Podcasts about kvifor

Grzegorz Gregor Gorczynski reiser land og strand rundt med tusenvis av legoklossar – og ein draum: Å byggje relasjonar, inspirere til kreativitet og spre ekte livsglede. Gregor kom heilt til finalen i Lego Masters Norge, har starta eiga verksemd med "Gregorski Brickworld", og no er han tilbake i studio!I denne episoden får du høyra:Korleis livet endra seg etter Lego MastersKva han drøymer om for framtida (og kva han ville bygd med ubegrensa Lego-budsjett!)Kvifor han satsa på Lego Serious Play – og kva som skjer når vaksne og barn får uttrykkja seg med klossar i staden for ordOm å vere gründer, LEGO-lærar på kulturskule, og bruke Lego i både skule og næringsliKva han lærer av barna han møter – og kvifor han brenn for å løfte neste generasjonSponsor: SubshoreSubshore tror på kraften i å bry seg. Små handlinger kan skape store ringvirkninger – enten det handler om å støtte andre, dele kunnskap eller ta initiativ. Bygget på verdiene: vær positiv, støtt andre, ta initiativ, del kunnskap og gi anerkjennelse, står Subshore for fellesskap, utvikling og samhold.  Vi er sterkere sammen – når vi heier på hverandre, bygger vi et samfunn der flere får muligheten til å skinne. Det er derfor Subshore er med på å støtte initiativer som Sunnhordlandpodden, som fremmer mennesker som utgjør en forskjell.  Husk: Det betyr noe å bry seg! 

Håvamål er eit av dei mest kjende eddadikta. Men kva er det for eit dikt? Kor gammalt er det? Er det dikta av éin eller mange? Kva var diktaren eller diktarane ute etter? Kvifor legg han / dei orda i munnen på Odin? Passar levereglane i diktet vår tid? Kor tidleg bør du eigentleg stå opp dersom du skal drepa nokon?

Når vi først snakkar om matauk og høge smørprisar: Kvifor ikkje berre ete grågåsa?Hildegunn & Leif-Per er tilbake på norske scener!Publikum og presse jublar! 11.000 selde billettar til no! Sunnmørsposten ga showet terningkast 5 og skriv mellom anna: "Meget tekststerke, helt på hugget med timing...""Dette gir puls!""Duoen er så lekende også på dette planet at de durer innom en rekke sjangere, fra det smålune til det helt pompøse, som de bevilger seg sjøl og oss helt mot slutten. Ja takk, alle deler!"Sjekk ut turnéplanen og ledige billettar her:www.zenario.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kva gjer du når eventyrlysta tek overhand, og du hamnar midt i ein av dei største naturkatastrofane i moderne tid? Cecilie Tingvoll Hope frå Sagvåg fekk backpackersekk til konfirmasjonen, reiste åleine til Thailand som 20-åring – og enda opp som snorkelguide. Så, ein dag i desember 2004, vakna ho til eit mareritt: Tsunamien.Høyr om:

Lesing er i ferd med å bli ein motkultur blant barn, ungdom og vaksne. Kvifor fungerer ikkje leselyst åleine for å få folk til å plukke opp ei fysisk bok i staden for mobilen?  Gjestar i denne episoden er Tove Stjern Frønes, leseforskar ved Institutt for lærerutdanning og skuleforsking, Universitetet i Oslo, Vibeke Røgler dagleg leiar i Foreningen !les (snart Stiftinga Lese) og Bjørn Vatne, forfattar og leiar i Den norske Forfatterforeningen. Programleiar er Monica Bjermeland.  

