Podcasts about kubakrisen

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Efter andra världskrigets slut öppnade sig en helt ny teknologisk horisont, men det var inte till drönarteknikens fördel. I ett militär-tekniskt tänkande som dominerades av interkontinentala missiler, kärnvapen, jetplan och så småningom enorma ubåtar var intresset för drönare svagt.Om allt handlade om att hota motståndaren med total utplåning i ett massivt kärnvapenkrig, vad skulle man då ha drönare till? I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om drönarnas historia under kalla kriget.Under 1960-talets början hamnade dock drönartekniken allt mer i blickfånget. I och med att piloten Francis Gary Powers sköts ner över Sovjetisk luftrum under ett spaningsuppdrag (vilket blev starten för Kubakrisen), behövdes nya sätt att arbeta. Kennedyadministrationen förstod att övervakning och informationshämtning behövde skötas utan risk för politiska förvecklingar. Drönartekniken gav möjligheter för detta. Även under Vietnamkriget började nöden kräva bättre och riskfria former av informationsinhämtning.Den stora vändningen för drönarnas utveckling kom dock i samband med kriget i Libanon 1982. Under operation Mole Cricket visade det israeliska flygvapnet upp en häpnadsväckande förmåga att med hjälp av drönare reläa information och slå ut syriska luftvärnssystem utan några egna förluster. Det var inget mindre än en teknisk revolution vilket fick både öst och väst att helt och hållet lägga om sin militära planering de kommande 30 åren. Drönarna hade nu kommit för att stanna.Bild. Ett montage. IAI Scout UAV. Wikipedia CC BY-SA 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bilden till trots handlar inte avsnittet om Kubakrisen 1962. Istället handlar avsnitt 134 från 2016 om Kubas tid fram till och med revolutionen som störtade diktatorn Batista 1959. En person som i allra högsta grad figurerar är förstås diktatorn därefter, Fidel Castro. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Skeveriet Podcast pratar Charlie och Alexander om Kubakrisen, som beskrivs som kalla krigets hetaste ögonblick. Under två svettiga veckor år 1962 försökte USA:s president Kennedy och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov kontrollera en konflikt som såg ut att leda mot ett kärnvapenkrig utan dess like. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Kennedys utrikespolitik, Kubakrisen, Missilramper på bakgården, war-room, karantänblockad, hemliga kompromisser, ögonblick då världen höll andan, Vietnamkriget och Sydostasiens Churchill.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen. Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja alla tillgängliga medel för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic CouncilProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

Även Joe Biden talar numera i allvarliga ordalag om hotet av ett kärnvapenkrig och jämför dagens upptrappade situation med Kubakrisen 1962, då världen stod på randen av ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen. I Sverige försöker dock en rad politiska kommentatorer istället att bagatellisera användningen av kärnvapen. Stöd oss med ett Swish-bidrag på 123 504 71 05!

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst i kalla kriget. Borta var samförståndet efter Kubakrisen 1962. USA rustade för att knäcka Sovjet. Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och Sovjetstatens slutliga kollaps. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerilla-soldater. Till detta kan läggas en formidabel humanitär katastrof med mer än 5 miljoner människor på flykt utanför landet och 2 miljoner inom landet. Beräkningar menar att åtminstone 1 miljoner civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sin an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuellt är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protestera mot sovjetregimen. I samband med utskrivningar och inte minst begravningar av stupade samlades anhöriga och andra och protesterade på ett sätt som inte tidigare hade varit möjligt. Kriget inleddes av den sovjetiska armén efter en kommunistisk kupp i Kabul med vilken Amin hade tagit makten. Sovjetledarna ville byta ut Amin med en mer sovjetlydigregim. Samtidigt ville man krossa den gerilla som bekämpade centralregimen i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett viktigt gränsområde och undvika en regim man inte litade på. När invasionen inleddes av något av det första som skedde en omedelbar likvidering av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots insatser över krigsåren av mer än 100 000 sovjetiska soldater och överlägsen militärteknik gick det inte att ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna, omkring 80 procent av landets yta, utanför den sovjetiska krigsmaktens kontroll kunde olika mujaheddin-grupper sakta bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser i inte minst Pakistan skedde utbildning. Frivilliga strömmade till och vapen kom från inte minst USA som såg sin chans att undergräva Sovjets krigföring. De vägbundna sovjetstyrkorna var hopplöst utelämnade åt plötsliga eldöverfall. De sovjetiska soldaterna var övad för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna med pansarunderstöd, artilleri och flyg. Deras utrustning var inte ändamålsenlig. I bergen stod de sovjetiska soldaterna sig slätt mot gerillasoldaterna. De urusla vägarna försvårade snabba förflyttningar för att komma åt en motståndare som slog till snabbt och försvann. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk och alkohol och droger tog över.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt att få en viss kontroll på striderna mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Mujaheddin fick som svar på detta nya hot från 1986 den amerikanska STINGER-robotar som tämligen enklast kunde lyftas in av enskilda soldater och var mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut som ett resultat av sovjetstatens succesiva nedmontering. Det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Afghanistan kastades snart in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aldrig har två militära stormakter hotat varandra med kärnvapen på det sätt som Ryssland och USA gör idag. Inte sedan Kubakrisens dagar. Att sedan regimen i Ryssland beslutat annektera fyra ukrainska regioner – Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson – understryker att världen befinner sig i en av de allvarligaste situationerna sedan 1962. Det var då som världen stod på randen till ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen i samband med Kubakrisen. Situationen tillspetsas nu ytterligare av att Ukraina har ansökt om medlemskap i Nato. Hotet av ett kärnvapenkrig måste börja tas på allvar. Stöd podden - swisha ett bidrag till 123 504 71 05!

I del 2 av historien om Cubas leder, Fidel Castro, går vi gjennom Fidels 47 år ved makten. Du vil blant annet få høre om den dramatiske Kubakrisen, som brakte verden nær en full atomkrig. Andre ting som står på dagsordenen er Fidels inntreden i Guinness Rekordbok, og noen av de 638 attentatplanene som ble klekket ut mot ham. Ikke minst skal vi stifte nærmere bekjentskap med den legendariske kua, Ubre Blanca.

Med två stora tv-fester på ingång, vinter-OS och Melodifestivalen, så undrar vi vilket ditt starkaste tv-minne är. Tv:n är på gott och ont en stor del av livet för de flesta av oss. Men vilket tv-minne har etsat sig fast lite extra i minnet? Var det något kul? När Per Oscarsson strippade i Hylands hörna 1966? På spåret-finalen 2020? Eller när Sverige vann VM-brons 1994?Var det istället något hemskt, otäckt, eller tragiskt? En nyhetssändning under Kubakrisen? Tv-bilder från New York 11 september 2001, eller Estoniakatastrofen?Var det en tv-serie som gjorde starkt intryck? Sista avsnittet av Tre kronor, "The Red Wedding" i Game of Thrones, eller premiären för nya Sex and the City?Är ditt starkaste minne väldigt personligt, något som gjorde starkt intryck på just dig men gick många andra förbi? Någon du kunde identifiera dig med, någon som gjorde att du vågade stå för vem du är?Kanske har du ditt starkaste tv-minne från när du själv var med i rutan? Har du vunnit i Bingolotto, blivit intervjuad i en nyhetssändning, eller varit statist i en tv-serie?Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om ditt allra starkaste tv-minne!Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Radio Kamrat är Rebecca Weidmo Uvells podd för upplysning om kommunism och sänds varannan onsdag. Den produceras i samarbete med den konservativa tankesmedjan Oikos.  Europa har inte varit så här instabilt på många decennier med en säkerhetspolitisk kris i Ukraina, där Ryssland står på ena sidan och EU och USA på den andra. Det påminner om Kalla kriget. Så varför inte påminna er om några av de värsta kriserna under Kalla Kriget - Bay of Pigs och Kubakrisen?

I vårt minst sammanhängande avsnitt hittills infriar vi ett strechgoal genom att bli minnesluckafulla och sedan spela in en podd i detta välsignade tillstånd. Ämnet är knark och sprit i krigsförhållanden, men eftersom vi nätt och jämnt vet var vi är så blir det en del annat också. Per ältar hur fulla alla var under Kubakrisen och skriker mot slutet av avsnittet ”SJÖRSCHILL!” med vilket han menar Churchill. Mattis maler under tiden på osammanhängande om alltifrån stenade zulukrigare och opiumrökande kineser till nazister på metaamfetamin och Hitler på ”Preparat X”. Sjukt nog låter det med andra ord som ett helt vanligt avsnitt fast med fler och längre stickspår och fler och längre skratt. Vi avslutar det hela med en tjugo minuter lång utläggning om varför vi vill podda om Vietnamkriget; en utläggning som helt saknar relevans i sammanhanget. Prisa våra Patreons som gjorde detta möjligt och kom för allt i världen ihåg att det här är avsnittet som ni DEFINITIVT INTE ska använda som källa. Stötta oss på Patreon! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I mitten av oktober 1962 flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för medeldistansrobotar. Att ge Sovjetunionen som var Kubas allierade tillgång till dessa skulle innebära ett dödshot mot USA som låg 15 mil norr om Kubas kust. Händelseutvecklingen som följde har i historieskrivningen fått namnet Kubakrisen.Länk 

Hannah och Amandas dagliga morgonshow kommer till dig varje morgon måndag till torsdag. God morgon!

Sedan 2013 har Stena Carisma legat stilla vid Danmarksterminalen i Göteborg där hon ligger upplagd. Men nu kan det snart vara dags för en resa över till Frederikshavn igen. Dessutom snackar vi om den nya Kubakrisen orsakad av Mr Trump och om mardrömsveckan på floden Elbe utanför Hamburg med inte mindre än tre olyckor där den värsta drabbade det över 135 år gamla segelfartyget No. 5 Elbe som sjönk efter en kollision. Men ägarna hoppas kunna rädda fartyget. /Christopher

Under hösten 1961 stod världen på randen till undergång. Stormakterna USA och Sovjetunionen gjorde sig redo för kärnvapenkrig i det som har kommit att kallas Kubakrisen. Rädslan och osäkerheten var stor. Samtidigt ökade spänningarna i det lilla Belgien där konflikten mellan valloner och flamländare trappades upp. Och som om allt detta inte var nog: den ökände Tumba-Tarzan var på tapeten igen! Dessutom blev en stackars kvinna av med alla sina tänder hos tandläkaren, trots att hon endast skulle genomföra en rutinundersökning... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var på ett hår att Kubakrisen 1962 hade övergått i ett kärnvapenkrig. De flesta i världen minns det med lättnad. Men på Kuba glömdes krisen bort. Tills svenska arkeologer kom dit och började gräva. Fidel Castro kände sig överkörd när Sovjet gick med på USA:s krav att montera ner sina raketbaser på Kuba, utan att ens konsultera honom. Därför bestämde han att krisen inte skulle ingå i skolornas historieundervisning. Men när svenska samtidsarkeologer, tillsammans med kubanska kollegor, började gräva efter spår av sovjetsoldaterna på de platser där baserna funnits, öppnades också dörren till människors minnen. Och ur det mötet växer en ny historia; världskrisen sedd underifrån av dem som levde mitt i händelsernas centrum. I programmet medverkar Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockolms universitet. Lars Palmgren vet@sverigesradio.se

Theresa och Thomas ljugsvarar initierat på lyssnarfrågor, som: Existensberättigandet för zucchini? Vilket rödvin förklarar Kubakrisen bäst? Vilken rotfrukt är snyggast? Bli månadsgivare och stötta Idiot Skavank med en slant i månaden. Pengarna går oavkortat till poddens fortlevnad! http://www.patreon.com/idiotskavank Ni kan också swisha ett valfritt bidrag till 0761388063. Idiot Skavank på Facebook: http://www.facebook.com/idiotskavank/ Instagram: @idiotskavankpodcast

Ola Söderholm pratar om att knytblus-aktivismen är Sveriges svar på Kubakrisen.Jonatan Unge förklarar vad det innebär att vara sossefräck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

54 år efter sin död är John F. Kennedy fortfarande aktuell. JFK-nörden Gustaf Reinfeldt reder ut hur mycket den unge presidenten egentligen hann åstadkomma, vad de tidigare hemligstämplade dokumenten visar, och om Kennedyklanen någonsin återvänder till Vita huset. Har du tips på teman eller gäster? Maila till kongressen.podd@gmail.com eller @kongressenpodd på Twitter

Nördcasten tittar tillbaka på 1962 och tar oss igenom en tid som präglas av Kubakrisen, Rymdsonder, Färg-TV och Matematikmaskiner. Vi pratar om årets stora filmer, Beatles, Elvis och El Santo. Fredde och Ande spelar världens...

I dagens radio bubb.la avhandlades likheter mellan Kubakrisen 1962 och Syrienkrisen 2015, Liberlands tävling för att hitta en stadsarkitektonisk huvudplan, privat flyktinghjälp motarbetas i Malmö till förmån för satsningar på hotellrum, Dan Park ännu en gång i konflikt med polisen på grund av konstverk, SvD fortsätter att avveckla sin verksamhet, Thomas Engström försvarar sitt möte med känd nazist, Marine Le Pen åtalas för provocerande uttalande och Joe Biden fintar, låtsas som att han inte tänker bli presidentkandidat. Dessutom diskuteras ett antal lyssnarbrev, bland annat om Singapore, bubb.la:s snygga design, ett recept på surkålspaj samt den organiserade kannibalismens historia. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-2210/

Vad hände med alliansens utlovade möte i Maramö? 50 år sen Kubakrisen - nytt arkivmaterial ger oss fler svar på vad som hände. Till Ryssland där oppositionen i helgen försöker samla sig till enad front. Sedan om TV-serier - håller de på att få samma status som romanen? Göran Rosenbergs krönika. Förra helgen gick den sista rymdfärjan i graven i USA - hur påverkar det den amerikanska självbilden? Sedan satir med Public Service. Därefter om slutspurten i den amerikanska presidentkampanjen där tonen blir hårdare och råare. Tintin i Kongo har debatterats i höst, men få orkar bry sig om dagens Kongo. Sedan om en ny bok om en av världens främsta fysiker, Lise Meitner, och hennes relation med svenskan Eva von Bahr. Sist kåseri signerat Ludvig Rasmusson.

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.