Podcast appearances and mentions of lena lindgren

Hvordan formes og påvirkes vi av en stadig raskere, smartere og personifisert digital verden? Hva gjør den endeløse tilggjengeligheten av informasjon med oss mennesker? Store og viktige spørsmål reflekteres rundt med journalist, kommentator og forfatter Lena Lindgren. I 2022 utgav hun boka Ekko - et essay om algoritmer og begjær. Lena snakker klokt om hvordan oppmerksomheten som menneskets ressurs utnyttes, Oda undrer seg over hva sosiale medier faktisk gjør med henne og hvordan hun best mulig kan gi døtrene gode verktøy for å manøvrere seg tryggest mulig i det digitale universets landskap. Boken Ekko: https://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/historie-og-dokumentar/debatt-og-samfunn/ekko-2See omnystudio.com/listener for privacy information.

Under Almedalveckans andra dag fick vi chansen att prata med Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör för integritetskyddsmyndigheten. Vi pratade med Lena direkt efter det seminarium hon medverkade i under onsdagen som benämndes ”Digitaliseringens utveckling och framfart; Hur påverkas ditt jobb? Dina barn? Hot eller möjlighet?” och diskuterade därav de frågor som dök upp under panelens samtal. Lena delar med sig med sina tanka om digitaliseringen och huruvida hon själv tror att den kan vara ett hot eller en möjlighet. Tusen tack Lena Lindgren Schelin för ett fint samtal! Under Almedalsveckan kommer Omsorgspodden släppa en serie kortare avsnitt som spelas in live i Visby. Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

Hon övervakar övervakarna så att de inte övervakar för mycket, och räds inte att utfärda böter i mångmiljonklassen när företag som Klarna och Google slarvar. Som chef för Integritetsskyddsmyndigheten leder Lena Lindgren Schelin arbetet med att se till att våra personuppgifter skyddas från klåfingriga företag, stater och individer – och att vi inte tummar på den personliga integriteten när digitaliseringen går allt snabbare. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör vi Lena förklara vad de irriterande cookie-förfrågningarna ska vara bra för, varför integritetsskydd är nödvändigt för en hållbar digitalisering och hur skydd av personlig data och cybersäkerhet hänger ihop. Dessutom förklarar hon varför vi inte får lov att skicka personlig data till USA.

Den tyske attenhundretalls-politikeren Otto von Bismarck skal en gang ha sagt at den som vet hvordan pølser og politikk blir laget, vil aldri mer få en god natts søvn. En ny podkastserie fra Datatilsynet tar likevel sjansen på å utforske forholdet mellom politikk og personvern nærmere.Anledningen? Personvernkommisjonen trekker frem at digitaliseringen skjer på bekostning av personvernet, og etterlyser en nasjonal personvernpolitikk.I denne første episoden av en ny podkastserie spør programleder Kari Laumann ekspolitiker og kommisjonsmedlem Trine Skei Grande, kommentator og forfatter Lena Lindgren og Datatilsynets direktør Line Coll om hvordan en nasjonal personvernpolitikk kan bidra til å møte utfordringene vi står overfor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att skapa genomslag och resultat av politikens vägval har ett bra samarbete mellan ledande förtroendevalda och chefer betydelse. I dagens avsnitt tar vi del erfarenheter och reflektioner från forskare och förtroendevalda. Medverkande: Karin Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Krokoms kommun, Ulf Ramberg forskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Lena Lindgren, projektledare Demokratisektionen, SKR. Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

Vi mennesker lærer af og handler ud fra, hvad andre mennesker begærer. Det forhold ved den menneskelige indretning kan både lede til noget godt og noget dårligt. De sociale medier formår at udnytte det mimetiske begær i deres favør. Med ny medieteknologi bliver vores sanser, mimetiske begær og opmærksomhed til varer, der kan udveksles ud fra ligningen: du får gratis information, og vi får din opmærksomhed, som kan sælges videre som produkt i form af reklamer. Fra at sociale mediers funktion er deling af information og kommunikation, bliver vores forhold til medierne en identitetsskabende relation. En relation, der ikke handler om at fremme et genuint fællesskab, men et fællesskab, hvor få bliver rige på bekostning af de manges begær, der vil opnå det samme. Vi bliver EKKOer af hinanden - i shitstorme og ekkokamre. Vi er kommet til at leve i HOMO ECHO's tidsalder. Vi er blevet afhængige af at følge og spejle os i ekkoet fra andres liv. Homo Echo er det menneske, der lever evigt online og er dybt optaget af andre menneskers likes, begær og blikke. For at forstå den store fortælling under vores tidsalder og ikke mindst den filosofi, der ligger bag denne logik, taler Henrik Dresbøll med den norske journalist og forfatter Lena Lindgren. Ud over at være politisk redaktør på den norske avis Morgenbladet er hun også forfatter til den prisvindende bog EKKO – algoritmer og begær.Bogen er udkommet på dansk i 2022. 

Shaun og Torkil dykker ned i absurde konspirasjonsteorier, også de som viste seg å stemme. Forfatter og kommentator Lena Lindgren har sett den omstridte Netflix-serien Ancient Apocalypse. Hør episoden i appen NRK Radio

SKR medverkar i ett internationellt ledarprogram för kvinnor, i samarbete med Centrum för Lokal Demokrati, ICLD. I dagens avsnitt samtalar vi med politiska ledare som delar med sig av sina erfarenheter, starka möten och lärdomar. Medverkande: Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande Mora kommun, Marie Oudin kommunstyrelsens ordförande Kristinehamns kommun och Lena Lindgren, projektledare SKR Samtalsledare: Nils Munthe SKR Textversion avsnitt 85 (PDF)

Dagene før Ivo slettet Instagram-kontoen sin for godt, leste hun boken til Lena Lindgren: Ekko, et essay om algoritmer og begjær. For første gang forstod Ivo hvordan hennes oppmerksomhet er det mest verdifulle produktet i dag, som store selskap tjener milliarder på. Jo mer vi kikker inn i skjermen, jo mer tjener andre. Hva tjener vi? I denne episoden spør Ivo om hvordan big-tech jobber for å stjele tiden og fange oppmerksomheten vår, hvorfor vi fortsetter å scrolle selv om vi ønsker å gjøre noe annet og hvordan vi kan bli fri fra dette.

En superskurk har mange skremmende kjennetegn. De finnes også hos en ekte tek-gigant. Journalist og forfatter Lena Lindgren har vært i Silicon Valley og gjør oss bedre kjent med mannen hun kaller internetts edderkopp og en anti-demokrat: Peter Thiel. Hør episoden i appen NRK Radio

den2radio's Ronkedorer har sat sig sammen i studiet fire mand høj med hver sin faglitterære bog. Det er Georg Metz, Jens Raahauge, Nikolaj Ifversen og Egon Clausen og bøgerne er 'Pibende hængsler', skrevet af Arne Hardis. 'Ekko' af Lena Lindgren om de sociale medier. 'På kanten af asfalten' er af Lars Zbinden Hansen - en tankevækkende beretning om en passion for Afrika, og den fjerde bog er 'Altings...

Ultima 2022 opens on 15 September. The theme of this year's festival – Freedom is Around the Corner – comes from an artwork by the late Danish artist/agitator Henning Christiansen. Rob Young explores this idea and its relevance to contemporary music and modern day utopian and dystopian thinking. Episode features interviews with Lena Lindgren (author of Ekko) and Thorbjørn Tønder Hansen (artistic director of Ultima). Ultima Festival 15–24 September 2022: full programme at ultima.no Presenter: Rob Young Producer: Regine Døsen Kristoffersen @ Filt Oslo Sound mix: Daniel Daatland Original music: Kristine Tjøgersen Also featuring extracts from: 180 Hammer Blows Against War Monkeys by Henning Christiansen

Essayet Ekko av Lena Lindgren er en av de nominerte bøkene til Bibliotekets litteraturpris. Den deles ut for første gang i 2022. Les mer om prisen og stem på https://www.biblioteketslitteraturpris.no/. Ekko var nymfen som snakket for mye. For dette ble hun dømt til en skjebne hvor hun bare kunne gjenta andre. På 2000-tallet møter vi Ekko i medieteknologien; i virale memer, skittstormer, hekseprosesser og ekkokamre. Den som får algoritmene på sin side, vinner oppmerksomhetsøkonomiens høyeste trofé: å bli sett. Og Ekkos store kjærlighet var Narcissus, han som druknet i sitt eget speilbilde. Sølvbergets formidlere Thale Dobbert og Tomas Gustafsson diskuterer Lena Lindgrens bok. --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2022. Medvirkende: Thale Dobbert og Tomas Gustafsson Produksjon: Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy

Internasjonale, kommersielle aktører turer nå inn i skolen med sine digitale systemer og læringsressurser. På 2000-tallet samarbeidet selskapene med skolene om å lage gode, digitale læringsverktøy. – Nå må lærerne tilpasse pedagogikken sin til systemene selskapene selv utvikler, sier professor Ola Erstad ved Institutt for pedagogikk. Hør Erstad i samtale med forfatter og kommentator Lena Lindgren. Programleder er Monica Bjermeland

