Podcasts about sovjets

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under några ödesdigra dagar i april 1945 avslutades den världsomvälvande konflikt som Adolf Hitler hade dragit igång nära sex år tidigare. Allt som krävdes var en pistolkula, en cyanidkapsel och en dunk bensin – och så var det över. Scenen var Führerbunkern under Rikskansliet i Berlin, en plats som efter dessa händelser har väckt en outsinlig fascination hos eftervärlden.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Hitlers sista tid i Führerbunkern – och vad som hände därefter.Det var på eftermiddagen den 30 april. Adolf Hitler och Eva Braun, som bara några timmar tidigare hade gift sig, gick enligt vittnesmål gemensamt in i Hitlers arbetsrum runt 14.30. Cirka en timme senare hördes ett skott. Eva Braun hade tagit en cyanidkapsel och Hitler hade skjutit sig. Liken efter de båda bars ut i trädgården och brändes i en krater med hjälp av bensin. Förbränningsarbetet utfördes av Hitlers egen adjutant med hjälp av bunkerns vaktposter.Snart följde makarna Goebbels och deras barn, som på ett makabert sätt fick följa sina föräldrar in i döden. Führerbunkern utrymdes, och kort därefter kollapsade det lilla försvar som fanns kvar – Berlin föll slutgiltigt.Idag har vi detta händelseförlopp relativt klart för oss tack vare omfattande undersökningsarbete, framför allt utfört av Storbritanniens militära utredare. Det ska dock tilläggas att det knappast var tydligt vad som hade hänt under den första tiden efter Hitlers död. I själva verket var Hitlers död och händelserna i bunkern mycket omtvistade. Det var i praktiken inte ens avgjort att han verkligen var död. Hela Berlin var fyllt av brända och förkolnade lik – hur kunde man vara säker på att resterna i trädgården utanför bunkern verkligen tillhörde makarna Hitler?Oklarheterna kring Hitlers död höll till och med på att leda till en diplomatisk kris, då Sovjets ledarskap började beskylla västmakterna för att ha hjälpt Hitler att fly – och nu höll honom undangömd. Tack vare en brittisk historiker vid namn Hugh Trevor-Roper kunde dock konflikten blåsas av.Bild: Adolf Hitler i sitt sista filmade framträdande den 20 april 1945, när han hedrar medlemmar ur Hitlerjugend och Volkssturm i trädgården vid Rikskansliet i Berlin – bara tio dagar före sin död. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Groot nieuws in de wereld van Kuifje. Sinds 1 januari zijn in Amerika de rechten op Kuifje vervallen. Tenminste, op het allereerste verhaal, Kuifje in het Land van de Sovjets. Dat is verhaal is uit 1929, en volgens Amerikaans auteursrecht vervallen die rechten 95 jaar na publicatie.

I dette foredraget forteller Anders Kvernberg fra Nasjonalbibliotekets kartsenter om hvordan vår nabo i øst brukte enorme ressurser på å spionere og samle inn informasjon om norsk topografi og infrastruktur. Under den kalde krigen fotograferte russerne bruer og telemaster, og det var ubåter i fjordene. Opplysningene spionene samlet inn ble brukt til å lage svært detaljerte kart over Norge. Hvilke hemmeligheter avslørte kartene og hva kunne de brukes til? Opptaket er fra et arrangement 8. oktober 2024. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Belarus kalles gjerne «Europas siste diktatur». Siden 1994, kort etter Sovjets fall og landets selvstendighet, har Belarus blitt styrt av president Aleksandr Lukasjenko, som har tatt bort innbyggernes rett til å ytre og organisere seg og knyttet landet tett opp mot Putin og Russland.Masseprotestene mot regimet i 2020-2021 ble slått hardt ned på. Over 35 000 mennesker ble arrestert i etterkant av demonstrasjonene. Fortsatt sitter rundt 1400 mennesker fengslet. Mens regimet hardner ytterligere til i skyggen av Russlands krig mot Ukraina, er det mange belarusere som frykter at deres skjebne er knyttet til utfallet av krigen. Hvordan er det mulig å kjempe for demokrati i en autoritær politistat?Ane Tusvik Bonde er statsviter, og har jobbet med Belarus og menneskerettigheter i Øst-Europa i en årrekke, blant annet i Human Rights House Foundation og Amnesty. Nå gir hun en tilstandsrapport fra Belarus og en region preget av krig og uro, med opptil flere stormannsgale presidenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det sjönk i havet för 7000 år sen, men återuppstår nu i skönlitterär form. Catharina Ingelman-Sundberg berättar om Nordsjöns sjunkna paradis Doggerland. Och så berättar vi Sovjets kärnvapenshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doggerland var under tusentals år hem åt europeiska stenåldersjägare som fiskade och jagade i de rika sjöarna, åarna och skogarna. Men Doggerland sjönk under de stigande havsnivåerna efter istidens slut och idag pågår jakten efter spåren efter detta försvunna Atlantis. Författaren och marinarkeologen skildrar livet på Doggerland i aktuella Landet som försvann.Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan Sovjets första lyckade provsprängning av en atombomb. Hör om ryska spioner i Manhattanprojektet, om testområdet Polygon vid Semipalatinsk och om Tsarbomben. Och också om hur den nukleära kapprustningen mellan supermakterna formade vårt sätt att tänka kring domedagen. Marie Cronqvist är historikern som kartlägger vårt förhållande till hotet om kärnvapenkrig, bland annat i nya forskningsprojektet "At the end of the world.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi vet om historiska översvämningskatastrofer som kan gett upphov till myterna om Syndafloden.Programledare är Tobias Svanelid.

