Podcasts about kungliga operans

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Modeskapare och kläddesigner som i 30 år skapat unika kreationer till kungligheter och artister. Om den udda pojken från Västerås som hamnade i de stora sammanhangen. Passion för strass och couture Lars Wallin har varit designer i 30 år och passar på att intervjua sig själv i sitt Sommar. Han svarar först på snabbfrågor, men går sen in på när han intresserade sig för kläddesign, hur han ritar och ger exempel på uppdrag som han har haft. Lars berättar också om sin utställning Lars Wallin Fashion stories. Lars Wallin kommenterar också modeindustin som en av de största miljöbovarna idag. -Jag vill lägga största ansvaret på lågprisindustrin. Deras filosofi är att producera så mycket som möjligt, så billigt som möjligt. Dom har lurat oss att tro att vi inte har råd med kvalitet, och jobbat stenhårt med att sätta likhetstecken mellan billigt och bra. Till sist berättar Lars om hur han blev mobbad i skolan så att han till och med hamnade på sjukhus. Han tänker att om vi alla får och ger kärlek så blir världen en bättre plats. Om Lars Wallin Modeskapare, 54 år. Född i Västerås, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Har arbetat som kläddesigner i 30 år och skapat unika kreationer till kungligheter och artister. Designat Kronprinsessan Victorias klänningar till flera Nobelfester, Petra Medes klänningar till finalen i Eurovision Song Contest 2016 och kostymerna till Kungliga Operans uppsättning av Gustav III. Modeutställningen Fashion Stories med kreationer från hela hans karriär har turnerat runt om i landet. Har fått Damernas Världs pris Guldknappen. Designar även smycken och lanserade förra året en kollektion för en bredare publik. Mitt Sommarprat kommer att handla om den udda pojken från Västerås som tog sig till Stockholm och så småningom hamnade i de stora sammanhangen. Om arbetet i ateljén. Om slow fashion och hur modebranschen har förändrats. Om passion, kreativitet och drivkraft. Om tvivel och drömmar. Producent: Samuel Åhman

Konstkritiker kan vara världens bästa jobb. Martina hatar psykoanalys och Gunilla berättar allt om sin dans-debut på Kungliga Operans stora scen.

Jenny Linds sångröst kom att förtrolla en hel värld och göra henne till en av de första superstjärnorna i mitten av 1800-talet. I år skulle "Den svenska näktergalen" ha fyllt 200 år. Jenny Lind kom från fattiga förhållanden och det var egentligen en lycklig slump som gjorde att hennes sångtalang upptäcktes. Sittandes i ett fönster sjöng hon, kanske sju eller åtta år gammal, högt och ljudligt så det klingade ut på gatan. Förbi gick då en tjänsteflicka anställd av Kungliga Teaterns premiärdansös och upptäckte begåvningen. Men från Stockholms fattiga kvarter kom Jenny Lind att lägga först Europa och sen USA under sina fötter och bli kanske den allra första stora internationella stjärnan. När hon anlände till USA 1850 väntade ett folkhav på 30 000 personer i New Yorks hamn för att få en glimt av sångerskan. Det här var en ny typ av stjärnkult, där också artistens privatliv blev omskrivet. Jenny Lind lyckades få till en för tiden perfekt image och blev beundrad inte bara för sin sångröst, utan också för sin blygsamhet, godhet och välgörenhet. Tidigt fick Jenny Lind smeknamnet Näktergalen, eftersom hon var duktig på att "drilla" likt fågeln. Näktergalen har i alla tider beundrats för sin starka sång och inspirerat poeter och kompositörer. Vi pratar med Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bethan Roberts, litteraturvetare som skrivit om näktergalen i kulturen.  Under Jenny Linds glansdagar producerades det också en rad "merch" att kränga till hennes fans. Däribland blev Jenny Lind en av de första  kändisarna att avbildas som klippdocka. Vi träffar en av världens främsta klippdockssamlare  Malin Fritzell. Hon har samlat på klippdockor sedan 1970-talet och just nu ligger samlingen på 9 100 dockor, men den fortsätter att växa. Jenny Lind var bara 18 år när hon fick ställa sig på Kungliga Operans scen, men hon hade framträtt ända sen tioårsåldern. Sen 1800-talet har kraven på operasångerskor förändrats. Vi träffar det svenska operastjärnskottet Cornelia Beskow som ger oss en inblick i den nutida operavärlden. Veckans gäst är Ingela Tägil, forskare i musikvetenskap och författare till den kommande boken Näktergalen  en biografi över Jenny Lind.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Häromdagen twittrade Sveriges officiella konto Sweden.se att den svenska köttbullen i själva verket har turkiskt ursprung. Stor internationell uppmärksamhet följde. Vi reder ut den svenska köttbullens historia med hjälp av måltidshistorikern Richard Tellström. Vi uppmärksammar även att det är Pressfrihetens dag idag den 3 maj. Och i vår serie  Ny i politiken med partiernas nya kandidater till riksdagen gästas vi idag av Ida Gabrielsson från Vänsterpartiet. Dessutom: Musikframträdande av tenoren Joel Annmo som framför en aria ur Eugen Onegin där han gör rollen som Lenskij i Kungliga Operans uppsättning. Piano: Inese Klotina Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Hur gör man när en saga förvandlas från bokupplevelse till scenkonst och tv? Den frågan diskuterar programledare David Silva tillsammans med Kungliga Operans dramaturg Katarina Aronsson och författaren Erika Vallin, som skrivit boktriologin som julkalendern 2017 baseras på.

David Silva träffar debattören och Berättarministeriets grundare Dilsa Demirbag-Sten samt kritikerrosade regissören Ellen Lamm, som har regisserat Unga på Operans drabbande verk ”Den långa, långa resan”. I det här avsnittet av Kungliga Operans podd pratar de om flykt, om viljan att berätta om barns utsatthet och om att inte blunda för svåra ämnen. Och Dilsa Demirbag-Sten berättar om sin upplevelse av att som barn komma till ett nytt land.

Stå på tå med Babsan & vänner! Babsan (Lars-Åke Wilhelmsson), premiärdansösen Nadja Sellrup och Operans massör Pirjo Lehmussalmi pratar tåskor, höga klackar och svandrömmar med Sofia Nyblom i Kungliga Operans poddavsnitt Stå på tå.

Följ med kulturjournalisten Sofia Nyblom bakom kulisserna i Kungliga Operans podd. I avsnitt 12 får du veta mer om den tjeckiska kompositören Leoš Janáček och hans drabbande opera Jenůfa. Vem var kompositören och varför är hans opera så känslosam? Och hur är det att sjunga på tjeckiska? Detta och mycket mer pratar Sofia Nyblom om med titelrollsinnehavaren och världssopranen Malin Byström, regissören Annilese Miskimmon och scenografen Nicky Shaw. Programmet är gjort av Produktionsbolaget Munck.

Följ med kulturjournalisten Sofia Nyblom bakom kulisserna i Kungliga Operans podd. I detta avsnitt får du bland annat lära känna koreograferna Sharon Eyal (Israel) och Olivier Dubois (Frankrike), som sätter upp varsitt unikt verk – exklusivt för Kungliga Baletten. Hör hur Dubois tänker kring historien, döden och dansen, och möt kompositören François Caffenne. Och lyssna till Eyals tankar kring att ”föda fram en ballerina”. Möt också Ori Lichtik (kompositör) och Daria Ivanova (dansare). Programmet är gjort av Produktionsbolaget Munck.

Koloratursopran Margareta Hallin: Jag sjöng upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Möt även pianisten Janos Solyom och numera avlidne saxofonisten och kompositören Ove Johansson. Kanske tidernas bästa svenska låt? Ja, det skrev någon om den kultförklarade sången En etta på söder med koloratursopranen och tonsättaren Margareta Hallin, nu 82 år gammal. Vad inte alla vet är att Margareta Hallin var fastanställd på Kungliga Operan i Stockholm mellan åren 1954 och 1984. Därefter tvingades hon till pension. Att vara koloratursopran betyder att du sjunger väldigt högt, att rösten är lättrörlig och har en klar klang. Margareta Hallin sjöng ända upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Hon gjorde uppskattade framträdanden i Glyndebourne, Florens, Wien, Hamburg, Moskva, London och Köpenhamn. Margareta Hallin utnämndes 1966 till hovsångare, fick Jussi Björlingpriset 1970, fick professors namn 2001 och tilldelades Gunn Wållgren-stipendiet 2006 med motiveringen: Margareta Hallin är en av Kungliga Operans mest lysande artister under 1900-talet. I egenskap av operasångerska, kompositör och talskådespelare framstår hon som en av det svenska kulturlivets centralgestalter. Efter pensioneringen från Stockholmsoperan har Margareta Hallin sjungit i ytterligare 30 år. Dessutom började hon tonsätta dikter och skrev t o m opera. Senast framförde hon delar ur Strindbergs brev till Harriet Bosse i Blå Tornet. Margareta Hallin både sjöng och talade. Hon regisserade nyligen Värmlänningarna för Högalidskyrkan, en föreställning som bl a skall turnera i USA, då med engelsk text. Hon regisserar även ett kyrkospel, vilket skall turnera i USA bl a. 2012 spelade Margareta Hallin med i radiooperan Rhesus för Sveriges Radio. Hur upplevde Margareta Hallin att inte vara avställd vid operan längre? - Det var ju som ett andra hem, om inte första, skrattar Margareta. Det är annorlunda nu. I porten känner ingen igen mig längre, jag som gått fritt i huset i 30 år! Det är känsligt och jag kommer inte in utan ett passerkort och måste skriva in mig varje gång. Förr gick vi ut och in som vi ville och kunde även äta lunch i restauranten. Järngänget kallar hon kollegorna när det begav sig, Elisabeth Söderström, Kerstin Meyer, Barbro Ericson och Erik Saedén. Birgit Nilsson var mest ute och turnérade men vid ett tillfälle sjöng Margareta Hallin i Strauss opera Die Fraue ohne Schatten tillsammans med Birgit Nilsson. - Det var en upplevelse att höra Birgits fantastiska röst så nära. Jag påverkades av henne, öppnade rösten och lät bättre än vanligt den gången när jag hade henne i örat, berättar Margareta Hallin. Rösten har blivit tyngre och tyngre med åren. Men den fungerar med ordentlig uppsjungning. Sommaren 2012 sjöng hon bl a koloraturvalsen Wo die Zitronen blühen på Confidencen. -Det gick bra. Jag tar inte de höga F'en längre. Det är fånigt att utsätta sig för det. Det räcker bra med höga C, fnissar Margareta Hallin, som inte tycker att åldrandet är särskilt positivt. Margareta Hallin berättar i programmet om hur hon upplever att leva i dödens närhet. Pianisten och dirigenten Janos Solyom, 74 år, blev känd för den svenska TV-publiken då han för några decennier sedan var huvudperson i serierna Tavlor på en utställning och I huvet på en pianist. När det begav sig gav Janos Solyom konserter även i övriga delar av världen där västerländsk konstmusik spelas. - Jag är en produkt av en musikvärld från det gamla Ungern. Under mina tonår styrde Stalin. Det var diktatur och jag ansågs vara en framtida del av statsapppraten som begåvad ung pianospelande pojke. Jag fick fantastiska statsstipendier för att göra reklam, precis som idrottsmänniskor i DDR. Det fanns fortfarande elever till musiker som Béla Bartók och Ernst von Dohnányi. - Musiken var helig. Något som förädlade människan. Och för mig är musiken fortfarande nåt som förädlar människan, förklarar Janos Solyom. Bartókkonservatoriet och Lisztakademin i Budapest har lagt grunden till Janos Solyoms musikvärld. 1956 flydde han från Ungern till Sverige. Med undantag för studier i Genève, London och Paris har Janos Solyom sedan dess bott i Stockholm. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien samt är innehavare av HM Konungens förtjänstmedalj Litteris et Artibus. Debuten i Stockholm ägde rum 1958 med Sixten Ehrling och Stockholmsfilharmonikerna. 1974 chockade Janos Solyom Stockholms kulturliv genom att helt sonika hyra Dramatens stora scen för att ge en konsert i egen regi. Scenen var nämligen tom på måndagar! - Konserthus byggdes om. Så började det. Jag hade väldigt få konserter och måste leva och tänkte att jag måste lyfta mig själv i håret, berättar Janos Solyom. Han anser att det råder ålders-apartheid i Sverige, även inom musiklivet. - Jag har fyllt 65 och borde syssla med korgflätning, lära mig astrologi och astronomi för seniorer. Allt det som anstår en seniormedborgare, en gubbjävel med andra ord. Det löjliga är att nu när jag är bäst då spelar jag minst, trots att det här är min allra bästa tid. Numera inser Janos Solyom att musik alltid handlar om någonting, att den har en inneboende epik. Och människor har för honom stigit in i musiken han älskar: Bach, Mozart, Bartók, Sjostakovitj och husguden Brahms. Trots detta har han numera möjlighet att endast spela små konserter. - Jag har aldrig känt mig så trygg i mitt musicerande som idag. Det är en underbar känsla! Dock tänker organisatörer felaktigt när de envisas med att försöka locka ungdomar till sina konserter, som om det är en förtjänst att vara ung. Det är en större förtjänst att vara gammal - ung kan vem som helst vara! Publiken består ju mest av äldre människor som längtar efter att höra sina gamla favoriter. Även yngre kollegor skulle alla sitta där på en konsert om jag fick möjlighet att spela, säger Janos Solyom, som bl a tackar Sveriges amatörorkestrar för sin stora och breda repertoar, som han ständigt utvidgar tillsammans med dem. Från 2009 får Janos Solyom statens inkomstgaranti till konstnärer. 2012 tilldelades han de Frumeriestipendiet. Saxofonisten och kompositören Ove Johansson, 77 år, började spela klarinett i början av 1950-talet. Snart tog saxofonen över. Han satt i sina föräldrars café, Gustavs konditori, i Alingsås, och skötte musiken. Det strömmade mest ut Charlie Parker, Duke Ellington och Lester Young ur den lilla bandspelaren. Nu har Ove Johansson spelat professionellt i över 60 år. Många år tillsammans med hustrun, pianisten och kompositören Susanna Lindeborg som Duo, som trio med gruppen Natural Artefacts och i jazzensemblen Mwendo Dawa som bildades redan på 1970-talet. Instrumentsamlingen har utökats med EWI, electronic wind instrument. Det har ungefär samma grepp som en saxofon och Ove Johansson styr mjukvara i datorn med detta. Han ställer även in olika skalfunktioner i datorprogrammet, t.ex mikrotonalitet. Det finns åtta oktaver och han kan även programmera in ackord som förflyttas i olika skalfunktioner och styrs via midi och USB. Vad gäller ljuddesignen för övrigt, brukar Ove Johansson använda akustiskt inspelat material som han sedan bearbetar i olika ljudprogram. Ove Johansson använder även lågfrekvensoscillatorer för att kunna bearbeta vågformer och ljud på olika sätt. Jazzmusiker har en större frihet att utöva sin konst så länge de vill. De behöver inte anpassa sig till pensionsregler. - Jag har ett bra liv och hinner inte tänka på min ålder. Jag är i full gång, ger ständigt ut nya CD-skivor och spelar snabbare någonsin på saxofonen, berättar Ove Johansson fnissande. Man blir säkare och styvare i korken om man kan få litet fart på tonerna. Visst är det löjligt och barnsligt, men jag gillar starkt, fort och mycket! Nyligen gavs låten Fem upplysningar samt en övergång ut på en unik jazz-CD. Ove Johansson skrev låten och spelar sax tillsammans med flügelhornisten Enar Jonsson Quintet. Sveriges Radio i Göteborg spelade in redan 1965. Detta var frijazz med avstamp i Charlie Mingus, Ornette Coleman och Albert Ayler, flera år innan t ex tyske Peter Brötzmann började utöva den. Enar Jonsson Quintet och Sextet spelade t ex på Moderna Muséet under Pontus Hulthéns chefsskap och i Göteborgs Konsthall där Carl-Erik Hammarén var intendent. Operasångerskan, sopranen Märta Schéle, brukade medverka med röstimprovisationer till den fria jazzmusiken. Senare arbetade Ove Johansson på Musikhögskolan i Göteborg och kom i kontakt med Rune Lindblad-studion och elektronmusiktonsättaren Åke Parmerud. I december 2012 spelade Ove Johansson och Susanna Lindeborg på duo i New York. Där bevistade de en konsert där altsaxofonisten Lee Konitz, 85 år gammal, improviserade tillsammans med Harlem String Quartet. Allt var oförberett och stråkkvartetten fick noterna till varsin iPhone. Utfrån dem spelade de tillsammans. - Den nya tekniken triggar mig och detta är typisk jazzmusik, säger Ove Johansson, som också äger skivbolaget lj-records (Lindeborg-Johansson) tillsammans med pianisten och kompositören Susanna Lindeborg. Musiklista: Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Etude-tableau for piano op 33_3 c-moll RACHMANINOV, SERGEJ Janos Solyom, piano RACHMANINOV Blue Seashell Ove Johansson Ove Johansson, saxofon Coast LJ Records LJCD5251 Etta på söder Erik Bergh Margareta Hallin, sång Du meines herzens kronelein (op 21_2) Richard Strauss Margareta Hallin, sång, m fl R Strauss Mahler Mozart Lieder Il barbiere di siviglia_ nr 7 (5), akt 1, _una voce poco fa Rossini Margareta Hallin, sång, m fl Bluebell Mia speranza adorata___ah non sai qual pena (kv 416) Mozart Margareta Hallin, sång, m fl R Strauss Mahler Mozart Lieder Lucia di lammermoor_ akt 3, _il dolce suono___ardon gl'incensi___spargi d'amaro pianto Donizetti Margareta Hallin, sång, m fl Bluebell Etude-tableau for piano op 33_3 c-moll RACHMANINOV, SERGEJ Janos Solyom, piano RACHMANINOV Sonat for piano nr 23 f-moll op 57 Appasionata BEETHOVEN Janos Solyom, piano SOLYOM PLAYS BEETHOVEN IMPROVISATIONER FÖR PIANO ÖVER BEETHOVEN'S FÜR ELISE ENLIGT JOHANNES BRAHMS SOLYOM, JANOS (C)SOLYOM, JANOS /TAL SAMT/ (PI) Liveinspelning Konsert for piano & orkester nr 2 d-moll op 23 Wilhelm Stenhammar Janos Solyom, piano. WESTERBERG, STIG, dir. MÜNCHENER PHILHARMON. PIANO CONCERTO NUMBER 2 SERENADE ETC EMI CDM 5 65081 2 Allegro Piano Concerto In D Minor, KV 466 Mozart Janos Solyom, piano. Uppsala Kammarorkester Ailing Masters Liveinspelning Stockholms Konserthus 25 augusti 1997 2 Microstones 1 Ove Johansson Ove Johansson, saxofon Coast LJ Records LJCD5251 Fem upplysningar samt en övergång Ove Johansson. NCB/BIEM Enar Jonsson, flügelhorn. Ove Johansson, saxofon. M fl. Enar Jonsson quintet & sextet Gothenburg 1965-1969 Anagram CD 09 (2005) (Inspelat av Sveriges Radio) Near The Coast Mwendo Dawa Mwendo Dawa. Bl a Ove Johansson, saxofon. Susanna Lindeborg, piano. Music LJ Records LJCD 5256 Acoustic Chase Lindeborg / Johansson Duo Ove Johansson, saxofon, mm. Susanna Lindeborg, piano, mm Thoughtful World LJ Records LJCD 5253

Följ med journalisten Sofia Nyblom bakom kulisserna i Kungliga Operans podd. I detta avsnitt får du möta personerna bakom Operans nya uppsättning av den klassiska operetten Glada änkan. I centrum står en av Sveriges främsta komiker Henrik Dorsin som både skrivit den svenska texten till verket och sjunger en av huvudrollerna; den hårt prövade VD:n Benny Zetterberg. Medverkar gör även regissören Ole Anders Tandberg, produktionsassistenten Mia Björner samt solisterna Jeremy Carpenter och Elin Rombo. Programmet är gjort av Produktionsbolaget Munck

Perspektivet är hisnande. På en och samma kväll spelar Kungliga Baletten en återupptäckt balett från mitten av 1800-talet tillsammans med en dansföreställning som är gnisslande modern. Från August Bournonvilles Ponte Molle till Sharon Eyals Bill. I detta avsnitt av Kungliga Operans podd berättar programledaren Sofia Nyblom bland annat varför Bournonvilles epok ligger henne särskilt varmt om hjärtat. Medverkar gör Balettens dansare Nathalie Nordquist och Daniel Norgren-Jensen, koreografen Dinna Björn och balettchefen Johannes Öhman. Podden är ett samarbete mellan Operan och produktionsbolaget Munck.

Pingpong, storpolitik och musikalisk minimalism - vad har de gemensamt? Det tar vi reda på i sjunde avsnittet av Kungliga Operans podcast, som sätter fokus på uppsättningen av John Adams opera Nixon in China. Lyssna till vad Operans sångare, regissören Michael Cavanagh, dirigenten Lawrence Renes och journalisten Britt-Marie Mattsson har att berätta. Nixon in China har premiär den 1 oktober på Kungliga Operan. Podden är ett samarbete mellan Operan och produktionsbolaget Munck. Programmet leds av kulturjournalisten Sofia Nyblom.

I veckans program spränger stratosfäriska höjdtoner ljudvallen, och det blir inte en ton under höga C. Men vad händer när Rickard och Kerstin inser att de har helt olika favoriter? Veckans gäst, koloratursopranen Kerstin Avemo, har haft världens främsta operascener som sin arbetsplats. Under våren har hon gjort succé i Kungliga Operans uppsättning av Pelléas et Mélisande av Claude Debussy och just nu är hon högaktuell med en roll i uruppförandet av operan Rokokomaskineriet av Jan Sandström och Tuvalisa Rangström på Drottningholms Slottsteater. I veckans avsnitt av Operahuset får vi bland annat höra vad som krävs för att bli en framgångsrik koloratursopran och vilka roller detta röstfack erbjuder.

Konstsäsongen har just börjat och vi tar pulsen på galleriscenen. Nobelpristagaren Patrick Modiano roman Horisonten, kommer på svenska den här veckan. Hur förhåller den sig till hans tidigare? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Konstsäsongen har just börjat. Hur ser det ut på gallerierna? Kan man säga något om tendenser och trender? Vilka frågor upptar bildkonsten just nu? Kritiken kopplar greppet på galleriernas säsongsstart som också kan ställas mot den allt proffsigare Vårsalongen på Liljevalchs. ”Horisonten”, en ny roman av Nobelpristagaren Patrick Modiano kommer på svenska den här veckan. På sedvanligt vis rotar berättarjaget i det förflutnas irrgångar, denna gång minnet av en ungdomsförälskelse. Hur sällar sig Horisonten till Modianos övriga verk? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Vad gör man på denna post? Medverkande: Sophie Allgårdh, konskritiker på bland annat Svenska Dagbladet Anders Karnell, konstpedagog och kritiker på Nöjesguiden Anna Tullberg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Anneli Dufva Producent Karsten Thurfjell

Är det en smärtsam eller kanske rent av befriande process att bli äldre som fri musiker eller att pensioneras från t ex ett operahus? I det fjärde programmet i serien Dilemma möter vi Margareta Hallin, koloratursopran och tonsättare, Janos Solyom, pianist och dirigent och Ove Johansson, saxofonist och kompositör. Manus och produktion, Birgitta Tollan. Kanske tidernas bästa svenska låt? Ja, det skrev någon om den kultförklarade sången ”En etta på söder” med koloratursopranen och tonsättaren Margareta Hallin, 82 år gammal. Vad inte alla vet är att Margareta Hallin var fastanställd på Kungliga operan i Stockholm mellan åren 1954 och 1984. Därefter tvingades hon till pension. Att vara koloratursopran betyder att du sjunger väldigt högt, att rösten är lättrörlig och har en klar klang. Margareta Hallin sjöng ända upp till trestrukna F, alltså fem halvtoner över höga C! Hon gjorde uppskattade framträdanden i Glyndebourne, Florens, Wien, Hamburg, Moskva, London och Köpenhamn. Margareta Hallin utnämndes 1966 till hovsångare, fick Jussi Björlingpriset 1970, fick professors namn 2001 och tilldelades Gunn Wållgren-stipendiet 2006 med motiveringen: ”Margareta Hallin är en av Kungliga Operans mest lysande artister under 1900-talet. I egenskap av operasångerska, kompositör och talskådespelare framstår hon som en av det svenska kulturlivets centralgestalter.” Efter pensioneringen från Stockholmsoperan har Margareta Hallin sjungit i ytterligare 30 år. Dessutom började hon tonsätta dikter och skrev t o m opera. Senast framförde hon delar ur Strindbergs brev till Harriet Bosse i Blå Tornet. Margareta Hallin både sjöng och talade. Hon regisserade nyligen Värmlänningarna för Högalidskyrkan, en föreställning som bl a skall turnera i USA, då med engelsk text . Hon regisserar även ett kyrkospel, vilket skall turnera i USA bl a. 2012 spelade Margareta Hallin med i radiooperan Rhesus för Sveriges Radio. Hur upplevde Margareta Hallin att inte vara avställd vid operan längre? - Det var ju som ett andra hem, om inte första, skrattar Margareta. Det är annorlunda nu. I porten känner ingen igen mig längre, jag som gått fritt i huset i 30 år! Det är känsligt och jag kommer inte in utan ett passerkort och måste skriva in mig varje gång. Förr gick vi ut och in som vi ville och kunde även äta lunch i restauranten. Järngänget kallar hon kollegorna när det begav sig, Elisabeth Söderström, Kerstin Meyer, Barbro Ericson och Erik Saedén. Birgit Nilsson var mest ute och turnérade men vid ett tillfälle sjöng Margareta Hallin i Strauss opera Die Fraue ohne Schatten tillsammans med Birgit Nilsson. - Det var en upplevelse att höra Birgits fantastiska röst så nära. Jag påverkades av henne, öppnade rösten och lät bättre än vanligt den gången när jag hade henne i örat, berättar Margareta Hallin. Rösten har blivit tyngre och tyngre med åren. Men den fungerar med ordentlig uppsjungning. Sommaren 2012 sjöng hon bl a koloraturvalsen Wo die Zitronen blühen på Confidencen. -Det gick bra. Jag tar inte de höga f’en längre. Det är fånigt att utsätta sig för det. Det räcker bra med höga C, fnissar Margareta Hallin, som inte tycker att åldrandet är särskilt positivt. Margareta Hallin berättar i programmet om hur hon upplever att leva i dödens närhet. Margareta Hallin, fansida på Facebook: https://www.facebook.com/pages/Margareta-Hallin/137550812991903 Margareta Hallin, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Margareta_Hallin Pianisten och dirigenten Janos Solyom, 74 år, blev känd för den svenska TV-publiken då han för några decennier sedan var huvudperson i serierna Tavlor på en utställning och I huvet på en pianist. När det begav sig gav Janos Solyom konserter även i övriga delar av världen där västerländsk konstmusik spelas. - Jag är en produkt av en musikvärld från det gamla Ungern. Under mina tonår styrde Stalin. Det var diktatur och jag ansågs vara en framtida del av statsapppraten som begåvad ung pianospelande pojke. Jag fick fantastiska statsstipendier för att göra reklam, precis som idrottsmänniskor i DDR. Det fanns fortfarande elever till musiker som Béla Bartók och Ernst von Dohnányi. - Musiken var helig. Något som förädlade människan. Och för mig är musiken fortfarande nåt som förädlar människan, förklarar Janos Solyom. Bartókkonservatoriet och Lisztakademin i Budapest har lagt grunden till Janos Solyoms musikvärld. 1956 flydde han från Ungern till Sverige. Med undantag för studier i Genève, London och Paris har Janos Solyom sedan dess bott i Stockholm. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien samt är innehavare av HM Konungens förtjänstmedalj Litteris et Artibus. Debuten i Stockholm ägde rum 1958 med Sixten Ehrling och Stockholmsfilharmonikerna. 