Hva er koblingene mellom natur og teknologi? Er mennesket kun natur, eller kan det også være teknologi? Må det være et enten-eller, eller kan det være et både-og?Store og viktige spørsmål om hvordan teknologien påvirker oss mennesker diskuteres i denne salongsamtalen, som tar utgangspunkt i scenekunstgruppa De Utvalgtes tolkning av Brannen av Tarjei Vesaas.Du møter:· Lena Lindgren, forfatter· Ida Frisch, forfatter· Einar Duenger Bøhn, filosof· Kaja Schjerven Mollerin, litteraturviter og salongens ordstyrer Idé: Gunhild Aarebrot KildeLydtekniker: Olav Erik JohansenProdusent: Åsta Hoem HagenMusikk: Gaute Tønder og Olav Waastad See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kultur- og utelivsprofilen, Gaute Drevdal, ble i 2020 dømt av Tingretten, til fengsel i 13,5 år for voldtekt av ni kvinner. Men i Lagmannsretten ble han frifunnet for åtte av dem. Hvordan kan to dommer i samme sak bli så forskjellig? Og hva betyr disse dommene for hvordan vi behandler overgrepssaker? Med krimjournalist Harald Stolt-Nielsen og kommentator i Morgenbladet, Lena Lindgren. Denne episoden er oppdatert med en presisering om Gaute Drevdals forklaring i tingretten.

Hvorfor blir folk så krigerske i sosiale medier? Hvorfor ser rosabloggerne ut som kloninger av hverandre? Hvorfor har konspirasjonsteorier så stor appell? Hvorfor har Silicon Valleys selskaper blitt verdens rikeste på ett tiår, når så mye på nettet er «gratis»? I 2019 dro Lena Lindgren til Silicon Valley for å intervjue Facebooks Mark Zuckerberg om hans planer for telepati. Det skulle bli begynnelsen på et undersøkende essay om hvordan medieteknologien har invadert oss, samfunnsmessig, psykologisk og eksistensielt. I boka «Ekko. Et essay om algoritmer og begjær» ser hun vår samtid gjennom myten om den greske nymfen Ekko, hun som snakket så mye at hun til slutt bare kunne gjenta andre. Ekkos store kjærlighet ble Narcissus, han som forelsket seg i seg selv og døde av det. Boka «Ekko» trekker opp grensene for oppmerksomhetsøkonomien: På 2000-tallet må vi hevde retten til vårt eget sanseapparat. Vi møter Lena Lindgren i samtale med Per Bjørn Foros, tidligere førsteamanuensis i pedagogikk og miljøfag ved Høgskolen i Sør-Trøndelag og initiativtaker til serien «Grenser». Lena Lindgren (f. 1969) er forfatter. Til daglig er hun journalist og kommentator i Morgenbladets avdeling «Idéer». Dette er et innslag i serien «Grenser». Se hele programmet, og les mer om serien her: https://litteraturhusetitrondheim.no/grenser/

I denne episoden fusjonerer vi menneske og maskin, organisk materiale, tekst og dataspill, og spør hva vi ser etter i kunst, i naturen, i universet og i vår maniske scrolling, hva lengter vi etter? Vi leter etter svar i Thure Erik Lund, Lena Lindgren (ikke Lindberg), Mass Effect 2, Ringenes herre, Solaris, Krig og fred og Jeff Bezos. Denne lykkepillen av en kulturpodcast består av Joakim Randa Berthelsen, musikk og litteraturkritiker i BT og Natt&Dag, og Johannes Grytnes, litteraturkritiker i BLA, Vagant og BT. Bergen kommune har som mål å tilrettelegge for en sterk offentlig samtale om kunst og kunstens samfunnsrelevans gjennom en satsing på flere kritikere og arenaer for kritikk i muntlig og skriftlig form.

Det er mogleg å hevde at samtida som omsluttar oss og formar oss er styrt av algoritmar, jag etter merksemd og sjølvspeiling. Jan Kjærstad er aktuell med romanen En tid for å leve der premiere på Ibsens Hedda Gabler blir scene for eit klaustrofobisk ekkokammer. Lena Lindgren kom i vår med essayet Ekko om teknologiverdas grenselause makt der ho trekker trådar tilbake til den greske gudinna Ekkos og kjærleiken hennar til Narcissus, som drukna i sitt eige spegelbilete. I “utvekslingsstudie” bytter to forfattarar bok og møtast til samtale og lesing. Kva tenker forfattar Jan Kjærstad og forfattar og politisk kommentator i Morgenbladet Lena Lindgren om samtidas sterke begjær etter å bli sett, og korleis skriv dei om dette? Samtaleleiar er journalist Henrik Hylland Uhlving.

Et av menneskets høyeste ønsker er å bli sett, noe de vellykkede gründerne i Silicon Valley har visst å utnytte. Forfatteren av boka 'Ekko - et essay om algoritmer og begjær' tar oss med inn i den skremmende verdenen som skjuler seg bak så mange av de digitale tjenestene vi bruker daglig. Hvor mye makt har vi egentlig over våre valg og vårt begjær, i en digital verden hvor vår oppmerksomhet er blitt et produkt som selges til høystbydende? Hvordan har snaut tjue år med algoritmer påvirket oss?

Facebook, YouTube, Netflix og andre plattformer levner ingen tvil om algoritmenes makt. De påvirker oss daglig og tar betydelige valg på våre vegne. Hvordan endrer det samfunnet vårt? Vi diskuterer hvordan vi kan motvirke ekkokamre, stimulere til kritisk tenkning, og sørge for at vi ikke skaper algoritmer som diskriminerer og gir resultater vi ikke ønsker. Hvilket ansvar har du og jeg, hva bør plasseres hos tech-selskapene, og hvor må myndighetene gripe inn? Ukens gjester er medieviter Ida Aalen, sosialantropolog Thomas Hylland Eriksen og journalist Lena Lindgren. De to sistnevnte er begge bokaktuelle med henholdsvis «Appenes planet. Hvordan smarttelefonen forandret verden» og «Ekko. Et essay om algoritmer og begjær». Debatten ledes av Christian Brosstad, Atea Norge. Dette er et opptak fra debatten «Fanget og forført av algoritmer» på Deichman Bjørvika forrige uke, som har blitt den mest populære så langt denne våren. Tusen takk for at vi får dele denne med alle våre podkast-lyttere. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I sin aller første bok bruker Lena Lindgren den greske myten om Ekko og Narcissus for å skildre hvordan Silicon Valley har endret oss, både sanselig og psykologisk.

Förvaltningspodden, avsnitt 9:EtikHur kommer AI att påverka hur vi tänker på etik inom offentlig förvaltning? Är tjänstemannaidealet på väg tillbaka, och vad är skillnaden mellan att göra saker rätt och att göra rätt saker? Det är några punkter som behandlas i det här avsnittet av Förvaltningspodden, med tema etik.Medverkande:Lars KarlssonLena LindgrenHenrik Sandgren

Förvaltningspodden, avsnitt 9:EtikHur kommer AI att påverka hur vi tänker på etik inom offentlig förvaltning? Är tjänstemannaidealet på väg tillbaka, och vad är skillnaden mellan att göra saker rätt och att göra rätt saker? Det är några punkter som behandlas i det här avsnittet av Förvaltningspodden, med tema etik.Medverkande:Lars KarlssonLena LindgrenHenrik Sandgren

Förvaltningspodden, avsnitt 9:EtikHur kommer AI att påverka hur vi tänker på etik inom offentlig förvaltning? Är tjänstemannaidealet på väg tillbaka, och vad är skillnaden mellan att göra saker rätt och att göra rätt saker? Det är några punkter som behandlas i det här avsnittet av Förvaltningspodden, med tema etik.Medverkande:Lars KarlssonLena LindgrenHenrik Sandgren

I detta avsnitt får du höra inte mindre än fyra ledande kommunpolitiker prata om framtidens demokrati tillsammans med Lena Lindgren. Hur involvera medborgare är ett utav ämnena som tas upp men även politikens vardag och varför det är så kul att vara kommunpolitiker. Avsnittet spelades in i SKR:s monter på Kvalitetsmässan. Medverkande: Mathias Bohman oppositionsråd Upplands Väsby, Stina Munters KSO Vansbro, Hans Jildesten KSO Storfors, Per-Ola Mattson KSO Karlshamn, Lena Lindgren, Handläggare SKR. Samtalet leds av: Anders Nordh, SKR Tid: 29.01

