Podcast appearances and mentions of john sj

Niklas Rådström har under ett antal decennier etablerat sig som en av våra allra främsta författare, med en lång bibliografi som innehåller poesi, dramatik och prosa. Vid sidan av skrivandet har Rådström också undervisat i berättande. Och det här avsnittet handlar just om berättandets betydelse i våra liv. Med startpunkt i Bibelns historier reflekterar John Sjögren och Niklas Rådström kring människan som en berättande varelse, om början och slutet, om determinism och frihet, och om berättelsens pendling mellan ljus och mörker. Men allting börjar, och slutar, i vad som utgör ett grundläggande tema i Rådströms eget författarskap: häpnaden inför själva livets mirakel.

Video Version Only on HCPLive! Key Episode Timestamps 00:00:05 Introduction and Background of Luna Diabetes 00:02:27 Overview of Luna and Its Unique Features 00:04:58 Details of Luna's Functionality and User Experience 00:14:24 Clinical Trials and Feasibility Study Results 00:20:49 Potential Applications and Future Directions 00:24:54 Conclusion and Final Thoughts In this episode of Diabetes Dialogue, hosts Diana Isaacs, PharmD, an endocrine clinical pharmacist, director of Education and Training in Diabetes Technology, and co-director of Endocrine Disorders in Pregnancy at the Cleveland Clinic, and Natalie Bellini, DNP, program director of Diabetes Technology at University Hospitals Diabetes and Metabolic Care Center, sit down with John Sjölund and Jon Brilliant, co-founders of Luna Diabetes, to explore their novel approach to automated insulin delivery (AID) designed specifically for individuals with diabetes using insulin pens. The discussion introduces Luna, a small, wearable overnight patch pump that delivers automated insulin microdoses during sleep, addressing one of the most persistent gaps in diabetes care: nighttime glucose variability. Unlike traditional AID systems that require full-day pump use, Luna is built for simplicity and intermittent use. It integrates with any continuous glucose monitor (CGM), requires no input on insulin type, and adapts automatically without user-programmed settings. The system supplements a patient's existing basal insulin, providing algorithm-driven microdoses of rapid-acting insulin at night. The device operates with minimal user interaction—patients fill the pod with up to 10 units of insulin, apply it before bed, and remove it in the morning. Preliminary data from Luna's feasibility study showed promising results: an average 10% increase in time-in-range and a 15% reduction in time spent above 250 mg/dL, without increased hypoglycemia. The ongoing pivotal trial, enrolling 120 participants with type 1 diabetes (T1D), aims to further evaluate safety, efficacy, and patient-reported outcomes, particularly sleep quality, across 13 weeks.  Sjölund and Brilliant emphasized Luna isn't designed to match the full clinical performance of traditional AID systems, but rather to expand access by lowering barriers—providing improved overnight control and reducing cognitive and emotional diabetes burden, especially for those who prefer to avoid pumps. Isaacs and Bellini highlighted Luna's potential not only for people with type 1 diabetes but also for those with type 2 diabetes (T2D), particularly in conjunction with GLP-1 therapies or for patients early in their insulin journey. Luna's no-training-required model could also enable broader adoption in primary care settings, where most diabetes management occurs. Relevant disclosures for Isaacs include Eli Lilly and Company, Novo Nordisk, Sanofi, Abbott Diabetes Care, Dexcom, Medtronic, and others. Relevant disclosures for Bellini include Abbott Diabetes Care, MannKind, Provention Bio, and others.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn. De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor? I det här utdraget testas tanken om erfarenheten av födande och graviditet som den religiösa livskänslans ursprung.

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.

Vill du förbättra din kondition men vet inte var du ska börja? Eller tränar du redan men vill optimera din uthållighet och prestation? I det här avsnittet av SmarterFitness tar vi ett djupdyk i konditionsträning – hur du bygger en starkare kropp, förbättrar din hjärt- och lungkapacitet och tränar på ett sätt som verkligen ger resultat.Tillsammans med John Sjödin, träningscoach och författare till artikeln Den ultimata guiden till konditionsträning på Certan.se, går vi igenom allt du behöver veta om att träna smartare. Vi pratar om:De olika typerna av konditionsträning – HIIT, LISS & intervallerHur du kombinerar kondition och styrka för bästa resultatHur du mäter och optimerar din träning (VO2 max, pulszoner, teknik)Vanliga misstag och hur du undviker demPerfekt för dig som vill ta din kondition till nästa nivå, oavsett om du är nybörjare eller redan tränar regelbundet. Lyssna nu!

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen? Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Vill du börja springa men vet inte hur du ska komma igång? Eller har du testat men gett upp för snabbt? I det här avsnittet av SmarterFitness djupdyker vi i löpträning för nybörjare – hur du startar på rätt sätt, undviker vanliga misstag och håller motivationen uppe.Tillsammans med John Sjödin, löpcoach och författare till den populära artikeln Löpträning för nybörjare på Certan.se, går vi igenom allt du behöver veta för att göra löpningen till en hållbar vana. Vi pratar om:Hur du börjar springa utan att skada digDe största nybörjarmisstagen och hur du undviker demHur du håller motivationen uppe och gör löpning kulEnkla knep för att utvecklas och se resultatPerfekt för dig som vill komma igång med löpning och bygga en starkare, friskare kropp! Lyssna nu och ta ditt första steg mot bättre kondition.

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn Tomáš Halík i sin bok ”The Afternoon of Christianity: The Courage to Change”. I sin bok menar Halík att kyrkan står på tröskeln till vad han kallar för kristendomens eftermiddag. Han skisserar ett antal modeller som kan föra kyrkan framåt, men även tillbaka till ”spiritualitetens och mystikens rika flöden” och mot det som Halík kallar för den tredje ekumeniken. I det här avsnittet samtalar John Sjögren om Halíks vision tillsammans med Peter Halldorf, som inspirerad av Halík skrivit boken ”Morgondagens kristendom”.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om ekumenikens roll och betydelse, utifrån några av artiklarna i det nya numret av tidskriften Signum. Hur förhåller sig katolska kyrkan till den ekumeniska dialogen? På vilket sätt är ekumeniken ett fredsprojekt? Vilka är de stora ekumeniska utmaningarna idag? Och är ekumenikens mål, en synlig kristen enhet och ett delat nattvardsbord, verkligen realistiskt?

15 januari i år gick filmregissören och multikonstnären David Lynch ur tiden. Lynch har hyllats som en av filmkonstens mest säregna visionärer. Med filmer och tv-serier som ”Lost Highway”, ”Mulholland Drive”, ”Eraserhead”, ”Blue Velvet”, ”Inland Empire” och ”Twin Peaks” har Lynch skapat en omisskännlig stil och ett alldeles eget filmiskt universum. Vari består egentligen Lynchs storhet? Vilka är de centrala teman som går genom hans verk? Hur kan kvantfysik och indisk mystik hjälpa oss att förstå hans ofta komplicerade bildberättande? Finns det någon moral att utvinna ur hans filmer? Finns det rent av några kristna motiv i hans verk? Om dessa frågor samtalar John Sjögren och Anna Jansson. Anna är konsthistoriker anställd vid Nationalmuseum samt engagerad i Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm.

