Podcasts about arkeologer

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från den 21 november 2023.

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Arkeologer har gjort over hundre funn fra steinalderen i forbindelse med veiprosjekt på Vestlandet. Funnene overrasker arkeologene som håper de nå kan lære mer om hvordan våre forfedre levde for opp mot 10.000 år siden. Hør episoden i appen NRK Radio

Arkeologer vädjar om hjälp för Hagia Sofia efter skadegörelse, recension av Jonas Hassen Khemiris nyskrivna pjäs "Eld"och klart med ny vd på Storytel. Programledare: Nina Sjöman Producent: Andrea Valderrama

* Våpendebatten etter nok en skolemassakre i USA, er bitter. Det forteller Tove Bjørgaas som selv har et barn på amerikansk skole. * Al Jazeera-reporter Nida Ibrahim måtte dekke drapet og begravelsen til sin nære kollega. Hun håper på en internasjonal gransking av journalist-drapet. * Hvor er det blitt av president Emmanuel Macron? Etter fotball-skandalen i Paris sist helg har han vært uvanlig stille. * Sør-koreansk boyband besøkte Det hvite hus for å be president Biden bekjempe rasisme mot asiater. * Arkeologer i Egypt har funnet papyrus som viser veien til dødsriket. Som Indians Jones, håper de på flere spektakulære funn. * Og i korrespondentbrevet forteller Yama Wolasmal hvorfor journalister vil dra inn i krigsområder. --- Velkommen til Urix på lørdag. Jeg heter Sidsel Wold. Hør episoden i appen NRK Radio

I början av 1990-talet "vimlade" det av arkeologer och etnologer i norra Värmland. Jag följde dem några gånger i deras arbete, här en dag i Avundsåsen i Södra Finnskoga. (VB 1992-07-24)

Jeanette Gustafsdotter är ny kulturminister, samisk filmsamling snart färdigställd, Gyllene Tider blir långfilm och ett avsnitt av The Simpsons borttaget i Hongkong.

Statsminister Naftali Bennett gav sin første tale til FN denne uken. Det var ikke hans beste. Men Abbas gav derimot alle gode grunner til hvorfor ideen om en tostatsløsning må skrinlegges. I mellomtiden jobber Hamas døgnet rundt for å gjennomføre terrorangrep – men IDF ligger heller ikke på latsiden. Sør for Hebron gikk jødiske ekstremister løs på arabere som har tatt over mark ulovlig, og den fjerde koronabølgen i Israel ser endelig ut til å avta. Arkeologer blir ikke enige om hvor Sodoma ligger – og i synagogene begynner jøder igjen å lese fra Første Mosebok.

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.I avsnitt 163 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.South African Native National Congress, sedemera African National Congress (ANC) bildades redan 1912 för att bekämpa rassegregeringspolitiken. Efter en lång väpnad kamp av ANC och allt mer förödande internationella sanktioner mot Sydfrika kom ANC och den vita minoritetsregimen att börja förhandla om en fredlig övergång till majoritetsstyre. Och 1994 väljs Nelson Mandela som suttit fängslad på Robin Island sedan 1964 till president för Sydafrika.Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall samt

1990 strövade flera arkeologer omkring i norra Värmland och hittade mängder av fornlämningar. (VB 1990-09-21)

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Minst 50 poliser har skadats under flera kvällars oroligheter i Nordirland. Bussar, däck och bråte har satts i brand och våldsamheterna beskrivs som de värsta på 20 år. Vad handlar konflikten om, och varför blossar den upp just nu? Sen pratar vi om en 3 000 år gammal stad som grävts fram ur ökensanden i Egypten. Arkeologer kallar fyndet för det största som hänt sedan fyndet av Tutankhamons grav. Vilka fynd har de gjort bland de välbevarade ruinerna?

Om politikerne bestemmer seg for å forlenge koronanedstengingen, så finnes det tegn som tyder på at israelerne ikke kommer til å akseptere det – men hvorfor ikke? Og når kommer israelerne til å se effekten av den store vaksinasjonskampanjen? Den israelske armeens stabssjef sendte et budskap til President Biden – men er det hans jobb? Og hvilken var kong Davids favorittfarge? Arkeologer kan i alle fall fortelle deg hvilken farge hans klær hadde.

Norske band og artister som hovedsakelig lever av å gjøre konserter i utlandet, rammes ekstra hardt av koronasituasjonen. Arkeologer har gjort flere spennende funn under utgravingene på Vinjeøra i Trøndelag i det siste. De har avdekket flere graver i et område ved E39. Musikkanmeldelse The Killers - "Imploding the Mirage".

Hun en av verdenshistoriens mest ikoniske kvinner, men hennes grav har aldri blitt funnet. Men nå har kanskje arkeologer endelig kommet på sporet av Kleopatras gravkammer – mer enn 2000 år etter hennes død.

Vi skal tilbake i tid, til Hellas for 3000 år siden. Arkeologer har nemlig gjort et nytt funn som kaster nytt lys over gresk hverdagsliv i Bronsealderen. Ikke minst kaster det lys over kulturen til mykenerne. Med Adam Lindhagen.

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Arkeologer i Jerusalem har funnet to små segl som kan være så mye som 2600 år gamle! De ser gravd fram i den bibelske kong Davids eget palass og skal ha tilhørt en embedsmann ved navn Netan-Melek. Han var neppe til å spøke med, men det er ikke jobben som arkeolog i dagens Jerusalem heller.

I utkanten av dagens Jerusalem har arkeologer grävt ut lämningarna efter en jordbruksby som dateras till den hasmoneiska perioden från 140 f Kr och hundra år framåt.

Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp! En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.

Arkeologer har funnet rester av et 14.400 år gammelt brent brød i Jordan. Det kan tyde på at matkulturen i Midtøsten på slutten av siste istid var en god del mer avansert enn vi kanskje trodde. For, hvis de hadde flatbrød for over 14.000 år siden, vil det si at jordbrukets historie er langt eldre enn først antatt?

En god, gammeldags "dette har vi lest om i det siste"-episode. Det vi snakket om: Oppfølging fra episode 139 om etikk: Aksel Braanen Sterri om Barnekreftkampanjen Nytt fra dinosaur-forskningens verden At smarte dyr er smarte skyldes kanskje ikke sosiale forhold -- og Marit nevner Dan Dennetts "Darwin's Strange Inversion of Reasoning" Første ikke-pattedyr som beviselig har en “smittende sinnsstemning” Historie- og arkeologifaget som opplæring i kritisk tenking -- Originalartikkel Forskning på forskningsformidling! -- "Trøbbel i tårnet" (Betalingsmur, men se debatt om kronikken med en av medforfatterne her) Anbefalinger: Kampen om livet med Jo Røislien Ny kritisk tenkning-kampanje fra Humanistisk ungdom: Tenkekassa Etter innspilling kommer Kristin på at det også er Skeptikere på Puben Oslo, fredag 7. april!

Vad är en blazar och varför är det inte smart att gå nära en sådan? Hur kommer arkeologer i den avlägsna framtiden att se på plasten som vår tid lämnar efter sig i jordens avlagringar? Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

1. Når dagene blir like 2. Når man graver i jorda... 3. Arkeologer og slikt 4. Innspill fra en gårdbruker 5. Statsbudsjettlåt som D.D.E.! 6. En filmanekdote 7. Freitag, mein freund! 8. Trønderveien 7! I dag er det bonus fra kontoret igjen! Velbekomme! Legg igjen din beskjed til Lønsj på 73881480 Lønsj på Facebook: https://www.facebook.com/lunsjnrkp1 Epost: l@nrk.no

Det handlar om blomkrukans äldre historia i Sverige. Arkeologer kan nu visa att blomkrukan har funnits i Sverige åtminstone sedan 1500-talet och 1700-talskrukorna är slående lika dagens krukor. Den äldst kända blomkrukan i Sverige är från 1580-talet och tillhörde Hertig Karl, sedermera kung Karl IX. Den grönglaserade trädgårdskrukan fanns på hans slott i Nyköping. De bär hertigens och hans hustru Maria av Pfalz familjevapen. Krukan som har pusslats ihop av ett trettiotal fragment finns idag på Sörmlands museum. Vi hör också om flera mer eller mindre våldsamma metoder för att få träd att anta den form vi önskar och Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor. Det handlar om att tegelsten i fruktträd påverkar hormonerna. Flätad stam inte orsak till att benjaminfikus gråter, snarare handlar det om sköldlöss som gör att en tvåmeters benjaminfikus kladdar ner och behöver duschas. Överdriven beskärning ger våldsamma uppslag av vattenskott på äppelträden. Många beskär alldes för hårt säger Maj-Lis Pettersson. Torka och för dålig vattning av till exempel hallon och svarta vinbär ger fula buskar och sämre skörd.Gustaf Klarin är programledare.

Oppdemmingen av Røssvatnet i Hattfjelldal på 50-tallet var et av de største naturinngrepene i bebodd område i Europa på den tiden. Et hundretalls gårder omkranset innsjøen. Da portene ble lukket og vannet steg endret livet og naturen seg fullstendig. «Dette er en glemt historie. Vi synes det er viktig at det som skjedde her ikke glemmes, sier professorene Birgitta Berglund og Jostein Lorås. Berglund er arkeolog knyttet til Vitenskapsmuseet på NTNU og Lorås arbeider ved Høgskolen på Nesna. «Fortsatt er innsjøen preget av oppdemmingen. Der det før var sandstrender og idyll, er det i dag bare gjørme og mudder, forteller pensjonert bonde Knut Tvildal. De siste somrene har han brukt tid på å fine pilspisser og andre redskaper i stein fra steinalderen. Materiale som er blitt vasket ut fordi vannstanden går opp og ned alt etter årstid. Arkeologer rakk aldri å undersøke de mange fortidsminnene langs Røssvatnets bredd før vannet steg og ødeleggelsene startet. «Bøndene her mistet mye av sitt livsgrunnlag på grunn av oppdemmingen. Fisket ble sterkt redusert, ikke minst på grunn av at store mengder skog raste ut i sjøen da vannet steg. Den skulle vært hugget før oppdemmingen startet., forteller Jostein Lorås. De mange tusen funnene som bonde Knut Tvildal og andre har gjort i området skal etter hvert undersøkes og systematiseres, sier professor Berglund. «Selv om konteksten der funnene er gjort er ødelagt, så kan vi tegne et bilde av den menneskelige aktiviteten som har vært i dette området gjennom 10 000 år. Det ble gitt en billighetserstatning for tapt jord som Lorås anslår til å være ca 25 prosent av den egentlige verdien. De som mistet husene sine fikk erstattet dem og flere fikk bedre hus etter oppdemmingen. Men fortsatt er oppdemmingen og konsekvensene nesten et daglig tema blant innbyggerne rundt vannet.

** Terrorgruppen IS sprer propaganda på nett, råere enn vi noen gang har sett. Det er middelaldersk ideologi hypermoderne innpakket, sier forsker. ** Dødsårsaken til skuespiller Robin Williams mye omtalt - kan skape smitteeffekt, frykter presseforbundet. ** Arkeologer håper på å kaste nytt lys over norsk steinalderhistorie. De største utgravingene noengang i Aust-Agder er i gang.

I Etne i Hordaland skal det bygges et nytt kjøpesenter, men ikke før et gammelt samlingssted er blitt utforsket nærmere. Arkeologer har funnet godt bevarte rester av 40 bygninger fra rundt 500 f.Kr. Oppdagelsen blir omtalt som enestående.

Arkeologer og historikere må samarbeide når Røros kommune skal grave opp bergmannsgata for å legge nye vann- og kloakkledninger i verdensarvbyen. MUSEUM har vært med på vandretur og seminar med femti arkeologer, som planlegger hvordan arkeologer kan arbeide med materiale fra etter reformasjonen. - Det blir arkeologi både over og under bakken sier Knut Paasche fra NIKU. I MUSEUM møter vi også riksantikvar Jørn Hollme og arkeologene Petter Molaug og Anders Hesjedal. programmet er ved Jan Henrik Ihlebæk. Sendt første gang 18/5 2013.

Nu kommer nya rön om att mayaindianerna kan ha haft ett avancerat politiskt system redan för 3000 år sedan. Vi visste sedan innan att de bl a hade ett utvecklat skriftsystem, en egen kalender och att de räknade med siffran noll. Arkeologer har genom tiderna funnit mängder av lämningar efter byar, stadslikande samhällen och kultplatser. Sänt: 1969-02-23

**Arkeologer, forskere og Midtøsteneksperter er bekymret for at borgerkrigen skal ødelegge Syrias historiske arv. **84 norske artister sparker i gang Øyafestivalen i kveld. **Stavanger Kammermusikkfestival åpnet med et hett og godt publikumsfrieri i går. Det mener vår anmelder. Du hører på Kulturnytt, med Birger Kolsrud Jåsund i studio.

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen. - Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen: "Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processer. Man fick lära sig rita pilar som visade att all information gick ut från dna som omvandlades till rna som vidarebefordrade budskapet ut i cellerna, och kroppen. Men nu är vi mitt inne i en utveckling där det här ställs på huvudet. I själva verket är våra arvsanlag, som alltså byggs upp av dna-molekylen helt beroende av input utifrån för att gener ska slås på och av vid rätt tillfällen, och där har rna visat spela omvänd roll som informationsbärare, och tala om för genen att den ska slås på, inte bara transportera ut informationen från arvsanlagen." Vi får också en kommentar om den omskakande nyheten att CERN-forskare har gjort experiment som visar att neutriner kan färdas snabbare än ljus. Om det stämmer skulle Einsteins relativitetsteori omkullkastas. – Nu väntas inom kort andra forskargrupper försöka upprepa CERN-forskarnas försök, för att se om det stämmer, säger Ulrika Björkstén. Den största utredning om forskningsfusk i Sverige har Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Det gäller en professor i Göteborg, som anklagats för forskningsfusk på sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet. Vetenskapsrådets expertgrupp utredde frågan och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till flera fall av grov vetenskaplig oredlighet. Forskarens anslag drogs in, och Göteborgs Universitet begärde att få avskeda personen - men på grund av pappersslarv på Vetenskapsrådet så har ärendet nu tagit en ny vändning. Theres Bergstedt intervjuar Mille Milnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Brittiska vulkanforskare undersöker möjligheterna att släppa ut svavel från gigantiska ballonger högt upp i himlen. Nästa månad, i oktober, skickar de upp en testballong, förankrad till marken med en 1000 meter lång slang. De ska försöka trycka upp vatten genom slangen och spruta ut vattnet från ballongen. Om det fungerar vill de skicka upp ballongen på ännu högre höjd och undersöka om det går att sprida ut svavel från ballongen, syftet med det här är att svavlet ska reflektera solljus och på så vis sänka temperaturen på jorden. – Den här idén att sprida svavel på hög höjd är det närmsta man hittills har kommit i ambition att genom jättelik ingenjörskonst mildra växthuseffekten, säger Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi på Uppsala universitet. Det är väl belagt att vulknautbrott kan sänka jordens medeltemperatur genom sina utsläpp som reflekterar solljuset. Men det finns potentiellt stora risker med att försöka manipulera klimatet på det sättet, enligt Anna Rutgersson. Arkeologer har hittat märkliga rester av människor som dog utanför Motala för 8000 år sedan. Fyndet består av elva stycken människoskallar. Åtminstone två av dem spetsades på trästavar innan de sänktes ner i en sjö. --Det här handlar om en unik stenåldersritual, enligt Fredrik Hallgren, som är projektledare för den arkeologiska undersökningen. Man har aldrig tidigare hittat den här typen av ritualfynd från just stenåldern.

Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden. - Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala. Arkeologen Agneta Lagerlöf på Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning har studerat hur det här systemet fungerar i andra länder, bland annat Holland, England och Irland där det här systemet har funnits i 20 år – När företag handlar upp vill de att det ska gå snabbt. De vill ha det till lägsta pris. Särskilt om marknaden är liten blir det prispress. Då blir det låg lönsamhet för arkeologerna. Det innebär i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker gärna på de arkeologiska företagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett större glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anläggningsföretagen är intresserade av att få bort fornlämningen och få marken fri så fort som möjligt och är inte så intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat från undersökningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allmänheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har fått enorma rapportskulder i England, Holland och Irland. Några av de bästa kommer från Tröndelag. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kth har skrivit en bok om skidåkning. Två av bokens huvudpersoner är Marit Björgen och Petter Northug. Det är två av världens bästa skidåkare som båda två kommer från Norska Tröndelag. Det är ett län, ett så kallat fylke, i höjd med Jämtland och Härjedalen. Att de bästa kommer just från Tröndelag, det är ingen slump menar Sverker Sörlin. Strålningen från mobiltelefonen, är den farlig eller är den inte farlig? I veckan publicerades en studie i den välrenomerade medicintidskriften Jama, där forskare har konstaterat att det verkligen syns effekter av mobilstrålning i hjärnan. Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapradion, har under flera år följt det här forksningsområdet. Hon konstaterar att studien är behäftad med stora brister. Folk luktar värre än getter Känslig information om framtida nobelpristagare har stulits. Det handlar om fem inbundna gröna böcker med detaljerad information över möjliga pristagare i fysiologi eller medicin som stals ur en parkerad bil förra året. Det rapporterade tidskriften Dagens Medicin i veckan. Men vad innebär det att de här böckerna stulits från Nobelkommittén? Kan vi även i år få reda på vem som kommer får medcinpriset i förväg? Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se

- De gräver med Bibeln i ena handen och spaden i den andra, säger antikvetaren Hans Furuhagen om många av de arkeologer som arbetat i det Heliga Landet. I en aktuell bok berättar han historien om Bibelns arkeologer, som allt sedan 1700-talet letts av bibeltexter och trossatser, snarare än källkritik och vetenskaplig noggrannhet. - De har sett Bibeln som en tillförlitlig historisk källa och försökt använda arkeologin för att bevisa dess skrifter, berättar Hans Furuhagen. Problemet är att Bibeln inte är en historiebok och att den här typen av arkeologi leder forskningen på irrvägar, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Furuhagens Bibeln och arkeologerna, som redan fått kritik för att slå hål på Bibelns berättelser, som fortfarande betyder mycket för miljontals människor, såväl i Sverige som internationellt. Dessutom uppmärksammas boken som vill lyfta fram invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under de senaste 1000 åren. Anders Johnson, aktuell med Garpar, gipskatter och svartskallar berättar om medeltidens katerdralbyggare, Hansans tyskar, vallonska entreprenörer och 1700-talets Lilla London i Göteborg. Programledare är Tobias Svanelid.