Podcasts about deltagande

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Band kan byta inriktning. Kan man svälja ett plektrum? Är det slumpen som avgör vilka band vi träffar?

Boken heter "Politiskt deltagande - val, partier och protester" och gäst är författaren Katrin Uba.Politiskt deltagande är avgörande för att en demokrati ska fungera. Trots det är det långt ifrån alla som deltar i politiken. I boken beskrivs vad det är som gör att vissa människor deltar i politiken och andra inte. Fyra former av deltagande står i fokus: valdeltagande, partimedlemskap, deltagande i protestaktioner och användning av sociala medier för politiska syften. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad motiverar politiskt deltagande? Hur skiljer sig Sverige från andra länder vad gäller politiskt deltagande? Vad leder deltagande till? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans odpod: Det svarta kanadensiska fåret, Daft Punks jakt på perfektion och första och kanske sista slutcirkeln. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Jag träffade Hanna Bergwall igen och denna gång var det juridik och vårdnadstvister på agendan. Vi får så många mail och meddelanden om hjälp vid vårdnadstvister och detta avsnitt handloar därför mest om det. Hanna har jobbat på en advokatbyrå som jurist och haft hand om väldigt många vårdnadstvister vilket ger oss en bra inblick. Hon berättar om hur processen kan se ut och tips man kan behöva på vägen. Jag tog lite noteringar och lägger med dessa här nedan. *Ett första steg, kontakt med advokat/jurist *Deltagande i informationssamtal hos kommunen. *Kravbrev - (varning) steget före stämning- information om *Stämningsansökan skickas till tingsrätten *Muntlig förberedelse ( båda parter på plats i tingsrätten) *Vårdnadsutredning *Bevisning (skicka in bevisuppgift) *Huvudförhandling ( båda parter på plats i tingsrätten ) *Dom ( kan överklagas) En process brukar i snitt ta ca ett år, olika i olika kommuner Hanna hittar du på instagram @hannabergwall och även på "Robinsson" (2022) https://www.tv4.se/robinson Vi heter Psykopatpodden överallt och tack för att ni hjälper oss att sprida kunskap http://psykopatpodden.se/

Nyheterna Radio 17.00

Vem är det som leder alla möten i ministerrådet? Vem leder arbetet och håller ihop diskussionerna? I det här avsnittet  tar Caroline  upp det roterande ordförandeskapet. EU:s medlemsstater turas om att sitta som ordförande i ministerrådet. Hur fungerar det och finns det några fördelar eller nackdelar med det?  Är det Sveriges tur snart?Tips: lyssna på avsnitt 18 om rådet, rådet och rådet först.Deltagande:  Caroline Klamer, Björn Bergström, Helena Landelius och Marco Roman Loi

Blir det verkligen NHL-spelare vid OS i Peking i vinter? Ligans kommissionär Gary Bettman verkar inte helt övertygad om det. I färska avsnittet av NHL-timmen försöker Linus, Uffe och Jonatan reda ut begreppen. NHL-timmen är tillbaka med sitt 342:a avsnitt. Där blir det bland annat diskussioner om hotet mot NHL:s planer att skicka sina spelare till vinter-OS i Peking nästa år. Håller tiden på att rinna ut, eller finns det fog för hopp trots ligans uppenbart svala hållning till vinterspelen? DESSUTOM: * Viktor Arvidsson blir trejdad till Los Angeles Kings. Vad betyder det för hans egen karriär och vad säger det om Nashville Predators som klubb just nu? * Seth Jones är ryktenas man. Var kan backstjärnan hamna och hur påverkar det Columbus Blue Jackets att ännu en stjärnspelare inte vill spela vidare där? * Chicago Blackhawks lagledning står anklagad för ett omoraliskt agerande i en vad som kan bli en riktigt hemsk historia för klubben. Finns det en farlig tystnadskultur inom ishockeyn och framför allt NHL? * Chicagos veteranback Duncan Keith ser ut att vara på väg att trejdas efter att ha tillbringat hela karriären i Blackhawks. Var hamnar han? * Givetvis blir det även en analys av Stanley Cup-finalen, NHL Awards – och säsongens sista Lindquiz med ett bejublat framträdande av Kajsa Kalméus. * I slutet av avsnittet finns även ett viktigt meddelande till alla lyssnare. Detta och mycket annat i det 342:a avsnittet av NHL-timmen.   Hållpunkter 5:51 Viktor Arvidsson trejdad 9:49 Nashvilles strategi inför expansionsdraften 14:57 Misslyckad jakt på en center 23:06 Trejdrykten: Stjärnbacken till Philadelphia? 27:13 Hopplöst läge för finländaren 30:30 Live-podd nästa torsdag! 32:50 Vilken klubb passar bäst för Duncan Keith? 36:30 "Åtta år känns alldeles för långt" 39:34 NHL:s dåliga hantering av allvarliga situationen 54:25 Jonathan Toews tillbaka 59:08 OS-deltagande i fara? 1:03:30 Varför leder Tampa Bay med 2-0? 1:12:00 Löjlig sak att bli arg över 1:18:44 Lindquiz 1:30:51 Ett meddelande   Medverkande Jonatan Lindquist Uffe Bodin Linus Hugosson Kontakt Maila NHL-timmen NHL-timmens hemsida NHL-timmen på Facebook NHL-timmen på Twitter NHL-timmen på Instagram  Länkar till lyssning NHL-timmen på Acast NHL-timmen på Spotify NHL-timmen på iTunes 