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 8 juli 2014, med titeln Det omätbara. När Människans mått började sändas hade debatten om mätsamhället precis kommit igång. Idag har både debatten och mätningarna fortsatt. Att vi alla mäter oss själva med digitala hjälpmedel har blivit en självklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mäthysterin" - samtidigt som en allt större grupp människor arbetar med att genomföra och analysera mätningar. I det första av våra tolv utvalda program följer vi Fredrik Pålsson när han försöker ringa in var gränsen går för det som går att mäta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt. Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Strax innan GDPR trädde ikraft tog hon över Sveriges mest ”utsatta” myndighet med 5000 rapporterade incidenter, 8000 förfrågningar och 4000 klagomål på ett år. De strävar efter mesta effekt och vill inte vara en myndighet som skrämmer ihjäl människor. Så långt allt väl, men hur ser framtiden ut? Vågar personuppgiftsansvariga ställa frågor utan att riskera inspektioner? När kan vi anmäla personuppgifter digitalt? Vi träffade Lena Lindgren Schelin under en timme, här är resultatet.

Finnes det et rom mellom scenenektere og ytringsfrihetsfundamentalister? Politisk redaktør LENA LINDGREN har forsøkt å finne en tredje vei. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är politiskt ledarskap och vad skiljer det från att var VD? I detta avsnitt samtalar vi om ledarskap och förtroende, om att bygga tillit och fråga till råds. Gäster: Lena Lindgren, ansvarig för att stödja utvecklingen av det politiska ledarskapet, SKL och Stefan Einhorn författare och läkare. Samtalet leds av Peter Örn. #politisktledarskap

** Hvordan kan Facbook både være det største demokratiske eksperimentet noen sinne, og den farligste trusselen mot demokratiet, samtidig? LENA LINDGREN prøver å bli klok på Trumps-pressestrategi og hva pressen skal gjøre nå som Facebook har forlatt den.  ** Og Morgenbladets spåkule har alt begynt å gi svar, forteller Sigve Indregard.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

** Postmodernismen står bak Trumps syn på sannhet, skriver LENA LINDGREN. Høyrepopulistene har tatt over verdensbildet til de franske, venstreradikale teoretikerne. ** HÅKON GUNDERSEN leser opp verdens beste avsnitt, og et utdrag fra Karius og Baktus. Han vant nettopp NTBs språkpris for 2017. -- Annonsør denne uken er Dansens hus. Du kan besøke dem på www.dansenshus.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

**Holder vi på å få en hel generasjon myke junkies? Samfunnsredaktør LENA LINDGREN har forsøkt å forstå den nye avhengigheten. **Og er det mulig å gjenta de samme fortellergrepene og den samme mytologien igjen og igjen i 40 år, og likevel skape noe nytt? Forfatter JOHN ERIK RILEY har forsøker å forstå den kollektive fascinasjonen for Star Wars. Denne episoden er en reprise fra julen 2015. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

**ASLE TOJE reiser tilbake til Norge på 1920-tallet for å forstå Donald Trump. ** LENA LINDGREN prøver å bli klok på transhumanismen. Ikke ved å spå om hjerneimplantater og udødelige mennesker, men ved å se på hvordan vi alle speiler oss i dagens teknologi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

01.03: Holder vi på å få en hel generasjon av myke junkies? Samfunnsredaktør Lena Lindgren har forsøkt å forstå den nye avhengigheten. 10.30: Og er det mulig å gjenta de samme fortellergrepene og den samme mytologien igjen og igjen i 40 år, og likevel klare å skape noe nytt? Forfatter John Erik Riley har forsøker å forstå den kollektive fasinasjonen Star Wars-universet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hva skjer når debatter og offentlige samtaler ikke lenger er bundet til tid og rom? Portalen, Morgenbladets nye nettside, lar deg strømme videoer av debatter og foredrag rett inn på mobilen din. Samfunnsredaktør Lena Lindgren håper hun leder et eksempel på det muntlige ordskiftes neste nivå, og ikke dets bane. www.morgenbladet.no/portalen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

P1 PRESENTATION PÅA Människans Mått vår sommarserie om mätningssamhället, har hittills mest handlat om mätningar av den egna kroppen, men idag ska Fredrik Pålsson lyfta blicken till samhällskroppen. Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? P1 PRESENTATION AVA Programledare för Människans Mått var Fredrik Pålsson, som också stod för produktion och teknik, tillsammans med Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Vill du komma i kontakt med redaktionen når du dem på manniskansmatt@sverigesradio.se Från förskolan till ålderdomshemmet mäts allt för att säkerställa att våra offentliga verksamheter håller bra kvalitet. Men var går gränsen för vad vi kan förstå med hjälp av mätningar? I tredje delen av Människans mått försöker Fredrik Pålsson ringa in var gränsen går för det som går att mäta. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt. Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz