Podcasts about horisonten

Hoppet är vad som för livet vidare från generation till generation, från människa till människa, säger Marie Demker, aktiv i Equmeniakyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:I min ungdom mötte jag en läkare som mitt i mörkret förmedlade en tilltro till framtiden som räddade mitt liv. Hon var övertygad om att jag hade en ljus framtid, det var bara en fråga om tid och tålamod. Och hon fick rätt. Det är hoppet som gör att jag fortsätter att försöka göra gott i vardagen men det är också hoppet som gör att jag arbetar med ting som skall överleva mig. Planterar träd, underhåller hus och uppfostrar barn. Utan hopp blir världen bara här och nu. Och världen är inte bara här och nu, den fanns till innan jag fanns och den kommer att finnas långt efter det att min kropp blivit mull.Programmet sändes första gången 2024. Marie Demker är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text:Bibeltext: Efesierbrevet 1:17-18Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Forhjulslir præsenteres i samarbejde med Continental Dæk Danmark. Med Continental får du maksimal ydeevne og kontrol – uanset om du cruiser på landevejen eller flyver ned ad bjergene. Gør som Pogačar – og kør med dæk, der er klar til sommerens eventyr. Sikkerhed starter med dækket. Din podcast om cykling – og kun cykling – er tilbage! Vi dykker ned i Tadej Pogačars suveræne forår og søndagens Liege-Bastogne-Liege. Bausager er hjemvendt fra en studietur i Liege og giver førstehåndsberetninger fra Ardennerne, Vinjebo er frisk ude af kommentatorboksen, og Mielke er tilbage fra et kort pitstop i Genève, hvor han fik stillet Remco Evenepoel et interessant spørgsmål og en statistik, vi tidligere har vendt her i podcasten. Til sidst ser vi frem mod Giro d'Italia, hvor klassementskampen spidser til – og hvor vi har store forventninger til både Mads P og Wout van Aert. Medvirkende: Per Bausager, Emil Mielke Vinjebo & Anders Mielke Danish Endurance er partner på Forhjulslirs Giro-dækning. Tjek deres nye cykelkollektion – skabt til ryttere, der vil kombinere stil, komfort og performance. Brug koden Forhjulslir10 og få 10 % rabat. Find dem på Instagram @danish.endurance eller ved at trykke her.  Dette afsnit er præsenteret i samarbejde med PILLAR Performance. Ved brug af rabatkoden "Forhjulslir" får du en eksklusiv rabat på 15%, når du handler for første gang på https://pillarperformance.eu/

"Rett på sak" med programleder Lise Sørensen – et bedre, skarpere og mer ærlig alternativ til morgenens nyhetssendinger.Document vokser kraftig, og vi er nå i tøff konkurranse med de største mediehusene i Norge. Derfor tar vi opp kampen og oppgraderer morgensendingene våre fra radio til direktesendt TV.Hver morgen, mandag til onsdag kl. 09.00, sender vi Rett på sak direkte. Vi går rett på de viktigste nyhetene, uten filter og uten omsvøp.Torsdag og fredag er det andre morgensendinger. Hver morgen vil du kl. 09.00 kunne få en sending om du klikker deg inn på Document.no.

Makroanalytikerne i DNB Markets er ute med halvårsrapporten «Økonomiske utsikter» med oppdaterte anslag for norsk og internasjonal økonomi. I denne episoden diskuterer Marius Brun Haugen hovedpoengene i rapporten med Kyrre Aamdal, Kjersti Haugland, Kelly Chen og Magne Østnor.Vil Trump klare å stimulere til høy økonomisk vekst i sin andre presidentperiode? Og vil nye tollsatser dra Europa og Kina inn i en ny nedtur? Hvor mange kutt vil Norges Bank levere etter oppstarten i mars, og hvor mye motbør vil den norske inflasjonskampen få fra kronekursen?Den skriftlige rapporten er tilgjengelig for alle på www.dnbalpha.com.Del 1. Norsk økonomi og norske kroner: 00:37 - 25:36Del 2. Internasjonal økonomi: 25:43 - 58:14Episoden ble spilt inn mandag 27. januar 2025.Produsent: Kim-André Farago, DNB Wealth Management Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid horisonten är det sällan skarpt och tydligt. För Pastor Joakim Hagerius från Equmeniakyrkan är det en påminnelse om att inte behöva ha hela bilden klar för sig men ändå våga ta några sökande steg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Första gången jag som tonåring skulle segla över Kattegatt från Sverige till Danmark frågade jag min morfar som varit till sjöss hela livet om råd: Sikta på Skagens fyr, sa han när vi kastade loss från Göteborgs norra skärgård och styrde västerut. Det är ett råd jag haft med mig sedan dess. När jag närmar mig land vet jag att det blir fler utmaningar, sjömärken, grund och båtar att hålla koll på. Men att sikta på något i horisonten och sedan ta sig en sjömil i taget är ett bra råd och räcker för att våga kasta loss.Det är en hållning som även gäller tron. På trettondagen läser vi om de österländska stjärntydarna i Matteusevangeliets inledning. De kom vandrande till Jerusalem och frågade runt: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.” Det är en fascinerande berättelse. Hur kunde de följa en stjärna på himmelen och med sådan precision hamna hos den heliga familjen i Betlehem?Text:Matt 2:2Musik:Revelation av Sergej Vojtenko med Viviane ChassotProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I Ukraine taler Zelenskyj-regeringen om overlevelse! I Moskva strammer Putin diktaturet - og skærper krigen i Ukraine! I USA rykker Trump ind i Det hvide Hus - og skaber ny global usikkerhed. I Tyskland er regeringen kollapset og økonomien dykker! I Frankrig kæmper Macron for mere end sit eftermæle! I Syrien skaber Assad-regimets kollaps endelig en smule lys i Horisonten - men ingen ved, hvad der nu sker. Midt i det univers står en dansk udenrigsminister - bekymret for vores liberale demokrati, bekymret for sammenholdet bag Ukraine, bekymret for - ja, for det meste af, hvad han ser. Gæst: Lars Løkke Rasmussen. Vært: Steffen Gram.

I denne uges afsnit af Bare Barça vender vi nogle af de største aktuelle nyheder fra Barcelona: Andrés Iniestas karrierestop og hans ønske om at vende tilbage til klubben, Luis Enriques tidligere kontakt med Barça og muligheden for en comeback, samt spekulationerne om en potentiel fremtidig signing af Erling Haaland.Vi samler også op på Barcelonas seneste kampe mod Young Boys og Alavés, hvor holdet viste stærke præstationer. Til sidst kigger vi frem mod det kommende opgør mod Sevilla, og de to store kampe, der venter i horisonten mod Bayern München og Real Madrid.Lyt med for spændende analyse, holdninger og en opdatering på alt fra Barça-land!Tak fordi I lytter med. Visça Barça

Kornlagrene falder og falder. Nu spås der både højere kornpriser på kort sigt – og meget høje priser på lidt længere sigt. 

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen, TMF säger att det pekar något uppåt nu för småhusbyggandet. Samtidigt satsar en av Sveriges större tillverkare av småhus en halv miljard kronor på att modernisera sin fabrik i Vetlanda kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Gustaf Edgren, bostadspolitisk talesperson Trä- och Möbelföretagen och Mats Gustavsson Nimmerfors, reporter P4 Jönköping

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen, TMF säger att det pekar något uppåt nu för småhusbyggandet. Samtidigt satsar en av Sveriges större tillverkare av småhus en halv miljard kronor på att modernisera sin fabrik i Vetlanda kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Gustaf Edgren, bostadspolitisk talesperson Trä- och Möbelföretagen och Mats Gustavsson Nimmerfors, reporter P4 Jönköping

I fjerde sesongens første episode av Spøkelser etter avdøde størrelser er både Niclas Larson og André Martiny tilbake. De har en semistrukturert samtale om første matematikkurset på GLU 5.–10. på UiA. André har de siste årene sammen med kollegaen Henrik Kjelsrud utviklet undervisningen og endret eksamensmodellen. De har gått fra mer tradisjonell undervisning med forelesninger og arbeid i sittende grupper til at studentene arbeider stående i klasserommet og skriver på vertikale tavler. Dette er inspirert av ‘det tenkende klasserommet', som Peter Liljedahl skrevet om. André og Henrik har også gjennomført viktige endringer i eksamensformen, der 50 % av karakteren nå baseres på kunnskap som studentene har vist på ukentlige tester. Denne modellen med vertikale tavler og mestringsbasert testing har også gitt signifikant bedre resultater på nasjonal deleksamen, som studentene tar i slutten av semesteret. Niclas og André prater om denne suksess som dessuten Niclas har skrevet en artikkel om, publisert i JISTE 2024/1.

I fjerde sesongens første episode av Spøkelser etter avdøde størrelser prater Niclas Larson og André Martiny om første matematikkurset på GLU 5.–10. på UiA. André har sammen med en kollega utviklet undervisningen og endret eksamensmodellen, med god uttelling som resultat. Og dessuten har Niclas skrevet en artikkel om dette.

Eivind Bisgaard Sundet og Kasper Wikestad tar turen for å drodle Marco Silvas tredje strake sesong i Premier League med Fulham. Hva kan 24/25 bringe etter solide 10. og 13. plass de to foregående sesongene? Joao Palhinha skal erstattes, to solide midstoppere har også forlatt Craven Cottage og kan Rodrigo Muniz fortsette den gode vårformen? Spørsmålene er mange i Fulham før årets sesong. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Du kan også høre Chatter Ball på din foretrukkende podcast streaming service!Spotify: https://open.spotify.com/show/4uNXlIVKf1PCNuUlmSF6Fc?si=kmbHYBXARv6RfAA2mMjOmAApple Podcasts: https://podcasts.apple.com/no/podcast/chatter-ball/id1701569146?l=nbYouTube: https://www.youtube.com/@BuzzStudioNOHusk å følge Buzz Studio på Instagram!@buzz.studiono https://www.instagram.com/buzz.studionoFølg Buzz Studio på Tiktok!@buzzstudiono tiktok.com/@buzzstudionoSjekk ut Buzz Studio på Snap!https://t.snapchat.com/s0A4oFi3Sjekk ut gutta på sosiale medier!AdrianTwitter: @AdrianHaugb https://twitter.com/adrianhaugbTiktok: @AdrianHaugb https://www.tiktok.com/@adrianhaugbKasperTwitter: @KVestli https://twitter.com/KVestliMikhailTikTok: @mikhailawes https://www.tiktok.com/@mikhailawesYouTube:  @Mikhailawes  https://www.youtube.com/@UCHlxIxRgpjCCadIY1xD1Yqg  Twitch: Mikhailawes https://www.twitch.tv/mikhailawesTwitter: @MikhailAwes https://twitter.com/MikhailAwes

Hoppet är vad som för livet vidare från generation till generation, från människa till människa. Det är Gudsgnistan i världen, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:I min ungdom mötte jag en läkare som mitt i mörkret förmedlade en tilltro till framtiden som räddade mitt liv. Hon var övertygad om att jag hade en ljus framtid, det var bara en fråga om tid och tålamod. Och hon fick rätt. Det är hoppet som gör att jag fortsätter att försöka göra gott i vardagen men det är också hoppet som gör att jag arbetar med ting som skall överleva mig. Planterar träd, underhåller hus och uppfostrar barn. Utan hopp blir världen bara här och nu. Och världen är inte bara här och nu, den fanns till innan jag fanns och den kommer att finnas långt efter det att min kropp blivit mull.Text:Bibeltext: Efesierbrevet 1:17-18Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Joachim Tengesdal

Språk er viktig for å kunne sette ord på hvem vi er i verden. I denne episoden snakker Hilde Slåtto og Ingrid Svennevig Hagen om en transperson som forsøker å finne seg selv i språket, om en eksilforfatter som skriver på et fremmed språk, og om en mor og en sønn på roadtrip i Sveits. Ingrid har dessuten utfordret seg selv til å lese en diktsamling på tysk. Stolthet og fordom fortsetter sin litterære reise i Europa, og i denne episoden handler det om litteratur fra Sveits og Liechtenstein. I denne episoden snakker Hilde og Ingrid om disse bøkene: Blodbok av Kim de l´Horizon (oversatt av Ute Neumann) I går av Agota Kristof (oversatt av Henninge Margrethe Solberg) Eurotrash av Christian Kracht (oversatt av Sverre Dahl) Frühe Pflanzung av Anna Ospelt

Mathilda och Andrea går i bröllopstankar efter att vänner i umgängeskretsen förlovat sig. Andrea har slutat med p-piller och Mathilda är oense med Oskar om hur det skulle bli om dom gjorde slut.. Veckans avsnitt handlar massor om kärlek och realtioner, hoppas ni gillart!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023 har ind til nu været et ganske fint afkastår om end afkastet stort set har været isoleret på ganske få aktier. I De sidste par måneder har vi set afkastet tabe luft og falde lidt tilbage. Og samtidig er der fortsat mange usikkerheder i horisonten. I Velliv tror vi fortsat på at vi kommer i plus for året, men vi er også bevidste om, at nogle af de trusler, der er derude, kan nå at vende op og ned på året. I denne episode af Ansvar for Penge vil vi se nærmere på nogle af de usikkerheder vi i Velliv ser, der kan vende et godt år rundt.Eksperter- Investeringsdirektør Anders Stensbøl Christiansen- Vice-investeringsdirektør Thor Schultz Christensen Vært - Pressechef i Velliv, Mikkel Bro Petersen---------------------------------------------Ansvar for penge er for dig, der interesserer dig for investering.Vi giver dig indblik i, hvordan eksperterne ser på verden netop nu i et investeringsmæssigt perspektiv.Podcasten er produceret og udgivet af Velliv - Danmarks 3. største kommercielle pensionsselskab, der tilbyder pensionsordninger til både virksomheder og privatkunder.Vi har flere end 400.000 kunder og forvalter samlet set mere end 300 mia. kroner.Indholdet i podcasten er ikke investeringsrådgivning.

Dennes søndagen har vi besøk fra Vladimir, som leder misjonsprosjekteet vårt i Ukraina. Han vil dele fra situasjonen de står i og tekster som er viktig for de, og gir mot. Runar Landro vil også holde en kort tale i etterkant av dette rundt tema: "Når alt er i bevegelse, hold blikket festet mot horisonten".

Fastighetspanelen möts för andra gången denna höst och tongångarna är betydligt mycket mer positiva än senaste gångerna, även om det fortsatt är en tuff marknad så börjar det så smått hända saker på olika fronter. Vi dyker även lite djupare i logistiksegmentet och diskuterar bland annat risken för överutbud av nya ytor.Panelen består som vanligt av Max Barclay (Newsec), Thomas Persson (JLL), Agneta Jacobsson (Outpoint), Sven Dahlin (Nordanö) och Kalle Persson (Cushman & Wakefield). Samtalet leds av Sverrir Thór (Fråga Lou).

I løpet av de neste tiårene må verden slippe ut betydelig mindre CO2, men hvordan det skal gjøres er usikkert. Krigene i Ukraina, og nå sist i Israel /Hamas, setter økt fokus på energisikkerhet. Det høye rentenivået medfører i tillegg at investeringer i fornybar-prosjekter er mye mer krevende å finansiere. I denne episoden diskuteres status på energisituasjonen i verden.Disclaimer: Podcasten er et markedsføringsmateriale fra Danske Bank. Uttalelsene i podcasten er ikke å regne som investeringsrådgivning eller en anbefaling til å investere, og uttalelsene er ikke et tilbud eller en oppfordring til å kjøpe eller selge et finansielt instrument. Vær alltid oppmerksom på at historisk avkastning ikke er en pålitelig indikator for fremtidig utvikling eller avkastning på en investering. Søk råd hos profesjonelle rådgivere omkring juridiske, skattemessige, finansielle eller andre forhold knyttet før du foretar en investering

Hav, sjöfart, klimat och rymd, hur hänger det ihop? Peter Bergljung är strategichef på Saab TransponderTech, och med honom pratar vi om hur sjöfart med hjälp av rymden kan bli både mera säker, ekonomisk och hållbar. Iris Lee Thompson på Rymdstyrelsen berättar om ESAs jordobservationsprogram Copernicus. Och Sveriges nye astronaut Marcus Wandt ger oss en uppdatering om hur det går med hans träning inför hans stundande rymdresa! 

Norge står overfor en viktig utfordring: kraftunderskudd i 2027 og behovet for å sikre en bærekraftig energifremtid. Hvordan kan vi møte denne utfordringen og samtidig utnytte digitale muligheter? Digitalisering og det grønne skiftet går hånd i hånd, og teknologiutvikling spiller en avgjørende rolle i vår vei mot nullutslipp innen 2050.Gjester:Nikolai Astrup, Stortingsrepresentant for HøyreProgramledere:Kim Gabrielli (UN Global Compact Norge)Øystein Søreide (Abelia)Produsent:Kristin Steenfeldt-Foss Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonna Bornemark är svensk professor i filosofi och disputerade 2010. Jonna är knuten till Södertörns Högskola. Jonna är forskare och lärare vid centrum för praktisk kunskap. Jonna forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap. År 2018 gav Jonna ut den minst sagt uppmärksammade boken ”Det omätbaras renässans”, där hon på ett briljant sätt kritiserar den så kallade New public management (NPM), och svensk nutids ”mät och utvärderingssjuka”, istället för att låta kärnverksamheten i exempelvis Hälso-och sjukvård få fokus. Uppföljaren ”Horisonten finns alltid kvar”, blir en ytterligare fördjupning av kritiken gentemot NPM. 2022 gav Jonna ut sin senaste bok ”Jag är himmel och hav”, där hon filosoferar kring graviditet och hur man kan dra lärdomar av den. Samtalet idag handlar om allt detta och mycket mer, samt en ljuv stund att lyssna till en av samtidens främsta filosof. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Fastighetspanelen sammanträder för andra gången i år och fokus blir på det rådande läget på fastighetsmarknaden. Marknadssignalerna är svårtolkade och efter att ha visat upp ett kraftigt motstånd finns det nu tecken på att ekonomin börjar ge vika för lågkonjunkturstrycket. Frågan är därmed om vi nu går mot en ny fastighetskris?I panelen sitter i vanlig ordning Agneta Jacobsson (Outpoint), Thomas Persson (JLL), Sven Dahlin (Nordanö) och Max Barclay (Newsec). Samtalet leds av Sverrir Thór (Fråga Lou).

I veckans avsnitt djupdyker vi REJÄLT i forskningen och statistiken kring The Breakout Threshold. Vilka är spelarna – lag för lag – som står på tröskeln till sina stora genombrott? Dessutom hyllar vi en gammal go gutt som kringgår de flesta genombrottscykler och är på väg att dunka in sin poängbästa säsong som 35-årig rinkräv. Veckans NHL Merch hittar du på veckansnhl.se Vill du stötta Veckans NHL som månadsdonator så knappar du in patreon.com/veckansnhl info@veckansnhl.se Trevlig lyssning!

Öar börjar ofta som himmelrike men närmar sig förr eller senare helvetet. I fiktionen så väl som i massturismens exploateringskultur. Är det utopins eviga öde vi ser? Dan Jönsson undersöker saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt i Kattegatt, ungefär tre mil norr om Sjælland och fem mil väster om Kullaberg i Skåne, ligger den lilla ön Hesselø. Inte många människor vet att den finns och ännu färre har varit där. Själv har jag sett den vid två tillfällen.Första gången från Kullens fyr, där den syntes genom kikaren liksom svävande precis ovanför horisonten. Knappt verklig, en genomskinlig hägring med sitt lilla fyrtorn som stack upp ur träddungen. Jag tittade länge. När jag tog kikaren från ögonen var den nästan omöjlig att urskilja i det starka ljuset.Horisonten är skör. I den västerländska litteraturen slocknar drömmen om en gemensam lycka i ett bortdöende motorljud. Så här: "Den sista bilen passerade. Obeaktat i mörkret blev upplysthetens faktum kvar. Bullret från motorerna minskade, den pipiga retoriken övergick i ett oartikulerat mummel, och de påträngande ljuden dog bort. Fram kom grodorna igen, fram kom insekterna, omöjliga att tysta, fram kom majnastararna. - Karuna, karuna. Och en halvton lägre: - Pass på."Där, i tystnaden efter kuppmakarnas bilar på den lilla, nyss så lyckliga ön Pala i Indiska Oceanen slutar Aldous Huxleys roman "Ön" från 1961. Världens troligen sista utopiska roman. Man skulle också kunna säga: den sista renässansromanen. Eller: den sista idealistiska romanen."Ön" är den avslutande länken i en lång kedja av fantasifulla försök att tänka sig ett samhälle som  producerar lycka - en dröm som genom århundradena, trots alla olikheter, envist har bevarat vissa fundamentala, idylliska drag. En grundläggande frihet från konflikter, till exempel. En frihet från sexuella neuroser. En betoning av andliga värden framför materiella. Och så, förstås, denna ständiga benägenhet att söka fäste på en ö.Var kommer den från, denna reflex att alltid förlägga paradiset till en ö? I Thomas Mores "Utopia", själva urkunden för den nya tidens litterära utopier, berättar sjömannen Raphael Hythloday om sin resa till en isolerad ö utanför Sydamerikas kust, där invånarna lever enkelt och naturligt, i någon sorts förnuftig kommunism. Deras kontakter med omvärlden är mycket sparsamma, Utopia är självförsörjande med det mesta.När Francis Bacon hundra år senare, i början på sextonhundratalet, skriver sin "Det nya Atlantis" - en utopi om ett samhälle styrt av den nya tidens vetenskapliga ideal - är inramningen ungefär densamma. Ön Bensalem i Stilla havet är otillgänglig för besökare, och dess invånare tar sig inte gärna därifrån.Det finns en skörhet över dessa öar. Något säger oss att om vi når dem, så riskerar de att förflyktigas, som hägringar. När överste Dipas styrkor från det aggressiva grannlandet Rendang-Lobo rycker in i Pala på slutsidorna i Huxleys "Ön" har bokens huvudperson, Will Farnaby, just vaknat upp ur ett narkotiskt svamprus. Han är omvänd."Mocha-medicinen", som den kallas, är ett av de centrala inslagen i den palanesiska andlighet som hela samhället är uppbyggt kring. Det är en kultur byggd på lika delar buddhism och modern vetenskap, som syftar till befrielse och självkännedom för varje individ. Will, som kommit till Pala som exploatör för att genomdriva en oljekoncession som skulle betyda slutet för palanesernas speciella livsföring, har efter vad han sett på ön förstått att en sådan utplåning inte bara skulle innebära en förlust för Pala, utan för hela mänskligheten.Men då är det för sent. I bokens slutscen står han vanmäktig och ser den unge hitlerinspirerade rajan fara förbi i sin konvoj, hör ljuden från de första avrättningarna och de skrikande proklamationerna, medan de leende anletsdragen hos en gammal buddhastaty blänker till från sin nisch i berget i skenet från billyktorna, ända tills den sista bilen har passerat. "Obeaktat i mörkret blev upplysthetens faktum kvar." Kvar blir också majnastararna - fåglarna som palaneserna har dresserat till att ständigt upprepa sina maningar om att leva uppmärksamt och känna medlidande, karuna. Upplysthetens faktum och medmänsklighetens röster. Det är slut - och kanske ändå inte.Det brukar sägas att vi lever efter "utopiernas död". Det är möjligt. Kanske är den utopiska romanen ett passerat stadium i litteraturhistorien. Den moderna litteraturen har det svårt med lyckan - att gestalta en idealisk samhällsordning är att bryta mot den moderna realismens första bud: det är att beskriva världen som den borde vara, och inte som den är.Men i ett lite större perspektiv vittnar bristen på utopiska romaner också om en oförmåga i vår tid att ställa vissa frågor, formulera vissa perspektiv. Då handlar det ändå om frågor som i århundraden har hört till litteraturens eviga, frågor som "Hur ska vi leva gemensamt?" eller "Efter vilka syften ska ett samhälle inrättas för att kallas gott?". Frågor som nu istället lämnats över till en yrkespolitik som även den verkar allt mindre benägen att ställa dem.Kanske finns ett samband här? Kanske behövs den litterära fantasin för att inte den politiska ska tyna bort? Kanske finns det fler än jag som känner ungefär som pappan i Tove Janssons "Muminpappans memoarer", när han kommer tillbaka till Mumindalen efter sina resor och lägger märke till de andras, som han förklarar det, "sorgliga oförmåga att undra och bli förvånade. Jag kunde till exempel", skriver han, "fråga hemulen varför allting var som det var och inte tvärtom. Det skulle just se skönt ut, sade hemulen då. Är det inte bra så här, kanske? Hon gav mig några ordentliga förklaringar och jag fick en mer och mer bestämd känsla av att hon försökte slarva ifrån sig hela saken."Just det. I vår tid och vår kultur är det de snusförnuftiga hemulerna som sätter agendan. Det som intresserar oss är hur världen ser ut, inte hur den borde vara. Men kanske borde man faktiskt inte slarva ifrån sig hela saken? Måste den där ön verkligen för alltid sjunka bakom horisonten? Eller går det att mana fram den? Med andra ord: Går det att tänka sig en utopisk berättelse för vår tid?Det finns, tror jag, en evig, filosofisk hake inbyggd i den litterära utopin. Enklast skulle den kunna beskrivas som en konflikt mellan lycka och frihet. När författare i modern tid har försökt gestalta ett utopiskt tillstånd, som Huxley i "Ön" eller som Hermann Hesse i "Glaspärlespelet", är det där, på den motsättningen det hela tiden stupar.Om inte annat för intrigens skull dyker det förr eller senare alltid upp en figur som driver konflikten till sin spets och sätter den sköra balansen ur spel. Huxley beskrev det nog starkast i sin mest berömda roman, "Du sköna nya värld", där den tekniskt och politiskt framkallade lyckan avslöjas som despotisk. I "Glaspärlespelet" är det spelmästaren själv, Joseph Knecht, som till slut lämnar sina uppdrag i det filosofiska lyckoriket när han känner hur det "luktar rök". Sådant är utopins eviga öde, verkar det: när öns begränsningar blir uppenbara tvingas man lämna den. Eller också måste ön helt enkelt gå under.Så ser de ut, realismens krav.Visst är det sorgligt. Borde inte just litteraturen trots allt ha något mer att säga oss än att vi ska sluta drömma, sluta fantisera, sluta föreställa oss det som inte finns? Nu i somras såg jag Hesselø för andra gången. Det var på norra Sjælland, vi hade varit på stranden och badat och efteråt klättrade vi upp för en hög strandklitt och där ute, som en liten gråblå knagge på horisontlinjen, låg den.Jag pekade ut den för barnen och vi stod där en stund och tittade. Efteråt, när vi hade gått ner, sade de att den fortfarande syntes. Var då? Jag spanade, men kunde inte se den. Insåg att mina ögon börjar bli gamla, att det snart kommer att vara för sent.Möjligheten av en ö, tänker jag, är det inte just det det handlar om? Inte ön, utan en strand med utsikt mot en ö. Och våra korta liv, på denna strand.Dan Jönsson, författare och essäist 

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform. Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade.I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården och vad en trädgård kan berätta om sin skapare.Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor.Programmet är gjort av Erik Sjölin.Repris från 13 augusti 2021.

Dagens erhvervsoverblik: Mærsk lander rekordkvartal, men topchef er bekymret for fremtiden. Fødevarepriser kan stige endnu mere, siger eksperter. EU klar med nye sanktioner. Federal Reserve sætter hårdt ind mod inflationen, men beroliger investorerne. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Viking tuktet Glimt / Slakt i Drammen / Sigurd Haugen / Kyniske LAN / Ham Kam henger med / LSK, på vei mot noe stort / Mentale spillet med hengekamp / Sleipe Tripic / Fantasy prat / Quiz time / Sturslige Enga / Uenigheter rundt RBK / Molde uten spiss / Obos hjørnet / Cupfinale prat.(Lydklipp er godkjent av utvalgte spillere & mediahus).Takk til Tv2 sporten & Europort for bruk av lydklipp i denne episoden. Gå innpå Eurosport og se hvordan du får tilgang til hele Eliteserien der du er.

Vi provar en hemlig Islaywhisky från Cooper's choice i veckans avsnitt och går såklart igenom alla andra whiskysläpp. Roliga nyheter hittar till Sverige både Irland och England. Lovande single casks och lite annat smått och gott finns det att välja på. Häng med och ha en trevlig WhiskyVecka! Alla släpp på bolaget Förra veckans avsnitt hittar du här 0:00 Intro 01:47 Veckans släpp 10:53 Vi provar Cooper's Choice Laggan Mill Secret Islay

Skambankt reiste til grensen mot Ukraina for å hente flyktninger. I denne episoden forteller de om det de opplevde på reisen. Støtt gjerne deres SPLEIS: https://www.spleis.no/project/218210?fbclid=IwAR3zzL39OyttnJEc3Q4EVcCoGtAtp46OhQVAqht3uWAvTgZA2JESZka45xkHORISONTEN BRENNER på Spotify (låten ble laget i forbindelse med den forrige flyktningekrise): https://open.spotify.com/track/6gdNnEUIyg91xTJ7Mi59Kf?si=43dc7be258f24909 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gäst i avsnittet är Jonna Bornemark, professor i praktisk filosofi vid Södertörns högskola. Jonna är även författare till böckerna "Det omätbaras renässans" (2018) och "Horisonten finns alltid kvar (2020).  I avsnittet pratar vi om hur omdömet är en mänsklig faktor som inte går att ersätta med manualer och Artificiell Intelligens, utan behövs som en komponent för att kunna ta snabba beslut under oklara förhållanden.  Omdömet behöver tränas och läras ut på ett regelbundet sätt under hela yrkeslivet. Vi pratar därför om hur administration och styrsystem som NPM (New Public Management) kan ge för lite tid till just utvecklandet av mänskligt omdöme.  Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du lättast till kristina@exist.se  eller genom hjarnpodden.se  Kristina Bähr Hemsida Alla publicerade avsnitt finns på hjarnpodden.se   

I avsnittet refererar vi till Jonna Bornemark och "Horisonten finns alltid kvar", samt till ett videoklipp där språkets möjlighet att representera en upplevelse diskuteras. Miopodden är ett utrymme för filosofiskt och abstrakt tänkande med Emelie Cajsdotter och Tina Kolhammar. Syftet är att utmana medvetandets gräns utan ambition att hitta några färdiga svar, eller slutsatser - snarare tvärtom. Samtal med djur och natur är utgångspunkten och hästen Mio, som podden är uppkallad efter, är en av lärarna.  Du som lyssnar följer med helt från början, vi har inte gjort några speciella förberedelser eller diskuterat vad vi ska prata om innan vi faktiskt gör det. Vi lär oss medan detta pågår och det kommer du märka. Vi utvecklas i de nya roller som det innebär att göra en podcast tillsammans, i samtalet med varandra, i relation till dig som lyssnar och i podcasten som format. Vi är också väldigt entusiastiska inför möjligheten och ämnet, därför går det lite snabbt ibland. Har du frågor eller funderingar kring det vi pratar om, eller inte pratar om, som du vill att vi diskuterar vidare i podden så hör gärna av dig till tina@tinakolhammar.se. Väldigt välkommen till Miopodden! Hemsidor: Emelie - http://www.emeliecajsdotternaturmedicin.n.nu                 Tina - https://tinakolhammar.se   Omslagsfoto: Karin Henriksson Musik: Kristoffer Johansson

Inflation och smitta utmanar den globala återhämtningen, beskriver chefsekonom Jens Magnusson och prognoschef Håkan Frisén i senaste stora rapporten Nordic Outlook. Som de ger en snabb översikt över i senaste podden. Ett intressant ekonomiskt 2022, utlovas…

Vi går igenom en extremt häktisk helg med Mastersslutspel, Svenska Padelcupen och att Windahl fick ett nytt namn i Kungsbacka.  Men vi blickar även framåt. Kommer det första riktiga bakslaget för svensk padel under 2022?

Det sunda förnuftet är nog det mest åberopade förnuftet av alla. Men är det så förnuftigt? Det frågar sig Eva-Lotta Hultén i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det förstår väl alla med sunt förnuft!Frasen får det alltid att krypa i kroppen på mig. Det spelar ingen roll om jag håller med i sakfrågan eller inte. Det är den inbyggda premissen som sätter fart på mina invärtes myror: att alla som kan tänka skulle komma fram till samma slutsats. Men vad som är förnuftigt att göra hänger ihop med vilka mål vi har. Och vilka mål vi har beror på vilka egenintressen, värderingar och föreställningar om världen vi har.Det är samma sak med det sunda förnuftets systerbegrepp: rationaliteten. Risken är att man glömmer de grundvalar som den vilar på.Under andra världskriget dödades judar, romer, homosexuella, kommunister och handikappade för att de inte föreställdes kunna passa in i det fulländade samhälle man eftersträvade. Nazisterna ansåg det vara förnuftigt att döda dem och rationellt att göra det med gas.Ett mindre drastiskt och mer nutida exempel är miljöfrågor och ekonomi. Många anser det rationellt med fortsatt ekonomisk tillväxt trots att den riskerar att underminera den biologiska tillväxten som är grunden inte bara för ekonomin utan för fortsatt liv på den här planeten.Det gäller att vara vaksam för det är svårt att argumentera med dem som anser sig företräda förnuft och rationalitet. Ofta finns anledning att tolka det som kodord för en instrumentell syn på världen, och brist på föreställningsförmåga. Idéer om det rationella riskerar att skymma sikten för andra möjliga vägar att gå och för ifrågasättande av de gränser som upprättats runt rationaliteten. Som sociologen Zygmunt Bauman konstaterar i Auschwitz och det moderna samhället: Ju mer rationellt organiserat handlandet är, desto lättare är det att vålla lidande och fortfarande behålla sinnesron.Med upplevd rationalitet riskerar likgiltigheten att slå följe: jag handlar rationellt, alltså är jag ansvarsfull, oavsett vilka konsekvenser mina handlingar får.De ser helt enkelt sig själva som måttstocken för sunt förnuftPå ett mer vardagligt plan stör pratet om förnuft och rationalitet mig också eftersom många som hänvisar till det tycks anse inte bara att just deras ståndpunkter är de förnuftiga och rationella utan också att just deras premisser är neutrala eller på något sätt objektiva. De ser helt enkelt sig själva som måttstocken för sunt förnuft. Andra har kommit fram till sina slutsatser för att de är känslomässiga, skygglappade, ideologiskt styrda, okunniga eller har fastnat i grupptänk. Själva står de över sådant.Ett närmast övertydligt exempel är filosofen och författaren Ayn Rand, en av nyliberalismens förgrundsgestalter och en stark förespråkare för förnuft och rationalitet, som döpte sina filosofiska läror till objektivism. Rands åsikter är att egoism är något gott, att beskattning och omfördelning är stöld och att konkurrens är det högsta goda. Ett av hennes stridsrop lyder Kontrollera dina premisser! Men själv har hon naturligtvis inga.Hennes roman "Och världen skälvde" ger en bra bild. När svaga människor misslyckas är det deras eget fel, när de överlägsna misslyckas är det de underlägsnas fel. När egoister samarbetar är det ädelt, när altruister eller fattiga gör det är det farligt. När arbetare tar till våld är det avskyvärt, när kapitalister gör det är det föredömligt. När en företagsledare bestämmer lönerna så blir de automatiskt rättvisa, om facket blandar sig i blir de automatiskt orättvisa.Här och var hemfaller Rand åt ren komik. Som när hon hävdar att guld och silver är objektiva värden och att det är därför som bara de gäller som betalningsmedel i den dal dit de överlägsna människorna i Och världen skälvde dragit sig undan. Men vilket objektivt värde representerar egentligen guld? I samma stund som människor slutar hålla guld högt så mister det ju allt värde utöver bruksvärdet. Och guld är inte en särskilt användbar metall eftersom den är så mjuk. Att guld och silver ansetts mer värdefulla än många andra metaller har alltid främst handlat om människors tro på deras värde.Vi ser det vi vill se, eller förväntar oss att se.Det var Aristoteles som kategoriserade människan som det förnuftiga djuret. Descartes tog föreställningen in i den moderna tiden. Vi kunde, menade han, genom vår tankeförmåga kasta loss från vår kultur, våra medmänniskor och våra egna känslor och behov och utifrån givna data fatta klartänkt rationella beslut.Andra har påpekat att vi snarare utmärker oss i djurvärlden som det självbedrägliga djuret. Det är kanske lite väl hårt för nog har vi förmåga till förnuft. Vi kan väga fakta, resonera och dra slutsatser. Men vårt förnuft har många fläckar. Att vi alla lider av bekräftelsebias är väl belagt i forskningen. Vi ser det vi vill se, eller förväntar oss att se. Det hjälper inte att vi är aldrig så högutbildade. Naturligtvis sker det helt omedvetet, vilket gör det möjligt för oss att tro att vi dragit våra slutsatser enkom efter moget och objektivt övervägande.Vi är också lättmanipulerade. Ett kul experiment är det där man visade försökspersoner bilder av två personer och lät dem välja vem de tyckte var mest attraktiv. Sedan gav man dem bilden på den de rankat som nummer två och bad dem förklara varför de tyckt denna person var vackrast. De allra flesta gav glatt sina skäl till valet som de alltså inte gjort. Mindre komisk är den forskning som visar hur vi bildar oss åsikter genom att dras med av flocken. Den som i stunden tanklöst skrattar åt det den egentligen uppfattar som ett fördomsfullt skämt känner efteråt ofta behov av att rättfärdiga snarare än att rannsaka sig själv. Jag skrattade för att jag faktiskt håller med, blir slutsatsen.De båda kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber har lanserat idén att vår förmåga till förnuft är utvecklad för att användas tillsammans med andra. Vi klarar inte att ensamma på våra kammare lägga pannan i djupa veck och självständigt tänka fram det förnuftiga och rationella. Visst kan vi själva väga för- och nackdelar i våra egna resonemang men vi är flockdjur och gjorda för att möta mothugg på vår väg mot klokskap.Ett ord jag tycker mycket bättre om än förnuft särskilt om det behäftas med epitetet sunt är omdöme. I omdömet, menar filosofen Jonna Bornemark i sin bok Horisonten finns alltid kvar, ingår förmåga att förhålla sig till det vi inte vet, att se och erkänna våra känslomässiga kopplingar, att så rationellt som möjligt överväga, vrida och vända; och inte minst att handla lyhört och eftertänksamt. Vårt omdöme utvecklas, menar Bornemark, genom samtal om konkreta händelser som utspelat sig i gråzoner.Med vårt omdöme kan vi till exempel ta ett helhetsgrepp om ekonomi och ekologi och se att de hänger ihop, och att vi ännu inte vet allt om de komplexa samspelen i naturen och därför måste vara varsamma om dem.Omdömet har en koppling till verkliga situationer, människor och relationer. Till själva livet och inte till teorierna om det. Sunt förnuft är kanske däremot mest något vi slänger i ansiktet på varandra när vi är frustrerade för att vi inte förmår nå varandra eller för att vi inte är riktigt förankrade i den värld vi lever i.Eva-Lotta Hultén

Roland Paulsen blev internationellt uppmärksammad med boken "Empty Labor", om människor som inte gör något på sina jobb, och skapade stor nationell debatt med boken "Vi bara lyder: en berättelse om Arbetsförmedlingen". I sin senaste, populärvetenskapliga bok "Tänk om" – en studie i oro, går Paulsen till botten med människans oro och ångest mitt i allt välstånd. Jonna Bornemark är författare och professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Hösten 2020 utom hennes senaste bok "Horisonten finns alltid kvar" (Volante), som tar sig an det underskattade och förbisedda mänskliga omdömet. Från 7 september 2021 Jingel: Lucas Brar

I det personlige møtet blomstrer det levende ordet. Blikkretningen til folk på Vestlandet er et annet enn folk i Oslo-området.  Vestlendingen ser mot havet. Man merker det med en gang man kommer til kysten. Horisonten åpner seg. Derfor er kystkulturen annerledes. Oslo er ikke bare inneklemt, den er også preget av innavl. Norge består mer og mer av Oslo mot resten. Det er derfor en oppdagelse og bekreftelse for oss som går og trår i Oslo å komme ut av gryta. Det er blitt en enorm avstand mellom Oslo og resten, selv om småurbane strøk i andre deler av landet er kloner av Oslo-kulturen. Den store forskjellen er dannelse: Før representerte Oslo dannelse. Det gjør det ikke lenger. Nå er det bare penger og trender og dagens trend er woke. De bærer ikke og danner ikke noe grunnlag for et fellesskap på tvers av ulike kulturer. Derfor er Oslo fragmentert og den opprinnelige befolkningen blir hjemløs. Derfor forlater stadig flere Oslo og drar til bake til hjemstedet. Trygghet fra kriminalitet er bare en liten del av årsaken. For hver skyting med dødelig utgang vokser bildet av en by hvor politiet ikke hva som foregår. Ingen vil si noe. Politiet er fiende. Så fort sendingen er ferdig prosessert (en sted mellom 21:30 og 22:00) er den klar til å sees på Rumble. Følg oss der! Lag en konto på Odysee her! – Da vil Odysee gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!  

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform. Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade. I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården och vad en trädgård kan berätta om sin skapare. Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor. Programmet är gjort av Erik Sjölin.

| Betalt partnerskab: BookBeat.dk giver dig seks uger gratis - brug rabatkode: monetos |Der resterer nu blot syv kampe af EM-slutrunden, der byder på fire kvartfinaler i denne omgang, og det er dem, som vi ser nærmere på i dette program. Så vil du klædes ordentligt på, så har du chancen i dette program.Vært: Mads Kindberg Nielsen. Eksperter: Mikkel Westermann og Tonni Munk Jensen.

Det är ibland svårt att tro det, men sannolikhet är ingen regel och möjligheten att leva ett osannolikt liv finns. Det har Mark Levengood och Jonas Gardell blivit varse om. Säsongsavslutning för podden Hemma hos Mark och Jonas Hemma hos Mark och Jonas är en podd hemifrån Mark Levengood och Jonas Gardell. Om vardagen, samtiden och livet i allmänhet. Välkommen hem till oss! Psst! Här kan du lyssna på ALLA avsnitt! 

Ett led i rätt riktning

Den bästa högtiden är här - påsken! Kanske är det därför som det känns lite extra pirrigt och fnissigt. Karolina har upptäckt att Sofia har skyllt ifrån sig och äntligen är det dags för det stora gråtavslöjandet. Fram med bevisen! Det avhandlas även gångarter, synfel och sovsätt. Detta och mycket mer i det hundraåttiosjunde avsnittet och glöm nu inte att vi är inne i glädjens högtid! Tänk att ni finns

✉️ Nye muligheder i indbakken

Vi lever en i mätbarhetens tidsålder där vi vill kontrollera och optimera allt. Men vad tränger vi undan om vi mäter för mycket?  I dagens högst digitala tillvaro kan vi mäta det mesta. Vi kan få siffror i realtid på allt från ett företags försäljningssiffror till vår egen puls. Att mäta kan förtydliga och ibland motivera. Men ger det alltid kontroll och effektivitet? När mäter vi för mycket? Som arbetsgivare är det klokt att tänka efter innan man mäter. Särskilt om det kan upplevas som kontroll och om själva mätandet tar tid och fokus från annat. Mäta för mätandets skull Jonna Bornemark har satt fingret på detta och mycket mer i sin bok Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Jonna menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan att ta hänsyn till vad det leder till. Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare bara för att det går att uttrycka i siffror. Kravet som tystade sångenJonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på “säkerställande” av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen. Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här? När yttre krav krockar med den inre kompassenJonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav – det som går att mäta – men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla. Vad ska vi med effektiviteten till?När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva? Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. “Jag ska bara”. Mät rätt saker – inte allt Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet? En ännu färskare bok av Jonna Bornemark tangerar samma ämne. Den heter Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet och handlar om att vi inte ska tappa bort vårt mänskliga omdöme. Hos vår partner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, kan du fördjupa dig i sånt som organisationsutveckling, motivation och förstås ledarskap. Idag vill vi tipsa om ett videoklipp där grundaren av en stor hotellkedja i USA berättar om att alla vinster inte går att mäta.

AGF klarede sig forbi FC Honka og skal nu møde estisk eller slovensk modstand i næste runde af Europa League-kvalifikationen. Derfor er Det Hvide Snit i Europa-kampenes tegn - men der er også tid til at tage et kig på de tre debutanter fra Honka-kampen.

Göran Everdahl: Idealism och solidaritet kan anas vid horisonten. Gabriella Ahlström: Äkthet ersätter manipulativ massproduktion. Per Naroskin: Teknikoptimism väcker hopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.Veckans panel och spaningar 2014-03-07Göran Everdahl: Idealism och solidaritet kan anas vid horisonten. Gabriella Ahlström: Äkthet ersätter manipulativ massproduktion. Per Naroskin: Teknikoptimism väcker hopp.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.