Podcasts about elfride jelinek

Elfriede Jelinek ist bekannt für ihre unverstellte, unbeirrte, reflektierte Art das Leben und die Welt zu betrachten. In ihrem schriftstellerischen Werk schreibt sie an gegen politische, gesellschaftliche Missstände. Ihre Sprache ist immer provokant, glasklar, auch sarkastisch. 1975 gelang der Österreicherin der literarische Durchbruch mit ihrem Roman "Die Liebhaberinnen". Gedichte, Theaterstücke, Skandale, Preise folgten, inklusive Nobelpreis für Literatur. Als Donald Trump 2016 zum US-amerikanischen Präsidenten gewählt wurde, schrieb Jelinek das Stück "Am Königsweg", das Falk Richter am Hamburger Schauspielhaus auf die Bühne brachte. Pünktlich zur erneuten Wahl von Trump inszenierte Richter, wieder in Hamburg, "Endsieg". Und am Schauspiel Hannover feiert "Asche" jetzt Premiere. Darin befragt Jelinek wütend, humorvoll, traurig das ausbeuterische Verhältnis zwischen Mensch und Natur. Warum nur konnte es soweit kommen? Amelle Schwerk wird am 17. Januar in "Asche" auf der Bühne stehen. Vorher spricht die Schauspielerin mit Katja Weise in "NDR Kultur à la carte" über ihre Rolle, ihre Beziehung zu Elfride Jelinek und ihre Theaterarbeit.

Po raz pierwszy prezentuję Państwu twórczość Elfride Jelinek. Okazją jest sztuka RECHNITZ (ANIOŁ ZAGŁADY), którą odkryłem w książce Moniki Muskały (o której opowiadam w poprzednim odcinku).(00:25) Zaczynamy!(04:30) Kontekst historyczny(06:50) Dwa słowa o formie i przekładzie(11:25) Seminarium w Austriackim Forum Kultury(17:00) Zamiast zakończenia Materiały powiązane:

Was ist österreichische Literatur? Welches sind die Höhepunkte und was macht sie aus? Die Passage zum österreichischen Auftritt als Gastland an der Leipziger Buchmesse geht diesen Fragen nach und macht eine Entdeckungsreise durch hundert Jahre österreichische Literatur. Arthur Schnitzler, Joseph Roth, Ingeborg Bachmann, Thomas Bernhard, Elfride Jelinek. Wer kennt sie nicht, die grossen österreichischen Schriftstellerinnen und Schriftsteller der letzten hundert Jahre? Aber wer kennt noch den exzentrischen Wiener Kaffeehausdichter Peter Altenberg? Wer die schreibende Aristokratin Marie von Ebner-Eschenbach, die mit ihrem Roman «Das Gemeindekind» sogar die Sozialdemokraten begeistert hat? Und wer erinnert sich an Marlen Haushofer, die mit «Die Wand» einen der grossen österreichischen Nachkriegsromane geschaffen hat? Die «Passage» von Michael Luisier mit den beiden Gästen Daniela Strigl und Karl Markus Gauss begibt sich auf eine Entdeckungsreise durch hundert Jahre österreichische Literatur, fragt nach ihren Besonderheiten und Einzigartigkeiten, nach den Unterschieden zur deutschen Literatur und vor allem nach den Gründen ihrer stets hohen Qualität.

Dikt: ur Indianhår" Första rad: På knä i lust Översättning: Ulla Ekblad-Forsgren Uppläsning: Anita Ekström (ur SR:s arkiv)  Redan som mycket ung hamnade Friederike Mayröcker i kretsen kring Wiener Gruppe, en författarsammanslutning med surrealistiska och expressionistiska förtecken, och 1946 debuterade hon som poet i avant-garde-tidskriften Die Plan. Hon var inte bara poet, utan också prosaist, librettist, dramatiker, tecknare och författare till ett stort antal hörspel och barnböcker. Sammanlagt publicerade hon över hundra gräns-och genreöverskridande verk under sin långa levnad.  Mayröcker är en särling också i den österrikiska litteraturen som hyst så många särlingar Thomas Bernhard, Peter Handke, Elfride Jelinek. Liksom dessa har hon inmutat ett fullkomligt egensinnigt litterärt universum. Att läsa henne kräver att man dyker ner, låter sig hänges, flyter med i floden av vildsinta associationer, tvära kast och besynnerliga interpunktioner. Vara ett med all världens skapelse, så löd Mayröckers stolta devis för sitt skapande. Inget mindre än så dög. Ett så grafomaniskt oregerligt och samtidigt intensivt medvetet författarskap kräver nästan det omöjliga av sin översättare. Ulla Ekblad-Forsgren har gjort ett makalöst arbete med att överföra Mayröckers verk och värld till en svenska med samma unika förtecken.                                                                                           Marie Lundquist DIKTSAMLING: "Indianhår" (Ellerströms, 2005) MUSIK Alexandre Tansman: Intermezzo nr 5 EXEKUTÖR Éliane Reyes

Dikt: Om att omfamna att ett aloe lagerträd i behandlingsrummet hos min fysioterapeut Översättning: Ulla Ekblad-Forsgren Uppläsning: Josefin Iziamo  Redan som mycket ung hamnade Friederike Mayröcker i kretsen kring Wiener Gruppe, en författarsammanslutning med surrealistiska och expressionistiska förtecken, och 1946 debuterade hon som poet i avant-garde-tidskriften Die Plan. Hon var inte bara poet, utan också prosaist, librettist, dramatiker, tecknare och författare till ett stort antal hörspel och barnböcker. Sammanlagt publicerade hon över hundra gräns-och genreöverskridande verk under sin långa levnad.  Mayröcker är en särling också i den österrikiska litteraturen som hyst så många särlingar Thomas Bernhard, Peter Handke, Elfride Jelinek. Liksom dessa har hon inmutat ett fullkomligt egensinnigt litterärt universum. Att läsa henne kräver att man dyker ner, låter sig hänges, flyter med i floden av vildsinta associationer, tvära kast och besynnerliga interpunktioner. Vara ett med all världens skapelse, så löd Mayröckers stolta devis för sitt skapande. Inget mindre än så dög. Ett så grafomaniskt oregerligt och samtidigt intensivt medvetet författarskap kräver nästan det omöjliga av sin översättare. Ulla Ekblad-Forsgren har gjort ett makalöst arbete med att överföra Mayröckers verk och värld till en svenska med samma unika förtecken.                                                                                           Marie Lundquist Diktsamling: Om omfamningar (Ellerströms, 2013) MUSIK Antonín Dvoák: Sats 1 ur Bagateller. EXEKUTÖR David Moreau och Raphaelle Moreau, violin, Edgar Moreau, cello och Jérémie Moreau, piano

Dikt: ur "Omfamningar" Första rad: Den den den denna förtjusning Översättning: Ulla Ekblad- Forsgren Uppläsning: Marie Lundquist (från Diktare läser (andras) dikt, 2016)  Redan som mycket ung hamnade Friederike Mayröcker i kretsen kring Wiener Gruppe, en författarsammanslutning med surrealistiska och expressionistiska förtecken, och 1946 debuterade hon som poet i avant-garde-tidskriften Die Plan. Hon var inte bara poet, utan också prosaist, librettist, dramatiker, tecknare och författare till ett stort antal hörspel och barnböcker. Sammanlagt publicerade hon över hundra gräns-och genreöverskridande verk under sin långa levnad.  Mayröcker är en särling också i den österrikiska litteraturen som hyst så många särlingar Thomas Bernhard, Peter Handke, Elfride Jelinek. Liksom dessa har hon inmutat ett fullkomligt egensinnigt litterärt universum. Att läsa henne kräver att man dyker ner, låter sig hänges, flyter med i floden av vildsinta associationer, tvära kast och besynnerliga interpunktioner. Vara ett med all världens skapelse, så löd Mayröckers stolta devis för sitt skapande. Inget mindre än så dög. Ett så grafomaniskt oregerligt och samtidigt intensivt medvetet författarskap kräver nästan det omöjliga av sin översättare. Ulla Ekblad-Forsgren har gjort ett makalöst arbete med att överföra Mayröckers verk och värld till en svenska med samma unika förtecken.                                                          Marie Lundquist Diktsamling: Om omfamningar (Ellerströms, 2013) MUSIK Georg Philipp Telemann: Första satsen ur Flöjtkonsert G-dur TWV 51:G2 EXEKUTÖR Karl Kaiser, flöjt, La stagione, Michael Schneider, dirigent

Dikt: Om att kyssa tungan, som språk Översättning: Ulla Ekblad- Forsgren Uppläsning: Josefin Iziamo  Redan som mycket ung hamnade Friederike Mayröcker i kretsen kring Wiener Gruppe, en författarsammanslutning med surrealistiska och expressionistiska förtecken, och 1946 debuterade hon som poet i avant-garde-tidskriften Die Plan. Hon var inte bara poet, utan också prosaist, librettist, dramatiker, tecknare och författare till ett stort antal hörspel och barnböcker. Sammanlagt publicerade hon över hundra gräns-och genreöverskridande verk under sin långa levnad.  Mayröcker är en särling också i den österrikiska litteraturen som hyst så många särlingar Thomas Bernhard, Peter Handke, Elfride Jelinek. Liksom dessa har hon inmutat ett fullkomligt egensinnigt litterärt universum. Att läsa henne kräver att man dyker ner, låter sig hänges, flyter med i floden av vildsinta associationer, tvära kast och besynnerliga interpunktioner. Vara ett med all världens skapelse, så löd Mayröckers stolta devis för sitt skapande. Inget mindre än så dög. Ett så grafomaniskt oregerligt och samtidigt intensivt medvetet författarskap kräver nästan det omöjliga av sin översättare. Ulla Ekblad-Forsgren har gjort ett makalöst arbete med att överföra Mayröckers verk och värld till en svenska med samma unika förtecken.                                                          Marie Lundquist Diktsamling: Om omfamningar (Ellerströms, 2013) MUSIK Gordon Jacob: Tredje satsen ur Violakonsert nr 2 EXEKUTÖR Helen Callus, viola, BBC:s konsertorkester, Stephen Bell, dirigent

Dikt:"Bläckdikten, allra djupast" Översättning: Ulla Ekblad-Forsgren Uppläsning: Anita Ekström (ur vårt arkiv)  Redan som mycket ung hamnade Friederike Mayröcker i kretsen kring Wiener Gruppe, en författarsammanslutning med surrealistiska och expressionistiska förtecken, och 1946 debuterade hon som poet i avant-garde-tidskriften Die Plan. Hon var inte bara poet, utan också prosaist, librettist, dramatiker, tecknare och författare till ett stort antal hörspel och barnböcker. Sammanlagt publicerade hon över hundra gräns-och genreöverskridande verk under sin långa levnad.  Mayröcker är en särling också i den österrikiska litteraturen som hyst så många särlingar Thomas Bernhard, Peter Handke, Elfride Jelinek. Liksom dessa har hon inmutat ett fullkomligt egensinnigt litterärt universum. Att läsa henne kräver att man dyker ner, låter sig hänges, flyter med i floden av vildsinta associationer, tvära kast och besynnerliga interpunktioner. Vara ett med all världens skapelse, så löd Mayröckers stolta devis för sitt skapande. Inget mindre än så dög. Ett så grafomaniskt oregerligt och samtidigt intensivt medvetet författarskap kräver nästan det omöjliga av sin översättare. Ulla Ekblad-Forsgren har gjort ett makalöst arbete med att överföra Mayröckers verk och värld till en svenska med samma unika förtecken.                                                                                                      Marie Lundquist Diktsamling: "Indianhår". Ellerströms, 2005 MUSIK Michail Glinka: Elegi EXEKUTÖR Stefan Schulz, bastrombon, Saori Tomidokoro, piano

V knize Experiment jako kritika nacismu pojednává její autorka Zuzana Augustová o poválečné rakouské dramatice. Věnuje se tak dílu Vídeňské skupiny, Ernsta Jandla a Elfride Jelinek. Společným rysem těchto textů je kritický vztah k tradici.

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folcker sebastian.folcker@sverigesradio.se

Kosmo handlar om Jesusgestalten. Vem skulle han vara idag och hur får man gestalta honom? James Frey är kanske mest känd för ha suttit hos en kränkt Oprah Winfrey och förklarat varför han ”ljugit” i sin bok Tusen små bitar. TV-stjärnan Oprah Winfrey hade verkligen gillat  James Freys bok och hösten 2005 blev boken utvald till Oprah´s Book Club, vilket ledde till toppnoteringar för James Freys roman på New York Times bästsäljarlistor. Boken som marknadsfört som helt sann och självupplevd visade sig bitvis vara god fiktion. Frey hotades att stämmas, jagades av paparazzifotografer och kände sig tvingad att med sin familj lämna landet och leva i Europa under en period. Nu är han åter aktuell med romanen Sista testamentet, där han tagit på sig uppgiften att skildra en slutgiltig version av en Messias han själv skulle kunna tro på. En Jesusgestalt på New Yorks gator, utrustad med samma övermänskliga krafter som den Jesus vi känner från Nya Testamentet. Men Freys Jesus är drogliberal, bisexuell, med en uteliggares attribut och med ett kärleksbudskap som inte på något vis utesluter ett vilt, fritt sexliv. Marie Lundström har träffat James Frey på plats i New York, där han jobbar och bor. Patricia Lorenzoni är idéhistoriker vid Göteborgs universitet och aktuell med boken Mama Dolly - bilder av moderskap från jungfru Maria till Alien. Anneli Dufva tog tåget till Göteborg för att träffa henne och höra hennes tankar om moderskap, kön, helighet och om Jesus som gestalt. Hur förhåller man sig till bilderna av Jesus ur ett feministiskt perspektiv? 1989 var startskottet för en av vår tids mest långdragna konststrider. Konstnären Andres Serrano hade placerat ett litet plastkrucifix med Jesus i en behållare som han fyllt med sin egen urin. Fotografiet har kantats av konstpolitiska bråk och skandaler, inte minst i Serranos hemland USA där frågan nått ända in i senaten.  Så sent som förra året vandaliserades också fotografiet på en utställning i Avignon i södra Frankrike. Anders Serrano som själv är född katolik har sagt att han gjorde Piss Christ som en kommentar till hur religion så ofta missbrukas. Cecilia Blomberg berättar Piss Christs historia. Och så rapporterar Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin från Zürich där Elfride Jelinek har haft världspremiär med sin tolkning av en av de stora klassikerna: Faust. Prodgramledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Det är liksom en röd dag, och därför är Lantz i P4 för första gången förbandat. Jo, det är sant, uppmärksamma lyssnare har säkert hört ett, eller kanske rent av två Best of Lantz i P4, tidigare. Men nu har vi gjort ett helt nytt program, med helt nya grejer som aldrig hörts tidigare, som vi bandade i onsdags. Det är såna där bebisar som man aldrig har kunnat göra sig av med. Som frågan När slutade nöden vara uppfinningarnas moder?. Eller hur näcken som blev en japansk utbytesstudent i ett högstadium i Upplands Väsby kunde bli en manga? Eller hur man ejengklijen ska uppfostra sina barn? Eller var USA ejengklijen är? Och så undrar vi såklart hur Elfride Jelinek uppfattar offsideregeln i fotboll. Med oss i programmet har vi kulturjournalisten Johanna Koljonen, barnpsykologen och familjeterapeuten Jesper Juul, professorn Maths Isacsson, dramaturgen Magnus Lindman, musikern Robert Jelinek, och skådespelaren Robert Jelinek. Veckans låt heter Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige S

Det är liksom en röd dag, och därför är Lantz i P4 för första gången förbandat. Jo, det är sant, uppmärksamma lyssnare har säkert hört ett, eller kanske rent av två Best of Lantz i P4, tidigare. Men nu har vi gjort ett helt nytt program, med helt nya grejer som aldrig hörts tidigare, som vi bandade i onsdags. Det är såna där bebisar som man aldrig har kunnat göra sig av med. Som frågan När slutade nöden vara uppfinningarnas moder?. Eller hur näcken som blev en japansk utbytesstudent i ett högstadium i Upplands Väsby kunde bli en manga? Eller hur man ejengklijen ska uppfostra sina barn? Eller var USA ejengklijen är? Och så undrar vi såklart hur Elfride Jelinek uppfattar offsideregeln i fotboll. Med oss i programmet har vi kulturjournalisten Johanna Koljonen, barnpsykologen och familjeterapeuten Jesper Juul, professorn Maths Isacsson, dramaturgen Magnus Lindman, musikern Robert Jelinek, och skådespelaren Robert Jelinek. Veckans låt heter Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige S