Podcasts about hypotesen

Da er det 2. juni, og tradisjon tro (i og med at vi gjorde det i fjor) markerer SinnSyn den såkalte Emotional Awareness day. SinnSyn lar altså ikke 2. juni forbigå i stillhet. Jeg markerer dagen med et foredrag om det jeg mener er det aller viktigste å vite om menneskets følelsesliv. Kort sagt skal jeg snakk om krig i menneskesinnet, og nettopp her spiller følelsene våre en helt sentral rolle. Hypotesen er at undertrykte følelser blir til borgerkrig i menneskesjelen, mens avviste følelser blir til krig med omverdenen.Vi tror kanskje vi har full oversikt over det vi tenker og føler, men der tar vi feil. Over 95 % av alt som skjer i psyken foregår utenfor vår bevissthet, og kanskje er de nettopp de følelsene vi ikke merker, eller påstår at vi ikke har, som kan skape mest indre uro og «mental krig». Det viser seg for eksempel at de som påstår at de ikke er styrt av følelser, i realiteten er mer styrt av følelser enn de som faktisk anerkjenner at følelser er med på å styre dem. De som nekter for dette er fortsatt påvirket av følelser, men uten at de er klar over det, og nettopp det setter dem i følelsenes vold på en mer kronglete og uoversiktlig måte.Derfor er det på sin plass med litt mer oppmerksomhet på egne følelser, og kanskje bør vi ha litt fokus på følelser hele året, men det er likevel fint at 2. juni har blitt den offisielle dagen for affektbevissthet. I anledning «emotional awareness day» er du herved velkommen til et dypdykk i de ubevisste avkrokene i mennesket åndsliv for å konfrontere en del av de følelsene vi kanskje helst vil unngå.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er noen som hevder at 297 år av vår tidsregning ikke har skjedd. At noen istedenfor har funnet på disse årene for selv å kunne regjere i år 1000. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør for denne episoden er Kristin Ward Heimdal. I serien "Gull fra arkivet" plukker Bjørn-Henning og Fredrik udiskutable høydepunkter fra Konspirasjonspoddens rikholdige katalog og sprer budskapet til gamle og nye lyttere. Alle episodene av Konspirasjonspodden hører du eksklusivt hos Podme. Episodene i serien kan inneholde invitasjoner eller referanser til eventer som allerede er avholdt. For oppdatert informasjon om Konspirasjonspodden, følg oss på Instagram: konspirasjonspodden_official/ eller hør ferske episoder her: podme.com/no/konspirasjonspodden. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2020. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg – och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen ”Jävlar, vilken grej!”. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med ”Kärleken är allt!”. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger – opiater, amfetamin och så vidare – förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans – den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Å lyve er en av de tingene som alle gjør, selv om de fleste ikke vil innrømme det uten videre. Løgn er ekstremt nyttig, enten du skylder på hunden som spiste opp leksene dine, prøver å unngå en parkeringsbot eller bare prøver å være hyggelig når noen gir deg en gave du ikke liker. Å lyve er ikke bare beleilig; det er en del av det å være menneske.Så hva er problemet?Selv den minste løgn legger aksjer i normaliseringen av et usannhetssystem, noe som igjen kan føre til mye større løgner – løgner som har potensial til å starte kriger eller få folk til å miste troen på vitenskap og forskning. I dag er kanskje en eskalerende tendens til løgn et stort problem for menneskeheten. Jeg tror det er viktig at vi sammen gjør alt i vår makt for å være så sannferdige som mulig, selv om det betyr å såre bestemors følelser når hun strikker en genser som er tre ganger for stor til deg. Hypotesen er at tilbøyeligheten til å lyve er noe som akkumuleres i takt med selv små løgner. Så lenge man anser det som uskyldig å fortelle en hvit løgn, er man likevel med på å understøtte en mer omseggripende aksept for løgn, og det er denne aksepten som kan vokse seg ut over sine grenser og bli en trussel for oss rent personlig, men også på en samfunnsnivå. Har du noen gang vært så innsauset i en løgn at du vet at du kommer til å bli avslørt? Denne følelsen av uro som oppstår når sannheten er undergravd går hånd i hånd med mye stress og angst, og den eneste måten å unngå det på er å alltid opptre så sannferdig som mulig.Det krever en betydelig innsats å lyve, siden du må holde styr på alt du har sagt. Sannheten krever derimot ingen overvåking overhodet.Uansett arten av løgnen du forteller, vil du ha en tendens til å videresende forskjellig informasjon til forskjellige mennesker avhengig av hvordan du tror de vil reagere. Det er her forvirringen oppstår: du er skjebnebestemt til å glemme hva du har sagt og til hvem.Og situasjonen kan bli enda mer komplisert. Du vil begynne å bekymre deg for om personene du har fortalt motstridende historier til vil begynne å snakke seg imellom og legge merke til inkonsekvensene. Du kan ha løyet i et forsøk på å beskytte dem mot ubehagelig informasjon, men å bli avslørt som en løgner vil som regel gjøre mer skade enn det gode løgnen din kan ha generert. Derfor er det bedre å være ærlig mot alle så du slipper å bekymre deg for å bli avslørt.Å opprettholde en fasade er hardt arbeid. Når du lyver, selv for å skåne andres følelser, hindrer du person fra å få tilgang til virkeligheten. Det er betenkelig å hevde at en person har rett til å forby noen andre fra å vite sannheten, eller bestemme hvilken informasjon de skal ha tilgang til.Like viktig som det er å avstå fra å lyve for andre, er det også nødvendig å ikke lyve for deg selv. Når du er uoppriktig om hvem du egentlig er, blir du tvunget til å kontinuerlig presentere et falskt bilde av deg selv for omverdenen. Dette kan ha en ødeleggende effekt på selvtilliten din – du vil bli stadig mer avhengig av vedlikeholdet av ditt «ansikt utad» og mindre knyttet til hvem du virkelig er. I verste fall mister du deg selv på en sosial scene. I dagens episode skal jeg snakke om løgn, bullshit og hvordan vi eventuelt lyver for oss selv. Noen ganger er vi så vant til å presentere oss på en bestemt måte, at vi nesten har mistet kontakten til den vi egentlig er bak fasaden. Jeg skal også snakke litt om hvordan vi kan komme til bunns i oss selv, eller se oss selv i et klarere lys. Blant annet er det mulig å rydde litt opp på innsiden ved å skrive dagbok, noe som viser seg å ha ganske store psykiske helsefordeler. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2. juni har blitt til det man kaller «emotional awareness day», altså en dag man oppfordres til å være oppmerksom på sine følelser. Som psykolog vil man nok innvende at oppmerksomhet på egne følelser er noe man bør tilstrebe resten av året også, men det er fint med en dag som setter følelsene i fokus. På SinnSyn har jeg nærmere 30 episoder om følelser, og det er et tema som vil dukke opp her på det mentale helsestudioet i all overskuelig fremtid. I dagens episode skal jeg fokusere på det jeg mener er det viktigste ved oppmerksomhet på følelser. Jeg vil påstå at mange følelser forsøker vi å unngå da de av ulike årsaker kan forekomme oss litt ubeleilige eller ubehagelige. Hvis vi undertrykker dem over lengre tid, ignorerer dem og later som om de ikke er der, mister vi etterhvert kontakten til vårt «følelsesmessige kompass», og da blir det uhyre vanskelig å orientere seg rent psykologisk og mellommenneskelig. Undertrykte følelser er kanskje ute av syne, men som regel er de ikke ute av sinn. Følelser som undergraves kan komme til å opponere mot behandlingen vi gir dem, og da kan de skape revolusjon og opprør, altså en slags borgerkrig i vårt indre liv, noe vi ofte merker som stress eller panikkangst. Følelser vi vi ikke tar ansvar for eller gir noen oppmerksomhet, kan også skyves helt ut av vår egen bevissthet og projiseres over på andre. Da havner i vi krig med omverden, kolleger, ektefelle og så videre, og vi sier setninger som «Det er ikke jeg som er sint, det er du». Hvis ikke vi har en viss orden og kontroll på vårt følelsesliv, vil vi på sikt oppleve en form for symptomer og ubehag. Vi risikerer å ryke uklar med våre omgivelser, bli unødvendig skeptiske og samarbeid kan bli vanskelig. Derfor er oppmerksomhet på følelser ikke noe som er forbeholdt privaten, men også helt avgjørende på jobb. Det er mange studier som viser at mennesker som lykkes godt i arbeidslivet er de med høy emosjonell intelligens. Noen steder er det viktig med spisskompetanse, lang erfaring og mye kunnskap, men de færreste jobber helt alene og uten behov for samarbeid og kontakt med kollegaer, og det er nettopp den biten hvor følelsene våre spiller en viktig rolle. Idealet om å skru av følelser for å fungere rasjonelt og effektivt er ikke veldig godt begrunnet. Men evnen til å sette ord på sine følelser, tåle dem, forstå dem, ta anafor for dem og bruke dem aktiv i eget liv er kjennetegnet på en en emosjonelt intelligent person. Det er også forbudet med gode relasjoner og god psykisk helse. I dag skal jeg nemlig markere 2. juni og «Emotional awerness day» med et foredrag jeg holdt 27. mai 2023 på Filosofifestivalen i Kragerø. Arrangørene ville at jeg skulle snakke om det jeg selv anså som viktigst hva angår menneskets følelsesliv. Følelseslivet er et stort tema, og jeg endte med overskriften: «I krig med seg selv». Kort sagt skal jeg snakk om krig i menneskesinnet, og nettopp her spiller følelsene våre en helt sentral rolle. Hypotesen er at undertrykte følelser blir til borgerkrig i menneskesjelen, mens avviste følelser blir til krig med omverdenen. Dette er noe som er like viktig på arbeidsplassen som på hjemmebane, og du er herved velkommen til et dypdykk i de ubevisste krokene i mennesket åndsliv for å konfrontere en del av de følelsene vi kanskje helst vil unngå. Klokken er 16.00 og det er sommer i Kragerø. Jeg står på scenen, litt nervøs, men klar for å oppsummere hva jeg anser som det viktigste ved menneskers følelser.  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Et forstudie tyder på, at mange med type 2-diabetes også har Binge Eating Disorder (BED). Nu undersøges det i et større studie, hvor udbredt det er at have begge dele, og hvordan man bedst kan støtte personer med type 2-diabetes og BED i at undgå tvangsoverspisning. Hypotesen er, at en reduktion i overspisningen vil føre til bedre behandling af diabetes på grund af færre udsving i blodsukkeret.ForskerMichael Røder, klinikchef og lektor ved Steno Diabetes Center Odense samt mangeårig speciallæge i endokrinologi og diabetesVærtSimon BrixDiabetesforskerne er udgivet af de 7 Steno Diabetescentre og produceret af Podcastbureauet

Skolevegring er visstnok et økende fenomen. Noen mener at opptil 3,7 % av barn og unge sitter hjemme i en måned eller mer. Egentlig vil de gå på skolen, men de makter ikke. Dette er altså noe annet enn skulk. Men hva er det?I dagens episode skal jeg drøfte to ting: Jeg skal undersøke skolevegringsmysteriet basert på boka til psykolog og filosof Ole Jacob Madsen og arkitekt Gaute Brochmann. Hypotesen er at skolevegring sier noe sentralt om kulturen vår og det subtile presset vi utsettes for, selv om vi tilsynelatende lever i verdens beste velferdssamfunn fullt av goder tilgjengelig for de fleste.Deretter skal jeg se litt mer på fenomenet angst, og hvilke hovedtyper av angst som beskrives i litteraturen. Kan det være en sammenheng mellom presset de unge føler på, og stadig flere tilfeller av angst i den øvrige befolkningen?Det er denne typen spørsmål jeg skal grave ned i den neste timen her på SinnSyn. Hvis du er mer interessert i tematikken, har jeg laget en supplerende episode på mitt mentale treningsstudio. Ved å melde deg inn der, vil du være blant podcastens venner, støttespillere og en viktig bidragsyter til at jeg kan fortsette dette prosjektet. Som takk for støtten, får du masse ekstra episoder fra SinnSyn i tillegg til mentale øvelser, lydbøker, meditasjodsveiledning, mentalt treningsprogram og mye mer. Hvis det er spørsmålet om skolevegring og angst du er på jakt etter, finner du den på mitt mentale treningsstudio som episode «79 - Fem hovedtyper angst og skolevegring». Hvis du er interessert i en bedriftsabonnement her på SinnSyn, kan du kontakte meg på webpsykologene@gmail.com for et tilbud til din bedrift. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mette Kalager er lege og professor ved UiO og Oslo Universitetssykehus.

Jeg er tilbake i Oslo og har kost meg med en nyoppdaget a-ha-podcast som du finner link til nedenfor. Jeg snakker litt om effekten av isbading, om den nye Cochrane-analysen som ble tolket dithen av masker ikke beskytter mot smitte - men som ikke egentlig viste det likevel, og om diskursen rundt lab leak-hypotesen. Siden sist har jeg også vært vakt på min datter skoleball, og jeg har noen tanker om akkurat det... a-ha: ranking highs and lows https://podcasts.apple.com/gb/podcast/a-ha-ranking-highs-and-lows/id1602079523 LSK-SPILLER PUNKTERTE LUNGEN PÅ BEHANDLINGSBORDET: − JEG FIKK SJOKKhttps://www.vg.no/sport/fotball/i/ab8p3E/lsk-spiller-punkterte-lungen-paa-behandlingsbordet-jeg-fikk-sjokk Is Cold Water Immersion Good For Your Health? https://gidmk.medium.com/is-cold-water-immersion-good-for-your-health-3e9918780577 Some interesting discoveries in a shared dataset: Néma et al. (2022). https://steamtraen.blogspot.com/2023/03/some-interesting-discoveries-in-shared.html Statement on 'Physical interventions to interrupt or reduce the spread of respiratory viruses' review https://www.cochrane.org/news/statement-physical-interventions-interrupt-or-reduce-spread-respiratory-viruses-review Here's Why the Science Is Clear That Masks Work https://www.nytimes.com/2023/03/10/opinion/masks-work-cochrane-study.html

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en ny studie där man undersökt om muskler svarar bättre på styrketräning i fall de har bättre förmåga till blodtillförsel. Det här testade man genom att man lät försökspersoner konditionsträna ett ben i några veckor innan en styrketräningsperiod där båda benen tränades. Genom att lägga upp studien på det här sättet så hade man ett ben med fler kapillärer som gav bättre blodförsörjning. Resultatet visade att benet med bättre blodtillförsel verkade få större aktivering av satellitceller och en något bättre hypertrofi från styrketräningen. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille håller på med inskolning 00:02:45 Det har börjat bli kyligt i Skåne och Jacob snålar med elen 00:06:44 Ett konditionstränat ben svarar bättre på styrketräning än ett otränat ben 00:08:00 Satellitceller och deras funktion 00:11:28 Hypotesen att fler kapillärer ökar förmågan aktivera satellitceller 00:17:47 Ett ben som är konditionstränat och ett ben som är otränat ska börja styrketräna 00:20:13 Lite större hypoertrofi för det konditionstränade benet 00:27:58 Ökad aktivering av satellitcellerna i det konditionstränade benet 00:30:45 Kan det här resultatet överföras till kombinerad träning? 00:33:01 Syreupptagningsförmågan i musklerna minskade med endast styrketräning 00:37:03 Man gav protein efter varje styrketräningspass

I denne episoden snakker vi med idrettspsykolog og doktorgradsstipendiat Henrik Herrebrøden som jobber ved Universitetet i Oslo (UiO). Henrik undersøker blant annet mental innsats og hvordan man kan måle dette under idrettslig prestasjon. Vi hører ofte at bevegelser etc. er automatiserte og at utøveren ikke "tenker" under selve prestasjonen, er dette tilfelle? Og hvordan påvirker distraksjoner i form av lyd prestasjonen? Alt dette med mye mer får du svar på i denne episoden! God lytting! Kontaktinfo: Hjemmeside Twitter Facebook Jobbside LinkedIn Referanser: Herrebrøden, H. (2014). Tester og testtilbakemeldinger som direkte bidragsytere til dypere læring blant studenter. Uniped, 37(4), 3-18. Herrebrøden, H., Sand Sæbø, E., & Hystad, S. W. (2017). Are auditory distractions disturbing and detrimental to the performance of expert golfers? A field experiment. Journal of Applied Sport Psychology, 29(3), 323-336.

Wolfgang Wee Uncut #131: Aksel Fridstrøm er journalist og nyhetsredaktør i Minerva.I denne podcasten snakker vi om. Kom Covid Fra En Kinesisk Lab? Hypotesen om lablekkasje i Wuhan forklart. Hvorfor ble den avvist og stemplet som en konspirasjonsteori? Hva står på spill? Hvorfor er labteorien mer sannsynlig enn naturlig dyresmitte?Se hele episoden her: https://youtu.be/nC6FOgg6rC8HjemmesideWebshopInstagramFacebookTwitterHør Wolfgang Wee Uncut (Høydepunkter) i Spotify Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på Youtube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wolfgang Wee Uncut #131: Aksel Fridstrøm er journalist og nyhetsredaktør i Minerva.I denne podcasten snakker vi om. Kom Covid Fra En Kinesisk Lab? Hypotesen om lablekkasje i Wuhan forklart. Hvorfor ble den avvist og stemplet som en konspirasjonsteori? Hva står på spill? Hvorfor er labteorien mer sannsynlig enn naturlig dyresmitte?Se hele episoden her: https://youtu.be/nC6FOgg6rC8HjemmesideWebshopInstagramFacebookTwitterHør Wolfgang Wee Uncut (Høydepunkter) i Spotify Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på Youtube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lektor ved UC syd, Hans Henrik Hjermitslev har en hypotese, som kan virke dristig, ja ligefrem kontroversiel. På Vesterbro kører en rød varevogn rundt på Vesterbro i København og samler sexarbejdere op. Det lyder som plottet til en Jussi Adler-Olsen bog. I virkeligheden er The Red Van en NGO drevet af frivillige, der sørger for at sexarbejdere på gaden har et sted, at mødes med deres kunder – som er trygt og mere sikkert for kvinderne. Hypotesen er: “Uden Adolf Hitler og nazismen havde Danmark ikke vundet VM i håndbold i 2021”. Sent i aftes, efter lige under 11 timer i høj søgang, kun bevæbnet med en pagaj og sit paddle-board, ankom Casper fra Klitmøller til Bua i Sverige. Efter 123 kilometer fra starten i Grenaa. Medvirkende: Casper Steinfath, paddleboarder tværs over Kattegat. Sine Plambech, antropolog og seniorforsker på Dansk Institut for Internationale Studier. Hans Henrik Hjermitslev, håndboldhistoriker og lektor ved UC Syd.

Dette er første episode som jeg også har filmet og lagt ut som video på YouTube for de som ønsker å se meg spille inn podcast! I episoden blir det mer prat om dietter, BMI, lavkarbo og fasting også i denne episoden, fordi temaet må fullføres i lys av tilbakemeldinger jeg har fått. For hva er egentlig optimal BMI, og gjør det egentlig verden noe bedre om vi alle er "normalvektige"? Jeg ser også litt nærmere på effekten av vektdyner. Videoen finner du her: https://youtu.be/UfaIo-apwxg An unholy combination of methodolatry and quackery apologia—with jade eggs https://respectfulinsolence.com/2018/05/30/an-unholy-combination-of-methodolatry-and-quackery-apolog... Why you should think twice before taking dietary advice from anyone other than a Dietitian https://www.evolvedsportandnutrition.com/blog/why-you-should-think-twice-before-taking-dietary-advic... Hypotesen om karbohydrater og fedme: En kritisk granskning https://sunnskepsis.wordpress.com/2011/12/10/hypotesen-om-karbohydrater-og-fedme-en-kritisk-granskni... BMI-krangel blant helseeksperter: Er det virkelig sunt å være overvektig? https://www.nrk.no/viten/bmi-krangel-blant-eksperter-etter-debatten-pa-nrk-_-er-overvekt-virkelig-su... Sover bedre under tung dyne https://forskning.no/sovn/sover-bedre-under-tung-dyne/455123 Anxiety and stress weighing heavily at night? A new blanket might help https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/anxiety-and-stress-weighing-heavily-at-night-a-new-blan... Weighted Blanket Use: A Systematic Review https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32204779/

Er det kvaliteten på håret som forandrer seg, eller vår opplevelse av oss selv. "Bad hair day" er et psykologisk interessant fenomen. Du kan se deg selv i speilet og føle deg attraktiv eller mindre attraktiv, men dette er en opplevelse som ofte forandrer seg. Bad hair day er et fenomen som illustrerer noe sentralt ved menneskets opplevelser og vårt ubevisste liv. Det blir tematikken i dagens episode, men før jeg fordyper meg i hvordan Freuds teorier kan forklare «bad-hair-day-feneomenet», spiller jeg av en liten samtale med Åsalinn Arntzen Dale som er journalist for bymagasinet. Hun skal skrive en sak om at frisørene har åpnet igjen, etter ukesvis med stengte dører i kampen mot Koronaviruset. Hun lurer på hva frisørene betyr for folk flest, og hvilke konsekvenser det har for mennesker når hårfrisyren forfaller. Umiddelbart høres dette ut som tematikk som ligger langt utenfor min ekspertise, men vi snakket likevel litt om hår, frisører og småprating.Jeg, meg selv og selvbildetI boken som heter Jeg, meg selv og selvbildet skriver jeg mer om dette tema. Hypotesen i denne boken er at selvbildet er en slags mental konstruksjon som ligger i dypet av vårt psykiske liv. Denne konstruksjonen påvirker oss hele tiden, og forholdet mellom et godt og et dårlig selvbilde, kan bety forskjellen mellom et godt og et vanskelig liv. Det kan også bety forskjellen mellom suksess og fiasko på en rekke områder i livet. Videre handler denne boken om hvordan vi kan styrke vårt selvbilde, og i denne forbindelse finnes det en rekke øvelser man kan benytte seg av. Er du mer interessert i mennesket indre liv og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på WebPsykologens bokhandel og sørger for at du får boken i posten i løpet av få dager.Eventuelt kan du klikke deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, videomateraiell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi - Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler, og forhåpentligvis vil en sterkere psyke gi færre «bad-hair-days». Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn. En annen måte å støtte podcasten på, er å kjøpe merchandise fra SinnSyn. Er du en person som liker å tenke litt dypere, og ser på denne typen refleksjon og ettertanke som mental trening, mener jeg at man bør ha treningstøyet i orden. På et nettsted som heter Teespring har jeg min egen butikk hvor du kan få kjøpt SinnSyns kolleksjon av «mentalt treningstøy». Kolleksjonen heter «Alt du tenker og føler er feil», og hvis du skjønner hva det slagordet forsøker å formidle, må du nesten ha en skjorte som reflekterer denne innsikten. Sjekk ut mine T-skjorter og hoodies på Teespring. Takk for følge og takk for støtten! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Er det kvaliteten på håret som forandrer seg, eller vår opplevelse av oss selv. "Bad hair day" er et psykologisk interessant fenomen. Du kan se deg selv i speilet og føle deg attraktiv eller mindre attraktiv, men dette er en opplevelse som ofte forandrer seg. Bad hair day er et fenomen som illustrerer noe sentralt ved menneskets opplevelser og vårt ubevisste liv. Det blir tematikken i dagens episode, men før jeg fordyper meg i hvordan Freuds teorier kan forklare «bad-hair-day-feneomenet», spiller jeg av en liten samtale med Åsalinn Arntzen Dale som er journalist for bymagasinet. Hun skal skrive en sak om at frisørene har åpnet igjen, etter ukesvis med stengte dører i kampen mot Koronaviruset. Hun lurer på hva frisørene betyr for folk flest, og hvilke konsekvenser det har for mennesker når hårfrisyren forfaller. Umiddelbart høres dette ut som tematikk som ligger langt utenfor min ekspertise, men vi snakket likevel litt om hår, frisører og småprating.Jeg, meg selv og selvbildetI boken som heter Jeg, meg selv og selvbildet skriver jeg mer om dette tema. Hypotesen i denne boken er at selvbildet er en slags mental konstruksjon som ligger i dypet av vårt psykiske liv. Denne konstruksjonen påvirker oss hele tiden, og forholdet mellom et godt og et dårlig selvbilde, kan bety forskjellen mellom et godt og et vanskelig liv. Det kan også bety forskjellen mellom suksess og fiasko på en rekke områder i livet. Videre handler denne boken om hvordan vi kan styrke vårt selvbilde, og i denne forbindelse finnes det en rekke øvelser man kan benytte seg av. Er du mer interessert i mennesket indre liv og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på WebPsykologens bokhandel og sørger for at du får boken i posten i løpet av få dager.Eventuelt kan du klikke deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, videomateraiell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi - Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler, og forhåpentligvis vil en sterkere psyke gi færre «bad-hair-days». Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn. En annen måte å støtte podcasten på, er å kjøpe merchandise fra SinnSyn. Er du en person som liker å tenke litt dypere, og ser på denne typen refleksjon og ettertanke som mental trening, mener jeg at man bør ha treningstøyet i orden. På et nettsted som heter Teespring har jeg min egen butikk hvor du kan få kjøpt SinnSyns kolleksjon av «mentalt treningstøy». Kolleksjonen heter «Alt du tenker og føler er feil», og hvis du skjønner hva det slagordet forsøker å formidle, må du nesten ha en skjorte som reflekterer denne innsikten. Sjekk ut mine T-skjorter og hoodies på Teespring. Takk for følge og takk for støtten! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen Jävlar, vilken grej!. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med Kärleken är allt!. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger opiater, amfetamin och så vidare förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Föreställningen om de utomjordiska besöken diskuteras i dessa avsnitt av UFO-Sveriges Radio. 

Hei og velkommen til første episode av pastoren og psykologen. Psykologen er Sondre Risholm Liverød og pastoren er Rune Tobiassen. Rune er pastor i Østsida Frikirke. Vi har har kjent hverandre en stund, vi går godt overens, men vi er uenige i mange av livets store spørsmål.Jeg (psykologen) har definert meg selv som ateist i mange år. Jeg var til og med ganske “bombastisk ateistisk”, og det var ikke blant mine mest sympatiske sider. Jeg hadde mange argumenter mot religion, uten at jeg egentlig hadde satt meg så godt inn i troslæren. Jeg bestemte meg for å undersøke den andre siden av saken med et så åpent sinn som mulig. Det var i denne forbindelse at jeg ble kjent med Rune Tobiassen. Han var en inkluderende, jovial og interessant pastor i den lokale Frikirken. Han var også veldig interessert i å snakke om religion. I tillegg var han interessert i motforestillinger mot det han selv var overbevist om. Dette ble starten på mange samtaler om religion, vitenskap, psykologi og filosofi. I denne podkasten skal du få være med på disse samtalene.Den åpenbare uenigheten mellom ateisten og den troende er spørsmålet om Gud eksisterer, men konflikten stikker langt dypere enn som så. Det mest spennende ved disse to livsperspektivene, er at de møtes til kamp rundt livets mest sentrale spørsmål. Trenger vi en Gud for å skape mening i livet? Hva er ondskap? Hvordan bedømme i forhold som angår moral og etikk? Er det et liv etter døden? Har kirken utspilt sin rolle som hovedleverandør for åndelig føde? Hva er alternativet? Har vi fri vilje? Fungerer bønn, eller er det en variant av placeboeffekten? Hvor kommer vi fra, og hvor skal vi hen? Hvordan startet det hele? Hvordan styres våre livsprosjekter av våre tankemønster? Hvor går grensen mellom normal og gal, sannheter og vrangforestillinger? Jeg håper at samtalene mellom Rune og meg kan belyse alle disse spørsmålene fra flere ulike ståsteder. Ingen av oss har til hensikt å overbevise deg om det ene eller det andre. Det blir opp til deg å avgjøre hvilken side du faller ned på.Målet vårt er altså å snakke om forholdsvis store spørsmål. Hypotesen er at meningsforskjeller ikke bare fører til konflikt og krangling, men faktisk har potensial til å ta oss dypere inn i livets mysterier. Har du innspill?Jeg og Rune skal møtes omtrent én gang i uken i tiden fremover. Vi har mange ting vi skal snakke om, men vi er også takknemlig for innspill og kommentarer. Dersom du har spørsmål eller meninger i debatten mellom tro og tvil, eller i landskapet rundt religion, psykologi og filosofi, vil vi gjerne høre fra deg. Vi vil tilstrebe å ta opp så mange spørsmål som mulig i podcasten.Kontakt oss på følgende epostadresse:pastoren@webpsykologen.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn? Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år. Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp. Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson.   Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88 Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.se

I andra avsnittet så följer vi polisutredningen. Polisen är snabbt de tre bröderna Yildiz och deras kusin på spåret och de grips en dryg vecka efter mordet. Men hur hållbar är egentligen polisens hypotes om att det verkligen är alla bröderna som är inblandade? Och hur trovärdigt är deras viktigaste vittne? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.