Hur påverkar föräldrars erfarenheter och uppfattningar av hälsa, idrott och kön deras barns delaktighet i det mångkulturella Sveriges idrottsrörelse? I Sverige har idrott under de senaste 100 åren blivit en del av den svenska folkrörelsen med målet att nå alla. En ny studie från Delmi belyser varför flickor är underrepresenterade baserat på intervjuer med föräldrar födda i Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Anders Kassman, docent i sociologi och Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap, båda verksamma vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, berättar mer om hur förutsättningarna ser ut för döttrar till utrikesfödda föräldrar att delta i den svenska idrottsrörelsen.

Hur kommer det sig att en avgående presidents lögner inte väcker större missnöje och indignation hos de egna väljarna? Jesper och Erik pratar om hur kollektiv intelligens skapar en känsla av delaktighet.

Konstverk bär på berättelser. Berättelser om det mirakulösa, det vardagliga, och det till synes obegripliga. Men vad betyder konstverks berättelser i en värld där sanning är relativ och där nyheter kan vara ”fake”? Kan konst verkligen vara begriplig och förklarande? Just nu visas utställningen Grodregn på Kulturcentrum Ronneby konsthall. Susanne Skog har träffat konstnärerna och curatorerna Alexander Höglund och Richard Krantz. I Grodregn sammanförs konstnärer vars arbete utgår från ett intresse för berättande, ett berättande som ofta är allt annat än uppenbart. Samlingsutställningen bildar ett landskap av intryck vars innehåll belyser konstens inneboende mångfald. Grodregn är en plats utan självklara sanningar, en plats där utställningens berättelse slutligen skrivs av betraktarens upplevelse. Deltagande konstnärer i utställningen: Magnus Bärtås, Rae-Yen Song, Alexander Höglund, Madeleine Andersson, David Sherry, Richard Krantz, Anna Slama och Marek Delong. Av: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Konstverk: Alexander Höglund

Kan forskare vara aktivister och aktivister bedriva forskning? För vem bedrivs forskningen och vem kan tillgodogöra sig resultaten av den? Var tar kunskapen vägen och hur får vi del av den i samhällsförändrande projekt? Bostadsforskaren och aktivisten Dominika Polanska berättar om hur hon använt aktionsforskning om lyxrenoveringar och renovräkningar. Resurssida om renovräkningar: http://renovrakt.se/ Deltagande aktionsforskning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Deltagande_aktionsforskning Podden Den Gyllene Horden om militanta undersökningar: https://tidningenbrand.se/2019/12/06/2-militanta-undersokningar/ Brands temanummer om deltagande undersökningar: https://tidningenbrand.se/brand/nummer-2-2014-militanta-undersokningar/ David Graeber: Fragments on an anarchist anthropology https://libcom.org/library/fragments-anarchist-anthropology Allt åt alla Göteborg: Hyreskarta över Göteborg http://allaskakunnabokvar.se/sparvagnskartan/

Varmt välkommen till ett kulturting i form av två temaavsnitt av Kultur Gävleborgspodden för hela Gävleborgs kulturliv: kulturföreningar, kulturpolitiker, kulturtjänstepersoner, kulturskapare, kulturinstitutioner, kulturjournalister med flera! Temat för 2020 är breddat deltagande och vi lyfter olika aspekter av att både uppleva och utöva konst och kultur i Gävleborg. Vi skulle ha träffats 25 april live i Delsbo men från och med 23 september kan du istället lyssna på föreläsarna där just du befinner dig i två poddavsnitt. DEL 1 - Här får vi dels höra regionpolitikerna Magnus Svensson (c), Gunbritt Wallström (v) och Hans Olsson (m) från Gävleborg och dels representanter för tre statliga myndigheter. De senare är Pelle Amberntsson från Myndigheten för kulturanalys, Simon Strömberg från Kulturrådet, Marwa Chebil från MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De ger en överblick över ett av våra viktigaste kulturpolitiska uppdrag och berättar hur de samlar kunskap om, analyserar och arbetar för att alla medborgare ska få tillgång till kulturupplevelser och kulturskapande. DEL 2 – Här ser vi närmare på begreppet breddat deltagande utifrån Gävleborg specifikt och möter Emelie Lundin tidigare marknadschef vid Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg, Anna Lindqvist kultur- och fritidschef vid Hudiksvalls kommun, Peter Jonaszon mycket drivande inom föreningslivet i Delsbo och Viveka Sjögren Bangoura kulturskapare i länet. Den som intervjuar är vår verksamhetsutvecklare för crossmedia, Josephine Rydberg och med henne inledningsvis är vår kulturstrateg Elenor Noble. Varmt välkommen att lyssna! Och vi hoppas vi kan mötas live 2021! Arrangörer är Kultur Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands museum och Kultur Hudiksvalls Kommun i samarbete med Delsbo Hembygdsförening. Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CFeqoP8J-iO

Varmt välkommen till ett kulturting i form av två temaavsnitt av Kultur Gävleborgspodden för hela Gävleborgs kulturliv: kulturföreningar, kulturpolitiker, kulturtjänstepersoner, kulturskapare, kulturinstitutioner, kulturjournalister med flera! Temat för 2020 är breddat deltagande och vi lyfter olika aspekter av att både uppleva och utöva konst och kultur i Gävleborg. Vi skulle ha träffats 25 april live i Delsbo men från och med 23 september kan du istället lyssna på föreläsarna där just du befinner dig i två poddavsnitt. DEL 1 - Här får vi dels höra regionpolitikerna Magnus Svensson (c), Gunbritt Wallström (v) och Hans Olsson (m) från Gävleborg och dels representanter för tre statliga myndigheter. De senare är Pelle Amberntsson från Myndigheten för kulturanalys, Simon Strömberg från Kulturrådet, Marwa Chebil från MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De ger en överblick över ett av våra viktigaste kulturpolitiska uppdrag och berättar hur de samlar kunskap om, analyserar och arbetar för att alla medborgare ska få tillgång till kulturupplevelser och kulturskapande. DEL 2 – Här ser vi närmare på begreppet breddat deltagande utifrån Gävleborg specifikt och möter Emelie Lundin tidigare marknadschef vid Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg, Anna Lindqvist kultur- och fritidschef vid Hudiksvalls kommun, Peter Jonaszon mycket drivande inom föreningslivet i Delsbo och Viveka Sjögren Bangoura kulturskapare i länet. Den som intervjuar är vår verksamhetsutvecklare för crossmedia, Josephine Rydberg och med henne inledningsvis är vår kulturstrateg Elenor Noble. Varmt välkommen att lyssna! Och vi hoppas vi kan mötas live 2021! Arrangörer är Kultur Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands museum och Kultur Hudiksvalls Kommun i samarbete med Delsbo Hembygdsförening. Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CFeqoP8J-iO

På uppdrag av regeringen driver Folke Bernadotteakademin ett kvinnligt fredsmedlarnätverk som ska kunna bidra till fredsprocesser runt om i världen. Margareta Wahlström, ordförande för Svenska Röda Korset, är en av de erfarna kvinnor som ingår i nätverket. I Lottapodden berättar hon om nätverket, dess uppgift och varför hon valt att engagera sig i det. Nätverket stödjer kvinnor att se hur de kan bli en del av fredsprocessen. Många gånger handlar det om att hjälpa till att skapa nätverk eftersom det i grunden handlar om att kvinnor stödjer andra kvinnor. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Deltagande i podden: Henrik Passmark, vice partiledare, och Mattias Rubenson, partisekreterare Ämnen: Oracle stämmer Google för upphovsrättsintrång i Javas API och rykten om att Amazon kan komma att köpa Canonical.

1922 gick det första Vasaloppet av stapeln för att påminna om det inflytande som Gustav Vasas skidfärd haft över svensk politik. Året därpå deltog sjukgymnasten Margit Nordin och blev den första kvinna att gå i mål i Mora. Men hon blev också den sista på 60 år. Eller? Varför skulle det dröja ända till 1980-talet innan kvinnor tilläts delta i Vasaloppet? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på utmaningen för kvinnor i det legendariska skidloppet.

1922 gick det första Vasaloppet av stapeln för att påminna om det inflytande som Gustav Vasas skidfärd haft över svensk politik. Året därpå deltog sjukgymnasten Margit Nordin och blev den första kvinna att gå i mål i Mora. Men hon blev också den sista på 60 år. Eller? Varför skulle det dröja ända till 1980-talet innan kvinnor tilläts delta i Vasaloppet? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på utmaningen för kvinnor i det legendariska skidloppet.

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet? Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här. Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv". Digitaliseringen möjliggör gränslöshet I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften. I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv. 7 sätt att sätta gränser Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier. Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör. När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det. Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa. "Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö" Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan. Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information? Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.

I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker. Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ”Poetisk filosofi” i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren – precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi – att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över. Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ”Lyrical philosophy: or how to sing with the mind” för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna. Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet? Mikael Stenmark argumenterar i sin text ”Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar” i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar.   Karin Johannesson klargör i sin text ”Konfessionell religionsvetenskap” under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet – då man förespråkar en viss hållning – finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ”om-så” konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet. Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson. Hålltider för avsnittet: 0:00– 2:30 Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 normativitet och konfessionalitet 4:00 Vad betyder konfessionell? 4:35: Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen: förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20: Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35: Karin Johannessons text: ”Konfessionell religionsvetenskap: vad är det?” fyra typer av konfessionalitet: - ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition) - utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer) - innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession. - normativ konfessionalitet: a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden) b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) 16:45: Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30: Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20: Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 Erik responderar 29.00: Deltagande som förutsättning för förståelse?   Del två 30:00 Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 Essungers text 33:10 Ryska formalisternas begrepp ”främmandegöring” som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 Essungers analysexempel ”filosofisk poesi” snarare än ”poetisk filosofi”? 35:10: Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50: Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47: Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50: Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25: Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45: Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur Länkar: Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken. Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"

Bokcirkeln läser Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid's Tale) från 1985. Tjänarinnans berättelse har blivit både opera, långfilm och tv-serie men här tar vi oss an originalet. Deltagande läsare är Navid Modiri, poet och musiker, samt Katarina Wennstam, författare och journalist. Bokcirkelledare är som alltid Marie Lundström. Andra avsnittet läser vi till sidan 236. Foto: Mattias Ahlm

Bokcirkeln läser Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid's Tale) från 1985. Tjänarinnans berättelse har blivit både opera, långfilm och tv-serie men här tar vi oss an originalet. Deltagande läsare är Navid Modiri, poet och musiker, samt Katarina Wennstam, författare och journalist. Bokcirkelledare är som alltid Marie Lundström. Andra avsnittet läser vi till sidan 236. Foto: Mattias Ahlm

Vi läser Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid's Tale) från 1985. Tjänarinnans berättelse har blivit både opera, långfilm och tv-serie men här tar vi oss an originalet. Deltagande läsare är Navid Modiri, poet och musiker, samt Katarina Wennstam, författare och journalist. Bokcirkelledare är som alltid Marie Lundström. Första avsnittet läser vi till sidan 128. Foto: Mattias Ahlm

Deltagande i föreningsidrott är en viktig faktor för samhällets folkhälsa och individens välmående. Undersökningar i Örebro län visar att pojkars idrottsdeltagande är nästan dubbelt så stort som flickors (65 % respektive 35 %). I detta avsnitt gästas vi av Carin Strömberg och Anna Lagerquist i svenska handbollslandslaget. Vi pratar om hanboll i landslaget, hanboll i Danmark och handboll för tjejer vs killar.

Hör Nadja samtala med veteranen Nabila Abdul-Fattah om hur man kan engagera sig och politiskt organisera sig.

Både Lena och Kim trodde att deras liv var över när de båda fick veta att de hade metastaser. Men tack vare deltagande i kliniska forskningsstudier, där de fått nya effektiva läkemedel lever de, trots sina sjukdomar med en god livskvalité. Jan Zedenius, cancerforskare, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden och chefsläkare på Sophiahemmet, berättar om hur viktig klinisk forskning är för patienterna och för att sjukvården ska gå framåt. Har du funderingar om cancer eller behöver samtalsstöd? Ring Cancerfondens Informations- och stödlinje som är bemannad av legitimerad vårdpersonal. Tel:  020-59 59 59 eller mejla:  infostod@cancerfonden.se För synpunkter kring avsnittets innehåll kontakta Britta Hedefalk, specialistsjuksköterska vid Cancerfonden och redaktör för poddradion. Mejla: Britta.hedefalk@cancerfonden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att natur och grönska är bra för människor är välkänt men hur ser det egentligen ut i miljonprogramsområdena? Ett avsnitt om tillgänglighet, barns och ungas behov av grönytor och natur och hur platsen formar människan som bor där. Medverkande är Marie Wilhelmsson, utomhudspedagog i förskola och ledare inom Friluftsfrämjandet i Malmö, och Tim Delshammar, landskapsarkitekt och lektor på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Läs med om deltagarna Marie Wilhelmsson är utomhudspedagog och har jobbat länge inom förskolan i både Stockholm och Malmö. Hon är även engagerad ledare i Friluftsfrämjandet i Malmö och tidigare student på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Tim Delshammar är landskapsarkitekt och lektor på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. SLU är partner i Innovationsplattform Malmö sydost och Tim leder arbetspaketet ”Fysisk utveckling av bostadsområdena och deras integration med omgivningen”. Close Malmö Stad, Miljöförvaltningen, Victoria Percovich clean 1:01:41

I miljonprogrammet finns kompetenser som aldrig syns på den svenska arbetsmarknaden. Hur kan samhället bli bättre på att ta hand om dessa? Hur kan Malmö bli bättre på att låta dessa komma till nytta i innovationsprocessen för en hållbar framtid? Medverkande: Zeinab Abdi, jämställdhetsambassadör i Malmö, tog studenten 2015 och pluggar bland annat programmering. Zeinab... Read more »

Ett kulturhus i miljonprogrammet? Politiska satsningar på kultur? Mer kultur i skolan? Ett avsnitt om hur medborgarna i en stad tillgodogör sig kultur, vem är den till för och vd krävs för att unga människor ska våga ta för sig av kulturen? Medverkande: Elena Gutierrez, projektledare för film- och kulturfestivalen Latinamerika i fokus, och Anders Mildner, författare, föreläsare och journalist, kommunikationsansvarig för Altitude meetings som har ansvar för kulturscenen på Studio Malmö. Läs mer om deltagarna Elena Gutierrez är projektledare för film- och kulturfestivalen Latinamerika i fokus. Elena kom till Malmö i vuxen ålder och har bott länge på Rosengård. Hon är engagerad och intresserad av kultur, integration mm och har bland annat medverkat i demokratiprojektet Ett helare Malmö Anders Mildner är författare, föreläsare, journalist och kulturredaktör, och kommunikationsansvarig för Altitude meetings som bland annat ansvarar för kulturscenen på nya Studio Malmö, Skanskas ”innovationshus” som byggs intill Malmö högskola, klart 2016. Close Malmö Stad, Miljöförvaltningen, Victoria Percovich clean 37:11 Miljonprogramspoddenmiljonprogram,malmö,innovation,utveckling,utmaningar,framtid,hållbarhet,stadsutveckling,deltagandehttp://www.costad.se/b

Sommarbonus! Ett lite annorlunda avsnitt av Miljonprogramspodden. Följ med på en promenad längs Rosengårdsstråket och lyssna till ett samtal om jämställd stadsplanering och jämställdhet i miljonprogrammet. Vlora Makolli är uppvuxen i Rosengård och jobbar med olika jämställdhets- och demokratiprojekt i Malmö. Katrin Stjernfeldt Jammeh är kommunstyrelsens ordförande. Följ med Vlora och Katrin på en promenad längs... Read more »

Miljonprogrammet byggdes som den perfekta lösningen. Ett samtal om de fysiska miljöerna mellan den som planerar dem och den som upplever dem. Malmös stadsbyggnadsdirektör, Christer Larsson, möter Francisco Gonzalez, boende i Lindängen, i ett samtal om fysiska och mentala barriärer, geografisk integration, delaktighet och berättelsen om Malmö. Läs mer om deltagarna Francisco Gonzalez, (kallas Panchi). Boende i Lindängen men som även bott i Rosengård och på Seved i Malmö. Före detta elev på Lindängeskolan. Francisco jobbar med automation och intresserar sig mycket för miljövänliga och tekniska innovationer som kan förenkla vardagslivet, pratar ofta om tekniska lösningar på sociala utmaningar. Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad. Utsedd av regeringen som särskild utredare av den statliga politiken för arkitektur, form och design (Gestaltad livsmiljö). Utsågs till Sveriges mest inflytelserika personer inom design- och samhällsbyggnadsbranschen av tidskriften Rum 2015. Close Malmö Stad, Miljöförvaltningen, Victoria Percovich clean 47:53 Miljonprogramspoddenmiljonprogram,malmö,innovation,utveckling,utmaningar,framtid,hållbarhet,stadsutveckling,deltagandehttp://www.costad.se/blog/byg

Om att utveckla FÖR eller MED medborgarna. Medverkande är Lena Friblick, social entreprenör bakom Xenofilia och Kryddor från Rosengård och Erik Stenberg från gräsrotsrörelsen Connectors. De pratar om hur människor, möten och sociala sammanhang kan vara grunden för entreprenörskap och nya idéer. Men vilka hinder finns, och hur kan kommunen bli bättre på att ta tillvara på den innovativa potential som finns i civilsamhället? Läs mer om deltagarna Lena Friblick, journalist och social entreprenör, grundare och VD för Xenofilia, en plattform för att skapa goda möten. Hon ligger bakom boken och tv-serien Kryddor från Rosengård och utvecklar ständigt nya produkter och tjänster samtidigt som hon ifrågasätter och utvärderar möjligheter och förutsättningar för socialt entreprenörskap. Erik Stenberg, entreprenör med ett hjärta som bankar för Malmö. Han är med i nätverket Connectors Malmö som i korta ordalag verkar för att människor ska mötas och som inte räds att testa nya lösningar och arbetsmodeller för att skapa dessa möten. Close Malmö Stad, Miljöförvaltningen, Victoria Percovich clean 40:21 Miljonprogramspoddenmiljonprogram,malmö,innovation,utveckling,utmaningar,framtid,hållbarhet,stadsutveckling,deltagandehttp://www.

Möt Greg Dingizian från fastighetsbolaget Victoria Park och Fatime Nedzipovska, grundare av mentorsorganisationen Brightful. De är båda uppvuxna i Rosengård och arbetar på var sitt sätt för att driva utvecklingen i såväl Rosengård som hela Malmö. Lyssna på deras samtal om engagemang, förebilder och drivkrafter i miljonprogrammet.

Gäst: Johan Jarlbrink, docent i MKV

“Bostadsbristen är över, vi drar hem!” Medverkande är Eva Engquist och Caroline Tandefelt, som pratar om varför Malmös miljonprogram ser ut som de gör, vilka skillnader som finns mellan olika områden och hur det kommer sig att förutsättningarna ser så olika ut för människor i olika delar av staden.

Varför gör vi en podcast om miljonprogrammet? Moa Björnson, projektledare i Malmö stad, berättar om bakgrunden till podcasten och varför det är så viktigt att jobba med miljonprogramsutveckling.