Podcasts about kulla gulla

Kulla-Gulla på Kulturhuset Stadsteatern har blivit en uppsättning med många fysiska element. I ett nära samarbete har regissör, koreograf och ensemble utvecklat ett eget rörelsespråk som kompletterar – och ibland ersätter – den talade dialogen. Vi har träffat koreograf Catharina Allvin för att att få en insyn i hur en koreograf jobbar, hur idéer utvecklas och allt sedan repeteras in!Hör mer hur Catharina Allvin har jobbat med skådespelare och dansare för att utveckla ett nytt, unikt tecken- och kroppsspråk. Hur skissar hon sina idéer och hur vågar hon ta ut svängarna?Catharina är dansare i botten och har medverkat både i drama, musikal och opera. Hon har arbetat med en rad framstående moderna koreografer såsom Birgit Cullberg, Anna Vnuk och Dorte Olsen. Senaste tio åren har hon även jobbat som koreograf med uppsättningar på Dramaten, Parkteatern och Kulturhuset Stadsteatern. Hösten 2022 var hon aktuell med koreografin för familjeföreställningen Kulla-Gulla i regi av Maria Sid.Programledare: Beata Wickbom.Producent: Jens Back.Mixning: Stray Dog Studios.Podden görs med stöd av Kulturrådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Så fick jag mina tior. Jag hade ett kuvert med som jag stoppade dem i. Jag kände mig vuxen och rik när jag cyklade hem. Om Bo R Holmberg:Är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset.- Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, men i sommar ska det bli av.Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.s

- Jag har lite lust att stanna för att se hur det går för den gamle dysterkvisten som uttryckt en sådan glädje över min brustna fjäder och kanske påpeka hans märkliga beteende. Om Bo R Holmberg:Är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset.- Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, men i sommar ska det bli av.Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

Kan det ha varit Kitty som gjorde Elin intresserad av deckargåtor eller var det Lottas humor som präglade henne? I alla fall verkar det vara tydligt att Annelie hela livet fascinerats av prärieliv … Dessutom ett Putin-relaterat Stundens soundtrack! Avsnittets moffa, berättelsetips, är Kulla-Gulla på Kulturhuset Stadsteatern, böckerna om Lotta av Merri Vik och Laura Ingalls Wilders bokserie som börjar med Det lilla huset i stora skogen. Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner.

Körmanifestation i Uppsala för Ukraina, Hasselbladspriset till fotografen Dayanita Singh, recension av teaterpjäsen Kulla-Gulla, Spotify jämställdhetssatsar

Efter Samtal med vänner och Normala människor är den irländska författaren Sally Rooney tillbaka med en ny roman, Vackra värld, var är du. Tillsammans med författaren Malin Persson Giolito och programledaren och författaren Mark Levengood bokcirklar vi om en bok som väcker tankar om religion, sex och vänskap. Vackra värld, var är du utspelar sig till stora delar på Irland. Vi följer fyra personer i trettioårsåldern med vännerna Alice och Eileen i centrum. Alice är författare och har flyttat ut på landet tre timmar från Dublin där hon hyr en gammal prästgård. Hon har haft stora litterära framgångar men också stora svårigheter med sin psykiska hälsa. På en dejting-app träffar Alice lagerarbetaren Felix samtidigt som Eileen brottas med sina känslor för barndomsvännen Simon. Kulla-Gulla nämns i denna bokcirkel: Förutom Sally Rooneys tre romaner som finns i svensk översättning av Helena Fagertun ("Vackra värld, var är du") och Klara Lindell ("Normala människor" och "Samtal med vänner")  så nämns också serien om Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Producenter: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson

- Tidigt på morgonen ringde det. Beskedet som kom var att mamma avlidit. I sorgen och saknaden fanns också en känsla av skuld. Vad mer hade jag kunnat göra för henne under hennes svåra tid? Om Bo R Holmberg: Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, och frågan är om det blir några den här sommaren. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Jag satte mig i väntsalen på järnvägsstationen. Istället för att titta i mobiltelefonen började jag lyssna till kvinnan bredvid mig som pratade med ett yngre par. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, och frågan är om det blir några den här sommaren. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Varje gång jag åker förbi berget stannar jag till och sneglar upp mot grottan. Carl von Linné var upp till den under sin lappländska resa och skriver om hur nära han var att omkomma. Men det som fascinerar mig mest är sägnen om de rövare som fanns där en gång. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, och frågan är om det blir några den här sommaren. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- I en av de klasser med sexåringar som jag besökt för att prata om böcker och läsning var det lätt kaos. Jag förvrängde min röst lite och sa "Tänk på att jag är så gammal att jag kan dö när som helst". En av pojkarna ställde då allvarligt frågan "Fanns det dinosaurier då?" Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. - Sommartid brukar jag ägna mig åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Ifjol blev det inga föreställningar på grund av coronan, och frågan är om det blir några den här sommaren. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Varje dag dör 25 000 personer av hungerrelaterade orsaker, enligt FN. Kulturskribenten Kristina Lindquist reflekterar över en grundläggande rättighet som lätt glöms bort så länge magen är full. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen. Det är sextiotal i Stockholm, och Christo har kommit från Aten för att studera. Hungern gäller här en förbjuden kärleksaffär, men ordvalet för att beskriva denna djupaste längtan är väl valt i Theodor Kallifatides roman Kärlek och främlingskap. Mat är liv, även den enklare sorten. Pasta, sill, knäckebröd, filmjölk med smulade pepparkakor allt beskrivs med ett slags existentiell vördnad. På det oansenliga grekiska matstället Akropolis är det som att Christo får tillbaka sin kropp. O du min glupska grek! Även knullet förvandlar du till bröd skrattar han när vännen talar om sin tjej som att varje tugga är en välsignelse. I en avgörande passage tidigt i boken har Christo inte råd att äta och beger sig till Humlegården, där det finns män som är villiga att betala för ungt kött. Vad skulle hans far säga om han såg honom nu, darrande i kylan, redo att sälja sin kropp, klä av sig sin själ som en använd kalsong. Några män kom förbi, en av dem grep tag i hans förkrympta pung, skakade på huvudet och sa till de andra 'ingen är hemma här', de skrattade och gick vidare. Han luktade hunger och skam. För Christo blir hungern något utdefinierande och skamligt, något som separerar honom från omgivningen och samhället. Men kanske är det precis tvärtom? Kanske är hungern den mest gemensamma av egenskaper, och ett bevis på det mänskliga? På ett plan är detta naturligtvis bara en banal biologisk realitet. Min glada bebis gråter efter mat när han vaknar på nätterna, helt enkelt för att överlevnaden är programmerad så. Men det är ett förhållande som också gör spår i kulturen. I Philip K. Dicks roman Do Androids Dream of Electric Sheep?, som filmen Blade runner delvis bygger på, avslöjas till exempel en så kallad replikant genom hur hon reagerar på en kontrollfråga om just mat och ätande. Äta råa ostron eller äta kokt hund, vilket är egentligen det mest mänskliga svaret? I Bibeln framträder ett spännande skifte i relationen till hunger mellan gamla och nya testamentet. I Psaltarens femtionde kapitel avböjer Gud brännoffer och frågar retoriskt, närmast med en viss ironi i tonen, om människan tycker att han (Gud!) verkligen ska äta kött och dricka blod. Han behöver inga tjurar eller bockar ur stall och fållor ty viltet i skogen är mitt, alla djur bland de väldiga bergen. Jag känner alla fåglar i skyn, alla markens smådjur är mina. Dels kan detta säkert tolkas som en varning för hybris, eftersom allt som skulle kunna offras redan tillhör Guds skapelse. Men det görs också en poäng av att mat och ätande inte tillhör det gudomligas sfär. Vore jag hungrig sade jag det inte till dig, ty min är världen och allt den rymmer. Gud ber helt enkelt inte sin skapelse om mat, förhållandet är omvänt. När Gud blir människa inträder också hungern. I Lukasevangeliet berättas om hur Jesus efter 40 dagars fasta i öknen frestas av djävulen som hetsar honom att göra stenar till bröd. Jesus står emot, men poängen är att han faktiskt blir hungrig som en människa. Därför vet han också att människor kommer att lyssna när han i Johannes sjätte kapitel säger att han är livets bröd och att den som följer honom aldrig någonsin ska hungra. I verkligheten hungrar dock människor, mer än på länge faktiskt. När FN:s livsmedelsprogram oktober 2020 utsågs till mottagare av Nobels fredspris var det mot en situation i världen där 135 miljoner människor stod på randen till akut svält. Läget har förvärrats, främst på grund av krig och konflikter, där svält används som ett vapen mot civila. Maten i världen är inte slut. Ändå framställs svält inte sällan som ett beklagligt men naturligt tillstånd, där skördar slår fel eller det helt enkelt bara finns för många munnar att mätta. I den klassiska och utskällda jullåten Do they know its christmas? sjunger Bono, George Michael och resten av gänget i Band aid till exempel om ett Afrika där ingenting växer och inga regn faller trots att det är tämligen etablerat att svältkatastroferna i Etiopien på åttiotalet snarast berodde på korruption. Människor hungrar, trots att rätten till mat är fastslagen i artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som är ett av få ställen i deklarationen där kroppen och människans bräcklighet som fysisk varelse blir synlig. Rätten till mat svarar mot ett ursprungligt behov som inte går att förhandla med, i en tid där allt tycks förhandlingsbart och där distansen till den levande kroppen blir allt större. Det är ju så det fungerar i en begärsekonomi, att ingen önskan är objektivt mer värd än någon annan. En vill kunna äta sig mätt, en annan är redan mätt men längtar efter ett maffigt årgångsvin och vilka är vi att säga att det ena är viktigare än det andra? Att det ändå är något särskilt med den mänskliga hungern blir tydligt genom att den så ofta får en normupplösande karaktär, rent dramaturgiskt. Den som är hungrig får frisedel. Först kommer maten, sedan moralen, som det heter i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan. Alla håller nödvändigtvis inte med om det, men premissen att hunger står över lagen återkommer gång på gång i litteraturen. I Martha Sandwall Bergströms serie om Kulla-Gulla straffas till exempel en dräng som har stulit ägg från Herrgården med sju slag vinande över handen, sju slag för det sjunde budet. Drängens mor är sjuk och behöver mat, och trots att tjuven har brutit både mot statens och guds bud så vet läsaren i sitt hjärta att det var rätt att stjäla de där äggen. Den som är hungrig har helt enkelt rätt att stjäla. Detsamma gäller för den centrala stölden i Victor Hugos roman Samhällets olycksbarn från 1862, där konsekvenserna av hunger pekar ut stora delar av intrigen. Den fattige Jean Valjean bryter sig in på ett bageri, stjäl en limpa och döms till fem års straffarbete. Den närmast perversa diskrepansen mellan brottet och straffet talar för sig själv, men omedelbart efter domen kliver Victor Hugo dessutom ut ur berättelsen med upplysningen om att engelsk statistik visar att fyra av fem stölder i London vid den här tiden är direkt kopplade till hunger. Litteraturvetaren David Bellos berättar om en episod där Hugo i verkliga livet såg en mager stackare klädd i trasor ledas bort av polis med en bit bröd i handen. Hugo såg inte en man, utan en symbol för ett samhällssystem och skrev in Jean Valjean i sin stora roman. I Stig Dagermans novell Saltkött och gurka stjäl i sin tur en hungrig klasskamrat den överblivna matsäck som huvudpersonen har för vana att slänga i en av skolans tomma bänkar. Kamraten avslöjas offentligt som en jävla tjyv, men något händer i det ögonblicket också med vår huvudperson. Han fryser och svettas, känner ett tryck växa inom sig och vill sprängas. Han försöker förmå den utpekade förbrytaren att ta emot en smörgås för att själv få absolution, men förgäves. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen, skriver Kallifatides, och det är sant. Det är den trygga glömskan som störs inför åsynen av andras brist på mat och påminner om en ojämlikhet som är rent existentiell, som en reva i själva mänskligheten. Inför tomma magar är det den som är mätt som står där med skammen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur David Bellos. The Novel of the Century: The Extraordinary Adventure of Les Misérables (Farrar, Straus and Giroux, 2017). Bibeln: Psaltaren 50:7-14, Lukas 4:1-4 och Johannes 6:35. Stig Dagerman: Saltkött och gurka ur Nattens lekar. Samlade noveller och prosafragment (Norstedts, 2014).  Philip K. Dick, Do Androids Dream of Electric Sheep? (Random House, 1968). På svenska som "Blade runner", Bakhåll förlag. Victor Hugo, Samhällets olycksbarn. Del 1 (Niloe, 1981). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Theodor Kallifatides, Kärlek och främlingskap (Albert Bonniers förlag, 2020).

Dagens tanke med författaren Bo R Holmberg handlar om solidaritet. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Programmet sändes första gången 2017 Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Friedrich Engels skrev Kommunistiska manifestet tillsammans med Karl Marx, men privat uppskattade han det goda livet och tackade inte nej till varken hummersallad, champagne eller rävjakt. I år är det 200 år sen Friedrich Engels föddes, in i en välbärgad tysk textilfabrikörsfamilj. Han kom att hamna i en av tidens största industristäder; Manchester i England. Där blev han vittne till eländiga arbetsförhållanden för de anställda och skrev vid 24-års ålder den banbrytande boken Den arbetande klassens läge i England. Boken imponerade på en viss Karl Marx. Friedrich Engels och Karl Marx blev vänner och så småningom kom Engels att göra en omtalad uppoffring för sin vän. Han valde bort sitt eget skrivande för att istället försörja Marx, så att den senare skulle få arbetsro att färdigställa sitt livsverk, boken Kapitalet. Friedrich Engels tog därför ett jobb han aldrig velat ha  det som chef på familjens bomullsfabrik i Manchester. Han avskydde det, men ägnade hela 20 år av sitt liv som fabrikschef. Men vid sidan av sitt politiska engagemang var Friedrich Engels omtalad för sin fåfänga, han var mån om hur han såg ut och beskrevs av vänner som välvårdad och ytterst renlig. Med sin fina bakgrund var han van vid välskräddade kostymer och livet igenom behöll han sin humor, elegans och smak för det exklusiva. Sedan Engels tid har tankarna kring upp- eller nedklädda politiker hunnit gå flera varv. Inte minst i USA där normen blivit att se närmast plastigt polerad ut. En amerikansk politiker som på senare tid däremot vågat se rufsigt vanlig ut är Bernie Sanders. Om hans stil pratar vi med Björn af Kleen, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i Washington. Vi tittar också närmare på en subkultur som växte fram i Sovjet och det kommunistiska Östeuropa efter andra världskriget: den socialistiska dandyn. Det var unga, fåfänga män med androgyn stil, som älskade jazz och swing och ungdomskultur från väst. I en tid då män och kvinnor skulle vara starka och robusta och kultur och underhållning stram och uppfostrande stod den socialistiska dandyn i skarp kontrast till de rådande idealen. Vi pratar med kultur- och modevetaren Djurdja Bartlett om vem den socialistiska dandyn var. Vi ringer också upp teaterchefen Maria Sid som regisserar Kulturhuset Stadsteaterns uppsättning av Kulla-Gulla. Bokserien har på senare år kallats arbetarlitteratur för barn och dess författare Martha Sandwall-Bergström för proletärförfattare. Vi pratar också med modehistorikern och författaren Erika Lunding, hon menar att just kläderna har en nyckelroll i böckerna om Kulla-Gulla. Veckans gäst är Göran Greider, journalist och författare.

Visst finns det böcker som etsar sig fast och stannar kvar - oavsett hur länge sedan det var vi läste dem? I det här avsnittet blir det nostalgiska tillbakablickar till böckerna som vi aldrig glömmer. Dessutom avslöjar Agneta vilken bok hon läser om varenda sommar! -- Böcker vi pratar om under avsnittet -- 00:40 - 02:20 Kriktor, av Tomi Ungerer (1960) 02:30 - 04:00 Kulla-Gulla, av Martha Sandwall-Bergström (1965) 04:15 - 09:30 Främlingen, av Diana Gabaldon (1992) 10:45 - 12:45 Tjänarinnans berättelse, av Margaret Atwood (1986) 13:45 - 15:30 Godnatt Mister Tom, av Michelle Magorian (1983) Vi pratar också om hur böcker och läsning kan vara terapi. Trevlig lyssning och trevlig läsning! -- Bokspanarna är en boktips-podd från Luleå Stadsbibliotek. Medverkande: Agneta Krohn Strömshed,Helén Lagerqvist och Magnus Svartvall. Du hittar de omtalade böckerna på Bibblo.se

- Min farfar har jag inget minne av. Jag tror att kontakten mellan mor- och farföräldrar och barnbarn är något annorlunda idag. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Om företeelsen som ordet står för inte längre har någon funktion dör också ordet. Det är inget märkvärdigt med det. Örtug, väktarsax och fjärdingsman har gått den vägen. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Tacksam var jag också över flickans vänlighet och gav henne den hryvniasedel som fanns i plånboken och tackade henne hjärtligt. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Alltid när jag träffat en gammal elev och kommit hem går jag till hyllan där jag har mina gröna kalendrar. De gick också under namnet "gröna fasan". Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret. "Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv." Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna. En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen".

Magdalena Forsberg är Tobias ”räddare i nöden”Vi är chockade över de nya drogtrenderna. Bianca Ingrosso förfärad över mammas och mormors utvik. Till sist listar vi våra bästa julkonserter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Filmfredag: Den nya dokumentären om människoartens digitala parningsbeteende, hur man gör en extremt spännande thriller som utspelar sig i ett enda rum och hur man kan förvandla sig till van Gogh. Journalisten Maria Maunsbach, som bland annat arbetat med programmet "Ligga med P3", diskuterar Lina Maria Mannheimers dokumentär "Parning" om hur vi möts och skiljs på Tinder och andra plattformar, tillsammans med programledaren Roger Wilson. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Willem Dafoe, som spelar Vincent van Gogh i filmen "Vid evighetens port", liksom regissören Julian Schnabel  som berättar om sitt eget konstnärsliv i 70- och 80-talets USA. Vi får även höra en intervju med svenske Gustav Möller, som regisserat den uppmärksammade danska filmen "Den skyldige". Den utspelar sig i stort sett ett enda rum: Larmcentralen, dit en kvinna ringer för att utan att röja personen på andra sidan luren för sin kidnappare underrätta dem om vad som händer. Kulturredaktionens Jenny Teleman lyfter upp den förtalade Kulla-Gulla till klassikerstatus och vår kritiker Anna Tullberg har suttit uppe och lyssnat på superstjärnan Billie Eilishs nya album, som släpptes vid midnatt. Dessutom minns vi den nyss avlidne norske skådespelaren Jon Skolmens experimentella barnprogram och tipsar om en udda skräckkomediserie, där vi får följa med hem till vampyrerna. Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias Berg

- När jag fastnat i en god berättelse vill jag paradoxalt not vänta med att läsa ut boken. Jag vet att när boken är färdigläst infinner sig ett lätt vemod. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare.   Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Det är nog först när man blir äldre som landskapet, hemlandskapet, tar plats i en och förblir där. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare.   Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- De flesta av oss har väl nog någon gång tänkt på varför livet blev som det blev. Vad skulle ha hänt om jag istället... Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare.   Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Att leva som om döden inte finns gör vi som är friska nog lite till mans. Bo R Holmberg är författare från Örnsköldsvik och har skrivit mer än femtio böcker. Bland de utmärkelser han fått finns Augustpriset, Astrid Lindgren-priset, Kulla-Gulla-priset och Birger Norman-priset. Sommartid ägnar han åt amatörteater, både som författare och skådespelare.   Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Kalle Lind och kulturskribenten Kajsa Bergström återupplivar barnboksfiguren Kulla-Gulla. Klassanalys! Kusingifte! Klydderövar! Krösen! Madame Kalsong!

Klara bor i stadsdelen Kirseberg i Malmö tillsammans med sin mamma Vera Hagen, som skrivit dikten "Gåvan" i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar - men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. (I programmet kallas boken En oönskad rapport - om fattigdom hos ensamstående föräldrar.) Lyssna på Veras dikt! Sen mitten av 2000-talet talar vi om barnfattigdom. Ökar den, minskar den? Och finns det verkligen en speciell sådan? Googlar man på barnfattigdom i Sverige så får man 42.000 träffar. Forskare och barnrättsorganisationer har presenterat olika sorters siffror. Den största, att 250.000 barn, är fattiga i Sverige idag bygger på att man räknar ut vad en medelfamilj i Sverige tjänar och jämför deras löner med familjer som lever på lite mer än hälften, då blir 250.000 barn fattiga idag. Det här är ett sätt att visa hur stora sociala klyftor det finns, hur ojämnlikt livet för barn kan vara i Sverige idag. När forskarna räknar fattigdomen så här kallas det för den relativa fattigdomen. Ett annat sätt att räkna är att se hur många barn som lever i familjer som får ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 2009 blev resultatet 137.000 barn och de bor i 71.000 olika familjer. Och att 137.000 barn har föräldrar som måste söka ekonomiskt bistånd är naturligtvis också ett mått på att det finns stora sociala skillnader mellan olika barn i vårt land idag. I Barnen den här veckan får du höra barnens röster om fattigdom. Malmö är enligt tidningsartiklar och statistik den stad i Sverige där det bor flest människor med låga löner, arbetslöshet och lite pengar. Och en stadsdel som ofta nämns är Rosengård. Hur det är att växa upp i ett bostadsområde som betraktas som fattigt? Fyra ungdomar från Rosengård diskuterar fattigdomsbegreppet. Lyssna på Christians dikter från diktsamlingen Älska den som älskar!  Lyssna på eller ladda ner hela programmet! Sanne Sulanko har också bidragit med en text i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet.  Lyssna på hela Sannes brev till sin son: "Flickan med tomtebloss" är en modern pjäs och bearbetning av HC Andersens klassiska saga, "Den lilla flickan med svavelstickorna". Hör också två tredjeklassare resonerna om pjäsen. Föreställningen spelades på Stockholms Stadsteaters barn och ungdomscen i Skärholmen i våras och kanske kommer upp på repertoaren igen. Enligt Sveriges Riksdags utredningstjänst  har den relativa fattigdomen ökat och 2010 hade gruppen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer ökat till 13,7 procent. De hårdast utsatta är barn till ensamstående föräldrar och barn till föräldrar med invandrarbakgrund. Samtidigt finns det forskning som visar att många familjer som räknas till de fattiga, inte lever år ut och år in under ekonomiskt knappa förhållanden. Det kan vara några år när barnen är små, efter en skilsmässa, eller när familjen håller på att etablera sig i Sverige. Det inger lite hopp. I det här programmet så är de medverkande barnen och ungdomarna i överens - de tycker inte att det finns så många fattiga i Sverige. Barnen jämför med andra länder, de har svårt att se och förstå det som vi kallar den relativa fattigdomen i Sverige. Eller är det så att de inte vill prata om fattigdom. Är för känsligt, för skamligt och för utpekande? Barn är ju så lojala. Varför vi diskuterar vi nu för tiden barnfattigdomen som en speciell slags fattigdom? Är det inte föräldrarna som är arbetslösa, har låga löner eller saknar utbildning som gör att familjerna är fattiga?   Vad bör göras för att minska fattigdomen i barnfamiljerna? Vad tycker du? Litteraturtips: Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. Utgiven av föreningen Makalösa Föräldrar. Finns i bokhandeln i november, 2010. Barnböcker: Tjuvens dotter av Bo R Holmberg, 1994. Vem vill ha Kristin? av Cecil Bodker, 1990. Sanne gatubarn av Mecka Lind, 1989. De fyra hemlösa av Hans Peterson, 1977. Madicken och Junibackens Pims av Astrid Lindgren, 1976. Trälarna av Sven Wernström, 1973. Halvvägs till himlen av Gudborg Wildh, 1970. Pappa Pellerins dotter av Maria Gripe, 1963. Madicken av Astrid Lindgren, 1960. Sunnanäng av Astrid Lindgren, 1959. Rasmus på luffen av Astrid Lindgren, 1956. Kajsa kavat av Astrid Lindgren, 1950. Kulla-Gulla böckerna av Elisabeth Kugelberg, 1946. Den lilla flickan med strykstickorna av Hans Christian Andersen, 1921. Barnen från Frostmofjället av Laura Fitinghoff, 1907