Toen George Bush, als antwoord op 9/11, nu precies 23 jaar geleden, de ‘wereldwijde oorlog tegen het terrorisme' afkondigde, en de jacht op Al-Qaeda in Afghanistan begon, was de steun in de wereld overweldigend. Maar het kan niet anders dan dat al die landen, ook Nederland, toen al beseften dat het een gevecht tegen windmolens zou worden. De ‘global war on terror' is dan ook mislukt. Het sluiten van de Duitse grenzen onderstreept het collectieve falen. Al lang voor 9/11 waren er jihadistische aanvallen op Amerikaanse ambassades, een oorlogsschip, het World Trade Center (dat toen niet instortte), maar ook Rusland, het Midden-Oosten, India, Pakistan en Europa moesten het ontgelden. Er is bitter weinig veranderd. De strijd in Afghanistan ging tegen Al Qaeda en de Taliban. Al Qaeda heeft zich op een aantal andere plekken gevestigd, onder meer in Afrika, maar is zeker niet verslagen. De Taliban hebben gewonnen en veranderen Afghanistan in de hel op aarde. IS is evenmin verslagen, en is vooral actief – en levensgevaarlijk – in Zuid-Centraal Azië onder de naam IS Khorasan, of IS-K, die samen met het Haqqani netwerk, onderdeel van de Taliban, ook Pakistan wil onderwerpen. In Irak en Syrië zijn nog altijd Amerikaanse troepen, als tegenwicht tegen IS – opnieuw met weinig succes. In Afrika gaat Boko Haram door met het teisteren van de bevolking, met als specialiteit ontvoering en verkrachting. Engeland, België, Frankrijk en Duitsland zijn doelwit geweest van monsterlijke aanslagen. Aan de internationale stabilisatiemacht in Afghanistan namen meer dan veertig landen deel, waaronder Nederland. 25 Nederlanders sneuvelden er. Zoals de Sovjets in 1989, na negen jaar strijd in Afghanistan, de handdoek in de ring gooiden, deden de Amerikanen – en wij – dat in 2021 ook. Na twintig jaar. Wat Bush niet had begrepen, evenmin als Netanyahu nu tegen Hamas, of de Nigeriaanse president Bola Tinubi tegen Boko Haram, is dat er geen militaire macht is die op kan tegen de blinde haat van het jihadisme. Terwijl 9/11 vandaag in New York, Washington en Pennsylvania wordt herdacht met het oplezen van de namen van drieduizend burgers, brandweerlieden en politieagenten, en met plechtige toespraken, dit keer vooral door de kinderen van de slachtoffers, is het eigenlijk een mondiale treurdag. Al Qaeda, Taliban, Boko Haram, IS, IS-K, Hamas – ze zijn er allemaal en het zijn uitwisselbare schurken. Het dreigingsniveau in Nederland is substantieel, met als grootste gevaar het jihadisme. Het Duitsland van ‘wir schaffen das' voert nu weer grenscontrole in, zoals Frankrijk enkel jaren gelden ook deed. Wat we op 9/11 herdenken is dat de wereld heeft verloren.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets DC-3:or. Tre dagar senare skjuts ett svenskt obeväpnat sjöräddningsplan ner av sovjetiskt jaktflyg – Catalinaffären är ett faktum.Under det kalla kriget bedrev Sverige en omfattande signalspaning, ofta i samarbete med flera Natoländer, mot Sovjetunionen. Något som Sovjetunionen var beredd att göra allt för att stätta stopp för.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit böckerna Sprickor i Järnridån – Svensk underrättelsetjänst 1944-1992 och Catalinaaffären.Efter andra världskriget var det svårt att få underrättelsematerial från Sovjetunionen med hjälp av spioner på plats. Därför blev signalspaning en viktig metod för att samla in information om Sovjets militära försvar. Svenska signalspaningsplan kom att flyga nära sovjetiskt luftrum för att samla information.Det insamlade materialet kom också att användas i samarbetet med andra västmakters underrättelsetjänster. Detta gick direkt emot Sveriges officiella hållning att vi var neutrala.Sovjetunionen var beredd att gå långt för att sätta stopp för signalspaningen från flygplan. De hade redan skjutit ner amerikanska signalspaningsplan när de senare sköt ner den svenska DC-3:an över internationellt vatten.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovännerBild: Den nedskjutna Catalinan strax efter nödlandningen. Bilden tagen från Münsterlands däck, Wikimedia, Public Domain.Musik: Queaky Clean av Jon Presstone, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stig Fredrikson smugglade ut manuskript åt Sovjets fiende nummer ett, tills han en dag åkte fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dyk ner bland KGB-agenter i 70-talets Moskva i första avsnittet av Radiokorrespondenterna Rysslands sommarserie.Gäst: Stig Fredrikson, journalist och författare med väldigt lång erfarenhet av Ryssland och SovjetunionenManus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

In de jaren na de oorlog besteedden de Sovjets en de Oost-Duitsers een ongekende hoeveelheid mankracht en geld aan de zoektocht naar de Barnsteenkamer. De Stasi was ervan overtuigd dat de barnstenen panelen zich nog ergens moeten bevinden. De operatie moest echter geheim blijven, want niemand mocht weten dat er zoveel middelen werden besteed aan het schatjagen. Zijn ze ooit in de buurt gekomen van deze verloren kunstschat? In het tweede deel van Factor Kuifje over de Barnsteenkamer neemt presentator Paul Sanders je verder mee in de jacht op het kunstwerk. Dat doet hij met Jerker Spits, germanist en schrijver van het boek Jacht op de Barnsteenkamer.   Redactie: Cornelis van der Plas Presentatie en montage: Paul Sanders    Wil je de rest van de afleveringen ook meteen luisteren? Dat kan, via de BNR app. Download 'm hier voor Android, en hier voor Iphone.   See omnystudio.com/listener for privacy information.

Officeren Lennart Jarvén har engagerats som dubbelagent av den svenska Säkerhetspolisen. Parallellt får Lennart spionutbildning av den tjeckiska underrättelsetjänsten som tror att han jobbar för dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt står exiltjecken Mirko Klöverberg inför ett dilemma. Efter att ha lämnat sitt gamla hemland Tjeckoslovakien i samband med Sovjets inmarsch 1968 måste han nu utföra vissa tjänster för att få träffa sin son som är kvar i landet. För sent inser han konsekvenserna.Det här är den andra delen av “Dubbelagenten”, historien om officeren och tävlingsryttaren Lennart Jarvén som blir Säpos dubbelagent mot den tjeckiska underrättelsetjänsten - mitt under det kalla kriget.Av: Fredrik Johnsson & Kristofer HanssonProducent: Mikael CohenSlutmix: Jacob GustavssonSerien är producerad 2024.