Kvifor vert Hildegunn stoppa for ekstrakontroll i sikkerheitskontrollen, medan Leif-Per berre sklir forbi - kvar einaste gong? Og korleis skal ein uttale Stord - med o eller å?Hildegunn & Leif-Per er tilbake på norske scener!Publikum og presse jublar! 11.000 selde billettar til no! Sunnmørsposten ga showet terningkast 5 og skriv mellom anna: "Meget tekststerke, helt på hugget med timing...""Dette gir puls!""Duoen er så lekende også på dette planet at de durer innom en rekke sjangere, fra det smålune til det helt pompøse, som de bevilger seg sjøl og oss helt mot slutten. Ja takk, alle deler!"Sjekk ut turnéplanen og ledige billettar her:www.zenario.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden møter du Benjamin Tveit Lillenes og Kristoffer Stokken, som deler sine erfaringar med å flytte frå Fitjar til internatskulen KVS Bygland i Setesdalen – 10 mil nord for Kristiansand og 12 mil sør for Hovden. Kvifor valde dei å flytte, og kva skal til for at dei kjem tilbake til Sunnhordland? Dei fortel om korleis det var å flytte heimanfrå, korleis interessa for maskiner og arbeidsklede starta, og korleis skuletida har påverka framtidsplanane deira. Dei deler òg humoristiske historier om matvanar og brannalarmar. Inspektør Jon Gunnar Kjetso gir eit innblikk i dei unike tilboda innan naturbruk og byggfag på KVS Bygland, og korleis skulen legg til rette for eit godt og inkluderande skulemiljø. Episoden er laga i eit kommersielt samarbeid med KVS Bygland: Sjekk ut: https://kvsbygland.no KVS Bygland tilbyr utdanning innan byggfag og naturbruk i vakre omgjevnader med fjord, skog og høgfjell like i nærleiken. For dei som er interesserte i hest, jakt, fiske og turar i skog og mark, finst det eit vell av moglegheiter.

Kvifor brende folk dei døde gjennom lange periodar av førhistoria? Kan vi forstå meir av det gjennom å studere likbrenning og tankegang rundt det i andre delar av verda i dag? Kva er mest respektfullt – å brenne liket, grava det ned, søkke det ned i vatn, eller leggja det ut til åtselfuglar? Opnar den eine eller andre måten for fleire rituelle og symbolske mulegheiter enn andre? Terje Østigård har granska kremasjon i Asia i dag, og tolkar kremasjon i førhistoria vår i lys av det.

Svenskane har avslørt nye verstingar innanfor fast fashion-bransjen. Hans slår difor eit slag for å ikkje shoppe. I USA blir Trump straks president, medan i Midtausten er ein våpenkvile på trappene. Her heime lokkar Oslo med «rage bait», og me går sjølvsagt på.

Kva er bakgrunnen til faget utdanningsval? Kvifor er fagdidaktikk ein så sentral kompetanse for utdanningsvalslæraren? Og kva for elevar møter ein i utdanningsvalstimane?   Faget utdanningsval er aktualisert gjennom stortingsmeldinga En mer praktisk skole. Bedre læring, motivasjon og trivsel på 5.-10. trinn, som kom i september i år, men òg gjennom arbeidet med kompetansestandarden for utdanningsvalslæraren, som kom i år.   I denne episoden av Veilederforum-podden snakkar vi med førsteamanuensis Petra Røise ved Universitetet i Søraust-Noreg, som er ho som har forska mest på utdanningsval i Noreg. Røise har skrive avhandlinga Faget utdanningsvalg – intensjoner og operasjonalisering: En empirisk studie av dimensjoner av læreplanen i faget utdanningsvalg i ungdomsskole, der ho undersøker læreplanen i faget utdanningsval frå ulike perspektiv som politikkutforming, forsking og praksis. I tillegg til å ha skrive doktorgrad om utdanningsval har Røise lang erfaring med rettleiing av unge.    

I denne episoda er vi så heldig å ha besøk av ein gjest. Ronja Årskaug Vallestad er lokaljournalist i Sognavis, og er med oss i studio for å snakke om nettopp lokalavisa. Kva rolle har lokalavisa i samfunnet? Kvifor er det viktig? Kva er eigentleg agurknytt? Dette prøver tekstbehandlarane Sofie Krumsvik, Sina Moradi, og Ingebrigt Hovind, saman med Ronja, og finne ut av. Det blir høg og låg prat, quiz og masse, masse god stemning!!I studio: Som SA og på teknikk - Sofie KrumsvikSK: Sina Moradi og Ingebrigt HovindGjest: Ronja Årskaug Vallestad

Dagens gjest: Ole Martin Nesselquist. Kva er målet med drifta av Brann 2? Korleis plukka ut ein god 17-åring? Kvifor har Davy ei helsing frå Flekkerøy? Bonus: Lars og Davy spår vinnarane av tre kampar kvar komande helg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Korleis skal vi forstå bygdeborgene? Det etablerte synet er at dei er forsvarsanlegg. I episode 60 argumenterte Jan-Henrik Fallgren for at dei er kultanlegg, med utgangspunkt i Öland. Kor godt høver dette på norske forhold? – eller på resten av Sverige? Kvifor heiter bygdeborgene ofte slikt som Tjuvåsen, Røverkollen eller Slottet? Seier dette noko om funksjon i førhistorisk tid? Er eigentleg bygdeborg éin ting? Andre stikkord: Tanemsåsen, Hoøya i Selbusjøen, Ytraberget i Hafrsfjord, Lisjstenen, Vardåsen, Tjuvenborgen / Tjuvenborn, Steinberget i Eidfjord, Stein, liminale stader, Sverresoga, Snorre Sturlason, Bornholm, Odensala prästgård, Oluf Rygh, Michael Olausson, Hanne Lovise Aannestad, Anders Bornfalk Back, Tirpitz, Maginotlinja.

Kva slag rusmiddel brukte folk i Norden i gammal tid? I kva situasjonar brukte dei rusmiddel? Kva samfunnsgrupper var det som brukte rusmiddel? Kvifor brukte folk rusmiddel? I denne episoden prøver vi å svara på desse spørsmåla basert på dei dataa vi har. Episoden er ikkje noko innlegg til støtte for rusmiddel. Stikkord: Øl, mjød, etymologi, honning, vin, bjor, alu, urnordiske runeinnskrifter, spytt, brygging, vanekrigsmyten, Kvase / Kvasir, lut, fiskeslo, cannabis, Oseberg, fleinsopp / nøgenhat / toppslätskivling, flugesopp, bulmeurt / bolmört / villrot, samisk noaide / noaidi / nåejtie, Håvamål 138-139, Isaak Olsen, joik / juoiggus, tromming, transe. Innspela i Bergen og New Jersey 2. september 2024.

Dokumentarfilmskapar Ragnhild Nøst Bergem gir oss ekstreme nærbilder av sårbare personar, til dømes i den populære filmen Ola - en helt vanlig uvanlig fyr som handlar om Ola Henningsen. Øistein Anmarkrud er professor i spesialpedagogikk ved Universitetet i Oslo og forskar på elevar med lærevanskar. Kvifor er dei tre så opptatte av å skape eit romslegare samfunn? Programleiar er Monica Bjermeland.   

Som politikar er ho kunnskapsrik, innsiktsfull og god til å snakka både til hjarta og hjernen. Eit stort politisk talent, rett og slett – det er skussmålet Inger Christin Hystad Barane får av meir erfarne politikarar. Hausten 2023 kom ho inn i kommunestyret på Stord, så vidt me veit som den yngste kvinnelege representanten gjennom tidene. I denne episoden får du bli litt betre kjent med Inger Christin og korleis det er å vere engasjert i politikken.

Kva er gode grunnar til at fleire unge bør engasjere seg politisk? Og korleis er livet som ung politikar? I denne episoden deler Fredrik Mettälä kvifor han håpar at mange unge tek steget inn i politikken. Han fortel også om kva som kan vere utfordrande som ung politikar.

Korleis heng arkeologiske funn og tekstar saman når det gjeld den eldste historia i Norden? I dag ser vi på tilfellet Lejre, som ser ut til å ha vore sete for danske kongar frå folkevandringstida til 900-talet. Kva slag historier kan litteraturen fortelja om denne eldste historia vår? Og korleis oppstod ein stad som Lejre? Kvifor akkurat der? Er det noko med landskapet? Geografien? Finst det kanskje stadnamn som kan fortelja om det? Innspela i Lejre 18. juli 2024.

Kva var det som skapte grobotn for eit så ekstremt kulturuttrykk som svartmetallen? Kjetil Manheim var med på å starte det legendariske bandet Mayhem, filosof Helge Kaasin har skrive boka Snø og granskog – språk, ideologi og nasjonalromantisk raseri i norsk svartmetall og kommentator i Aftenposten Nazneen Khan-Østrem var redaktør for boka «Dødsarkiv». I denne samtalen, leia av musikkjournalist og redaktør Audun Vinger, leiter dei etter koplinga mellom tidsånda, historia og musikken. Kvifor trefte svartmetallen unge tenåringshjarte så hardt, og kva idear låg bak den særeigne norske svartmetallen? Opptaket er frå 15.04.2023. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kva er det som fascinerer oss med historia, fortida, korleis folk levde før, kva dei gjorde, tenkte og trudde i gammal tid? Dagens svar kjem frå ein som jobba som journalist med sånne tema i 20 år. Øyvind Artnsen deler nokre høgdepunkt og tankar frå denne perioden med oss. Innspela på Ås 22.12.2023

-Kvifor er dei så sinte på Danby?, spør Jarle Haugland, dagleg leiar i Tro & Medier, i vekas mediekommentar. Mediekommentaren denne veka tek utgongspunkt i serien "Spillet" på TV2. Eit strategispel med fleire kjendisar i spel, som i kvar episode skal stemme ut ein eller fleire spelarar. Haugland stiller spørsmål i vekas kommentar om korleis Gud ville gjort det som deltakar. Og han grundar også litt på det med moralen i spelet og i samspel med andre. Høyr heile vekas mediekommentar på Radio Sunnmøre.

Per Willy Amundsen var full på Facebook, men det har vel Frp-arar vore før? Kvifor er dei så harde denne gongen? I Bergen fekk Erna Solberg heidersrolle i ein operette om aksjesvindel, til stormande jubel frå salen. Neste veke kan Bybanens skjebne bli avgjort, og me er spente. Og så var det fyllekaoset i Holmenkollen: Har nasjonen Norge eit alkoholproblem?

Hekne-trilogien om liv, kjærleik og tragedie i Gudbrandsdalen gjennom tre hundre år trollbind lesarane og er trykt i store opplag. Men kvifor valde Lars Mytting å bygge denne historia på segner og mytar? – Og kvifor skreiv han nokre av dei sjølv? Kvifor meiner han fortida er viktig? Romantiserer han fortida? Her får du nokre svar. Andre stikkord: Stavkyrkje, ragnarok, dommedag, Midgardsormen, nornene, biletvev, skriveprosess, forteljetradisjon, fantasylitteratur, villrein. Innspela i Oslo 14. februar 2024.

Willie Wågen leiar Sustainable Energy Norwegian Catapult Centre på Stord. I denne episoden vert du betre kjend med historia hans og kva Sustainable Energy jobbar med. Du får svar på: Kvifor kastar dei politikarar på sjøen? Korleis bidrar Sustainable Energy til det grøne skiftet? Kva er ein katapult? Kvifor er testfasilitetene på Stord i verdastoppen? Kvifor er det viktig med bærekraftig energiteknologi? Og mykje meir... --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sunnhordlandpodden/message

I vekas mediekommentar frå Tro & Medier stiller dagleg leiar, Jarle Haugland, spørsmål ved kvifor ein skal gjere Jesus synleg i media dersom livet ikkje har to utgongar. Kommentaren tek utgangspunkt i prost Ingeborg Sommer sin uttalelse til avisa Vårt Land om at ho ynskjer å gravleggje forkynninga om at livet har to utgongar. Høyr heile vekas mediekommentar frå Tro & Medier ved dagleg leiar Jarle Haugland.

Kvifor blir vi nostalgiske i jula? Straff i eit etisk perspektiv. Fiksjon og fakta i tv-serien Makta. Finst det objektive sanningar? I panelet sit journalist Ingeborg Senneset, redaktør Danby Choi og filosof Heine Holmen. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

-Evangelisten Lukas var opptatt av at det han skreiv var truverdig, seier kunstnaren og forkynnaren Odd Dubland.  Programleiar: Inge Kallestad 

Gåvefri jul - prektig eller heilt greitt? Må unge kome seg raskare ut i jobb? Kva er bra med å vere skamlaus? Må vi respektere andre sine meiningar? Kvifor er fråtseri ei dødssynd? I panelet sit komikar og forfattar Sofie Frøysaa, programleiar Noman Mubashir og filosof Heine Holmen. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Burde vi avskaffe religion? Kva var Oppenheimer sitt dilemma? Svolt eller barnearbeid? Kvifor er grådigheit ei dødssynd? Kva er det greitt å ete på bussen? I panelet sit programleiar Selda Eikiz, gründer av klesbutikken Fair & Square og filosof Ragnhild Folkestad. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Korleis vere ein god venn på sosiale medier? Korrigere folk sine fordomar? Er det greitt med konkurransar for barn? Kan bestefar forby mobilbruk ved besøk? Kvifor er vrede ei dødssynd? I panelet sit programleiar i NRK Arian Engebø, nestleiar i Minotenk Lisa Eshoel Knudsen og filosof Heine Holmen. Programleiar er Madeleine Cederström. Hør episoden i appen NRK Radio

Er det egoistisk å ikkje få barn? Nordmenn har konfliktfobi. Kvifor skal kvinner og barn reddast først? Når er det greitt å lyge? Kvifor er latskap ei dødssynd? I panelet sit programleiar Martin Beyer-Olsen, filosof Hilde Vinje og skodespelar Marianne Meløy. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Joakim Randa Berthelsen er aktuell med boka Brann. En historie om skandaler og kjærlighet. Og dramatikk har det vore, frå tap og nedrykk til nachspielkriser. Men våren 2023 blei det cupgull og folk i Bergen gjekk sjølvsagt amok. Kvifor vekker Brann så sterke kjensler blant supporterane? Kva er det som rører seg i det bergenske brannhjartet? Saman med artisten Bendik og Brann-supporteren Silje Halstensen og Erlend Vågane, supporterleiar i Bataljonen, skal Joakim Randa Berthelsen ta oss med på innsida av klubben og kulturen. Samtaleleiar er Charlotte Myrbråten, programansvarleg ved Bergen Offentlige Bibliotek, kritikar og Brann-supporter.

Har vi plikt til å utvikle talentet vårt? Kvifor ser vi på skrekkfilmar? Er det uetisk å ha hund? Kan hovmod vere positivt? Korleis vere raus på rett måte? I panelet sit programleiar Niklas Baarli, lege Kaveh Rashidi og filosof Hilde Vinje. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Kan overtru vere bra? Ville du hatt evig liv? Kvifor kjenner menneske begjær? Å drepe ein for å redde fem Etikketaten sender frå Litteraturhuset i Trondheim, og i panelet sit forskar Inga Strümke, programleiar i NRK Are Sende Osen og filosof Heine Holmen. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Guilty pleasures..?? Pøh, kvifor skal vi eigentleg kjenne oss skamfulle når vi nyter noko vi får glede av?! Kvifor kan danseband vere guilty pleasures for nokon, medan for andre er det kvardagskost? I dagens Sorgenfri har Ingar, Dorthea og Britt reflektert, kjefta - og drøfta dette konseptet. Skap har blitt satt på sin plass, og (litt) pinlege preferansar har blitt delt. Lytt, så får du også vite kven som likar å ta seg ei skei nugatti i ny og ne!Med Dorthea Høstaker Nordheim, Ingar Jakob Feiring og Britt Bjørklid.Tekniker var Linda Holzerland. 

En av Jon Fosses svenska översättare, Marie Lundquist, reflekterar över erfarenheten att tolka och tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2011-12-09.Översättare, en vägledare, en stigfinnare som kan gå före och tolka texten. Tolka är ett vackert gammalt svenskt ord av samiskt ursprung som betyder ”att färdas på skidor, dragen av en ren”. Kanske är det också en bild av översättandets svåra konst. En färd över papperets vita vidder där det gäller att hålla balansen och tygla och tämja det vilda språket.I mitt arbetsrum har jag sedan länge ett gulnat tidningsklipp uppsatt på väggen. Rubriken är ”Wat is poëzie?” Så långt är jag med. Orden tycks visserligen svepta i främmande kläder, men med lite fantasi kan jag ändå lätt igenkänna dem och begripa vad de vill säga mig. Genom att lägga ihop bitar av olika språk som jag mer eller mindre behärskar, tolkar jag det som står till: ”Vad är poesi?” Däremot är svaret på denna fråga, den långa text på nederländska som därefter följer en ogenomtränglig djungel i vilken jag omedelbart går förlorad.Ändå känns det i detta fall helt rätt. Det är så det ska vara, tänker jag. Frågan ska hållas levande och svaret ska inte gå att tyda på något omedelbart och enkelt sätt. Det ska skikta sig och förgrenas i nya frågor, nya svar. Just nu nöjer jag mig med njutningen att få vara i det främmande och känna luftdraget från allt jag inte förstår. Suset från den språkliga rymd som ligger framför mig som en okänd mark att erövra och upptäcka. Ibland är det en sann lycka att få vara där, i det oförståeliga och låta andra sinnen träda fram och ta över upplevelsen. Smaka på språket och upptäcka en okänd krydda, en bismak av något man aldrig tidigare upplevt.Betyder det då att översättandet är en obehövlig konstart? Att man kan nöja sig med att stanna där i det blinda trevandet, som visserligen skärper sinnena och tränar fantasin, men ändå till sist riskerar att förminska världen? Svaret är naturligtvis nej. För att kunna dra bort hinnan och se klart behöver man en översättare, en vägledare, en stigfinnare som kan gå före och tolka texten. Tolka är ett vackert gammalt svenskt ord av samiskt ursprung som betyder ”att färdas på skidor, dragen av en ren”. Kanske är det också en bild av översättandets svåra konst. En färd över papperets vita vidder där det gäller att hålla balansen och tygla och tämja det vilda språket.För mig som själv fått mina dikter översatta till en mängd olika språk, både sådana jag förstår och sådana jag aldrig ens hört talas om, är bilden av översättaren kluven. Hon (för det rör sig oftast om en kvinna) är både ödmjuk gåvobringare och skarprättare i en och samma person. Ingen översättare (i alla fall inte av poesi) tycks arbeta med någon som helst tanke på egen vinning utan verkar ha kärleken till språket som enda ledstjärna. Samtidigt finns det ingen som med lika falklik blick har förmågan att obducera språkets hela kropp. Alla spår av språkliga tillkortakommanden, all adjektivistisk make-up, all onödig utsmyckning som de flesta läsare och även kritiker sväljer, lyfter översättaren obönhörligen upp och skärskådar. Det enda man kan göra som författare är att stå där och betrakta det tomma skalet av sin skapelse som ligger kvar på obduktionsbordet och väntar på sin uttolkare för att fyllas med nytt liv. Jag minns känslan när jag fick min första bok översatt till nederländska av Lisette Keustermanns. När jag höll boken i min hand talade den med kluven tunga. Inombords hade den fortfarande den för mig välbekanta titeln: ”Jag går runt och samlar in min trädgård för natten”. På omslaget framför mig förvandlades denna mening nästan till oigenkännlighet: Ik struin wat door mijn tuin en ruim op voor de nacht. Det är något hisnande över ord man inte förstår. Plötsligt inser man att också det egna språket har en helt oförklarlig sida. Det gäller bara att få syn på den.Ett av de språk mina dikter blivit översatta till, (och som jag skam till sägandes aldrig hade hört talas om), är det indiska språket malayalam. Rodnande över min okunskap tog jag reda på att detta språk talas av 36 miljoner (!) människor. På en boksida ser det ut som ett fingerfärdigt knypplat språkbroderi. Ett annat språk jag också haft förmånen att få bli tolkad till är arabiska, vars bokstäver tycks bestå av fladdrande svarta vingar. På papperet synliggjorda som ett sorts träd som tycks hålla sina löv uppe utan stam och gren och som därmed förvandlar mina ganska stabila prosadikter till en lättare och mer genomsläpplig materia. Förvandling