start till mål? Under två timmar behandlar vi, förutom kartor, allt från Billie Eilish till Bolibompa, med en eller annan utstickare. Isaks favoritkarta finns visst inte, Linus favoritkarta finns i en parallell dimension och Johans favoritkarta återanvänds.

Med hjälp av kartor, reseberättelser och brev från 1600- och 1700-talet har Charlotta Forss, doktor i historia vid Stockholms universitet, studerat hur vi människor historiskt har förstått vår omvärld. Hur skiljer det sig från idag?

Pontus Kyander står nästan helt stilla i denna essä. Ändå rör han sig över kontinenter, tider och mellan olika sätt att betrakta världen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Min far samlade på kartor. Jag står i tamburen och betraktar en av dem. Den är tryckt 1586 och återger den då danska ön Ven i Öresund. Där styrde adelsmannen Tycho Brahe i feodal stil. Brahe var inte bara en bondeplågare av rang, utan också en av sin tids främsta astronomer. Det är den aspekten som kartan berättar om. På Ven byggde Brahe sitt berömda Uranienborg, vida känt för sina avancerade stjärnkikare. Med hjälp av dessa blev Brahe del av den vetenskapliga revolution som startade med Copernicus. Copernicus introducerade som bekant ett heliocentriskt solsystem, där jorden och de andra planeterna kretsar kring solen istället för ett universum med jorden i sin mitt. Copernicus teori fick inget omedelbart genomslag, dels för att den gick emot både teologisk och astronomisk ortodoxi, men också för att hans bok var svår att förstå och baserad på otillräckliga observationer. Det var för att skaffa bättre data som Tycho Brahe lät bygga sin tids främsta observatorium. Med tillförlitliga observationer skulle han bevisa att Copernicus hade fel. Vi behöver inte fördjupa oss i Brahes egen modell av världsalltet. Det räcker att veta, att Brahes observationer gjorde Johannes Keplers moderna modell av solsystemet möjlig. Kartan i min tambur visar med stor exakthet plan och genomskärning av Uranienborg. Man kan se rummen och hur de användes och byggnadens tidsenliga barockarkitektur återges detaljerat. Mindre noga är det med ön och dess geografi. Ön är visserligen färglagd och grann, men den är lite ungefärlig, med byggnader i skiftande perspektiv och skalor. På ängarna betar millimeterhöga små får, hästar och kor; någonstans tycks även en räv smyga. Var ön befinner sig i förhållande till andra platser tycks sakna relevans; världen finns där bara som ett ensamt skepp stävande västerut. Det är en ö isola isolerad från alla övriga geografiska sammanhang. Det finns en tradition av kartbilder och texter om öar. Isolario, böckerna om öar, är en tidig gren av den moderna kartografin. Den uppkom och försvann under 14- och 1500-talen och är släkt med portolanon lotsboken också den upptagen med enskildheter som öar och hamnar. Genren är förknippad med Medelhavet och tar sin utgångspunkt i det kulturellt dominerande Italien. Den första boken om öar, som hette just Isolario, kom ut mot slutet av 1400-talet och var skriven av pseudonymen Bartolomeo da li Sonetti en pseudonym som reflekterar att bokens 48 öar tryckta i träsnitt ackompanjeras av lika många sonetter. På samma sätt som gränserna mellan vetenskap och teologi länge var upplösta, var Isolarion från början lika mycket skönlitteratur som kartbok. Att den just hänger upp sig på öar har en bakgrund i antikens reselitteratur och epik. Homeros Odyssén kan ses som en berättelse om öar, liksom bitvis Vergilius Aeneiden. Hjältarna färdas med sina skepp mellan öar befolkade av exotiska varelser. Själva förflyttningen har författarna inte lika mycket att säga om, och det är ett vågstycke att ens någorlunda lokalisera var de övervägande fiktiva platserna egentligen kan vara belägna. Det är framkomsten och till sist hemkomsten som räknas; målet, men inte vägen. Havet, det är stort men också måttlöst, utan hållpunkter. Sjömännen spejar mot horisonten; de spejar efter en ö. Odysseus och Aeneas är sjömän vars världsbilder är knutna till Medelhavet. Utanför detta innanhavs gränser sträcker sig inte deras föreställningar. Strängt taget är det inte havet som intresserar dem, utan öarna. Med växande medvetenhet om den övriga världen förändrades både kartografin och den europeiska epiken. I antik efterföljd skrev portugisen Luis Vaz de Camões 1572 verket Lusiaderna. Boken är rik på kopplingar till Odyssén och Aeneiden. Men gudarnas roll är underordnad bokens hjälte, den historiske Vasco da Gama, som stävar fram på väg mot Indien. Den koloniala expansionen i öster var en triumf för Portugal, ett litet land med stora imperiedrömmar. I denna kolonialismens genombrottstid saknas kritiska perspektiv. Istället är det föreställningar om kristendomens och den västerländska civilisationen världsvälde som behärskar berättelsen. Överordning och makt präglar alla skildringar av de folk som möter. Här är epiken liksom kartan ett instrument för makten. Men till skillnad från Odyssén är läsaren av Lusiaderna noga underrättad om den relativa geografin. Med fingret på kartan kan vi följa resan. Även kartografin utvecklades med kolonialismen. För den som vill erövra världen gäller det att kunna styra rätt på de vida haven. Makt och navigation hänger ihop, och ju mer exakt kartan är, desto precisare blir maktens logistik och utövning. En helt annan världsbild möter när jag vänder mig mot ytterligare en karta i hallen: den är holländsk, tryckt i Amsterdam 1660, och återger en region som ytterst få hade verklig erfarenhet av, Nordpolen och Arktis. På kartuschen i nedre högra hörnet ses kartans enda inslag av lättsinne, två inuiter i vänligt samspråk med en isbjörn. I kartan är den kartografiska vetenskapen noga redovisad med inte bara longitud och latitud, utan också allsköns hjälplinjer och bågar. Medan Tycho Brahes Ven återgavs i naiv förenkling mindre än hundra år tidigare är kartan över Arktis djupt allvarlig och vederhäftig. Jag är imponerad: alla kustlinjer är inte utritade, men där är Island, väsentliga delar av Grönland, Baffinbukten, Kanadas östkust och Newfoundland. Du kan mer eller mindre navigera efter denna karta. Den är liksom Luis Camões Lusiaderna en lovsång till kolonialismen och ett redskap för dess maktutövning. Kartor speglar förhållandet till världen. En gång såg jag en grönländsk karta snidad på alla sidor av ett stycke drivved, att läsas med handen medan man samtidigt spejade mot kustlinjen. Den kartan var fysiskt förbunden till platsen och personen, en privat och taktil karta, brukbar främst för sin skapare och endast på det aktuella kustavsnittet. Jag står kvar i hallen och fångas av en annan kartografisk logik. En vägg täcks av dussinet kartor från Korea. Dessa träsnitt från 1700-talet visar de många gravplatserna för en klan med namnet Li. Här råder en helt annan logik och estetik än i västerländska kartor men nog finns här en kanske tillfällig släktskap till den grönländska kartan av drivved. Varje karta vänder sig inåt, sluten i sig själv böjer sig också bergsformationerna mot kartans mitt. De ser ut som abstrakta tryck av Kandinsky eller Miró. Vad säger dessa kartor om sitt samhälle? De speglar det koreanerna kallar pungsu-jiri och kineserna feng shui, en tro på naturkrafter i balans, och vidare berättar de om familjerelationer byggda på hierarki och lojalitet men också om ett samhälle utan expansiva tendenser. Varje familj är en ö, omgiven av andra öar och en klan. Allt där utanför saknar relevans. Här i min tambur knyter jag samman en egen berättelse om kartor. Den börjar med ett hårt stycke drivved som snidats att följsamt passa ägarens hand, den fortsätter i de medaljongartade bilderna i koreanernas kartor. Dessa är kartor bara för den enskilde och de närmaste. Men med lusten att härska förändras kartan. Greppet om världen och kartan hårdnar. Vi har längesedan lämnat våra öar. Den som äger kartan äger också världen. Pontus Kyander, konstkritiker

Något som varit en vit fläck på kartan för podden har länge varit just kartor. I veckans avsnitt råder vi bot på detta och pratar med Karl Vesterberg som illustrerar kartor för diverse ändamål, bland annat bräd- och rollspel. Vi pratar om vikten av kartor i spel och vad som utgör en bra karta. Vill du komma i kontakt med Karl gör du det genom hans hemsida http://www.traditionalmaps.com Vill du följa Karl gör det på hans Instagram: @Traditionalmaps God lyssning! Länkar Traditional Maps Variathios Jonathan Roberts Fredrik de Wit Bioshock Maps Dishonored Maps Carta Marina Lejonet Leo

Det finns över 7 miljarder unika kartor av verkligheten som ändrar sig kontinuerligt på samma sätt som en bläckfisk tar sig fram över havsbotten. Det du uppfattar som verkligt, roligt, exalterande, romantiskt, hjälpsamt, kul och humor kan någon annan tycka är märkligt, och båda har helt rätt, eftersom...

Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas.I avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinersten Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det har gått en månad sedan Januariöverenskommelsen och Stefan Löfven fick förtroendet att bilda regering - och Alliansens samarbete tog stopp. Jacob Rudenstrand och Elisabeth Sandlund diskuterar det nya politiska landskapet och retoriken i debatten. En ny rapport visar att en stor del av amerikanska 20 till 34-åringar anser att det är fel att dela sin tro med personer av annan tro. Hur ser det ut i Sverige? Podden gästas även Maria Gustin Bergström som skriver en rapport om Migrationsverkets hantering av konvertitfall. Länkar som nämns i avsnittet: - Christianity Today, Half of Millennial Christians Say It’s Wrong to Evangelize, https://www.christianitytoday.com/news/2019/february/half-of-millennial-christians-wrong-to-evangelize-barna.html

Vi pratar med en expert om Terry Pratchetts bokuniversum "Discworld". Även Ulf Lundells instagram avhandlas, samt kartor designade att kränka alla förutom fransoser.

I pod #94 från Radio O-Ringen möter ni Kenneth Kaijsajuntti från Mörrum. Han har vikt sitt liv till att rita orienteringskartor, både i Sverige och utomlands. Per Forsberg åkte till Blekinge för att träffa Kenneth och prata kartor och hans erfarenheter från hans yrkesliv i skogen. Kenneth Kaijsajuntti har varit med om hela den otroliga utvecklingen av detta hantverk, från mitten av 1960-talet fram till dagens teknik med dator, gps, handdator och allt annat som finns. - Datorn betydde naturligtvis mycket men jag ritar fortfarande på en planka i skogen, jag tycker det ger mer känsla, berättar Kenneth i podden. Naturligtvis pratas det också om den nya kartnormen, nålsögat och var han tycker det är roligast att rita en orienteringskarta. Lyssna till Radio O-Ringen podcast #94 med Kenneth Kaijsajuntti, ni hittar den som vanligt på oringen.se eller Acast och iTunes. Frågor, synpunkter och kommentarer, skriv till radio@oringen.se.

Fredrik låter lite klippt ibland, det är helt och hållet hans eget fel. Jocke citerar fel person, det är helt och hållet hans eget fel. 0 Örnsköldsvik, superdatorer, fiber och SAN 21:47: Datormagazin har en BBS igen! 30:17: IKEA Trådfri 35:58: Apple har bytt ikon för Kartor 36:25: Nya möjliga CMS för Macpro 44:11: Ett viktigt mejl, och sätt att sponsra podden. Vill du inte använda Patreon men vill donera pengar går det att höra av sig till oss för Swish-uppgifter 47:32: Fredrik har äntligen sett Mr Robot! Spoilervarning från 48:49. 52:59: Fredrik lyssnar på snack om blockkedjor och ser chans till bubblor 1:01:50: Discord kastar ut nazister, Trump är hemsk 1:10:19: Chris Lattner går till Google brain och appstorlekar är löjliga 1:15:05: Jocke försöker bygga nytt webbkluster 1:21:29: Jocke recenserar sin nya USB-hubb Länkar Nationellt superdatorcentrum SGI Origin 3200 Silicon graphics Cray Seymour Cray Den första datorn värd att kritisera verkar vara ett citat från Alan Kay Be och Beos Infiniband Fibre channel R12000-processorn Ernie Bayonne Jockes superdatorloot. Craylink - även känd som NUMAlink Promise thunderbold-fibre channel-adapter Ali - Ali express Datormagazin BBS är tillbaka! Fabbes BBS SUGA A590 Terrible fire Vampire-acceleratorerna FPGA Plipbox SD2IEC - 1541-emulatorn Jocke beställde från Polen. Satandisk IKEA Trådfri Artikeln på Macrumors AAPL:s nyhetsbrev Apple har bytt ikon för Kartor Grav Jekyll Bloxsom Sourceforge - där en del lade kod förr Ilir - tusen tack käre Oneplus 5-sponsor Man kan stödja podden på Patreon, men bara om man vill Mr Robot Incomparableavsnittet om Mr Robot Vi pratade lite milt om blockkedjor i avsnitt 67 Discord kastar ut nazister Cloudflare också Tim Cooks brev till de anställda Videoklippet där Anderson Cooper sakligt tar all heder av Trump Chris Lattner blörjar jobba på Google Brain Appstorlekar är fortfarande löjliga Kod är en deprimerande stor del av Facebook-appens filstorlek Acorn Alpine Linux PHP-FPM Nginx WP super cache Varnish Docker Openbsd Ballmer peak Jocke recenserar sin USB-hubb Henge dock Jockes USB-grafikkort Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-90-superdatorer-med-inbyggda-soffor.html.

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

I detta avsnitt av Offentligheten har vi fått möjligheten att prata med internetprofilen Peter Krantz. Det kom att bli ett mycket intressant samtal om startups under 2000-talets internetbubbla, Valtech, postnummeruppror och arbetet med tillgänglighet på webben. Peter är numera CIO på Kungliga biblioteket och därför vore det också konstigt att inte prata om öppna data, eplikt och […] Avsnitt 29 – Peter Krantz om boktjuven som sprängde sig själv, öppna data och kartor i katakomberna publicerades först på Offentligheten.se.

Inget ont om Lantmäteriet men i deras uppdrag ligger inte att berika folket med konst I avsnitt 16 av podcasten Färd dyker vi ner ordentligt i kartornas underbara värld. Era ciceroner Fredrik Larsson och Magnus Arnell börjar i en tråd om kartfodralens vara eller icke vara och landar då helt naturligt i en diskussion om Caspar […] The post Färd #16: Kartor appeared first on Färd.

Kartor i olika former behövs ofta på webb-platser, vi pratar om några sätt att hantera kartor i Drupal. Kristoffer har som alltid nyheter och listar nya Drupalsajter. Inget eftersnack tyvärr, Fredriks lina blev svart precis när rätta programmet var färdiginspelat. Länkar till moduler, webbplatser och tjänster vi pratade om i detta avsnitt: Karthantering Leaflet - a JavaScript library for mobile-friendly maps Leaflet | Drupal.org OpenLayers | Drupal.org Address Field | Drupal.org Geofield | Drupal.org Geolocation Field | Drupal.org IP Geolocation Views & Maps | Drupal.org Location | Drupal.org GMap Module | Drupal.org Geocoder | Drupal.org Mapbox | Design and publish beautiful maps drupical - Find Drupal events with ease! Mapping with Drupal | Mapping with Drupal Lyssnarfråga The 7 Stages of Drupal’s Learning Curve Views Panels Nyheter Drupal Association Understanding The New Drupal Release Cycle Drupal.org team week notes #21 A Million Drupal Sites… And Counting! Drupal 8 The Drupal 8 page call process Drupal 8 Configuration Workflows using Git D8FTW: Hacking Core Without Killing Kittens Jobb Senior drupal developer på Impera Nya Drupalsajter Statens Medieråd släpper ny sajt på Drupal CMS Så blir nya KI.se, fler Drupalprojekt av svenska Acquia Alvhem Mäkleri & Interiör live på Drupal CMS

var so = new SWFObject("http://www.awesomepedia.org/mediaplayer.swf","mpl","300","20","9"); so.addParam("allowscriptaccess","always"); so.addParam("allowfullscreen","true"); so.addParam("flashvars","&file=http://www.awesomepedia.org/podcast/media/HallaDar-80.mp3"); so.write("player80"); KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET Hallå där! Veckans avsnitt är i regi av James Cameron. EXIT PURSUED BY A BEAR: Vi kollar in hur man roade sig på Colloseum och jämför med den kommande Star Wars filmen, så som Anders undermedvetna beskriver den. NYÅR: Ja det var ju nyår och så, och det var ju en ganska bananas fest i en lada ute i ingenstans och ja vi var ju där men så mycket mer än så vågar vi inte uttala oss om. YOU KNOW WHAT REALLY PISSES ME OFF: Kartor! Och den skeva världsbild vi fått då typ alla världskartor i världen är helt jävla inkorrekta! Also: Frostjättar. KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Dags att reda ut vem som ligger bakom alla dessa kartor som tar över det svenska webblandskapet. Jag tar ett snack med entreprenören och café-estradören Ted Valentin om vad som driver honom framåt och hur han lyckas få till den

Dags att reda ut vem som ligger bakom alla dessa kartor som tar över det svenska webblandskapet. Jag tar ett snack med entreprenören och café-estradören Ted Valentin om vad som driver honom framåt och hur han lyckas få till den…

Dags att reda ut vem som ligger bakom alla dessa kartor som tar över det svenska webblandskapet. Jag tar ett snack med entreprenören och café-estradören Ted Valentin om vad som driver honom framåt och hur han lyckas få till den där väluppskattade personliga touchen på sina webbtjänster. Jag ber i

I veckans program tittar vi närmare på kartor och sjömän. Släkt- och hembygdsforskaren Karl- Ingvar Ångström har arbetat som lantmätare hela livet och berättar om vilken skatt kartorna är. Genom att studera gamla kartor och jämföra med nutida kan man hitta platser där anfäder bott. Vi kommer också att ägna uppmärksamhet åt sjömännen som lämnat spår efter sig i speciella arkiv- om de inte försvunnit spårlöst. Vi träffar Kjell Norberg vars farfar var sjökapten. Han skrev under alla sina år till sjöss brev hem till sin älskade hustru. De berättar om längtan, stormar och en och annan fest.