Op 30 april 1975, 49 jaar geleden, dropen de laatste Amerikanen af uit Vietnam, en eindigde een oorlog die twaalf jaar had geduurd en waarin 58.000 Amerikaanse soldaten waren gesneuveld. 's Werelds machtigste en krachtigste leger verloor van de Viet Cong, een guerrillaorganisatie die drie presidenten, Kennedy, Johnson en Nixon, er niet onder konden krijgen. Alle drie bedachten ze het ene na het andere offensief, steeds met de illusie dat ‘deze laatste klap' de vijand zou vernietigen. In termen van nu: het ene na het andere Rafah. In de politieke wurggreep van zijn twee extreemrechtse coalitiegenoten, zegt Bibi Netanyahu vast te houden aan zijn voornemen een slag om Rafah in te gaan, als apotheose van zijn campagne om Hamas te wurgen. En dat terwijl een schare bemiddelaars uit Egypte, Qatar, Jordanië, de VS en Israël zélf zo dicht bij een gevechtspauze zijn dat de Amerikaanse minister van Buitenlandse Zaken, Blinken, zei dat Israël met zo'n genereus voorstel was gekomen dat Hamas het simpelweg niet kon afwijzen. Daarin paste geen slag om Rafah, waar de Israëlische bondgenoten, maar ook een groot deel van het Israëlische volk, fel tegen is. Netanyahu deed zijn belofte aan een groep familieleden van gijzelaars die vernietiging van Hamas belangrijker vinden dan het lot van hun kennelijk niet zo dierbaren.  Voorspellingen doen is gevaarlijk, maar hier komt er toch een: als Hamas overstag gaat voor al die internationale druk, dan komt er een gevechtspauze. En dan zullen al die bemiddelaars alles op alles zetten om gehoor te geven aan de terechte eis van een groot deel van het Israëlische volk: maak van het terughalen van de gijzelaars de allerhoogste prioriteit. Niet verslagen, ook niet gewonnen Vernietiging van Hamas is net zo waarschijnlijk als vernietiging van de Viet Cong, bijna een halve eeuw geleden. Of vernietiging van de mujahedin in Afghanistan door de Sovjets, tussen 1979 en 1989. Of vernietiging van de taliban door Amerika en bondgenoten, van 2001 tot 2021. Waarin Israël zich onderscheidt, is dat het niet is verslagen, en dat gaat ook niet gebeuren. Maar winnen kan het ook niet. Het hoogst bereikbare is een bestand en terugkeer van de gijzelaars. De deur staat op een kiertje.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Op 30 april 1975, 49 jaar geleden, dropen de laatste Amerikanen af uit Vietnam, en eindigde een oorlog die twaalf jaar had geduurd en waarin 58.000 Amerikaanse soldaten waren gesneuveld. 's Werelds machtigste en krachtigste leger verloor van de Viet Cong, een guerrillaorganisatie die drie presidenten, Kennedy, Johnson en Nixon, er niet onder konden krijgen. Alle drie bedachten ze het ene na het andere offensief, steeds met de illusie dat ‘deze laatste klap' de vijand zou vernietigen. In termen van nu: het ene na het andere Rafah. In de politieke wurggreep van zijn twee extreemrechtse coalitiegenoten, zegt Bibi Netanyahu vast te houden aan zijn voornemen een slag om Rafah in te gaan, als apotheose van zijn campagne om Hamas te wurgen. En dat terwijl een schare bemiddelaars uit Egypte, Qatar, Jordanië, de VS en Israël zélf zo dicht bij een gevechtspauze zijn dat de Amerikaanse minister van Buitenlandse Zaken, Blinken, zei dat Israël met zo'n genereus voorstel was gekomen dat Hamas het simpelweg niet kon afwijzen. Daarin paste geen slag om Rafah, waar de Israëlische bondgenoten, maar ook een groot deel van het Israëlische volk, fel tegen is. Netanyahu deed zijn belofte aan een groep familieleden van gijzelaars die vernietiging van Hamas belangrijker vinden dan het lot van hun kennelijk niet zo dierbaren.  Voorspellingen doen is gevaarlijk, maar hier komt er toch een: als Hamas overstag gaat voor al die internationale druk, dan komt er een gevechtspauze. En dan zullen al die bemiddelaars alles op alles zetten om gehoor te geven aan de terechte eis van een groot deel van het Israëlische volk: maak van het terughalen van de gijzelaars de allerhoogste prioriteit. Niet verslagen, ook niet gewonnen Vernietiging van Hamas is net zo waarschijnlijk als vernietiging van de Viet Cong, bijna een halve eeuw geleden. Of vernietiging van de mujahedin in Afghanistan door de Sovjets, tussen 1979 en 1989. Of vernietiging van de taliban door Amerika en bondgenoten, van 2001 tot 2021. Waarin Israël zich onderscheidt, is dat het niet is verslagen, en dat gaat ook niet gebeuren. Maar winnen kan het ook niet. Het hoogst bereikbare is een bestand en terugkeer van de gijzelaars. De deur staat op een kiertje.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Willi Münzenberg var Lenins och Stalins propagandachef i väst. Han byggde upp ett propagandaimperium vars metoder kom att kopieras såväl av nazisterna som av CIA. Metoder som sedan levt vidare ända in i vår tids trollfabriker och åverkanskampanjer. Willi Münzenberg spelade ett högt spel och i oktober 1940 hittades han död i en skog i södra Frankrike. Trots sitt stora inflytande är Willi Münzenberg idag nästan utraderad ur historien.

Finland, het nieuwste NAVO-lid, is het land dat van alle Europese landen misschien wel de langste en de meeste ervaring heeft met Rusland als bedreigende buur. Het zit bijna in het Finse DNA om altijd klaar te zijn voor een oorlog met de Russen. Mede daarom hebben zij al decennia een van de sterkste legers van Europa. Finland wordt dan ook gezien als een aanwinst voor de NAVO. Luister ook | Nieuw: De Oostflank - Europa's grens onder hoogspanning Tot 1995, het jaar dat Finland bij de EU kwam, voer Finland een eigen koers. Sinds de Tweede Wereldoorlog was het land wel vrij, maar de politiek werd afgestemd met Moskou. In de loop der jaren de Finnen werden rijker, de Sovjets armer, en de afstand tussen Helsinki en de Russen groter. Na het ineenstorten van de Sovjet Unie ging de blik definitief naar Europa. Maar dat Rusland een dreiging was, stond altijd wel vast. Dat bleek ook eer afgelopen november, toen de Russen asielzoekers naar Finland, en daarmee naar de EU stuurden. Waarschijnlijk was dat om de Finnen te ‘straffen' met hun recente NAVO-lidmaatschap. Als reactie sloot Finland alle grensovergangen met het buurland. Dat bracht een ander probleem met zich mee: Voor de inval in Oekraïne had vooral het zuidoosten van Finland sterke economische banden met Rusland. Nu de grenzen dicht zijn, heeft die grensregio te maken met economische problemen. Ondanks de economische uitdagingen zijn de Finnen blij met het kersverse NAVO-lidmaatschap. BNR's Europa-corrrespondent Stefan de Vries ging naar Helsinki en naar die potdichte Fins-Russische grens, naar het ijskoude einde van Europa en stond oog in oog met de Russen aan de overkant.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Idag har vi med oss Eleonora Narvselius, universitetslektor och docent i etnologi vid Lunds universitet.

I 2001 støder tre mænd på to stykker mystisk varmt metal i den ellers sneklædte skov i de georgiske bjerge. Intetanende tager mændene de radioaktive kilder med sig. For hvad de ikke ved er, at metallet i virkeligheden er strontium, som er blevet glemt af sovjetunionen.Periodisk – en RAKKERPAK original produceret af Rakkerpak Productions. Historierne du hører bygger på journalistisk research og fakta. De kan indeholde fiktive elementer som for eksempel dialog. Hvis du kan lide min fortælling, så husk at gå ind og abonnér, give en anmeldelse og fortæl dine venner om Periodisk. Podcasten er blevet til med støtte fra Novo Nordisk Fonden. Hvis du vil vide mere kan du besøge vores website periodisk.dk Afsnittet er skrevet og tilrettelagt af Frederik Holst Tor Arnbjørn og Dorte Palle er producere Rene Slott står for lyddesign og mix Simon Bennebjerg er vært

Fall från balkonger och berg. Mystiska drunkningsolyckor. Två ”självmord” på två dagar. Bara i juli och augusti i år har nio ryska höjdare dött under diffusa omständigheter. Ryssland slukas nu sakta av en malström som är starkare än vid Sovjets undergång, skriver säkerhetsrådgivaren Vilhelm Konnander. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps.Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politisk konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.

När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.

Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43I avsnitt 8 om dollarn funderar vi på......om den laglöse är kommen,om antalet banker i USA närmar sig Sovjets antal,dollarns framtid som reservvaluta,amerikanska statspapper,petrodollarn,vad Peter Thiel egentligen menar istället för att ringa honom och fråga,finska partiledares vilja att minska statsskulden,...och allt mynnar som vanligt ut i centralbanksvalutor.Djuriska lustar och mängden villfarelse per capita nämns.För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/Hjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 29 mars 2023.

"For mange er russisk forbundet med at være angriberens sprog", siger en ung kvinde fra Kasakhstan, og fortæller, at de unge nu helst vil lære deres eget sprog og historie. Et år efter Putins invasion af Ukraine ser Rusland ud til at miste indflydelse i Sovjets tidligere republikker i både Kaukasus og Centralasien. Der bekymrer man sig for, hvad Putin kan finde på - og søger tættere samarbejde med Kina, mere handel med Vesten og graver dybere i egen historie og identitet. Vært: Steffen Gram.

In november 1956 viel de Sovjetunie Hongarije binnen, dat een poging had gedaan zich te ontworstelen uit de greep van het Kremlin. Russische soldaten drukten met geweld de geest van de vrijheid terug in de fles. In 1968 gebeurde hetzelfde in Tsjecho-Slowakije, dat een voor Moskou onaanvaardbare, liberalere koers wilde inzetten. De Praagse Lente werd met geweld beëindigd door binnenrollende Russische T-72 tanks.  We denken er niet meer aan, maar ook toen waren we verbijsterd over oorlog in Europa. Ook toen waarschuwden politici, academici en journalisten voor het gevaar van een derde wereldoorlog. Wie een Russische invasie vreesde, kon terecht bij de Nederlandse Emigratie Dienst, die voor landverlaters de overtocht betaalde naar Australië, Nieuw Zeeland, Canada of Amerika, plus 60 dollar in contanten per persoon voor de eerste kosten. De politieke overweging had overigens niets met geopolitiek te maken. De toenmalige regeringen vonden Nederland, met 11 miljoen inwoners, te vol.  De emoties over de oorlog in Oekraïne zijn vergelijkbaar. 'De grootste oorlog sinds 1945,'een dreigende kernoorlog, 'een potentiële opmaat naar de derde wereldoorlog,' het zijn teruggekeerde, gerecyclede thema´s. Net als onze perceptie dat het in Oekraïne gaat om de verdediging door het Westen van een land dat zich verzet tegen de greep van het Kremlin.  De reis van de Russische minister van buitenlandse zaken, Sergei Lavrov, door Afrika, drukt ons met de neus op de feiten. In Zuid-Afrika, op doorreis naar Swaziland, Botswana en Angola, werd hij met alle égards ontvangen. De overgrote meerderheid van de 55 leden tellende Afrikaanse Unie is niet geïnteresseerd in de kwestie-Oekraïne, of is pro-Russisch. In het dekolonisatietijdperk werden de bevrijdingsbewegingen door het Westen genegeerd of bestreden, maar door de Sovjets aangemoedigd en gefinancierd. Dat zijn ze in Afrika niet vergeten. Lavrov wordt binnengehaald als een vriend. Het spreekt vanzelf dat Zuid-Afrika meedoet aan de vlootoefeningen met Rusland en – jawel – China, van 17 tot 27 januari, voor de kust van Durban.  De zuidflank van Azië is evenmin geïnteresseerd in een conflict met Rusland. Landen als India, Pakistan en Bangladesh laten zich niet verleiden tot omarming van de Verenigde Staten en Europa. Waarom zouden ze? Oekraïne? Dat is voor hen een simpele burenruzie, in een buurt ver van hun eigen wereld. Het idee dat de oorlog in Oekraïne een conflict is tussen een hongerige dictatuur en een groep landen – wij, dus – die zichzelf zien als tempeliers met als heilige graal een stad die ze hartstochtelijk omarmen: Washington. Voor Amerikanen en Europeanen betekent het dat we behoorlijk alleen op de wereld zijn.See omnystudio.com/listener for privacy information.

In november 1956 viel de Sovjetunie Hongarije binnen, dat een poging had gedaan zich te ontworstelen uit de greep van het Kremlin. Russische soldaten drukten met geweld de geest van de vrijheid terug in de fles. In 1968 gebeurde hetzelfde in Tsjecho-Slowakije, dat een voor Moskou onaanvaardbare, liberalere koers wilde inzetten. De Praagse Lente werd met geweld beëindigd door binnenrollende Russische T-72 tanks.  We denken er niet meer aan, maar ook toen waren we verbijsterd over oorlog in Europa. Ook toen waarschuwden politici, academici en journalisten voor het gevaar van een derde wereldoorlog. Wie een Russische invasie vreesde, kon terecht bij de Nederlandse Emigratie Dienst, die voor landverlaters de overtocht betaalde naar Australië, Nieuw Zeeland, Canada of Amerika, plus 60 dollar in contanten per persoon voor de eerste kosten. De politieke overweging had overigens niets met geopolitiek te maken. De toenmalige regeringen vonden Nederland, met 11 miljoen inwoners, te vol.  De emoties over de oorlog in Oekraïne zijn vergelijkbaar. 'De grootste oorlog sinds 1945,'een dreigende kernoorlog, 'een potentiële opmaat naar de derde wereldoorlog,' het zijn teruggekeerde, gerecyclede thema´s. Net als onze perceptie dat het in Oekraïne gaat om de verdediging door het Westen van een land dat zich verzet tegen de greep van het Kremlin.  De reis van de Russische minister van buitenlandse zaken, Sergei Lavrov, door Afrika, drukt ons met de neus op de feiten. In Zuid-Afrika, op doorreis naar Swaziland, Botswana en Angola, werd hij met alle égards ontvangen. De overgrote meerderheid van de 55 leden tellende Afrikaanse Unie is niet geïnteresseerd in de kwestie-Oekraïne, of is pro-Russisch. In het dekolonisatietijdperk werden de bevrijdingsbewegingen door het Westen genegeerd of bestreden, maar door de Sovjets aangemoedigd en gefinancierd. Dat zijn ze in Afrika niet vergeten. Lavrov wordt binnengehaald als een vriend. Het spreekt vanzelf dat Zuid-Afrika meedoet aan de vlootoefeningen met Rusland en – jawel – China, van 17 tot 27 januari, voor de kust van Durban.  De zuidflank van Azië is evenmin geïnteresseerd in een conflict met Rusland. Landen als India, Pakistan en Bangladesh laten zich niet verleiden tot omarming van de Verenigde Staten en Europa. Waarom zouden ze? Oekraïne? Dat is voor hen een simpele burenruzie, in een buurt ver van hun eigen wereld. Het idee dat de oorlog in Oekraïne een conflict is tussen een hongerige dictatuur en een groep landen – wij, dus – die zichzelf zien als tempeliers met als heilige graal een stad die ze hartstochtelijk omarmen: Washington. Voor Amerikanen en Europeanen betekent het dat we behoorlijk alleen op de wereld zijn.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Barbara Skarga is de belangrijkste Poolse filosofe van de twintigste eeuw. Na de Tweede Wereldoorlog zat ze tien jaar vast in de goelagkampen van de Sovjets. In 1985 publiceerde ze een persoonlijke getuigenis van haar leven in de kampen, dat nu in het Nederlands vertaald is als 'Na de bevrijding: Aantekeningen over de Goelag, 1944-1956'. Een tijdloos, aangrijpend relaas van de moeilijkheid en de noodzaak om mens te blijven in onmenselijke omstandigheden. Alicja Gescinska schreef de inleiding.

Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.I det fjärde avsnittet av miniserien om James Cameron pratar Alex & Viktor om The Abyss.Alex recenserar Black Panther 2 (hoppa till 6 minuter in för att undvika ev. spoilers), Viktor kan inte sluta prata om Rosemary's Baby och Ed Harris är 38 år gammal.Det pratas om James Gunns nya jobb, The Watcher, fan edits, The Abuse, Apocalypse Now, Lindsey Buckingham, Mel Brooks, Sovjets nationalsång, den tråkiga casten och Alex & Viktor försöker komma på vad John Cassavetes heter.Har Alex hypat filmen för mycket? Är Cameron lite för kär i vattnet? Varför finns ett semikolon på Buds tangentbord?Detta och mycket, mycket mer i veckans AVK.Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.Patreon.com/audiovideoklubbenInstagram.com/audiovideoklubbenFacebook.com/audiovideoklubbenTwitter.com/audiovideoklubb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En weer krijgt het Verenigd Koninkrijk een nieuwe premier Hoogstwaarschijnlijk wordt vandaag al bekend wie de opvolger wordt van Liz Truss. Daarmee krijgt het Verenigd Koninkrijk de derde premier van dit jaar. Maar komt er met deze nieuwe premier wel een einde aan de politieke en economische onrust in het land? Daarover voormalig correspondent in het Verenigd Koninkrijk, Titia Ketelaar. Orbanized Crime Gisteren was voor Hongaren eigenlijk de dag dat ze de Oktober-opstand uit 1956 tegen de Sovjets herdenken, maar het werd een massaal protest tegen de regering van premier Viktor Orbán. Aanleiding voor de onrust in 't land is de woede onderleraren die van hun salaris amper kunnen rondkomen. Maar leraren die het aandurven om te staken worden meteen ontslagen, want kritiek wordt niet geduld. Om die repressie én de toenemende corruptie, de ‘Orbanized Crime', aan te klagen gingen tienduizenden de straat op in Boedapest. Een reportage van onze correspondent Tijn Sadée. Uitgelicht: Roemenië Milieuactivisten zijn blij met de vondst van een miljoenen oude zeldzame vissoort in Roemenië. Hierover Correspondent Frank Elbers.

Gisteren was voor Hongaren eigenlijk de dag dat ze de Oktober-opstand uit 1956 tegen de Sovjets herdenken, maar het werd een massaal protest tegen de regering van premier Viktor Orbán. Aanleiding voor de onrust in 't land is de woede onderleraren die van hun salaris amper kunnen rondkomen. Maar leraren die het aandurven om te staken worden meteen ontslagen, want kritiek wordt niet geduld. Om die repressie én de toenemende corruptie, de ‘Orbanized Crime', aan te klagen gingen tienduizenden de straat op in Boedapest. Een reportage van onze correspondent Tijn Sadée.

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst i kalla kriget. Borta var samförståndet efter Kubakrisen 1962. USA rustade för att knäcka Sovjet. Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och Sovjetstatens slutliga kollaps. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerilla-soldater. Till detta kan läggas en formidabel humanitär katastrof med mer än 5 miljoner människor på flykt utanför landet och 2 miljoner inom landet. Beräkningar menar att åtminstone 1 miljoner civila miste livet i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sin an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuellt är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protestera mot sovjetregimen. I samband med utskrivningar och inte minst begravningar av stupade samlades anhöriga och andra och protesterade på ett sätt som inte tidigare hade varit möjligt. Kriget inleddes av den sovjetiska armén efter en kommunistisk kupp i Kabul med vilken Amin hade tagit makten. Sovjetledarna ville byta ut Amin med en mer sovjetlydigregim. Samtidigt ville man krossa den gerilla som bekämpade centralregimen i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett viktigt gränsområde och undvika en regim man inte litade på. När invasionen inleddes av något av det första som skedde en omedelbar likvidering av Amin och skapandet av en ny marionettregering.Trots insatser över krigsåren av mer än 100 000 sovjetiska soldater och överlägsen militärteknik gick det inte att ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna, omkring 80 procent av landets yta, utanför den sovjetiska krigsmaktens kontroll kunde olika mujaheddin-grupper sakta bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser i inte minst Pakistan skedde utbildning. Frivilliga strömmade till och vapen kom från inte minst USA som såg sin chans att undergräva Sovjets krigföring. De vägbundna sovjetstyrkorna var hopplöst utelämnade åt plötsliga eldöverfall. De sovjetiska soldaterna var övad för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna med pansarunderstöd, artilleri och flyg. Deras utrustning var inte ändamålsenlig. I bergen stod de sovjetiska soldaterna sig slätt mot gerillasoldaterna. De urusla vägarna försvårade snabba förflyttningar för att komma åt en motståndare som slog till snabbt och försvann. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk och alkohol och droger tog över.Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt att få en viss kontroll på striderna mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Mujaheddin fick som svar på detta nya hot från 1986 den amerikanska STINGER-robotar som tämligen enklast kunde lyftas in av enskilda soldater och var mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut som ett resultat av sovjetstatens succesiva nedmontering. Det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Afghanistan kastades snart in i ett inbördeskrig.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michail Gorbatjov, den siste ledaren för Sovjetunionen, har avlidit 91 år gammal. DN:s Michael Winiarski berättar i Studio DN om den ryske politikern som förändrade världshistoriens gång, genom att få slut på kalla kriget och låta Berlinmuren falla. Han berättar även om sitt möte med Gorbatjov 1995, och presidentens kärlek till hustrun Raisa. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Lasse Granqvist och Tommy Åström introducerar ”det saknade radioreferatet” med att spegla Canada Cup-finalen 1987 när drömduon Gretzky/Lemieux vann kampen mot Sovjets superfemma. Så tas beslutet om VAR kommer till svensk fotboll eller inte. Lyssnarkritik mot dubbelmoralen hos golftourerna i USA och Europa. Kärlek till ”Eric the Eel” och historien om OS-simmaren som inte kunde simma! Efter allt sjungande till You´ll Never Walk Alone, är det dags för Evertons prövade supportrar att få njuta av vår poddavslutning.

Deze week reist onze Vakantieman (m/v) af naar de Joodse Autonome Regioin Rusland. Journalist Milo van Bokkum zag in de stad Birobidzjan hoe het maakbaarheidsideaal van de Sovjets is doorgedrongen tot in het uiterste Oosten van Siberië.

De MacBook Air heeft zijn eerste nieuwe uiterlijk in vier jaar tijd gekregen. Twee nieuwe kleuren, een scherminkeping en MagSafe is weer terug. Hoe bevalt de Air, en welke uitvoering zouden wij jou aanraden? Daarnaast hebben we de eerste smartphone van Nothing in de studio: de Phone (1) is transparant, heeft lampjes en is best betaalbaar. Luister waarom we zo enthousiast worden van dit nieuwe toestel.Deze aflevering wordt gesponsord door Bamigo, maker van (onder)kleding van bamboe. Duurzaam, lekker zacht en voor luisteraars van de Bright Podcast is er nu 25 procent korting met de code BRIGHT25.Tips uit deze aflevering:Serie: Servant of the people, een tv-serie uit 2017 waarin de Oekraïense president Volodymyr Zelensky de rol speelt van president van Oekraïne. Vreemd om te zien: een komisch verhaal, uit een tijd voordat de ellende in Oekraïne begon. Zelensky, toen nog zonder politieke aspiraties, zet een ander soort president neer dan hij nu in werkelijkheid is.Serie: For All Mankind. Het derde seizoen is een paar weken geleden begonnen op Apple TV+. Geweldige serie rond ruimtevaart, een alternate reality ‘wat als'-verhaal, waarin de space race tussen de VS en de Sovjets nooit is opgehouden. Inmiddels zijn we begin jaren ‘90 en gaat de nieuwste race om de eerste mens op Mars te zetten. Nog steeds snel en spannend, met leuke personages en geestige vondsten waarbij gebeurtenissen net anders lopen dan we gewend zijn. Zo videobellen de personages begin jaren ‘90 al met een Apple Newton, waar de makers stiekem gewoon een iPhone in hebben gestopt.Serie:The Terminal List op Amazon Prime Video. Chris Pratt speelt een wraakzuchtige Navy SEAL en dat zorgt voor een hele berg spannende actie. En voor onenigheid: de serie is door critici neergesabeld, maar kijkers beoordelen de serie overwegend zeer positief. Oordeel vooral zelf.Serie: Black Bird op Apple TV+ met in de hofodrol Taron Egerton (van de Kingsman films en Rocketman). Egerton speelt een veroordeelde, die zijn straf kan verminderen door in een andere gevangenis een bekentenis van een zwaardere crimineel te ontlokken. Spannend, en gebaseerd op een waargebeurd verhaal.Zie het privacybeleid op https://art19.com/privacy en de privacyverklaring van Californië op https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Gratis-episode: ”Russlands Al Capone”, Vladimir Kumarin-Barsukov, er den beryktede bossen i den russiske Tambov-mafiaen. Kumarin bygget opp en mektig kriminell gjeng med base i Sankt Petersburg like før Sovjets fall, og på 1990-tallet tok Tambov-mafiaen kontroll over havnen og petroleumsindustrien i byen – og Kumarin mistet en arm i prosessen. Kumarins vekst og fall er tett knyttet til én av hans nærmeste samarbeidspartnere – ingen ringere enn president Vladimir Putin. Vi ser på saken.Annonsør: Se Estonia på Discovery+ her https://www.discoveryplus.com/no/show/estonia?utm_source=modernemedia&utm_medium=podcast&utm_campaign=estonia 

Wat het meeste opviel in de bevrijdingsdag-toespraak van Vladimir Poetin was dat er niets in opviel. Geen aankondiging van een mobilisatie, of van een overwinning in de Donbas, of Marioepol. Eigenlijk alleen maar het verhaal dat de Sovjets de nazi’s hebben verslagen, en dat de NAVO-landen de nazi’s van nu zijn. Wat vooral ontbrak was perspectief: geen woord over het einde van wat hij de ‘speciale militaire operatie’ noemt. Dat moet het Russische volk aan het denken hebben gezet. Want de conclusie kan alleen maar zijn dat deze oorlog nog heel lang gaat duren. Wat naar alle waarschijnlijkheid ook zo is. Wij in het Westen vertellen elkaar, bijna glunderend, dat Poetin de ene blunder op de andere stapelt, dat zijn soldaten niet kunnen schieten, dat de Oekraïners met Amerikaanse inlichtingen Russische generaals opsporen en liquideren. Poetins narratief is dat de westerse nazi’s met hun sabotage uiteindelijk aan het kortste eind trekken. Voor westerse analisten wordt het beeld duidelijker, letterlijk en figuurlijk. De authenticiteit van beelden wordt steeds beter geverifieerd, we weten welke bronnen betrouwbaar zijn en welke niet. In die zin bevestigt de terughoudendheid in Poetins speech onze vermoedens. Het einde van de oorlog is bij lange na niet in zicht. Van zijn oorspronkelijke ambities blijft alleen de verovering van de Donbas over, maar ook dat is makkelijker gezegd dan gedaan. Uit de moeite die de Russen hebben om de in de Dombas gelegen steden Kramatorsk en Slovyansk te bereiken, blijkt dat de weerstand ook in dit gebied, waarvan de Russen veronderstelden dat ze die gemakkelijk konden innemen, overweldigend is. Er zijn twee mogelijkheden, zegt defensiespecialist prof. Michael Clarke tegen de BBC. Als de strijd tot het najaar voortduurt, komt Poetin binnenslands echt in de problemen, vooral als de Oekraïense krijgsmacht de Russen ook nog een stuk terugdringt. Maar ook als het de Russen lukt de hele Donbas onder controle te krijgen, wordt het nog een hele klus. Ze moeten er dan voor onbepaalde tijd blijven, en omdat er ook in die regio miljoenen Oekraïners zijn die de Russen daar niet willen, is aanhoudend verzet onvermijdelijk. Elk Russisch succes in elk district zal leiden tot een guerrillabeweging. Uiteindelijk blijven de Russen vechten tegen het Oekraïense leger, het volk, of allebei, zegt Clarke. Dat de oorlog lang gaat duren is tragisch, maar heeft ook één voordeel: sancties, zoals een olieboycot, worden pas tegen het eind van het jaar geïmplementeerd. Rusland is dan veel kwetsbaarder dan nu. Bij nader inzien is het dus begrijpelijk dat Poetin in die toespraak op 9 mei niets concreets zei. Als hij concreet zou worden, had hij moeten toegeven dat de man van het nieuwe, grote Russische rijk, deze oorlog best eens kan verliezen. Nietszeggend is in dit geval veelzeggend.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Wat het meeste opviel in de bevrijdingsdag-toespraak van Vladimir Poetin was dat er niets in opviel. Geen aankondiging van een mobilisatie, of van een overwinning in de Donbas, of Marioepol. Eigenlijk alleen maar het verhaal dat de Sovjets de nazis hebben verslagen, en dat de NAVO-landen de nazis van nu zijn. Wat vooral ontbrak was perspectief: geen woord over het einde van wat hij de speciale militaire operatie noemt.

En dag i februari kom kriget till staden Charkiv i östra Ukraina, staden där DN:s reporter Alexandra Carlsson Tenitskaja föddes, och där hennes mormor och morfar fram tills nyligen bodde. Hon berättar om sin mormor Svetlana, sömmerskan och designern som kallar sig själv för ”en helt vanlig sovjetmänniska”, och om familjens historia, som är sammanvävd med Sovjets, Rysslands och Ukrainas samtidshistoria. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media

Gäst i veckan: Vera Stremkovskaya, författare och föreläsare. Vera är född i Ryssland, har arbetat som advokat för mänskliga rättigheter i Belarus och är sedan 2008 bosatt i Sverige. Tillsammans med henne pratar vi om läget i Ukraina och Ryssland, om historien sedan Sovjets upplösning och om det problematiska i att skära av Ryssland och den ryska kulturen från Europa.

Specialekontoret er Radioaktivs nye podcast, som skal gøre venstrefløjen klogere. I det første afsnit fortæller Søren Nørgaard Graven om sit speciale, der handler om strejkemuligheder blandt platformsarbejdere. Men hvordan strejker man, når ens chef er en app? Hvis du har skrevet et fedt speciale eller lavet et sejt projekt, der kan gøre venstrefløjen klogere, så kan det være, at vi skal høre dig i næste afsnit! Det kan være handle om alt fra Sovjets landbrugspolitik, henover en anarcho-feministisk læsning af Marx til en undersøgelse af cykelbudendes organisering i 1920'erne eller noget helt andet. Alt du skal gøre, er at sende en mail til radioaktivpodcast@gmail.com og fortælle, hvad du kan berige de kære kammerater med af spændende viden.

Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020. DEL 1 Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria. Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen. Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin. Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. DEL 2 Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia. DEL 3 Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Met zijn 58 jaar is Viktor Orbán oud genoeg om de Hongaarse toetreding tot de NAVO, in 1999, en tot de EU, in 2004, te hebben meegemaakt, maar tijdens de Hongaarse Opstand van 1956 was hij nog niet geboren. Zijn illustere voorganger Imre Nagy, door de Russen geëxecuteerd, en verzets-kardinaal Mindszenty, die de Amerikaanse ambassade in Boedapest binnenvluchtte en daar vijftien jaar zou blijven, kent hij alleen uit de verhalen. De Russische bezetting, het neerslaan van de opstand op 4 november 1956 door het Sovjetleger, de minstens 6.000 doden en 13.000 arrestaties – het zijn de macabere herinneringen van een Oostblokland dat zich vergeefs uit de Russische wurggreep trachtte te ontworstelen. Orbán noemt het de strijd tegen het communisme, en voor hem zijn de Sovjets van toen niet de Russen van nu. Voor veel Hongaren is dat lariekoek en moet het een gruwel zijn dat Orbán de schoothond is van Vladimir Poetin. Feit is dat Orbán meer is dan de luis in de pels van NAVO en EU. Hij noemt de kwestie-Oekraïne een Amerikaans-Russisch conflict. Hij steunt, tot ontsteltenis van de westerse wereld, maar tot grote tevredenheid van Poetin, de Servische enclave Republika Srpska in Bosnië. Hij koopt een Russische kernreactor en méér aardgas, en bestelt massaal het Russische Sputnik-vaccin. Hij houdt immigratie tegen, discrimineert homo’s en transgenders, kijkt neer op de liberale democratie, zoals wij die kennen, en noemt zijn land trots een onliberale democratie. Een autocratie, dus, naar voorbeeld van zijn inspirator en vriend Donald Trump. Trump steunt hem en zijn Fidesz-partij voor de verkiezingen van begin april, en overweegt campagne voor hem te komen voeren. Voor wat hoort wat, want Orbán steunde Trump in 2020. De oppositie, een combinatie van zes partijen, staat in de peilingen ongeveer gelijk met Orbáns populistische coalitie. Maar er is gegronde vrees voor fraude, zoals dat sinds de laatste echt democratische verkiezingen in 2010 steeds gebeurt. Orbán voegt elke keer trucs toe aan zijn arsenaal. Zo legaliseerde hij ‘verkiezingstourisme’: Hongaren en etnisch-Hongaren die in grensstaten wonen, kunnen zich inschrijven en meestemmen in ‘swing states’ in het thuisland. In de Hongaarse verkiezingen wordt het erop of eronder. De EU en Organisatie voor Vrede en Samenwerking in Europa moeten alles op alles zetten om een leger waarnemers te sturen. Dat zijn we verplicht aan de oppositie, en al die Hongaren die zich 1956 wél herinneren. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dit is de derde en laatste aflevering van de Tweede Wereldoorlog Podcast reeks over de Winteroorlog, het conflict tussen Finland en de Sovjet-Unie. Zelfs na 80 jaar blijft de Winteroorlog van november 1939 tot maart 1940, een fascinerend onderwerp voor zowel historici als militairen. Doordat het slechts enkele maanden na het uitbreken van de Tweede Wereldoorlog begon, hebben de andere gebeurtenissen de strijd van Finland tegen het numeriek sterkere Sovjet Rode Leger naar de achtergrond gedrongen. In deze laatste aflevering laat de numerieke en materiële superioriteit van de Sovjets zich eindelijk gelden.