”Gud är inte plåstret”. Det är titeln på årets fastebok, som Svenska kyrkans ärkebiskop presenterar varje år. I år är boken skriven av artisten Tomas Andersson Wij som har skrivit ett slags personliga essäer om tro och tvivel, fasta och fest. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Tomas Andersson Wij utifrån några av bokens teman. Det handlar om det svåra men samtidigt nödvändiga i att säga något om det outsägliga, om maktens förhållande till kärleken, om att våga vara sårbar och om extasens betydelse. Men vi börjar med en avgörande erfarenhet som Tomas gör redan som tolvåring, i det lilla pojkrummet söder om Stockholm.

Att Sverige är världens mest sekulariserade land hör vi ofta. Men är Sverige också världens mest protestantiska land? Det menar i alla fall statsvetaren Katarina Barrling, som är aktuell med boken ”Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Barrling om hur Luthers devis ”tron allena” kommit att färga den svenska mentaliteten. Sverige vilar på en paradox, menar Barrling, där maximal protestantism gett upphov till maximal sekularitet. Välkommen till ett samtal som spänner mellan de stränga protestanterna Anders Tegnell och Greta Thunberg till kättarna Lena Andersson och Eyvind Johnson.

Detta avsnitt, avsnitt 100 av Signumpodden, kretsar kring frågor som ligger tidskriften Signum varmt om hjärtat. Det handlar om läsning och bildningens betydelse. Det har länge talats om en läskris i Sverige, där 20 % av 15-åringarna inte längre når upp till basnivån av läsförståelse. Det är nog inte för mycket sagt att påstå att vi står inför ett kulturellt och civilisatoriskt skifte, från en läs- och bokkultur till en skärmkultur. Vad innebär detta skifte? Och vad kan det få för konsekvenser på lång sikt? Hur ser förutsättningarna för ett bildat och bildande offentligt samtal ut idag? Om dessa frågor samtalar John Sjögren med Victor Malm, som är kulturchef på Expressen, och Ida Ölmedal som är chef för Svenska Dagbladets kultursidor samt aktuell med boken ”Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur.”

Ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum handlar om religionsfrihet. Är religionsfriheten hotad i Sverige? Varför har vi i Sverige varit så dåliga på att förstå skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle? Och varifrån kommer egentligen den utbredda idén om religion som en privatsak? Det är några av de frågor som John Sjögren och jesuitpater Fredrik Heiding, som skrivit ledartexten, samtalar kring i detta avsnitt. 

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, årets sjätte nummer. John Sjögren och Magdalena Dahlborg samtalar utifrån en artikel av Magdalena om påveprimatet, apropå den kommande biskopssynoden och det nyligen publicerade dokumentet ”The Bishop of Rome”. I den synodala processen har påveämbetet tenderat att tonas ned. Ändå finns det en stor samstämmighet bland andra kyrkor vad gäller behovet av ett universellt ledarskap inom den kristna gemenskapen. Hur ska man förstå relationen mellan påveämbetet och synodalitet? Och vad har den ortodoxa, anglikanska och lutherska kritiken av påveämbetet att lära katolska kyrkan? Det är några av frågorna som ställs i avsnittet.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

För exakt ett år sedan, 24 maj 2023, instiftades Religionstraumadagen. En dag för att uppmärksamma de många människor som farit illa i olika religiösa samfund och organisationer. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg med en av initiativtagarna, psykologen Olivia Jarl. Hur uppkommer ett religionstrauma? Hur kan man förebygga det? Och hur ska man bemöta en människa som lider av ett religiöst utlöst trauma? Det blir ett samtal om balansen mellan lära och liv, mellan tydlighet och barmhärtighet, om dekonstruktionens nödvändighet och om tron, inte som ett färdigt facit, utan som en livslång brottningskamp.

En litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gudstjänsten sändes första gången 1 oktober 2023!Fantasins kraft och betydelse går som en röd tråd genom människans tillvaro. Det gäller inte minst det kristna budskapet, där nya sätt att berätta ger ingångar till de djupa frågorna, menar Lars Björksell, kyrkoherde som satt samman och leder denna gudstjänst och samtal på Bokmässan i Göteborg.I Jordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld funderar John Sjögren på de filosofiska motiven i berättelserna om Midgård och i diktsamlingen Det röda är det gränslösa utgår Judith Kiros från den kvinnliga eremiten och mystikern Julian av Norwich medeltida uppenbarelser. Samtalet mellan Judith Kiros, John Sjögren och Lars Björksell finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay eller där poddar finns.TextLukasevangeliet 13:18-21Johannesevangeliet 15:12-15Det röda är det gränslösa av Judith KirosJordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld av John SjögrenRingens återkomst: texter om TolkienMusikHem (C Sandgren/L Fång)Psalm 801 Sjung till Guds ära (Trad/T Boström)Tröstecredo (C Sandgren/L Fång)Psalm 717 Så kom du då till sist (B Andersson/Y Eggehorn)Bortom – Helig rot (C Sandgren/L Fång)MedverkandeLars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling, ledde gudstjänsten och samtalade med författarna Judith Kiros och John Sjögren.Maria Jälmsjö läste bönerLotta Fång, presenterade sina dikter som sjöngs avAngeluskören under ledning av Cecilia SandgrenStefan Wikrén, pianoJan-Olof Larsson, basCalle Persson, cajon mmProducent Neta NorrmoTekniker Ida Franzon och Thor Anderssonför Sveriges Radioliv@sverigesradio.se

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan John Sjögren och David Thurfjell, inspelat vid Katolskt Forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm, utifrån Sjögrens bok ”Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld”. Det blir ett samtal om sanningens natur, om fantasins förhållande till verkligheten, om en besjälad värld, om Guds försyn och om sagans särskilda förmåga att väcka lika mycket sorg som glädje i läsaren.

I vilken berättelse, i vilket drama, spelar jag en roll? Det är en grundläggande fråga för alla människor, skulle jag våga påstå. Tanken på att vara slumpmässigt utkastad i en meningslös tomhet är inte särskilt tilltalande. Vissa tror ändå att tanken om intigheten är sann, även om de kanske värjer sig mot den snarare än att omfamna den. Men är den sann? I dagens podd pratar jag med John Sjögren som förutom att vara kulturskribent och författare, även är redaktör på det katolska magasinet Signum. Han ser definitivt inte på världen på det sättet. I en ny bok – Jordens sång: essäer om Tolkiens tankevärld (Fri tanke) – får man bekanta sig med JRR Tolkiens livsåskådning. För honom, såväl som för andra katolska tänkare, är ondskan en frånvaro, ett gapande tomrum. Såhär skriver John Sjögren: Historien har en riktning och ett mål. Även för Tolkien är friheten viktig, men den ska nyttjas i syftet att finna den väg som redan ligger utstakad inför ens fötter [...]. Det handlar om att finna den roll som det är ens bestämmelse att spela. Sporren hos Tolkien är äventyrskänslan och upptäckarglädjen; att det finns en livsuppgift som väntar på en. En uppgift och en mening som inte behöver uppfinnas, utan upptäckas.Om detta och mycket annat handlar dagens podd.Nytt år, gamla striderDet har varit lite lägre aktivitet på Rak höger under julhelgen fram till nyåret. Det mesta av min tid har gått åt till att vara med mina barn, ta emot besök och besöka andra. Det kanske inte bäst beskrivs som vilsamt, men det har varit vederkvickande (för att låna ett ord från Tolkiens vokabulär). Att smälla av fyrverkerier är kanske inte det mest ekonomiskt intelligenta jag gjort det senaste året, men det var värt varenda krona för att få se barnens miner. Hoppas ni också har haft en god jul och en explosiv nyårsafton! Nu roterar i alla fall jag till fronlinjen här på Rak höger. Vi ses i spalterna och hörs i etern!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Årets sista podd är i två delar och består av en samling samtal från Fri tankes seminarieserie vid bokmässan 2023. Samtalen i del 2 är:00:00:00 Cancelkultur eller offentlighetens naturliga urval?Medverkande: Adam Gopnik och Åsa WikforssModerator: Christer Sturmark00:20:46 Rusväxternas paradoxMedverkande: Magnus Linton och Leonidas Aretakis Moderator: Christer Sturmark00:38:54 Världen är allt som är fallet – Om J.R.R. TolkienMedverkande: David Thurfjell och John Sjögren Moderator: Victoria Larm01:00:16 Debatt: PostmodernismenMedverkande: Johan Lundberg och Frida Beckman Moderator: Andreas Johansson Heinö01:21:34 Vår säkerhetspolitiska situationMedverkande: Magnus Sandelin och Magnus Ranstorp Moderator: Catta Neuding Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För många är JRR Tolkiens berömda böcker om Midgård blott spännande äventyr i en noga utmejslad fantasivärld. Men för vissa framträder dessutom en djup metafysik. Författaren John Sjögren beskriver i Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld hur Tolkien behandlar motsatsparet teknik och natur, ondskans natur och språket som skapande kraft. John Sjögren samtalar om Tolkien med Adam Cwejman.

Varför vara kristen? Det är temat för det senaste numret av tidskriften Signum. Numret innehåller personliga texter av bland andra Josefin de Gregorio, Erik Helmerson och John Sjögren. Men också en intervju med ett antal unga katoliker om deras tro. Hur kommer det sig att dessa unga katoliker lyfter fram sanningsfrågan som central för deras tro? Hur ska man tolka religionens återvunna synlighet i offentligheten? Hur ser tvivlets relation till tron ut? Och vilken roll spelar tillbedjan och dyrkan i den kristna tron? Detta är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Det är fullt fokus på fastigheter och bostadsutveckling i veckans podd. Vi inleder med ALM Equity där CFO John Sjölund berättar mer om förflyttningen från bostadsutvecklare till ett investmentbolagsliknade företag med delägande i noterade och onoterade innehav. Detta följs av Arlandastad Groups vd Dieter Sand som berättar om varför de är den största projektutvecklaren i Sverige och deras affär som består av tomträtter kring flygplatser, färdiga bestånd som förvaltas samt det unika med att de själva driver operativ verksamhet i många av sina fastigheter. Avslutningsvis lyssnar vi på Aros Bostads vd Magnus Andersson och hur de som bostadsutvecklare kan vara opportunistiska i detta ränteläge. Affären med ALM Equity, som nu är största ägare, samt hur mixen mellan hyresrätt och bostadsrätt förändrats de senaste åren. Lyssna in på detta fullmatade avsnitt så får du en bättre bild av fastighetsbolagen på börsen.

En litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författarna Judith Kiros och John Sjögren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantasins kraft och betydelse går som en röd tråd genom människans tillvaro. Det gäller inte minst det kristna budskapet, där nya sätt att berätta ger ingångar till de djupa frågorna, menar Lars Björksell, kyrkoherde som satt samman och leder denna gudstjänst och samtal på Bokmässan i Göteborg. I Jordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld funderar John Sjögren på de filosofiska motiven i berättelserna om Midgård och i diktsamlingen Det röda är det gränslösa utgår Judith Kiros från den kvinnliga eremiten och mystikern Julian av Norwich medeltida uppenbarelser. Samtalet mellan Judith Kiros, John Sjögren och Lars Björksell finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay eller där poddar finns.TextLukasevangeliet 13:18-21Johannesevangeliet 15:12-15Det röda är det gränslösa av Judith KirosJordens sång – essäer om Tolkiens tankevärld av John SjögrenRingens återkomst: texter om TolkienMusikHem (C Sandgren/L Fång)Psalm 801 Sjung till Guds ära (Trad/T Boström)Tröstecredo (C Sandgren/L Fång)Psalm 717 Så kom du då till sist (B Andersson/Y Eggehorn)Bortom – Helig rot (C Sandgren/L Fång)MedverkandeLars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling, ledde gudstjänsten och samtalade med författarna Judith Kiros och John Sjögren.Maria Jälmsjö läste bönerLotta Fång, presenterade sina dikter som sjöngs av Angeluskören under ledning av Cecilia SandgrenStefan Wikrén, pianoJan-Olof Larsson, basCalle Persson, cajon mmProducent Neta NorrmoTekniker Ida Franzon och Thor Anderssonför Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

I det sjuttioåttonde avsnittet av Tolkienpodden fortsätter vi vår närläsning av Ringarnas Herre, närmare bestämt kapitlet "Khazad-dûms bro" ("The Bridge of Khazad-dûm") ur andra boken. Vi går igenom handlingen, pekar på vad vi gillar (och tycker mindre om) och hamnar dessutom på några rejäla sidospår på vägen. Vi som har läst är som vanligt Adam Westlund De La Torre, Elisabet Bergander och Daniel Möller (som även står för musik och klippning). Månadens tips: skivan 1. Outside av David Bowie, Nights at the Nobel Prize Museum, samt böckerna Jordens sång av John Sjögren och Ringens återkomst (av flera skribenter).

Det här avsnittet handlar om en av vår tids största och mest omtalade författare, Karl Ove Knausgård. Just nu aktuell på svenska med den tredje delen i Morgonstjärnanserien, ”Det tredje riket”. I avsnittet försöker John Sjögren och gästen Greta Schüldt, kulturjournalist på Dagens Nyheters kulturredaktion, ringa in vad det är som gör Knausgårds författarskap så kraftfullt och speciellt. Kanske har det till stor del med blicken att göra. En blick som söker sig djupare in i världen, in i existensens kärna, och på samma gång försöker bryta sig ut ur den. Det är ett författarskap förankrat i det immanenta, men som hela tiden söker sig mot det transcendenta.

Var finns "hem" och varför är det så svårt att hitta dit? Hemkomsten är central i vår kulturhistoria, men kanske letar vi på fel platser. Anna Blennow pekar på en väg till våra förlorade världar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-10-22.Jag står på grusgången utanför det som en gång var min farmors hus. Under en idegran ligger en tegelsten kvar. Min syster och jag lekte att idegranen var vårt hus och tegelstenen vår spis. Min farmor finns inte kvar. Barnen som lekte under idegranen finns inte kvar. Det finns inte längre någon anledning att återvända hit, säger jag till mig själv.Att komma hem. Vad är det egentligen? Vi längtar hem. Hemma längtar vi bort. Hemmet romantiseras och förkväver, idealiseras och förkastas. Litteraturhistorien är full av berättelser om hemkomst. Och det första exemplet i den västerländska litteraturen är fortfarande ett av de mest fängslande: Odysseus irrfärder på den långa vägen från det trojanska kriget hem till Ithaka, där hustrun Penélope väntar. Någon har sagt att en litterär klassiker är en bok som ständigt går att återvända till, eftersom den förändras varje gång man läser den. Bokens berättelse vävs om på nytt, figursydd efter våra egna livstrådar, och läsningen blir en återkomst till bokens välkända men ändå föränderliga hem.Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som viFrån Odysséen och framåt förkroppsligas den manliga hemkomsten ofta i en kvinna. Hon som hela tiden varit hemma, och varit hemmet, medan mannen irrat inte bara på kartan utan också på samvetets spelplan. Såväl Peer Gynt som Bibelns förlorade son blir homeriskt heroiska när de som hemvändare lovar bot och bättring. Kanske är det därför det råder brist på hemvändande kvinnor i litteraturen. För den vars traditionella plats funnits i hemmet är det istället resan ut som är av vikt. Och där tjänstgör Virginia Woolf ofta som flygvärdinna. I hennes novell ”Street Haunting – A London Adventure” (”Att strosa omkring på gatorna. Ett londonäventyr”) iscensätts flykten från hemmet genom en banal inköpsrunda, som blir till en brusande odyssé genom London. Vardagliga händelser förvandlas till omvälvande äventyr, och hela världen strömmar genom textens vågor. Men vid hemkomsten är sagan slut och identiteten utsuddad: ”Men när vi närmar oss vår egen tröskel är det ändå betryggande att känna hur de gamla ägodelarna, de gamla fördomarna omsluter oss och hur jaget, som har förgrenat sig i så många gathörn, som har fladdrat som en nattfjäril mot ljuslågan i så många oåtkomliga gatlyktor, nu är skyddat och omgärdat.”Hemmets trygga vrå både beskyddar och bemästrar, lockar och skrämmer. Varje människa bär på en längtan till ett förlorat barndomsparadis, menar John Sjögren i boken ”Återställelsens glädje. En essä om att komma hem” från 2018. Men med denna längtan följer också insikten om att den måste förbli ouppfylld. ”Allt det ljuva, allt det hemlighetsfulla mystiska som livet när vi var barn bar ett löfte om, visade sig endast peka mot och mynna ut i dödens totala tomhet”, skriver han. I Sjögrens idealiserade minne av barndomens hem kan vi sorglöst släppa våra vuxna bekymmer medan någon annan tar hand om disken och befriar oss från vår smärtsamma särart. Men alla barndomar är inte paradis. Alla hem är inte hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi: under den fula ankungens skräppeblad eller hos kaninen Pricken som är apart i en helvit kaninfamilj, tills det visar sig att en hel hög prickiga kaniner väntar bara några kullar bort. En roman där hemmets och längtans koordinater ständigt kastas om är Evelyn Waughs ”Brideshead Revisited” (”En förlorad värld” på svenska), kultklassiker för ständigt nya generationer. Författaren själv definierade dess ärende som ”den gudomliga nådens verkningar på en grupp sinsemellan olika men nära förbundna människor”. John Sjögren spinner vidare på den tråden i sin essä, och den karta han ritar över vägen hem till det förlorade paradiset är religionens och återfödelsens. Men den jordiska kärleken är ett lika starkt tema i boken, där huvudpersonerna är på flykt från sig själva och finner tillfälliga hem hos varandra. ”Det är all visdoms begynnelse att känna och älska en annan människa”, konstaterar Charles Ryder, bokens berättarröst. Hans hjärta driver honom på jakt efter ”den där låga porten i muren, som jag visste att andra funnit före mig och som ledde till en omhägnad och förtrollad trädgård”. Porten leder inte bakåt till minnena eller inåt till skyddande undanskymdhet, utan framåt, utåt. Det är dörren till synlighet och tillblivelse. Att komma hem är att komma ut. Att vara sig själv är att komma hem.Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund. Den allt överskuggande längtan efter att få vara den man är behandlas mästerligt, återigen av Virginia Woolf, i romanen ”Orlando”, skriven om och till vännen och älskarinnan Vita Sackville-West. Orlando börjar sin livsbana som ung adelsman i 1500-talets England och slutar som pärlbehängd medelålders slottsfru i samtidens 1920-tal. Romanen skapar en regnbågsfärgad kuliss av erfarenheter i tid och rum som en nyckel till Orlandos komplexa natur. Och när hon till sist återvänder till sitt barndomshem, vars arvsrätt hon förlorat på grund av sitt kön, blir hon äntligen hel: ”Hela hon mörknade och samlades, som när man ritar en bakgrund som ger ytan rondör och stadga och gör det grunda djupt och får det som ligger nära att synas långt bort; och allt samlas ihop, som vattnet samlas innanför brunnens stenar. På samma sätt var hon nu mörk och stilla, och [hade] blivit vad som med rätt eller orätt kallas ett enda jag.”Orlandos livscirkel sluts, och boken som hon skrivit på i trehundra år, ”Ode till en ek”, blir publicerad efter århundraden av refuseringar. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund.Var ligger hem? Och varför är det så svårt att hitta dit? Vi söker efter vårt hem på platser det redan flytt ifrån. Den låga porten som leder hem finns varken under en ek i England eller på Ithakas stränder. Den grekiske filosofen Aristoteles skrev i sitt verk ”Om diktkonsten” att grunden för all konst är efterbildning, mímesis. Vi människor älskar att efterbilda och härma vår omgivning, och att känna igen och identifiera det vi ser. Igenkänningen, anagnórisis, är nära besläktad med insikten, och den punkt i ett drama då sammanhang avslöjas, linjerna sammanstrålar och vändpunkten sker. Och på samma sätt blir berättelsen om hemkomsten också till själva hemkomsten, där efterbildning och igenkänning bygger upp det förlorade på nytt. Vi kommer hem när vi känner igen oss.Kanske är det just återkomsterna som skapar hemkomsten, inte tvärtom, skriver Kerstin Ekman i ”Gubbas Hage”, boken som är ett långt ode till människans hemmahörande i den vilda naturen. Den årligt återkommande igenkänningen av återvändande blåsippor och rödhakar skapar hemkänsla djupt i själva den jord där ”förnyelse och upprepning vilar som löften”. Blommorna kommer att överleva civilisationen, skriver Kerstin Ekman förtröstansfullt, blommorna och böckerna och berättelserna. Utanför min farmors hus står idegranen kvar. Och berättelsen om den är det hem som förblir när också den en gång är borta.Anna Blennow, latinforskare och skribent LitteraturVirginia Woolf, ”London”. Översättning Gun R. Bengtsson. Ellerströms 2009.John Sjögren, ”Återställelsens glädje. En essä om att komma hem”. Artos 2018.Evelyn Waugh, ”En förlorad värld”. Översättning Margaretha Odelberg. Bokförlaget Alba 1982.Virginia Woolf, ”Orlando”. Översättning och efterskrift Margareta Ekström. Norstedts 1982.Kerstin Ekman, Gubbas Hage. Albert Bonniers förlag 2018.Kerstin Ekman, Anmälan av Nordens Flora, Dagens Nyheter 1/9 2018.

I det här avsnittet diskuterar John Sjögren och Magdalena Dahlborg innehållet i det nya numret av Signum. Det handlar bland annat om det rättfärdiga krigets och ickevåldets dilemma, om den gudslängtan och förtrollning av världen som Therese Bohman beskriver i sin krönika och om huruvida kristna borde vara immuna mot hädelse.

In this episode I talk to John Sjögren, an Enterprise Account Executive at a company called Care to Translate. His life story is so interesting to me because he had already been a very successful sales rep in his 20's. That's when he decided he wanted more from life and dropped everything to move to another country. We talk about his experience coming back to tech sales step by step. - Looking to get hired as an SDR? SDR Hire List (for free): https://forms.gle/g1ArVKHHt6f3Nx8c7 - Actionable hiring and sales strategies in your inbox: sdrhire.com - Connect with Stefan on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/stefan-conic/ Tired of having to take notes and update your CRM after every sales call? Update your CRM on autopilot with MeetGeek recordings, transcriptions and call summaries: https://meetgeek.grsm.io/SDRH (You'll help me earn some money if you sign up with my link) Connect with John on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/johnsjogren/ John's company: https://www.linkedin.com/company/caretotranslate/ Creators and resources we mentioned: - Jan Benedikt Mundorf: https://www.linkedin.com/in/jan-b-mundorf/ - Never Split The Difference: https://www.amazon.com/Never-Split-Difference-Negotiating-Depended/dp/0062407805 - Gap Selling: https://www.amazon.com/Gap-Selling-Problem-Centric-Everything-Relationships/dp/1732891001 - Fanatical Prospecting: https://www.amazon.com/Fanatical-Prospecting-Conversations-Leveraging-Telephone/dp/1119144752 Listen on Apple, Spotify, Google podcast.

From the Second Short Stay Virtual Summit that took place during May 2021 - The Online Event with 25+ Expert Speakers sharing their knowledge, Strategies and Tactics for going beyond Survival and into Thriving in The New Short Term Rent From SSVS21 Day 2 - 26th May - Reimagine - New Way for a New Landscape - Join the Short Stay Virtual Summit and access to all the interviews with 30 Short Term Rental Specialists today, right here - Short Stay Virtual Summit - May 2021 - https://bit.ly/SSVS2021-The SSVS is here to bring the tools, strategies and actionable content that Hosts and Property Managers need to thrive now, in this entirely new landscape that is emerging post covid.-Join me & Stacey St John - SJ Properties - Startup Steps Plan to Win Stacey walks us through

Ett specialavsnitt med Tomas Andersson Wij utifrån låtarna på hans nya album ”Åskan i hjärtat”. Skivan är skriven under ett år då TAW förlorade både sin pappa och sin bäste vän. Tillsammans med författaren, skribenten och poddaren John Sjögren samtalar han om döden, förgiftade familjerelationer och om att försonas med sitt trassliga förflutna. Men också om vänskap, mirakler och livsförändrande kärlek. ”Åskan i hjärtat” släpps 16 september och följs av en turné i november.Klippning & mix av Sandra Löv.Följ Tomas Andersson Wij på sociala medier:Instagram: @tomasanderssonwijFacebook. Tomas Andersson Wij Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet består av ett samtal mellan John Sjögren och jesuitpater Andreas Bergmann, inspelat tidigare i år i S:t Lars katolska församling i Uppsala. Samtalet utgår från Sjögrens senaste bok, ”Öppna dig”, och rör sig kring bokens centrala teman: sanning, extas och glädje. Vad har vår kroppslighet med sanningsbegreppet att göra? Vad innebär det att säga Ja till verkligheten? Varför är tystnaden nödvändig i våra liv? Och behöver vi bli en smula galna för att bli hela människor? Det är några av de frågor som tas upp i samtalet där författare och tänkare som Charles Taylor, Hartmut Rosa, Stefan Zweig och Augustinus också dyker upp. Vi kommer också få höra Ann-Ida Fehn läsa några stycken ur ”Öppna dig”.

I detta avsnittet av Tro & förnuft  diskuterar vi frågan varför uppemot hälften av alla som vuxit upp i kyrkan lämnar den när de når vuxen ålder. (På torsdag den 18 mars klockan 12.30 är alla som vill varmt välkomna att diskutera avsnittet och denna fråga med oss i ett Clubhouse-samtal som Robert Tjernberg, chefredaktör för Sändaren, är värd för.) Vi diskuterar detta dels utifrån rapporten ”Här för att stanna” som utförts av organisationen Bibeln idag och som försöker analysera detta faktum och vad kyrkan kan lära av det, dels utifrån podden Ex-vangeliets kritik av rapporten, och dels utifrån våra egna reflektioner. Styrkan i rapporten, som vi ser det, är att den ger ett språk för tre dimensioner i människors erfarenhet av att vara troende: 1. Kognitiva eller intellektuella dimensionen. 2. Känslomässiga (eller kanske bättre sagt: andliga och existentiella?) dimensionen. 3. Den sociala dimensionen: relationer i församlingen. Den stora svagheten i rapporten – och där är vi eniga med Ex-vangeliet – är att man inte frågat de som lämnat om varför de lämnat. Det sägs i rapporten att detta vore en viktig uppgift men det sägs också, något märkligt, att de valde att inte göra det dels eftersom underlaget skulle bli för stort och dels för att det kunde vara svårt att komma undan ”konstruerade berättelser”. Det sistnämnda är ett märkligt argument. Så till det som saknas i rapporten, eller kanske snarare det som saknas i (fri)kyrkan: När man lyssnar på ex-vangeliet-podden var det tydligt att det som för dem var ”nerven” i deras vandring från en tro var just intellektuella tvivel. Inom frikyrkan finns det ibland en önskan om att göra om alla tvivel till känslomässiga tvivel. (Denna tendens kan lite tillspetsat beskrivas med uttrycket: ”Om allt man har är en hammare ser allting ut som en spik.”) Men vi lever i en alltmer intellektuell kultur, samtidigt som det man får med sig om man går till kyrkan är en form av teologi som i mångt och mycket rör sig mer på det vardagliga tänkandets nivå.  Kyrkan behöver ge hjälp för människor att kunna relatera sin tro till en vetenskaplig världsbild.  Tips/saker vi nämner i podden: Teologisk reflektion (av Christoffer) om övergången till en vuxen tro: "Teologi och vetenskap i en vuxen tro" Tidskriften Pilgrim. Med tanke på Gud: en introduktion till religionsfilosofins grunder. Santal mellan Erik Åkerlund och John Sjögren i Signumpodden om Hans Urs von Balthasar. Ett föredrag av John Haught, katolsk teolog, specialiserad på relationen mellan vetenskap och religion. (På torsdag den 18 mars klockan 12.30 är alla som vill varmt välkomna att diskutera avsnittet och denna fråga med oss i ett Clubhouse-samtal som Robert Tjernberg, chefredaktör för Sändaren, är värd för.)

Temat för det här avsnittet är ”Tro och politik”. Hur förhåller sig den kristna tron till den politiska sfären? Finns det något sådant som en kristen politik? Om detta samtalar John Sjögren med jesuitpater Thomas Idergard. Thomas har ett förflutet inom just politiken, bland annat som ordförande i Moderata ungdomsförbundet och som opinionsbildare i olika sammanhang. Men för ungefär tio år sedan lämnade Thomas politikens värld helt, konverterade till katolska kyrkan och är idag verksam som präst i S:ta Eugenia församling i Stockholm samt som medarbetare vid Newmaninstitutet och tidskriften Signum. Varför är det viktigt att skilja mellan absoluta värden och praktisk visdom? Är det en slump att de liberala demokratierna växt fram i ett kristet sammanhang? Och är att gå i mässan rent av det mest politiskt radikala man kan göra? Det är några av de frågor som tas upp i detta innehållsdigra samtal om trons förhållande till politiken.

I detta avsnitt av Signumpodden samtalar John Sjögren med jesuitpater Fredrik Heiding om ett lite förbisett teologiskt och filosofiskt ämne, men som i dagens effektiviserade och arbetscentrerade samhälle kanske är mer angeläget än någonsin, nämligen lek. Samtalet tar upp en rad olika aspekter av ämnet: hur lek handlar om att ägna sig åt det som är gott i sig självt, lek som kunskapsinhämtande, lekens förhållande till frihet, Gud som en lekfull skapare, liturgi som lek. Samtalet tar hjälp av ett antal tänkare och författare, från Josef Pieper till Winston Churchill, som på olika sätt försökt fånga lekandets och lekfullhetens sköna konst.

I det här avsnittet av Signumpodden samtalar John Sjögren med språkvetaren, översättaren och skribenten Alva Dahl som är aktuell med boken Längtans flöde. En prosalyrisk bok som i korta koncentrerade texter gestaltar en andlig urskiljningsprocess – vad vill Gud med mitt liv? Ett tema som också står i centrum i John Sjögrens nya bok Efterföljelsens glädje. Med utgångspunkt i dessa böcker förs ett samtal om kallelse, längtan och livet som berättelse. Men också om skrivande, formens betydelse och vikten av att inse att man aldrig blir färdig.

I det här avsnittet av Signumpodden samtalar John Sjögren med förläggaren, översättaren och skribenten Hillevi Hellberg om en av 1900-talets främsta katolska författare: Flannery O’Connor. Avsnittet ger en introduktion till det särpräglade författarskapet, men fördjupar sig också i två av O’Connors mest lästa noveller: ”A good man is hard to find” och ”Revelation”. Samtalet berör bland annat hur det i de ofta brutala och blodiga berättelserna döljer sig en intressant diskussion om nåd och frälsning.

I det här avsnittet av Signumpodden samtalar John Sjögren med kulturhistorikern och gastronomen Edward Blom. Avsnittet handlar om vikten av att hålla balansen mellan fasta och fest, att kunna njuta på ett riktigt sätt och om matens och måltidens andliga dimensioner. Samtalet berör en rad olika mer eller mindre välsmakande ämnen: tacksamhetens betydelse, den himmelska upplevelse som en rundrökt ål eller ett riktigt bra Eiswein kan skänka, kopplingen mellan att kunna avstå och att kunna njuta, Torgny Lindgrens pölsa och Heidenstams lovprisning. Och givetvis, majonnäs som ett Gudsbevis.

I premiäravsnittet av Signumpodden samtalar John Sjögren med Signums chefredaktör Ulf Jonsson under rubriken ”Vem är Gud?”. Samtalet utgår från två centrala Gudsattribut: Gud som skapare och Gud som person. Vad innebär det att Gud skapar kontinuerligt? Varför är tanken att Gud skapar ex nihilo, ur intet, så viktig? Hur kan Gud vara själva Varat och samtidigt vara person? Dessa och flera andra frågor tas upp i detta avsnitt som försöker närma sig det största av alla mysterier: Gud.

Hemkomsten är central i vår kulturhistoria. Men den ser inte likadan ut för kvinnor och män och ibland kan hemmet befinna sig oväntade platser. Latinforskaren Anna Blennow tar oss med på en hemresa. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag står på grusgången utanför det som en gång var min farmors hus. Under en idegran ligger en tegelsten kvar. Min syster och jag lekte att idegranen var vårt hus och tegelstenen vår spis. Min farmor finns inte kvar. Barnen som lekte under idegranen finns inte kvar. Det finns inte längre någon anledning att återvända hit, säger jag till mig själv. Att komma hem. Vad är det egentligen? Vi längtar hem. Hemma längtar vi bort. Hemmet romantiseras och förkväver, idealiseras och förkastas. Litteraturhistorien är full av berättelser om hemkomst. Och det första exemplet i den västerländska litteraturen är fortfarande ett av de mest fängslande: Odysseus irrfärder på den långa vägen från det trojanska kriget hem till Ithaka, där hustrun Penélope väntar. Någon har sagt att en litterär klassiker är en bok som ständigt går att återvända till, eftersom den förändras varje gång man läser den. Bokens berättelse vävs om på nytt, figursydd efter våra egna livstrådar, och läsningen blir en återkomst till bokens välkända men ändå föränderliga hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi Från Odysséen och framåt förkroppsligas den manliga hemkomsten ofta i en kvinna. Hon som hela tiden varit hemma, och varit hemmet, medan mannen irrat inte bara på kartan utan också på samvetets spelplan. Såväl Peer Gynt som Bibelns förlorade son blir homeriskt heroiska när de som hemvändare lovar bot och bättring. Kanske är det därför det råder brist på hemvändande kvinnor i litteraturen. För den vars traditionella plats funnits i hemmet är det istället resan ut som är av vikt. Och där tjänstgör Virginia Woolf ofta som flygvärdinna. I hennes novell Street Haunting A London Adventure (Att strosa omkring på gatorna. Ett londonäventyr) iscensätts flykten från hemmet genom en banal inköpsrunda, som blir till en brusande odyssé genom London. Vardagliga händelser förvandlas till omvälvande äventyr, och hela världen strömmar genom textens vågor. Men vid hemkomsten är sagan slut och identiteten utsuddad: Men när vi närmar oss vår egen tröskel är det ändå betryggande att känna hur de gamla ägodelarna, de gamla fördomarna omsluter oss och hur jaget, som har förgrenat sig i så många gathörn, som har fladdrat som en nattfjäril mot ljuslågan i så många oåtkomliga gatlyktor, nu är skyddat och omgärdat. Hemmets trygga vrå både beskyddar och bemästrar, lockar och skrämmer. Varje människa bär på en längtan till ett förlorat barndomsparadis, menar John Sjögren i boken Återställelsens glädje. En essä om att komma hem från 2018. Men med denna längtan följer också insikten om att den måste förbli ouppfylld. Allt det ljuva, allt det hemlighetsfulla mystiska som livet när vi var barn bar ett löfte om, visade sig endast peka mot och mynna ut i dödens totala tomhet, skriver han. I Sjögrens idealiserade minne av barndomens hem kan vi sorglöst släppa våra vuxna bekymmer medan någon annan tar hand om disken och befriar oss från vår smärtsamma särart. Men alla barndomar är inte paradis. Alla hem är inte hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi: under den fula ankungens skräppeblad eller hos kaninen Pricken som är apart i en helvit kaninfamilj, tills det visar sig att en hel hög prickiga kaniner väntar bara några kullar bort.   En roman där hemmets och längtans koordinater ständigt kastas om är Evelyn Waughs Brideshead Revisited (En förlorad värld på svenska), kultklassiker för ständigt nya generationer. Författaren själv definierade dess ärende som den gudomliga nådens verkningar på en grupp sinsemellan olika men nära förbundna människor. John Sjögren spinner vidare på den tråden i sin essä, och den karta han ritar över vägen hem till det förlorade paradiset är religionens och återfödelsens. Men den jordiska kärleken är ett lika starkt tema i boken, där huvudpersonerna är på flykt från sig själva och finner tillfälliga hem hos varandra. Det är all visdoms begynnelse att känna och älska en annan människa, konstaterar Charles Ryder, bokens berättarröst. Hans hjärta driver honom på jakt efter den där låga porten i muren, som jag visste att andra funnit före mig och som ledde till en omhägnad och förtrollad trädgård. Porten leder inte bakåt till minnena eller inåt till skyddande undanskymdhet, utan framåt, utåt. Det är dörren till synlighet och tillblivelse. Att komma hem är att komma ut. Att vara sig själv är att komma hem. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund.  Den allt överskuggande längtan efter att få vara den man är behandlas mästerligt, återigen av Virginia Woolf, i romanen Orlando, skriven om och till vännen och älskarinnan Vita Sackville-West. Orlando börjar sin livsbana som ung adelsman i 1500-talets England och slutar som pärlbehängd medelålders slottsfru i samtidens 1920-tal. Romanen skapar en regnbågsfärgad kuliss av erfarenheter i tid och rum som en nyckel till Orlandos komplexa natur. Och när hon till sist återvänder till sitt barndomshem, vars arvsrätt hon förlorat på grund av sitt kön, blir hon äntligen hel: Hela hon mörknade och samlades, som när man ritar en bakgrund som ger ytan rondör och stadga och gör det grunda djupt och får det som ligger nära att synas långt bort; och allt samlas ihop, som vattnet samlas innanför brunnens stenar. På samma sätt var hon nu mörk och stilla, och [hade] blivit vad som med rätt eller orätt kallas ett enda jag. Orlandos livscirkel sluts, och boken som hon skrivit på i trehundra år, Ode till en ek, blir publicerad efter århundraden av refuseringar. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund. Var ligger hem? Och varför är det så svårt att hitta dit? Vi söker efter vårt hem på platser det redan flytt ifrån. Den låga porten som leder hem finns varken under en ek i England eller på Ithakas stränder. Den grekiske filosofen Aristoteles skrev i sitt verk Om diktkonsten att grunden för all konst är efterbildning, mímesis. Vi människor älskar att efterbilda och härma vår omgivning, och att känna igen och identifiera det vi ser. Igenkänningen, anagnórisis, är nära besläktad med insikten, och den punkt i ett drama då sammanhang avslöjas, linjerna sammanstrålar och vändpunkten sker. Och på samma sätt blir berättelsen om hemkomsten också till själva hemkomsten, där efterbildning och igenkänning bygger upp det förlorade på nytt. Vi kommer hem när vi känner igen oss. Kanske är det just återkomsterna som skapar hemkomsten, inte tvärtom, skriver Kerstin Ekman i Gubbas Hage, boken som är ett långt ode till människans hemmahörande i den vilda naturen. Den årligt återkommande igenkänningen av återvändande blåsippor och rödhakar skapar hemkänsla djupt i själva den jord där förnyelse och upprepning vilar som löften. Blommorna kommer att överleva civilisationen, skriver Kerstin Ekman förtröstansfullt, blommorna och böckerna och berättelserna. Utanför min farmors hus står idegranen kvar. Och berättelsen om den är det hem som förblir när också den en gång är borta. Anna Blennow, latinforskare och skribent   Litteratur Virginia Woolf, London. Översättning Gun R. Bengtsson. Ellerströms 2009. John Sjögren, Återställelsens glädje. En essä om att komma hem. Artos 2018. Evelyn Waugh, En förlorad värld. Översättning Margaretha Odelberg. Bokförlaget Alba 1982. Virginia Woolf, Orlando. Översättning och efterskrift Margareta Ekström. Norstedts 1982. Kerstin Ekman, Gubbas Hage. Albert Bonniers förlag 2018. Kerstin Ekman, Anmälan av Nordens Flora, Dagens Nyheter 1/9 2018.

Teologiska rummet tjuvstartar Litteraturveckan i P1 med ett samtal om Torgny Lindgren, känd för böcker som Ormens väg på hälleberget och Hummelhonung. Berättelser med rötter i västerbottnisk väckelse. Torgny Lindgren - som gick bort 2017 - hör till en generation författare som läst sin Bibel och gärna har använt dess texter som bakgrundsmotiv i skrivandet. I Torgny Lindgrens fall är den västerbottniska väckelse, som han växte upp med, ständigt närvarande: färgstarka predikanter, udda personligheter, bönehuset mitt i byn. I sitt eget teologiska tänkande såg han liknelsen och sakramentet som ett slags grundelement i tillvaron och existensen. Romanerna utspelas ofta i barndomsmiljöerna i Västerbottens inland, berättelser som han bar inom sig - ofta i många decennier- innan de tecknades ner.  Gäster är teologen Jayne Svenungsson, som efterträtt Torgny Lindgren på stol nummer nio i Svenska Akademien och John Sjögren, kulturskribent, som skrivit om Torgnys böcker. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Konstens sakrament: nio essäer om skapandet av John Sjögren. Jayne Svenungssons installationstal i Svenska Akademien (om Torgny Lindgren): http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/sammankomster/hogtidssammankomsten/2017/intradestal-av-jayne-svenungsson

En av de mest älskade liknelserna i Bibeln är den om den förlorade sonen som återvänder hem efter att ha förstört sitt liv och svikit de som älskar honom. Så vad betyder återställelse? Det kan handla om en längtan tillbaka till ett förlorat paradis eller barndomsvärld. Men också om att återställa det som är brutet; i förhållande till det egna livet, till nära relationer. Till destruktiva handlingar som följts av ånger och lidande. Att få komma hem är också ett av de djupaste teman vi hittar i Kristendomen. Och om hemkomst skriver författaren John Sjögren i sin essä "Återställelsens glädje". Medverkande är författaren John Sjögren, poeten Ylva Eggehorn och religionspsykologen Owe Wikström. Programledare och producent Peter Sandberg.

Israel tog ner metalldetektorerna som placerats ut vid Tempelberget i Jerusalem, efter utbredda protester. Ger religionen upphov till konflikt eller möjlighet till lösningar? Metalldetektorerna hade satts upp efter att israeliska poliser som vaktade området skjutits ihjäl av palestinska män. Sedan dödades flera palestinier av israeliska styrkor och protesterna spred sig internationellt. Under torsdagen uppmanade högt uppsatta muslimska ledare sina trosfränder att avsluta protestaktionerna och återvända till Tempelberget för att be. Trots det har nya oroligheter utbrutit. Jesper Svartvik, professor i religionsteologi vid Lunds universitet och Svenska teologiska institutet i Jerusalem, gästar Människor och tro för att prata om teologin bakom rubrikerna. Avtal med idéburna organisationer kan bryta mot lagen Trossamfund och andra idéburna organisationer som levererar sociala tjänster åt kommunerna får inte särbehandlas i förhållande till vinstdrivande företag. Det menar Konkurrensverket, som genomför en granskning av så kallat IOP, idéburet offentligt partnerskap och som nu har gjort en första anmälan om otillåten direktupphandling. Vad får det här för konsekvenser för framtida samarbeten? Hör Malin de Jounge, enhetschef på Konkurrensverket och Maude Kardell, områdeschef för äldreomsorg och hospice på Bräcke diakoni, i Elin Lemels reportage. Bok om helig hemlängtan Den kristne kulturskribenten John Sjögren, aktuell med boken Återställelsens glädje - en essä om att komma hem, kommer till studion för ett samtal, med programledaren Fredrik Wadström, om längtan tillbaka till en helig barndom. Myter och sanningar om självmord i Japan En ny undersökning visar att självmord, trots riktade insatser, fortfarande är den vanligaste dödsorsaken bland japaner i åldersgruppen 15-39 år. Beror det på kamikazekulturen där unga män offrade sig för kejsaren eller det traditionella harakiri- att gå i döden för att rädda sin ära? Eller är det, tvärtemot modern mytbildning, så att självmord varken är särskilt ärofyllt eller omhuldat i Japan heller? Frilansjournalisten Jon Thunqvist undersöker frågorna, som väcks i en skog vid foten av Mount Fuji. Medverkar gör bland andra Michiyo Nishigaki vars son Naoya begick självmord efter en långvarig depression och John Traphagan, professor vid Texas University i Austin, antropolog med Japan som specialitet. Programledare är Fredrik Wadström

I detta specialavsnitt gästar vi podcasten "Start" och pratar med dem om Kina.Medverkande: Jacob Loven, Tom Xiong, Adam Peleg, John Sjölander.Relevanta länkar:Start Podcast - https://itunes.apple.com/se/podcast/start-en-praktisk-guide-till-startups-på-svenska/id1195037969?l=en&mt=2 A16Z podcast- http://a16z.com/podcasts/ Sam Harris- Waking Up: https://itunes.apple.com/se/podcast/waking-up-with-sam-harris/id733163012?l=en&mt=2 WeChat: https://www.wechat.com/en/ Bill Bishop's Sinocism: https://sinocism.com/ Clay Shirky's "Little Rice": https://www.amazon.com/Little-Rice-Smartphones-Xiaomi-Chinese/dp/0990976327 Henry 'Hank' Paulson's "Dealing with China": https://www.amazon.com/Dealing-China-Insider-Economic-Superpower/dp/1455504203Har du funderingar eller tips på ämnen som vi ska ta upp? Kontakta oss i sociala medier eller på digitaladraken.com. Den Digitala Draken är en subjektiv men oberoende skildring av utvecklingen av digitala tjänster i Kina och dess aktörer. I produktionen används ljudklipp från exempelvis nyhetssändningar. Dessa har ej förvrängts ur kontext, innehar relevans för skildringen och skall anses användas under "fair use”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om den allvarsamma lek det är att vara skådespelare; om att vara en sång- och dansman i ständig kamp med sig själv. Magnus Roosmann är född 1963 i Stockholm, utbildad på Skara Skolscen och på Teaterhögskolan i Stockholm i mitten av 80-talet. Han är numera verksam vid Dramaten, men han har också jobbat i Wasa i Finland, på Malmö Musikteater, Uppsala Stadsteater, förutom att han gjort en rad roller i tv och på film. Nyligen har man kunnat se honom i både Modus på TV4 och Gåsmamman på Kanal 5.  På Dramaten har han under våren spelat han huvudrollen i en dramatisering av norske Tarjei Vesaas Fåglarna, som Ole Anders Tandberg regisserat. En rolltolkning han fått fantastiska recensioner för. Magnus Roosmann står på scenen iscensättningen igenom. Det är som om Mattis väntat på honom under alla dess år. Roosmann är alldeles självklar som eko för Vesaas, för den brånad som våren doftar, för alla frågor livet innehåller. Han bär Mattis naivitet, som ibland slår över mot aggression, med en uttrycksfullhet som svävar mellan oro och förtröstan. Det är på riktigt stort. (Lars Ring, SvD)   I Magnus Roosmann har regissör Ole Anders Tandberg hittat sin Mattis. Med en lätt röstförvanskning, ett uns sävlighet och med barnets intagande naivitet gör Roosmann en varm och oemotståndlig Mattis. I princip är han på scenen hela tiden. De avhuggna, korta replikerna faller exakt, kroppen och mimiken ett med orden. Det är en märkvärdig prestation.(Claes Wahlin, Aftonbladet)   Roosmann gör sin Mattis fullständigt trovärdigt, empatiskt men inte förskönande och utan att någonsin hemfalla åt dårens klichéer. Det är ett fantastiskt porträtt av en fantastisk skådespelare. (John Sjögren, Uppsala Nya Tidning)