Podcasts about pressad

Ryssland använder Krimhalvön i Svarta havet för att beskjuta hela Ukraina. Men den ryska Svarta havsflottan blir allt mindre för varje månad som går av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trycket från Ukraina är stort. Den stora ryska flottbasen tvingas lämna den ockuperade Krim halvön. Själva kronjuvelen i flottan, pansarkryssaren Moskva ligger på botten. En lång rad ukrainska attacker mot militära mål, flygfält, vapenlager och bränsledepåer. Dessutom har den strategiskt viktiga Krimbron utsatts för attacker flera gånger för att skära av den ryska logistikkedjan. Bron är dessutom Vladimir Putins personliga prestigeprojekt.Gäster: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Börslunch tar sig i dag an de nordiska telekombolagen Ericsson och Nokia. Hur skiljer de sig från de gyllene åren för 20 till 25 år sedan och hur ser framtiden ut? Gäster i studion är Joachim Gunell från DNB och Lars Söderfjell från Ålandsbanken.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan. De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.Läkare ger legitimitetNågra få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardsson Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Eva Rydberg om att lämna Fredriksdalsteatern: "Känns utmärkt" och nytt Zlatankonstverk av okänd konstnär forslades bort efter mindre än ett dygn. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Camilla Walldán

Fast potatis till mos. Mjölig till krispigt. Skrubba eller skala. Och koka inte färdigt. Potatisälskaren ger massor med tips och trix. Och hyllar den mest användbara råvaran. - Jag älskar chips. Chips är en väldigt stor del av mitt potatisliv.Och gaffelmos - när man mosar potatis i såsen - tycker han är det allra godaste.Stefan Ekengren, kock och krögare på restaurang Hantverket i Stockholm, visar sin kärlek till potatis i den nya kokboken Potatis. - Potatis är så tillåtande. Det finns ingen annan produkt som klarar så mycket. Det är det som har gjort den så stor.Koka, steka, fritera, mosa, gratinera, ugnsrosta. Potatis ändrar helt karaktär beroende på vad man gör med den. - För mig är potatisen centralpunkten på tallriken. Potatisen är en referenspunkt och ett bollplank för det andra.Stefan bryr sig inte så mycket om olika sorter.- Det är inte så stor skillnad. Det blir lite snobbigt. Då är valet mellan mjölig och fast viktigare. Den vanligaste rekommendationen är att använda mjölig till mos. Men det tycker inte Stefan.- Finns en risk att det smakar mer stärkelse, för den mjöliga är mer stärkelserik.Men det största problemet är att det lätt kokar in mer vatten i den mjöliga. - Och då finns det mindre plats för mjölk, grädde och smör, det som gör moset gott.- Är du osäker: ta fast potatis, för den passar till det mesta.Däremot tycker Stefan att mjölig passar bäst om det ska bli krispigt. Stärkelsen gör att det blir krispigare. Så välj mjöligt till chips, pommes frites och klyftpotatis.Och koka inte potatisen helt klar. Stefan vill att det ska vara lite kärna i mitten.- Koka alltid med lock på. Det blir en helt annat resultat om man kokar utan lock.Skal eller inte? Stefan skrubbar lätt eller skalar potatisen.Dessutom massor av tips och trix om:Pressad potatis, stompad potatis, skillnaden mellan mos och puré, duchessepotatis, ugnsrostad, parmesanpotatis, Karin Franssons smutsiga potatis, den svenska världskändisen hasselbackspotatis, och småtrendiga tilltryckt potatis.

Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till. Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria StillbergLjudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.

Nyheterna Radio 17.00

I P1 Kulturs påskkrönika guidar Jenny Teleman till film och scenkonst som lättar trycket över bröstet i en pressad tid.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan. De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet. Läkare ger legitimitet Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet. Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardsson Programmet är gjort 2022

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan. De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet. Läkare ger legitimitet Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet. Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardsson Programmet är gjort 2022

Nyheterna Radio 17.00

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Vendela Lundberg och Linnéa Wikblad. Det är hett om öronen just nu för Storbritanniens premiärminister Boris Johnson som ser skandalerna staplas på hög runt omkring sig. Senast i raden är en bild som läckt ut där Johnson och ett antal andra människor syns avnjuta ost och vin i en trädgård, mitt under rådande strikta coronarestriktioner. Nu går debatten: var det en fest eller ett personalmöte?Sen snackar vi om att den amerikanska qudditchligan, alltså sporten som uppdiktats av författaren J.K Rowling i Harry Potter-böckerna, nu tar avstånd från författaren med anledning av hennes uttalanden i transdebatten. Ligan vill byta namn och expandera och då vill man distansera sig från Rowling, och även filmbolaget som äger rättigheterna till namnet quidditch.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-638556"));Hej kära läsare Så har då Påsken kommit igen. De flesta har nu insett att Jesus dödsdag flyttar sig med månen. Det var ju lite lättare att svälja myten för de som skulle omvändas om de fick fortsätta fira där de redan firade. Det vill säga den första söndagen efter första fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen – vilken inträffar när solskivans centrum passerar himmelsekvatorn. Krångligt men nog ska man ta alla chanser att fira, eller hur? Hoppas att ni gör det säkert i dessa tider och kommer ihåg att det viktigaste är att man firar på insidan. Något jag gärna hjälper er att göra i min nya föreläsning “Mental Kraft – Energi & säkerhet i osäkra tider!“. Skamlös övergång men vill du att jag kommer och inspirerar och utbildar på ert företag så kontakta mig på anders@lifevision.se eller slå en signal till mig direkt 0705-835454 … I veckans brev reflekterar jag över att så många känner sig pressade idag. Få saker skulle göra större skillnad än att kunna minska den stress och oro som många känner och det är min förhoppning att du hittar något i veckans brev som hjälper även dig med det … Ditt liv är ett mästerverk – upptäck det! Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-696038"));Veckans citat ”Om du tänker irriterade tankar om andra fyller du dig själv med irriterande känslor. Om du tänker goda tankar om andra fyller du dig själv med goda känslor - finn något gott hos andra och du finner något gott hos dig själv.”- Tomas Gunnarsson UNCODE.initRow(document.getElementById("row-111080")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-152658"));Känner du dig pressad?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-182374"));Det är för mig ganska slående hur många männsiskor som känner sig under press. Chefer jag coachar upplever att de är under konstant press att åstadkomma resultat. Artister är just nu under ekonomisk press. Idrottare har slutat att tycka att det är kul att träna för det är för mycket press. Föräldrar är under konstant press att ge barnen ett bra liv och ha en vettig vardag. Det är press på att ha en tränad och attraktiv kropp i utseende hetsen och barn upplever sig allt mer pressade både i skolan, hemma och med kompisarna. En del är ju att vi i dessa digitala medietider får slåss om uppmärksamheten och endast den som drar till med något extra får spaltmillimeter eller blir viral. Så reportrar, YouTubers och andra influencers är under press att få till något saftigt som folk vill klicka på. Överdrifterna där verkar sätta press på oss att leva upp till dem i vår alldeles vanliga vardag. Som du förstår av den inledningen ser jag inte den här upptrappade spiralen som något positivt. Jag definierar då press som något som gör att du känner dig anspänd. Därefter antar jag dessutom att vi människor inte funkar lika bra när vi är pressade och anspända. Det är som att vår mentala verktygslåda är tömd på verktyg och ibland har satts lås på. Lite som skillnaden i att svara på en fråga i en frågesport på tv hemma i soffan och att sitta live i programmet. De flesta har lättare att hitta svaret när de inte upplever att de är under press. Är du med på det här så inser du snabbt att det vore bra om vi kunde sänka eller helt ta bort upplevelsen av press. Det skulle tillåta oss alla att vara kreativare, mindre stressade, anta utmaningar och svara på kritik på ett mer användbart sätt. Så press är inte något som bidrar till vara sig vår produktivitet eller vår livupplevelse. För att kunna ta sig an det här behöver vi förstå var känslan av press kommer ifrån. Om den kommer från en hektisk värld full av dead-lines, bedömanden och en allt snabbare utveckling är vi lite körda. För det kommer ju aldrig gå långsammare än idag.

Sverige behöver bygga 1400 nya skolor under de närmaste åren. Skolor som byggs med pedagogik och trygghet i fokus, och som stimulerar rörelse i vardagen för eleverna. Samtidigt är ekonomin pressad i många svenska städer. Hur hittar vi modeller för att bygga skolor som möter kraven på ett sätt som är ekonomiskt hållbart? Medverkande: Christopher Granberg biträdande utbildningsdirektör Umeå Kommun och Christina Kämpe, Deputy Manager, NCC Property Development. Programledare är Per Ankersjö.

Senaste Nytt 20 februari – Flera döda i Tyskland efter masskjutning & Bloomberg pressad hårt i nattens debatt. Samt mycket mer.

Vi får besök av Fredrik Tauson och Emil Nordström från Nordic Cross. Fredrik och Emil förvaltar Nordic Cross Credit Edge, en alternativ räntefond. Vi pratar om kreditmarknaden och hur fonden når hög avkastning på räntemarknaden. Avsnittet spelades in 27 januari 2020 I programmet diskuterar vi flera ämnen och tillgångar. Ungefärliga tider nedan: 00:50 Aktuella händelser aka Coronaviruset Vi inleder podden med att diskutera hur spridningen av Coronaviruset har påverkat räntemarknaden. 03:56 Gästernas bakgrund Fredrik och Emil berättar om sin bakgrund på finansmarknaden och starten av fonden Nordic Cross Credit Edge. 07:35 Nordic Cross Credit Edge Duon berättar om strategin kring fonden, hur den skiljer sig från andra räntefonder och hur fonden når avkastningsmålet på 6 procent. 16:55 Investeringsprocessen Fredrik och Emil berättar mer om hur fonden hittar högre avkastning med företagsobligationer och varför man är köpare i marknaden när likviditeten är dålig och riskviljan är låg. 19:38 Kreditmarknaden Hur kategoriseras krediter och hur bedöms priset? Hur ser sambandet ut mellan pris och volatilitet och vilka risker finns det med företagsobligationer? 36:35 Hur ser portföljen ut idag? Duon diskuterar portföljens uppbyggnad under inledningen av året och fördelningen mellan kassa och derivat. Dessutom berättar Fredrik och Emil om eventuella triggers i marknaden. 40:28 Utsikter 2020 Vi avslutar podden med att diskutera förutsättningarna inför 2020 och vad Fredrik och Emil tror om avkastningsmöjligheterna.

Veckopanelen med Gunilla Kindstrand, Sanna Rayman och Karin Svanborg-Sjövall om efterspelet till mordet på Möllevången och ettårsdagen av Alliansens död. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckopanelen med Gunilla Kindstrand, Sanna Rayman och Karin Svanborg-Sjövall om efterspelet till mordet på Möllevången och ettårsdagen av Alliansens död.

Varför blir folk så uppspelta över att lastbilstillverkaren Scania åter är börsnoterat? Och hur ska lönerna bestämmas för 2,8 miljoner svenskar? Lyssna på säsongsavslutningen av Ekonomiekot Extra. Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Anders Billing, chef Ekonomiekot Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet Karolina Holmberg, chef för enheten för arbetsmarknad och prisbildning på Konjunkturinstitutet Producent:  Mark Malmström Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av Aktiepodden snackas det börs och makro för att sedan övergå till en dissekering av retailbranschen.

De gula västarna, denna folkliga protestvåg utmanar Frankrikes president Emmanuel Macron. Stad mot land och folket mot eliten. Ett direktsänt samtal från Paris om den politiska kamp som nu pågår. Medverkande: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Magnus Falkehed, journalist från Expressen boende i Paris sedan många år.

Vi pratar om sociala situationer som man ofta kan känna sig pressad att delta i som kroniskt sjuk. Vi diskuterar vilka konsekvenser det kan ha för hälsan när man gör mer än vad man orkar. När man inte vågar tacka nej. Många kroniskt sjuka har dåligt samvete för att de missar högtider, sociala evenemang och för att de inte orkar träffa sina vänner. Ofta behöver man ställa in i sista minut på grund av att hälsan sviker. Inte sällan blir man missförstådd. Folk tror att man inte vill träffas mera. Många vänskaper rinner ut i sanden på grund av kronisk sjukdom. Det är inte heller ovanligt att man blir missförstådd av sin familj. I det här avsnittet delar vi med oss av våra erfarenheter, och funderar på varför många kroniskt sjuka får skuldkänslor för att de inte orkar vara med på lika mycket som förut, och varför det är så svårt att säga nej. På Lungan i stormen kan du läsa tre artiklar om samma ämne Ensamheten många kroniskt sjuka känner under högtider Hur du kan njuta av högtider som kroniskt sjuk 7 sätt att göra julen lättare för din kroniskt sjuka vän

När kriget flyttat in i ditt huvud.

Pressad för ett syfte

Jan Björklund fick prata om allt ifrån ordning och reda i skolan, nya kärnkraftverk och så fick han uppleva ödesminuten som kan avgöra valet: Markos minut.

Över tre miljoner pressade växter, svamper, alger och mossor finns på herbariet i Uppsala. En del plockades för över 400 år sedan! På lördag sänder Naturmorgon från herbariet, som finns på Uppsala universitets evolutionsmuseum. Vår ciceron den här morgonen är Mats Hjertson som är intendent över samlingarna och chef för drygt en miljon kärlväxter. Reporter är Joacim Lindwall. Dessutom besöker vi det svenska världsarvet Laponia där lokalbefolkningen fått en ny roll i naturvårdsarbetet, klättrar upp i Stockholms märkligaste träd och funderar över varför vissa djur faktiskt aldrig åldras. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Mari Kiviniemi är centerpartistisk statsminister i Finland. Nästa söndag avgör Finlands väljare om hon får fortsätta som regeringschef. Dom etablerade partierna pressas hårt av Sannfinländarna, ett parti som ibland jämförs med Sverigedemokraterna. Men där svenska partier säger nej till att ens ha kontakt med Sverigedemokraterna är Kiviniemi och andra finska politiker öppna för att samarbeta med Sannfinländarna. Till och med i regeringssställning. Mari Kiviniemi intervjuades av Tomas Ramberg.