Vi avslutade förra säsongen med en rysk katastrof och nu drar vi igång denna säsong med en sovjetisk sådan. Oktober 1960 exploderar en raket på den sovjetiska kosmodromen Bajkonur. Ett hundratal tekniker och sovjetiska militärer avlider. Det hela är som en skruvad instruktionsfilm i hur bristande arbetsmiljö med en forcerad och farlig arbetstakt kan få fruktansvärda konsekvenser. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lokhaveri lämnar hundratals strandade utanför Skellefteå. Så är det att vara ung i Tadzjikistan 30 år efter Sovjets fall. Många ute och handlar på mellandagsrean trots restriktioner. Ljud som hjälper dig att sova. Polisens närvaro på sociala medier kritiseras. 30 år sedan Sovjetunionen föll. Sverige misslyckas med långsiktiga klimatmål. Hur minskar vi julens matsvinn?

De inspirator van Operatie Cycloon was een flamboyant Democratisch Congreslid uit Texas, Charlie Wilson, die de CIA en zijn collegas in het parlement ervan overtuigde dat de moedjahedien natuurlijke bondgenoten van Amerika waren, die een gerechtvaardigde strijd voerden tegen de Sovjets. Het leidde tot logistieke steun, en uiteindelijk tot de levering van zware wapens, zoals schouderraketten, waarmee Russische gevechtshelikopters en jachtvliegtuigen werden neergehaald. De bezetting kostte de Sovjets 15.000 man, en een politieke afgang die mede bijdroeg tot de ondergang van de Sovjet-Unie. In 2007 werd er een uitstekende speelfilm over gemaakt, Charlie Wilsons War. Het is een beetje kort door de bocht, maar je kunt zeggen dat de moedjahedien, die bejubelde westerse bondgenoten, aan de wieg stonden van de beweging die hun plaats innam, de Taliban. En, nog steeds een beetje kort door de bocht, kun je de Taliban zien als creatie van het Westen, die pas na 9/11 een aartsvijand werd. De situatie is 180 graden gedraaid. Het Kremlin noemt de Taliban gewone lui, waarmee je veel beter zaken kunt doen dan het door het Westen in stand gehouden, corrupte marionettenregime dat nu is uitgeschakeld. Poetin kijkt met een mengeling van verbazing en onverschilligheid naar de chaos in Kabul. Het Westen heeft zich behoorlijk in de nesten gewerkt. Dat de Russische afgang in 1989 niet onderdeed voor het dramatische einde van de westerse inmenging in 2021 is van de politieke harde schijf gewist. Maar het omgekeerde geldt ook: in het Amerikaanse geheugen zit een blinde vlek over de miljardensteun en Operatie Cycloon, en de verheerlijking van de moedjahedien. Charlie Wilsons War is vergeten. Het is niet zo dat Poetin de Taliban nu omarmt. Formeel staan ze ook in Rusland op de terroristenlijst. Maar hij wil de relatie normaliseren, omdat hij denkt dat dit de nieuwe werkelijkheid is, omdat hij niet wil dat de moslims in de Kaukasus, bijvoorbeeld in Tsjetsjenië, worden geïnspireerd door de Taliban als vijandbeeld, en omdat hij er niets voor voelt dat de buurlanden veelal voormalige Sovjetstaten vollopen met Afghaanse vluchtelingen. Het Westen heeft deze chaos gecreëerd, het Westen moet die zelf opruimen, inclusief de vluchtelingen. Kortom: Poetins flirt met de Taliban maakt Rusland tot een belangrijke en invloedrijke bondgenoot van het nieuwe Afghanistan. Het is de ironie van de geschiedenis. Over Bernard Hammelburg Buitenlandcommentator Bernard Hammelburg gaat in zijn column in op de zaken van wereldbelang en plaatst de internationale politiek in context. Luister live woensdagochtend om 06:25 in De Ochtendspits of wanneer je wilt via bnr.nl/bernard-hammelburg, Apple Podcast of Spotify. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Spanarna avsnitt 23 (ur Metropol) 1989-03-17: Jonas Hallberg: De förhatliga svordomarna. Jacob Dahlin: Sovjets nya öppenhet - sponsring, reklam, val, infotainment, välgörenhet, Greenpeace, avhoppare, Armenien, AIDS, Afghanistan. Helena von Zweigbergk: Mänsklighetens sista reklamkampanjer. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarpodd ur Spanarnas arkiv!Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de absolut 25 första programmen ur Metropol från slutet av 80-talet.Spanarna avsnitt 23 (ur Metropol) 1989-03-17: Jonas Hallberg: De förhatliga svordomarna. Jacob Dahlin: Sovjets nya öppenhet - sponsring, reklam, val, infotainment, välgörenhet, Greenpeace, avhoppare, Armenien, AIDS, Afghanistan. Helena von Zweigbergk: Mänsklighetens sista reklamkampanjer. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy.INGVAR STORM OM DE 25 FÖRSTA PROGRAMMENMed stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende.Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig.Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen.Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden.Premiärtrion (med en tredjedel av panelen var med på telefon (!)De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von ZweigbergkSå, var så goda. Det var så här det började./Ingvar StormIngvar Storm - programledare och producent spanarna@sverigesradio.se

Spanarna avsnitt 23 (ur Metropol) 1989-03-17: Jonas Hallberg: De förhatliga svordomarna. Jacob Dahlin: Sovjets nya öppenhet - sponsring, reklam, val, infotainment, välgörenhet, Greenpeace, avhoppare, Armenien, AIDS, Afghanistan. Helena von Zweigbergk: Mänsklighetens sista reklamkampanjer. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarpodd ur Spanarnas arkiv!Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de absolut 25 första programmen ur Metropol från slutet av 80-talet.Spanarna avsnitt 23 (ur Metropol) 1989-03-17: Jonas Hallberg: De förhatliga svordomarna. Jacob Dahlin: Sovjets nya öppenhet - sponsring, reklam, val, infotainment, välgörenhet, Greenpeace, avhoppare, Armenien, AIDS, Afghanistan. Helena von Zweigbergk: Mänsklighetens sista reklamkampanjer. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy.INGVAR STORM OM DE 25 FÖRSTA PROGRAMMENMed stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende.Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig.Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen.Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden.Premiärtrion (med en tredjedel av panelen var med på telefon (!)De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von ZweigbergkSå, var så goda. Det var så här det började./Ingvar StormIngvar Storm - programledare och producent spanarna@sverigesradio.se

Spanarna avsnitt 23 - 1989-03-17: (Ur Metropol). Jonas Hallberg: De förhatliga svordomarna. Jacob Dahlin: Sovjets nya öppenhet - sponsring, reklam, val, infotainment, välgörenhet, Greenpeace, avhoppare, Armenien, AIDS, Afghanistan. Helena von Zweigbergk: Mänsklighetens sista reklamkampanjer. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna avsnitt 23 - 1989-03-17: (Ur Metropol)OM DE 25 FÖRSTA PROGRAMMENMed stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende.Här kan du lyssna på och läsa om det absolut första programmet!Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig.Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen.Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden.Så, var så goda. Det var så här det började.Premiärtrion (med en tredjedel av panelen med på telefon (!)De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von Zweigbergk (bilden).Ingvar Storm