Podcasts about Maciej Zaremba

Internationell författarscen 10 maj 2007. Ryszard Kapuściński Kjell Albin Abrahamsson, Jan Eklund, Ingrid Elam, Magnus Haglund, Anna Jungstrand, Bodil Malmsten; Jan Mosander, Maria Söderberg, Ingrid Thörnqvist, Maciej Zaremba

80-letni Maciej Zaremba połączył swoje profesje ze swoimi pasjami. Kocha m.in. egzotyczne podróże. Zwiedził do tej pory ponad sto krajów na sześciu kontynentach. Eksplorował Australię, Afrykę czy Amerykę Środkową, także najwyższe góry świata, jak Himalaje, Andy czy Pireneje. Był m.in. pilotem wycieczek, przewodnikiem terenowym, beskidzkim, po parkach narodowych (pienińskim, gorczańskim, babiogórskim oraz bieszczadzkim) przewodnikiem po wszystkich polskich górach czy strażnikiem ochrony przyrody.

Hur mycket vet svenska gymnasister om vad en rättsstat är och vilken roll den har i en demokrati? De frågorna diskuteras utifrån Rättsfondens rapport ”Aldrig hört ordet – vaddå rättsstat?”. Är det förvånande att nästan sju av tio unga tror att regeringen kan se till att ändra en dom i en rättslig instans? Och vilket ansvar har företrädare för rättssamhället att pedagogiskt förklara hur rättsstaten fungerar? Medverkar gör Advokatsamfundet generalsekreterare Mia Edwall Insulander och Lena Andersson och Maciej Zaremba, båda journalister och författare och ledamöter i Rättsfondens styrelse. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Över 2,5 miljoner flyktingar från Ukraina har kommit till Polen sedan kriget startade. Hur påverkar det vårt grannland i söder? I och med kriget i Ukraina och den enorma flyktingströmmen har ett EU-land hamnat extra mycket i fokus: Polen. Vi ägnar hela den här morgonen åt vårt grannland vid Östersjön. Det rör sig om den akuta situationen och om flyktingmottagandet, men vi ska också prata om Polens identitet och hur den förändrats, och om Polen och Sveriges relation som de grannländer vi är.I programmet medverkar journalisten och författaren Maciej Zaremba och Barbara Törnquist-Plewa som är professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet. Hör ett reportage från den färjerutt som binder samman polska Gdynia med Karlskrona, och om polsk fotbollskultur och det landslag som slog ut Sverige i VM-kvalet. Dessutom möter vi sångaren Hiob Dylan som försöker sätta fingret på vad för slags samhälle Polen är idag.Programledare: Lars MogensenProducent: Karin ArbsjöReportrar: Morris Wikström, Henrik Olsson och Helena Stenkvist Söderlin

Hur förändras kyrkornas roll i kriget i Ukraina och i Ryssland? Den 24 februari inledde Ryssland sitt anfall mot Ukraina. En miljon ukrainare är på flykt och allt fler soldater och civila offer rapporteras från Kiev, Charkiv och andra städer runt om i Ukraina. Trots det visar människorna där en stark motståndsvilja och tro på att de försvarar något större. Hör röster från både Ukraina och Sverige om hur många civila och företrädare för kyrkor nu är beredda att delta i kampen för fred och för att ta emot flyktingar. Maciej Zaremba, journalist och författare och fältprosten Jenny Ahlén medverkar.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reportrar: Paloma Vangpreecha och Märta Kero

Czy Turcja po raz kolejny straci szanse na występ na mundialu? Jak ocenia się nad Bosforem pierwsze mecze pod wodzą Stefana Kuntza? Sprawdziliśmy też nastroje u Niemców, którzy jako pierwsi z Europy wywalczyli przepustkę do Kataru oraz w Rosji, która z Walerijem Karpinem za sterami wygrała cztery z pięciu meczów, tracąc zaledwie jednego gola. Zapraszamy do odsłuchu w imieniu Kamila Kani! Goście: Maciej Zaremba, ekspert niemieckiego futbolu Filip Cieśliński, sympatyk tureckiej piłki Karol Bochenek, znawca futbolu w krajach byłego ZSRR

Vi fortsätter vår tidsresa och tar avstamp från våra två tidigare avsnitt om 80-talet, ett matigt lyssnar-mail och vår egen sammanfattning av det årtiondet innan vi rusar in i ett lagom hektiskt 90-tal. Där noterar vi att forskningen fortsätter, olika “betänkningar” leder till beslut och LSS äntligen blir lag. David gör en spaning gällande den ökade frekvensen av förändring från 1900-talets första hälft fram till och med 90-talet samt tycker att de olika lagarnas sökbara kodbenämningar är väl värda att notera! Tomas tycker att vi som personal kan låta oss inspireras av Glada Hudik-teatern med att sikta högt och belyser journalistikens roll i att påvisa brister i verksamheter. Vi pratar också kort om: Kjell Johansson, Kerstin & Marie, HIV, teckenspråk, Salamancadeklarationen, LASS, juridik, mjuka värden, handikapprörelsen, psykiatrireformen, diskrimineringsombudsmannen, särskolan, Maciej Zaremba, tvångssterilisering, DN, färdtjänst, Lindqvists nia, teknologi, hjälpmedel och två spännande gäster.  Mycket nöje!

27 september. Vad betydde den polsk-judiska migrationen 1968 för Sverige? Vad kan den lära oss om integration idag? Paulina Neuding diskuterar med författarna Anna Grinzweig Jacobsson och Maciej Zaremba, samt Adam Cwejman, politisk chefredaktör på Göteborgs-Posten.

13 oktober. I dagens avsnitt diskuteras faktumet att äldre i region Stockholm lämnades att dö utan läkarvård på grund av en ”ljusskygg order” från region Stockholm. Med Tove Lifvendahl och Maciej Zaremba.

DN:s kulturredaktion har under våren publicerat texter av svenska och internationella författare – många av dem ges nu ut i bokform, 21 författare om krisen. I dagens avsnitt, som spelades in via en digital möteslänk och sändes live för prenumeranter, talar Åsne Seierstad, Sverker Sörlin, Elisabeth Åsbrink och Maciej Zaremba om Sveriges coronastrategi – om äldrevården, dödstalen, politik, populism och om den svenska självbilden. Åsne Seierstad menar att besluten att stänga skolorna och att förbjuda folk att åka till sina stugor var rent politiska, fattade för att lugna en orolig befolkning. Elisabeth Åsbrink berättar bland annat om de kraftiga reaktioner hon mottog efter en artikel där hon ifrågasatte om Sverige inte saknade krisberedsskap och möjligen var fredsskadat. “Jag är ingen dununge, men det här var något nytt. Jag kallades krigshetsare, och enligt samma logik jämförd med Hitler,” säger hon. Programledare: Johar Bendjelloul. Teknik: Lasse Engström, Visualised.

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden". 2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta. Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt. I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många. Medverkande: Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Producent: Fredrik Pålsson. Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson. Programmet görs av Umami Produktion.

Den polska författaren Hanna Krall gör en sorts minnesarkeologiska utgrävningar i Förintelsens följder, andra världskrigets konsekvenser, det kommunistiska Polens lögner och vardagar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Hanna Krall ber människor som kommer till hennes uppläsningar: Berätta någonting för mig, en historia som är viktig, sann, om en främling eller om dig själv. Det är så hon alltid har arbetat,vaskar fram det brukbara ur alla detaljer, har hon själv sagt, hon får människor att berätta om dofterna, grannarnas ansikten, farmors helgklänning. Och plötsligt tittar någon tillbaka på oss från ett fotografi från 1938. Hennes judiska familj mördades av nazisterna under kriget, och hon vill ge människorna som inte fick några gravar deras namn tillbaka, har hon sagt. Hinna före Herren Gud blev hennes genombrott och är baserad på samtal med hjärtkirurgen Marek Edelman sent sjuttiotal. Det är en fasans berättelse om upproret i ghettot i Warszawa men skriven i saklig ton, som om den kvinnliga läkaren som precis hann ge barnen gift innan tyskarna kom. Ja, du ser hur lite du förstår säger Edelman till Hanna Krall. Hon räddade ju dem från gaskamrarna. Han är den enda från Judiska kamporganisationen som överlevde upproret 1943, och Hanna Krall vill hinna få med alla detaljer, så hon och den åldrade Edelman återvänder igen och igen till samma platser och skeenden. Grabben som blev bränd på Milagatan, och som skrek hela dagen. För som hon säger till Edelman: Jag tror att en bränd grabb gör större intryck än 400 000, och 400 000 större än 6 miljoner. Redan 2003 sa Hanna Krall i en intervju på bokmässan i Göteborg att det inte fanns några människor kvar att intervjua längre. De som fortfarande lever är sjuka, sa hon, har fått stroke eller är helt enkelt för gamla och senila, de blandar ihop sina minnen. Bitarna blev allt färre och mindre, fragmenten hon hittade allt svårare att foga in i en helhet, lösryckta utan sammanhang och svar. Så är det i Vit Maria, som kom ut i omarbetad upplaga i Polen så sent som 2017,  för hela tiden hör människor av sig till Hanna Krall, känner igen ett namn i en bisats, vet något om ett försvinnande eller ett dubbelliv. Böckerna tenderar därför att bli längre och samtidigt glesare. I Vit Maria skymtar också Hanna Kralls egen historia, den hon inte tidigare velat berätta, hur hon som judiskt barn i Polen överlevde Förintelsen, men inte heller hon är synlig i annat än i fragment. I alla kapitel finns den lilla svarthåriga flickan med de stora ögonen och hennes mor i utkanten av synfältet. Om den flickan handlar också Den inneboende från 1980-talet - utgiven på svenska 2019 om Marta som var gömd i olika våningar i Warszawa, som hukade vid fönstret och kröp in i ett skåp när någon kom. Här finns också den polska flickan Maria, det är hon som berättar historien om Marta, familjens inneboende under kriget, hon som aldrig fick titta upp när de var utomhus, vars ögon kunde avslöja henne. För här finns många andra liv att vrida och vända på, Hanna Krall prövar olika vägar genom ett brutalt historiskt skeende. Det  är en komplex text, Hanna Kralls enda roman, där hon vrider och vänder på det ljusa och det mörka. Om skillnaden mellan att leva och att överleva. De båda flickorna är olika ingångar till samma människa. Krall skriver: Jaget är den ljusa varianten av den inneboendes öde. Den inneboende är en svart variant av mitt öde. Den inneboende, Marta, hamnar på ett barnhem efter kriget dit välgörenhetsorganisationerna och de amerikanska filantroperna kommer på besök. Berätta med hela meningar för humanisterna för de ska föreviga allt för eftervärlden, säger föreståndarinnan. men Marta visades inte upp för någon, kan man läsa, för hennes historia kunde inte intressera seriösa personer, och det gjorde henne generad. Det var som om hennes öde under kriget inte dög, inte var nog hemskt. Här finns för övrigt samma uppehållande vid detaljerna som i Hanna Kralls reportageböcker, som i frågorna om alla de som väntade om natten på att hämtas. Kunde de känna rädslan fysiskt? Var satt den? I strupen?  På huden på armarna, just ovanför handleden? De kanske svettades? Hade far besegrat sin rädsla? För här finns många andra liv att vrida och vända på, Hanna Krall prövar olika vägar genom ett brutalt historiskt skeende. Efter att hon, eller berättaren inledningsvis fått ett brev där någon skriver att en major Krall dött i andra världskriget i en soldats armar börjar hon skapa alternativa biografier åt sin far, denna Major Krall. Far kunde kanske ha varit krigsfånge i Sibirien, men hon vet inte hur hon ska få allt det här att passa ihop för i taket i barack 41 i koncentrationslägret Majdanek finns spår av pappan kvar, skrapmärken av naglar från gasens offer.  De åker dit varje år, berättaren och den inneboende, som säger att det är hennes hem. Också det entydiga kommunistiska efterkrigs-Polen tar plats i berättelsen, om de som efter kriget anslöt sig till en värld, där allting styrdes av klasskampen. Det är svårt att leva med ett överflöd av mysterier så låt oss förföras av enkla svar. Ramen runt romanen, dess nu är för övrigt den 13 dec 1981- under general Jaruzelskis undantagstillstånd i Polen då infann sig en känsla av samhörighet med alla andra för Marta då det var lika skrämmande för alla. När vi grävt fram allt kommer vi att jaga bort den där lilla flickan för gott. Kanske är det här så nära vi någonsin kommer Hanna Krall, den här dubbelexponeringen i korta stycken, hur det blev, hur det kunde ha varit, där lager på lager faller samman, flyter ihop. Hanna Krall sätter berättelsen i gungning, ger och tar tillbaka. Där frågor som Går det att träna upp ljushet? ställs. Går det att frigöra sig från sorgen genom att gå genom smärtan?  Men fortfarande denna tvekan, denna rannsakan i en berättelse som knappt låter sig uttalas. Kanske i andra eller tredje person? Men varför skulle hon vilja berätta om flickan? För andra? Hon klarade ju av att leva. Hon kan också vara ljus. Så kommer då detaljerna, de icke tidigare berättade: Det växte alltid kungsljus på vägen till den nya mörka våningen. Skåpet där hon kröp in och gömde sig framför ögonen på en främmande man. Det är som Maria och Marta kämpar med denna smärtsamma historia från varsitt håll. Man vet inte vem av oss som inte existerade. skriver Hanna Krall. När vi grävt fram allt kommer vi att jaga bort den där lilla flickan för gott. Men vad står då Marta för, den inneboende, vad tar hon med sig om hon går?  Glädjen att allt existerar, att livet är en oförtjänt gåva, skriver Hanna Krall, för det är förskräckligt att tro sig ha rätt till allt. Och det kommer att finnas luckor i den ljusa berättelsen, du har ingenstans att gå på Alla själars dag. Litteratur Där ingen flod längre finns. Översättning av Julian Birbrajer. Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2000 Hinna före Herren Gud. Nyutgåva som utgår från en omarbetad version av boken från 2006. Översättning av Lennart Ilke. Ersatz, 2017 Vit Maria. Översättning av Julian Birbrajer. Ersatz, 2018 Den inneboende. Översättning av Julian Birbrajer. Ersatz, 2019 Reportage i Danes Nyheter av av Maciej Zaremba, "Världen uppenbaras i detaljer". Intervju med Hanna Krall av Lennart Lindskog. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Medverkande: Maciej Zaremba, författare och journalist, Gabriel Stille samt Kjell Andersson och Anders Wirdheim, fågelskådare  Poddvärdar: Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl

Veckans Människor och tro betraktar försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska - vad säger religionerna, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna. Försoning och förlåtelse har en central plats i de allra flesta religionerna. Samtidigt är det en process mellan människor som kan vara oerhört komplex och svår för samtliga inblandade. Kan man förlåta och bör man försonas i alla lägen? Veckans Människor och tro gästas av författaren och journalisten Maciej Zaremba som pratar om försoning kring den polska filmen Bogdans journey, som handlar om en försoningsprocess i den polska staden Kielse då minst 42 judar mördades 1946. Medverkar för att prata om försoning och förlåtelse gör också Trudy Fredriksson ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd och Johannes Swahn- Paulsson präst i Östersund. Görel Fred leg psykoterapeut och specialiserad på familjeterapi, berättar hur vi ska göra med våra nära relationer och hur man förlåter och försonas. Från Afrika rapporterar Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson om en kontinent med många och svåra sanning -och försoningskommissioner. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz

Ett samtal från Svenska kyrkans scen Se människan på Bokmässan i Göteborg. Samtalet är inspelat 30 september 2018.

FÖRENINGEN FÖR JUDISK KULTUR I SVERIGE är en oberoende, opolitisk och icke-konfessionell non-profit organisation med syfte att initiera och genomföra kulturarrangemang som knyter an till det judiska kulturarvet och judiskt tänkande. Föreningen vill samarbete med judiska såväl som icke-judiska institutioner i Sverige och utomlands för att främja dialog och kreativt tänkande. Föreningen för judisk kultur i Sverige har grundats av Gabriel Urwitz, Lennart Schuss och Lizzie Oved Scheja som en medlemsorganisation öppen för alla som vill stödja judisk kultur i varierande uttrycksformer.

Hur formas den judiska identiteten av att lämna det land som man trodde var ens hem och hur påverkar exilen den religiösa identiteten? Människor och tro handlar denna vecka om judisk exil i modern tid. För den judiska gruppen har exilen varit ett tema ända sen forntiden. År 70, då romarna krossade det judiska upproret och förstörde templet i Jerusalem, inleddes diasporan då judarna fördrevs från landet Israel. Även i modern tid har judarna i olika delar av världen tvingats fly sina gamla hemländer där de bott i århundraden. Så var det för judar i Polen 1968 då en antisemitisk kampanj drog igång och 1979 flydde många judar från Iran efter Shahens fall. Ungefär 3000 av de polska judarna hamnade i Sverige och flertalet av de persiska judarna bosatte sig i Los Angeles i USA. Människor och tro gästas av journalisten och författaren Maciej Zaremba. I programmet medverkar även Sveriges radios korrespondent Cecilia Uddén från Iran och vi får höra människoöden från både Warszawa  och Los Angeles.  Reporter från Warszawa Eva Kopito Reporter från Los Angeles Ulrika Bergquist Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Journalisten och författaren Maciej Zaremba gästar ärkebiskop Antje Jackeléns podcast. Ett samtal om hur man försvarar demokratin, om biktens evangelium, om flyktingsituationen och det självsäkra Sverige. De diskuterar även existentiella frågor, kristen tro och det goda samhället.

Sjuksköterskor som säger upp sig på löpande band, cancersjuka barn som skjutsas runt mellan landstingen och gamla farbröder som måste åka 30 mil för en vanlig rutinkontroll. Var du bor, vilket kön du har och vilken klass du tillhör kan betyda skillnaden mellan liv och död. Här hittar du chatten från sändningen P1 Debatt om den svenska sjukvården inför publik på Studion, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Deltagare: Ann Westin, ståuppare med förflutet som undersköterska och mentalskötare Inez Abrahamzon, journalist och debattör med förflutet som ordförande för Hela Sverige ska leva Alexandra Charles, ordförande i och grundare av 1,6 miljonerklubben och 2,6 miljonerklubben, ideella föreningar som arbetar för kvinnors hälsa Maciej Zaremba, journalist på Dagens Nyheter, som i en serie reportage skrivit om vårdsituationen i Sverige. Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet; har jobbat länge för jämställd och rättvis vård. Jonnie Roupé, pappa till cancersjuka Lilly; som tvingas åka till andra län för behandling, då det är brist på vårdplats i hemlandstinget. Lena Nutti, vars multisjuke far har 35 mils resväg till närmaste vårdplats. Samson Beshir, som har en sjuk anhörig som blir bemött annorlunda av läkare då hen har ett annat modersmål än svenska. Jakob Lederman, Leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård Mona Heurgren, chef för enheten för öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Mats Eriksson, ordföranden sjukvårdsdelegationen, SKL, Sveriges kommuner och landsting Emma Henriksson, kristdemokratisk gruppledare i riksdagen och ordförande i Socialutskottet. Åsa Mörner, Leg. sjuksköterska och barnmorska, huvudskyddsombud i Vårdförbundet i Örebro. Bita Eshraghi, ST-läkare, Söder Sjukhusets Kvinnoklinik, Stockholm. Karl Sallin, ST-läkare vid Astrid Lindgrens-barnsjukhus, Solna, Svenska Läkarförbundet i etikdelegationen. Harriet Hedlund, Socialdemokrat, ordf i nämnden för folkhälsa och primärvård i Västerbottens läns landsting   Programledare: Alexandra Pascalidou. Här finns ett Facebookevenemang för debatten, som är gratis att delta i.

Efter Dagens nyheters avslöjande om hur Skånepolisen har registrerat romer konstaterade Maciej Zaremba på tidningens kultursida att nu har vi ett exempel på strukturell rasism som är värt att debattera. I samma artikel avfärdade han tidigare debatter om barnboksillustrationer och namn på glassar som något som stulit fokus från de verkliga problemen. I Nya Vågen frågar vi oss om det verkligen är så att slaget om symbolerna har gjort oss blinda för strukturerna? Och vinner debatten något på att vi pratar i termer som ras? Medverkar gör Maciej Zaremba, kulturjounalist på Dagens Nyheter, Qaisar Mahmood, författare och debattör, och Tobias Hübinette, forskare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Parsifal blev Richard Wagners sista opera. Nu sätts den upp av Kungliga operan i Stockholm i samband med 200-årsjubiléet av Wagners födelse. Flera stora stjärnor medverkar i uppsättningen. Vi skickade musikkritikerna Per Feltzin, Ella Petersson och Eric Schüldt för att se den och skickade dessutom med frågan om vad de tror om planerna på en ombyggnad av Kungliga operan, en miljardsatsning som kulturministern presenterade nyligen. Dessutom avslutar vi med att Nya Vågen ju själv har blivit föremål för debatt. Kritiska röster har höjts mot nedläggningen av programmet. Någon av våra chefer svarar på det och berättar hur det är tänkt. Programledare: Anderas Lindahl Producent: Thorbjörn Karlsson Reporter: Morris Wikström

Idag får vi besök från den hyllade författaren till artikelserien om svenska vården Maciej Zaremba. Artikelserien som ska bli bok kritiserar systemskiftet i vården. Vi får också besök från Sofia Mirjamsdotter som nyligen hamnade i rampljuset efter att hamnat i en het diskussion med Janne Josefsson under en paneldebatt på mediedagarna i Göteborg.

På Spaning efter Europas nästa destination är Polen och staden Gdansk, som också är programledaren Kjell Albin Abrahamsons andra hemstad. Det var nämligen där som de första skotten i andra världskriget avfyrades. Och på varvet i Gdansk startade fackföreningsrörelsen Solidaritet sin kamp som ledde till kommunismens fall i Östeuropa. Med på resan är den uppmärksammade författaren och journalisten Maciej Zaremba. Tågluffande reportern Tove Leffler åker längre söderut och kliver av i Polens huvudstad Warszawa. Där möter hon bland annat Slawomir Sierakowski som är chefredaktör för tidningen Krytyka Polityczna. Krönikör är den polsk-svenska studenten och poeten Emilia Mattsson.

Sverige har under de senaste decennierna förvandlats till ett mångkulturellt samhälle. Det innebär en mer världsvan befolkning, vilket borde kunna vara en fördel. Men det kan också medföra konflikter mellan olika kulturer och världsåskådningar - för att inte tala om segregation och olika former och grader av främlingsfientlighet och rasism. Är multikulturalism eller västerländsk universalism rätt sätt att möta det mångkulturella samhällets utmaningar? Filosofiska rummet gästas idag av journalisten och författaren Maciej Zaremba, socialpsykologen Lasse Dencik och sociologen med inriktning på integrationsfrågor Margareta Popoola.Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.Veckans citat:Hur mycket man än talar om kulturer som något flytande och föränderligt, leder multikulturalismen undantagslöst människor att förstå kulturer i fixa termer.- Kenan Malik

Det handlar om Europa - varför är det så förtvivlat svårt för en svensk att vara Europé"? Är det Jantelagen eller Storhetsvansinnet? Det geografiska läget? Eller är det Bryssels och EU-konstruktionens fel alltihop? Gäst i studion är EU-minister Cecilia Malmström, liksom artisten Jan Hammarlund som kommer och sjunger live. Journalisten och författaren Maciej Zaremba blandar sig i samtalet, och så får vi en gång för alla veta vad en tvättäkta amerikan tycker om européer...

Det handlar om Europa - varför är det så förtvivlat svårt för en svensk att vara Europé"? Är det Jantelagen eller Storhetsvansinnet? Det geografiska läget? Eller är det Bryssels och EU-konstruktionens fel alltihop? Gäst i studion är EU-minister Cecilia Malmström, liksom artisten Jan Hammarlund som kommer och sjunger live. Journalisten och författaren Maciej Zaremba blandar sig i samtalet, och så får vi en gång för alla veta vad en tvättäkta amerikan tycker om européer...