Podcasts about barbro h

Pastor och föreståndare Fredrik Olsson predikar och pastor Stanley Karlman leder gudstjänsten i Pingstkyrkan Karlshamn i Asarum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Allt är möjligt för den som tror. Tron på Jesus, att våga tro, ger oss hopp och tro på en bättre framtid. I Jeremia 29:11 står det: Ty jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, tankar om frid och inte om ofärd, för att ge er en framtid och ett hopp. Vi ser detta i människors liv hela tiden, där människor utan hopp om framtiden genom tron på Jesus plötsligt får tro för vad som helst.”Ur Fredrik Olssons predikan. Hela predikan hör du i podd ovan efter gudstjänsten.Musik:Saliga visshetDin trofasthetBlott en dagNamnet Jesus vill sjungaEn liten stund med JesusKom va mitt centrumTy så älskar Gud vår världThe Lord Bless TheeTexter:Hebr. 11:1–3Mark. 9:22–24Jer. 29:11Joh. 4:6–10Medverkande:Fredrik Olsson, predikarStanley Karlman, leder gudstjänstenBibeltexter:Emma OlssonElina SandströmPå sång:Barbro Hörberg leder musikenMia JönssonLinda BruérSara SandströmJohan MadestamMats Jönsson, solo Daniel Hörberg, pianoElias Hörberg, trummorMattias Öström, basPeter Bengtsson, gitarrTekniker: Kristoffer Hjälmberg och Simon TinggrenProducent: Ingrid ElfstråhleSveriges Radioliv@sverigesradio.se

Empati är kanske grunden i alla människovårdande yrken. Ibland blir det svårt att upprätthålla ett jag och du, i stressade situationer när empatitröttheten övermannar oss. Om vi saknar empati kan vi inte heller vara med och skapa ett rättvist samhälle byggt på solidaritet och respekt för allas lika värde. Uppläsning: Jan Coster Inspelning, mix och vinjett: Anders Augustsson. Musik: Gamla älskade barn av Barbro Hörberg och Auf Wiedersehen av Björn Olsson

De lyser nætter indbyder til tankefuldhed uden så mange ord i aftens Natsværmer, der bevæger sig i et langt nordisk flow frem til midnat. Sibelius og Grieg møder Barbro Hörberg, Hannu Keller, Eline Hellerud Åsbakk, Lulo og mange flere, der fletter den nordiske nat sammen til et langt musikalsk tæppe af toner. Vært: Minna Grooss. www.dr.dk/p2

Alla människor behöver tröst någon gång i livet. Men får att få tröst, behövs det väl någon som ger den till en? Bibliotekarien Elisabeth Skog funderar på om litteraturen kan vara denna någon. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag söker i Vårdguiden på begreppet tröst. Det ger 64 träffar, nästan alla handlar om barn. Barn som ska tröstas. Spädbarnskolik och mardrömmar. Plåster på såret. Tröstnappen. Nationalencyklopedin förestavar att tröst är det samma som lindring i sorg eller bekymmer. Ordet finns belagt i äldre fornsvenska. Etymologiskt är det besläktat med tro. Jaha ja. I Svenska Akademiens Ordlista hittar jag 13 sammansättningar med tröst: tröstekälla, tröstlöshet och tröstpris till exempel. Men vad är tröst egentligen och finns det någon definition? Forskning talar om att Tröst innefattar fysiska, psykospirituella och sociokulturella upplevelser, och leder till förbättrad hälsa. Jag förstår också att det ska vara minst två människor inblandade: en som är tröstfärdig, det vill säga mottaglig för tröst, och en givare. Med hjälp av tröstande samtal ska det då uppstå en citat djupt delad känsla av samhörighet. Den tröstfärdiga ska härigenom få hjälp att se på sitt lidande ur ett nytt perspektiv. För att sedan kunna ägna sig åt annat. Kontentan verkar vara att trösten kommer via en annan människa. It takes two alltså. Precis som i tango. När jag var elva år (1974) var jag mycket berörd av Barbro Hörbergs melodiradio-hit Gamla älskade barn det som grep mig mest var dessa rader:  Vilken dag mister en människa barnets rätt till trygghet och tröst och förlåt? Vilken dag betraktas man plötsligt som vuxen och stor och får själv ta hand om sin gråt? Att själv ta hand om sin gråt verkade så outsägligt sorgligt. Jag var nog rädd att mista barndomens tröstprivilegier och tänkte nog också på alla tröstlösa, både unga och gamla solstrålar på parkbänkar och annorstädes där ute. Barbro Hörbergs fråga har hängt med mig sedan dess. När måste man själv ta hand om sin gråt? Och ser man på, nästan 40 år senare dyker svaret upp i Beate Grimsruds bok En dåre fri, en roman om skapande och sjukdom. Huvudpersonen Eli konstaterar att nu får hon värma mjölken själv när hon är vaken om nätterna. Hon säger: "Det är att vara vuxen. Att vara god mot sig själv när det behövs och ingen annan finns till hands." Att kunna trösta sig själv och själv ta hand om sin gråt, kanske inte måste vara något sorgligt eller ens något hotfullt. I psykologen Marta Cullberg Westons bok från 2012 Tröst och reparation finn din egen tröstfunktion finns mycket att hämta för den som vill bli bättre på konsten att ta hand om sin gråt. Det handlar om att bygga upp en inre tröstande instans som fungerar stödjande när det blåser i livet. Marta Cullberg Weston varnar också för självtröst som går snett. När vi tror att vi tröstar oss men är ute på fel spår. Eller fejktröst som vi skulle säga på nusvenska. Varningsflagg för överdrivet intresse för: mat alkohol tabletter droger omåttlig aktivitet shopping Några moderna bubblare att lägga till den listan skulle kunna vara: Manisk renlevnad träning och yoga heminredning Jag är dock inte den som ska kasta första stenen på dem som ägnar sig åt ovan nämnda sysselsättningar. Jag tror att överdrivet undvikande av företeelserna på listan i lika hög grad skulle kunna klassas som bedräglig tröst. Vår förmåga att trösta oss själva grundas, gissa när! Jo, i barndomen. Om föräldrarnas förmåga att trösta är bristfällig får barnet ingen god modell att ta med sig. Man blir då svårare att trösta och stressen kan då lätt citat stegras till en överväldigande känsla av nödställdhet. En överväldigande känsla av nödställdhet. Jag vet inte varför denna mening slår an så djupt hos mig. Marta Weston Cullberg är säkert något viktigt på spåren i sin bok. Ledsamt bara att omslaget pryds av ett snyggt par i en softad omfamning i ljus och fräsch miljö. Budskapet blir lite dubbelt: Finn din egen tröstfunktion, javisst, men först ändå en rejäl parrelation. En gyllene medelväg mellan å ena sidan tröst via en annan person och å andra sidan självtröst måste vara litteraturen. I sin bok Varför vara lycklig när du kan vara normal? beskriver Jeanette Winterson en fruktansvärd uppväxt och hur systematisk läsning av folkbibliotekets skönlitterära bestånd från A till Z räddade livet på henne. När allting är en trasa, när livet suger, säger Winterson så här: "Jag tror på skönlitteratur och på berättelsens kraft [ ... ] Vi kan vända oss till dikten. Vi kan öppna boken. Någon har varit där för vår räkning och dykt efter orden." Visst är det är en trösterik tanke. Någon varit där för vår räkning. Och att denna person formulerat något som nu kan vara mig till tröst, när det är som värst. När jag är i beråd. Detta är en personlig läsning, ett tröstebrev från en författare till mig. Ibland används lyrik för att trösta många på samma gång. Vid stora naturkatastrofer, krigsutbrott, terrordåd händer det att dagstidningarna publicerar en nyskriven tröstdikt av en känd författare. När vi inte orkar mer reportage och faktarutor över antalet döda och skadade kan dikten ta en genväg till förståelse. Och till tröst. Jag tänker på döden varje dag. Vem gör inte det? Poeten Bodil Malmsten gjorde det säkert. Dagens Nyheter publicerade hennes dikt Sorg i början av januari 2005, strax efter tsunamin. Våra intetsägande armar. Vi vill bara hjälpa. Vi är här. Världen deltar i sorgen, står det. Så går det inte till. Sorgen är inte tillgänglig för världens allmänna deltagande. Sorgen är enskild och personlig, sorgen är bara din. Sorgen är bara din skriver hon och just då, paradoxalt nog, delas den med den som läser. Och vi blir mindre ensamma. I någon mån tröstade. Just sådana finesser kännetecknar litteratur av bästa märke. Ingen är där, men från avlägsna orter och tider når oss ändå orden som stillar vår oro. Lägger sig som svalkande händer över våra hettande kinder och svidande ögon. Elisabeth Skog, bibliotekarie Sändes första gången 05-12-2017 Litteratur: Beate Grimsrud: En dåre fri, Albert Bonniers förlag, 2010 Marta Weston Cullberg: Tröst och reparation: finn din egen tröstfunktion, Natur & Kultur Akademisk, 2012 Jeanette Winterson: Varför vara lycklig när du kan vara normal?, översättare Ulla Roseen,Wahlström & Widstrand, 2012 Tua Forsström: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön, Albert Bonniers förlag 2012 (Santamäki Fischer & Dahlqvist, 2009, s. 115-135). Kolcaba (1991; 1994, 2001; 2003) beskriver tröst som ett stärkande tillstånd, i vilket människors behov av lättnad (relief), lindring (ease) och mentalt gränsöverskridande (transcendence) tillgodoses i fysiska, psykospirituella, 13 sociokulturella och miljöberoende dimensioner http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:369769/FULLTEXT01.pdf

Efter den framgångsrika debuten med biografin om Barbro Hörberg – Med ögon känsliga för grönt (2017) – hade Alexandra Sundqvist lovat att leverera en roman till sin förläggare Pelle Andersson. Men temat krävde något annat. Nu är hennes diktberättelse Tvångsamheten … Continue reading →

Musikjournalisten Alexandra Sundqvist skrev boken om Barbro Hörberg. Nu jobbar hon på dokumentären om Merit Hemmingson. Snacka om självskriven gäst i DJ 50 Spänn! I hennes skivhög hittar vi lätta motorcyklar, barrskogsgroove och vuxen popmusik.

Den här veckan är det Meja som är värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4. Programmet är en repris från 2018

Den här veckan är det Meja som är värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4. Programmet är en repris från 2018

I 2019 startaBarbro Høyland Andersen Preg Design på Stord. Me tek ein prat om kvifor ho sa opp jobben og satsa på eige selskap, og om korleis korona-krisa påverkar Barbro, som har ein lungeskade og er i risikogruppa. Du får også høyra om 7 viktige steg på vegen mot god kommunikasjon. Følg Barbro og Preg Design på: https://www.facebook.com/pregdesign.no/ https://www.instagram.com/pregdesign.no/ https://www.preg-design.no

Gülderen Barbro berättar i samtalet bland annat om vad nya konvertiter bör tänka på när de anammar islam. Hur viktigt det är att man skiljer på kultur och tro .Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Barbro Hætta kunne ikke skrive eller snakke samisk på ungdomsskolen. Etterpå har hun vært vært rådgiver for en statsråd i samiske saker og har løftet samiske saker til nasjonalt nivå. Men livet har vært fullt av vanskelige valg.

Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.

Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Hon klev in och förnyade musiklyriken med sina säregna sånger om vanliga kvinnor och deras längtan i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare. Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976. Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln Barbro Hörberg med ögon känsliga för grönt. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm. En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson. Producent Clara Törnvall.

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner. Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av Birgitta Tollan. I tredje programmet möter vi artisten och författaren Christina Kjellsson, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i textbehandling och formuleringskonst. Hon har även gett ut de två självbiografiska romanerna Solknepet (2013) och Nu är jag ung hela mitt liv (2016). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i.     Ur recension i Svenska Dagbladet: Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare. Christina Kjellsson har fått SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.   Låtlista: PATA PATA Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy, Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy Miriam Makeba EVA 15775, EVACD 4012   Hållplats Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD22   ETT HERRANS LIV Christina Kjellson, Christina Kjellson Christina Kjellson KUNG OBERON 013420, KOCD 941   INGENTING FOR OSS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021   FOR FORBI Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021   Leila Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT, TROGCD007   Mayday Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD36   MITT I EN MENING Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22   CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3   CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3   VÄSTRA GATAN Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22   Blå moped Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson   MORGONVÄKT Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och två romaner.   Tillfälligheternas spel är en programserie i fem avsnitt av Birgitta Tollan. I tredje programmet möter vi artisten och författaren Christina Kjellsson, som sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i textbehandling och formuleringskonst. Hon har även gett ut de två självbiografiska romanerna Solknepet (2013) och Nu är jag ung hela mitt liv (2016). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i.   Ur recension i Svenska Dagbladet: Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare. Christina Kjellsson har fått ett SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.

Den här veckan debuterar Meja som värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4.

Om tv-serien The bold type, tjejtrasan Barbro Hörberg och Lill-Babs, om läsarbrev adresserade "Skånsk damtidning" och en oväntad flirt i hissen.

I det fjärde och sista programmet spinner Birgitta Tollan kvinnliga singer/songwritertrådar runt samtiden. Möt bl a Laleh i en tidig intervju. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh. Med utgångspunkt i Rickie Lee Jones, över Suzanne Vega (the Mother of mp3) till legenden Barbro Hörberg, poeten Elisabeth Hermodsson, humoristen Maria Lindström och geniet Stina Nordenstam landar vi i 2000-talets singer/songwriterboom med Lollo Harms från Popkolloföreningen för unga tjejer efter Marit Bergmans initiativ. Popkollo är ett slags moderna flickskolor med syfte att nå fler unga tjejer och få dem att börja spela och fullfölja sitt musikintresse. Visskoleutbildade Jenny Almsenius inspireras av Rysslands Evert Taube, Vladimir Vysotskij. Norska Lisa Dillan, improvisationslärare på Musikhögskolan i Oslo, har gjort låten When I close my eyes med inspiration av en dikt av Karin Boye ur Härdarna med följande textrad: Jag lyssnar, fången i förtärande tvång. I rytmen av din rytm, i takten av din gång slår min puls i hunger. Laleh - singer/songwriter, kompositör, musiker, arrangör och musiktekniker, utbildad vid Musikprogrammet vid Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg, berättar om lyckan hon känner när London Symphony Orchestra spelar in hennes Snö som är musik till filmen Arn. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh, och det får bli motto för hela serien Skuggor och ljus som härmed klingar ut för gott.   Spellista: Shadows And Light   Joni Mitchell Joni Mitchell The Last Waltz Rhino 81227827823  chuck e is in love Rickie Lee Jones Rickie Lee Jones Warner Bros. tried to be a man Rickie Lee Jones Rickie Lee Jones mfl. Sermon on Exposition Boulevard New West Records Jungfruns Bön Maria Lindström Maria Lindström m fl Ur vägen PSCD 059 Unga flickor Maria Lindström Maria Lindström m fl Åtminstone db Productions DBCD 12 Hejsan Britta Barbro Hörberg Barbro Hörberg m fl Gamla Älskade Barn Frituna Vad gör vi med sommaren, kamrater Elisabet Hermodsson Elisabet Hermodsson VAD GÖR VI MED SOMMAREN KAMRATER ? PROPRIUS PROP 7724 Toms Diner Suzanne Vega Suzanne Vega Solitude Standing 1987 A&M Luka Suzanne Vega Suzanne Vega m fl Solitude Standing 198  A&M Little Star Stina Nordenstam Stina Nordenstam Little Star (Re-Issue) 1997 East West EW106CD His Song Stina Nordenstam Stina Nordenstam Memories Of A Color telegram records tcd-11 Mary Bell Stina Nordenstam Stina Nordenstam Dynamite East West 0630182402 No Party piano mix 7 Marit Bergman Marit Bergman Marit Bergman MySpace Floden Ny version Jenny Almsenius Jenny Almsenius http://www.jennyalmsenius.se/musik.htm When I close my eyes Lisa Dillan Lisa Dillan Kommer på platta senare Der yek goshe (I ett hörn) Laleh Laleh Warner Music Far Har Lärt Mig Laleh Laleh Prinsessor Warner Music 5051011-8646-2-9 Snö Laleh Laleh. The London Symphony Orchestra.

Den svenska visans skepnader är många. Med Marita Rehdin, visforskare, tecknar vi genrens utveckling på 1900-talet: från Sven Scholander via Evert Taube till Barbro Hörberg och Sofia Karlsson. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/5QFigkEphRp9ER9mPeZRfq?si=pUpBvp3fSDOlRBx2jHuFLA Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Samuel Lindberg Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.

Gunilla och Martina pratar om brevvänner, teaterimprovisation, Morgan Alling, Ingmar Bergman, Thorsten Flinck, Greta Garbo, Kameliadamen och Barbro Hörberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Kalle Lind och journalisten Alexandra Sundqvist pratar om singer/songwritern och chansonsångerskan Barbro Hörberg. Namn som nämns: Monica Zetterlund, Lulu Ziegler, Lill-Babs, Barbara och Sovdjuret.

Maria Sveland är tillbaka, och historien om bitterfittan Sara fortsätter i den andra boken som är här. Och så träffar vi Alexandra Sundqvist som har skrivit en biografi om artisten Barbro Hörberg. Ja, efter tre veckors uppehåll är Lundströms Bokradio äntligen tillbaka! Vi möter författaren och journalisten Maria Sveland är här med en ny bok om bitterfittan Sara, "Bitterfittan 2" heter boken. Det har gått tio år sedan Sara skiljde sig från sin man i den första boken. Men det som hon trodde skulle bli lättare, blev istället det motsatta. Hon pendlar mellan skam över sitt beslut, och stolthet. Och så möter vi författaren Alexandra Sundqvist som har skrivit en biografi om låtskrivaren Barbro Hörberg. Lundströms Bokradio har en egen spotifylista med alla låtar som varit med i programmet. Klicka HÄR så kommer du till den.

Rikard Wolff är skådespelare och sångare välkänd och folkkär efter en lång och gedigen karriär på scen och på film. Inte minst genom rollen som Zac i Änglagård-filmerna. Rikard Wolff är skådespelare och sångare. Han föddes i Farsta 1958, men växte delvis upp i Karlstad. Han studerade vid Skara Skolscen 1978 och var sedan verksam i gruppen Vågspel och på Teater Aurora i Stockholm innan han kom in på Scenskolan i Malmö 1984. Han har spelat på Dramaten, på Riksteatern, på Galeasen, på Malmö Stadsteater, på Göteborgsoperan och på Stockholms Stadsteater inte minst på Unga klara. Han har återkommande samarbetat med regissörerna Richard Günther och Suzanne Osten och han har spelat klassiker som Becketts I väntan på Godot och Shakespeare bland annat Hamlet på Östgöta teatern - men även nyare dramatiker som Koltès.  Salieri i Peter Schaffers Amadeus har han gjort två gånger och han har spelat musikalen Chorus line och gjort konferienceren i Cabaret. Man kunde nyligen se Rikard Wolff i Dorian Grays porträtt på Stockholms Stadsteater och nästa spelår kommer han medverka när Farnaz Arbabi sätter upp Angels in America på Dramaten. På film blev han känd genom rollen som Zac i Änglagård-filmerna och så har han gjort en lång rad musikaliska scenföreställningar där han sjungit och gestaltat personer som Edith Piaf, Jacques Brel och Barbara, men även till exempel Barbro Hörberg, Maria Callas och Karl Gerhard. Rikard Wolff har gjort och gör egen musik också och har varit med i melodifestivalen en gång. I december kommer han att synas i SVTs julkalender. Han har dessutom skrivit en självbiografisk bok Rikitikitavi, som kom ut 2011.   Rikard Wolff valde en bit ur Eugene O'Neills Lång dags färd mot natt, som sitt klipp. Av upphovsrättsliga skäl finns inte föreställningen att lyssna på i sin helhet.

Rikard Wolff är skådespelare och sångare välkänd och folkkär efter en lång och gedigen karriär på scen och på film. Inte minst genom rollen som Zac i Änglagård-filmerna. Rikard Wolff är skådespelare och sångare. Han föddes i Farsta 1958, men växte delvis upp i Karlstad. Han studerade vid Skara Skolscen 1978 och var sedan verksam i gruppen Vågspel och på Teater Aurora i Stockholm innan han kom in på Scenskolan i Malmö 1984. Han har spelat på Dramaten, på Riksteatern, på Galeasen, på Malmö Stadsteater, på Göteborgsoperan och på Stockholms Stadsteater inte minst på Unga klara. Han har återkommande samarbetat med regissörerna Richard Günther och Suzanne Osten och han har spelat klassiker som Becketts I väntan på Godot och Shakespeare bland annat Hamlet på Östgöta teatern - men även nyare dramatiker som Koltès.  Salieri i Peter Schaffers Amadeus har han gjort två gånger och han har spelat musikalen Chorus line och gjort konferienceren i Cabaret. Man kunde nyligen se Rikard Wolff i Dorian Grays porträtt på Stockholms Stadsteater och nästa spelår kommer han medverka när Farnaz Arbabi sätter upp Angels in America på Dramaten. På film blev han känd genom rollen som Zac i Änglagård-filmerna och så har han gjort en lång rad musikaliska scenföreställningar där han sjungit och gestaltat personer som Edith Piaf, Jacques Brel och Barbara, men även till exempel Barbro Hörberg, Maria Callas och Karl Gerhard. Rikard Wolff har gjort och gör egen musik också och har varit med i melodifestivalen en gång. I december kommer han att synas i SVTs julkalender. Han har dessutom skrivit en självbiografisk bok Rikitikitavi, som kom ut 2011.   Rikard Wolff valde en bit ur Eugene O'Neills Lång dags färd mot natt, som sitt klipp. Av upphovsrättsliga skäl finns inte föreställningen att lyssna på i sin helhet.