1974 chockade Janos Solyom Stockholms kulturliv genom att helt sonika hyra Dramatens stora scen för att ge en konsert i egen regi. Scenen var nämligen tom på måndagar! - Konserthus byggdes om. Så började det. Jag hade väldigt få konserter och måste leva och tänkte att jag måste lyfta mig själv i håret, berättar Janos Solyom. Han anser att det råder ålders-apartheid i Sverige, även inom musiklivet. - Jag har fyllt 65 och borde syssla med korgflätning, lära mig astrologi och astronomi för seniorer. Allt det som anstår en seniormedborgare, en gubbjävel med andra ord. Det löjliga är att nu när jag är bäst då spelar jag minst, trots att det här är min allra bästa tid. Numera inser Janos Solyom att musik alltid handlar om någonting, att den har en inneboende epik. Och människor har för honom stigit in i musiken han älskar: Bach, Mozart, Bartok, Sjostakovitj och husguden Brahms. Trots detta har han numera möjlighet att endast spela små konserter. - Jag har aldrig känt mig så trygg i mitt musicerande som idag. Det är en underbar känsla! Dock tänker organisatörer felaktigt när de envisas med att försöka locka ungdomar till sina konserter, som om det är en förtjänst att vara ung. Det är en större förtjänst att vara gammal - ung kan vem som helst vara! Publiken består ju mest av äldre människor som längtar efter att höra sina gamla favoriter. Även yngre kollegor skulle alla sitta där på en konsert om jag fick möjlighet att spela, säger Janos Solyom, som bl a tackar Sveriges amatörorkestrar för sin stora och breda repertoar, som han ständigt utvidgar tillsammans med dem. Från 2009 får Janos Solyom statens inkomstgaranti till konstnärer. 2012 tilldelades han de Frumeriestipendiet. Janos Solyom, hemsida: http://www.solyom.com Janos Solyom, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Janos_Solyom Saxofonisten och kompositören Ove Johansson, 77 år, började spela klarinett i början av 1950-talet. Snart tog saxofonen över. Han satt i sina föräldrars café, Gustavs konditori, i Alingsås, och skötte musiken. Det strömmade mest ut Charlie Parker, Duke Ellington och Lester Young ur den lilla bandspelaren. Nu har Ove Johansson spelat professionellt i över 60 år. Många år tillsammans med hustrun, pianisten och kompositören Susanna Lindeborg som Duo, som trio med gruppen Natural Artefacts och i jazzensemblen Mwendo Dawa som bildades redan på 1970-talet. Instrumentsamlingen har utökats med EWI, electronic wind instrument. Det har ungefär samma grepp som en saxofon och Ove Johansson styr mjukvara i datorn med detta. Han ställer även in olika skalfunktioner i datorprogrammet, t.ex mikrotonalitet. Det finns åtta oktaver och han kan även programmera in ackord som förflyttas i olika skalfunktioner och styrs via midi och USB. Vad gäller ljuddesignen för övrigt, brukar Ove Johansson använda akustiskt inspelat material som han sedan bearbetar i olika ljudprogram. Ove Johansson använder även lågfrekvensoscillatorer för att kunna bearbeta vågformer och ljud på olika sätt. Jazzmusiker har en större frihet att utöva sin konst så länge de vill. De behöver inte anpassa sig till pensionsregler. - Jag har ett bra liv och hinner inte tänka på min ålder. Jag är i full gång, ger ständigt ut nya CD-skivor och spelar snabbare någonsin på saxofonen, berättar Ove Johansson fnissande. Man blir säkare och styvare i korken om man kan få litet fart på tonerna. Visst är det löjligt och barnsligt, men jag gillar starkt, fort och mycket! Nyligen gavs låten Fem upplysningar samt en övergång ut på en unik jazz-CD. Ove Johansson skrev låten och spelar sax tillsammans med flügelhornisten Enar Jonsson Quintet. Sveriges Radio i Göteborg spelade in redan 1965. Detta var frijazz med avstamp i Charlie Mingus, Ornette Coleman och Albert Ayler, flera år innan t ex tyske Peter Brötzmann började utöva den. Enar Jonsson Quintet och Sextet spelade t ex på Moderna Muséet under Pontus Hulthéns chefsskap och i Göteborgs Konsthall där Carl-Erik Hammarén var intendent. Operasångerskan, sopranen Märta Schéle, brukade medverka med röstimprovisationer till den fria jazzmusiken. Senare arbetade Ove Johansson på Musikhögskolan i Göteborg och kom i kontakt med Rune Lindblad-studion och elektronmusiktonsättaren Åke Parmerud. I december 2012 spelade Ove Johansson och Susanna Lindeborg på duo i New York. Där bevistade de en konsert där altsaxofonisten Lee Konitz, 85 år gammal, improviserade tillsammans med Harlem String Quartet. Allt var oförberett och stråkkvartetten fick noterna till varsin iPhone. Utfrån dem spelade de tillsammans. - Den nya tekniken triggar mig och detta är typisk jazzmusik, säger Ove Johansson, som också äger skivbolaget lj-records (Lindeborg-Johansson) tillsammans med pianisten och kompositören Susanna Lindeborg. Ove Johansson, hemsida lj-records: http://www.lj-records.se/ove.html Ove Johansson, Encyclopedia of Jazz Musicians: http://www.jazz.com/encyclopedia/johansson-ove-karl-ove-gunnar

Nordkoreas ledare Kim Jong Il avled i lördags och efterlämnade en rad mer eller mindre trovärdiga skrönor. Stämmer det att han uppfann hamburgaren? Och varför tillbringade han sina sista timmar ombord på ett bepansrat tåg? Vi reder ut tillsammans med journalisten och författaren Lovisa Lamm vars bok om Nordkorea utkommer i januari. Därefter riktar vi blicken västerut, till den vilda västerns guldrusch närmare bestämt. I lördags hade Kungliga Operans uppsättning av Puccinis "Flickan från västern" premiär, och vi gästas av Angela Rotondo och John Lundgren från ensemblen som även bjuder på lite skönsång. Historieprofessorn Ulf Bejbom berättar om svenskarna som grävde guld i USA för 150 år sedan. Och så ringer vi upp Siw Wiik som hittade guld i den medelpadska blåbärsskogen. Dagens bisittare: Louise Epstein

När socialdemokraterna står inför partiledarskifte hör det till god ton att inte personligen skylta med att man vill ha jobbet. Inom Miljöpartiet är det tvärtom. Hittills har 5 kandidater gått ut och anmält intresse för språkrörsposten. Vi tar tempen på kandidaterna, och bjuder på språkrörsrally. Och vad säger utvecklingen av löneförmåner under de senaste decennierna om tillståndet i samhället? Lena Granqvist är ekonom på SACO och har bl a skrivit en doktorsavhandling om löneförmåner, och och hon hjälper oss reda ut begreppen "fringisar", "kringisar" och "tryggisar". Dagens bisittare är debattören, författaren och journalisten Dilsa Demirbag Sten. Vad tänker hon om den svenske självmordsbombaren, SÄPO-rapporter och radikalisering? Och kampen går vidare - Vem bjuder mest för operabesöket med Nordegren? Följ budgivningen eller bjud över på P3 Musikhjälpens auktionssida där Thomas Nordegrens storslagna operapaket bjuds ut. Inte nog med att den som betalar mest får två biljetter till Kungliga Operans föreställning Norma i Stockholm den 6 januari. Thomas Nordegren är med som sällskap och har lovat att bjuda på bubbel i pausen! Dessutom får auktionsvinnaren också Barbara Hendricks julskiva OCH hennes nyutgivna memoarer på franska OCH hennes julskiva, båda signerade förstås! Alla pengar som kommer in till Musikhjälpen går till kampen mot handel med barn.

Idag försöker vi tränga bortom krokodilsnyftande filmbolag och gratishetsande piratkids och istället tala om djungeln av bredbandsleverantörer och internettjänster - de som enligt många är de verkliga vinnarna i fildelningskriget. Journalisten Anders Rydell guidar oss i teknikens värld. Vi får dessutom besök av basbarytonen John Erik Eleby, aktuell bl.a. i Kungliga Operans uppsättning av MacBeth. Och så frågar vi Jan Guillou vad han vill med Sverigedemokraterna. Den bloggande vänsterpartisten Hanna Löfqvist är dagens EU-kandidat. Bisittare är Maja Aase.

Idag gästas Nordegren av operasångerskan Malena Ernman som är aktuell bland annat i Kungliga Operans uppsättning av Askungen. Till studion kommer också de tre juristerna tillika sommarvärdarna Jens Lapidus, Leif Silbersky och Elisabeth Massi-Fritz. Vi reflekterar över hur nationalistisk den svenska fotbollsyran är i ett historiskt perspektiv, med historieforskaren Nils Olof Zethrin och förre UEFA-ordföranden Lennart Johansson.

Idag gästas Nordegren av operasångerskan Malena Ernman som är aktuell bland annat i Kungliga Operans uppsättning av Askungen. Till studion kommer också de tre juristerna tillika sommarvärdarna Jens Lapidus, Leif Silbersky och Elisabeth Massi-Fritz. Vi reflekterar över hur nationalistisk den svenska fotbollsyran är i ett historiskt perspektiv, med historieforskaren Nils Olof Zethrin och förre UEFA-ordföranden Lennart Johansson.

De nordiska huvudstäderna har alla fått häftiga moderna operahus - när är det Stockholms tur? Hör om helgens succéinvigning av Den Norske Opera och vad det finns för planer på nybyggnad i vår egen huvudstad. Medverkar gör bl.a. Kungliga Operans chefsdramaturg Stefan Johansson och kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Och så kommer Sveriges Radios styrelseordförande Ove Joanson till studion för ett samtal om makt, medier och sökandet efter ny radiochef.

De nordiska huvudstäderna har alla fått häftiga moderna operahus - när är det Stockholms tur? Hör om helgens succéinvigning av Den Norske Opera och vad det finns för planer på nybyggnad i vår egen huvudstad. Medverkar gör bl.a. Kungliga Operans chefsdramaturg Stefan Johansson och kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Och så kommer Sveriges Radios styrelseordförande Ove Joanson till studion för ett samtal om makt, medier och sökandet efter ny radiochef.