tycks alltså vara ledordet för all form av översättning. Ett credo som kanske borde gälla allt skapande. Att hela tiden vara stadd i förvandling, men ändå stå i kontakt med själva kärnan. Mina egna översättarerfarenheter från andra hållet, att själv översätta andra författare till svenska, utspelar sig alla i en envig mellan norska och svenska. Eller envig förresten, kanske handlar det snarare om ett triangeldrama: mellan nynorsk, bokmål och svenska. Steget mellan de två norska språken är större än man tror. Att gå in i nynorskan är som att vika av från civilisationen och ge sig ut i vildmarken. Slåss med något kantigt och fornnordiskt. Kvifor istället för Hvorfor. Ikkje istället för Ikke. Eg i stället för Jeg.Den norske dramatikern Jon Fosse, som är den som jag mest har arbetat med att översätta, har ett språk som tvivlar på orden. Det måste höras, också i översättningen. Det är annars så lätt hänt att man tar lite för väl hand om orden när man flyttar över dem till ett annat språk. Tvivlet bäddas in och plötsligt kan orden tala störningsfritt. Det är så lätt att låta sig bedras av det flyhänta talet. Det låter ju ”så bra”. Men det ska inte låta ”bra”. Det ska låta som ett tal som inte tror på sig själv. Och om man som Fosse ibland laborerar med ett språk som är som han själv säger, ”vritt”, vridet, måste det förstås låta konstigt även på svenska, men hur konstigt ska det låta? Den sortens språkliga gehör kan man bara ha på sitt eget modersmål. Här kan internet vara till stor hjälp. Ibland förstår jag inte hur det var möjligt att översätta innan den tillgång till språkens alla vardagsrum som nätet är, fanns. Man kan googla på ett norskt ord eller uttryck och se hur det används, om det används, och i så fall av vilka och i vilka olika sammanhang, och därefter dra sina slutsatser om vilket svenskt ord som skulle kunna ersätta det.En annan fråga man som översättare måste ställa sig är: Hur modernt eller samtida är det språk som talas? Ett av de mest svåröversatta norska orden är också ett av de vanligaste, i Norge fortfarande använt av alla åldrar: ”kjæreste”. Visserligen låter det svenska ordet ”käresta”, nästan precis likadant, även om det stavas lite annorlunda, men här känns som om det hörde hemma på logdanser och knappast i 2000-talets svenska, där vi rör oss med mer nutidsdaterade ord som min kille, min tjej, flickvän, pojkvän, sambo, särbo. Alla lika passande i sitt speciella sammanhang, men vi har inget enda ord som fungerar överallt, som i norskan.Några av mina märkligaste erfarenheter av översättning kommer från olika tvärkonstnärliga projekt där dikten omgestaltats och översatts till andra konstnärliga uttryck, som måleri, skulptur, musik och fotografi. Jag har till exempel fått uppleva att en tonsättare huggit sönder en uppläst dikt i småbitar, klippt bort alla konsonanter och med hjälp av en dator komprimerat de ljud som finns kvar till olika rytmiska mönster. Eller att en dikt som handlar om ett i en trädgård dukat bord, som långsamt förvittrar genom fyra årstider, av en skulptör översatts till en utomhuslig installation med hängande glasflaskor som rörde sig i vinden och klingade fram en egenartad symfoni. Att på det här sättet tolka poesi genom att översätta den till andra konstarter kan ibland leda till den hisnande känslan av att skapa nya språk. När olika översättningar korsar varandras vägar kan samma fenomen uppstå. En samtidig uppläsning av samma text på flera olika språk skapar en flerstämmig ljudvåg som uppläsarnas röster kan surfa på toppen av. Jag har själv bevistat en uppläsning där fyra av Tomas Tranströmers översättare, tillsammans och samtidigt, läste hans långdikt ”Östersjöar”, på polska, kinesiska, spanska och engelska. Som jag minns det nu gick den polske översättaren i mål ett stort antal ord senare än de andra, men jag kan minnas fel. Hursomhelst var det en säregen upplevelse att lyssna till denna mångspråkiga symfoni av helt olika röster som ändå i grunden sa samma sak.I översättningen är skriften både sig själv och någonting annat. Ursprungstexten finns där bakom den nya språkdräkten som en slags skuggskrift, ett osynligt ackompanjemang. Hur mycket ska det höras? Kanske inte alls. Som översättare har man ett trohetskrav inte bara mot originaltexten, utan också mot det egna modersmålet, det som man haft ett livslångt förhållande med. Med tiden lär man sig att översättningen ofta blir bättre om väljer att ha ett friare förhållande till den översatta texten och hellre hoppa i säng med det egna språket. På sånglektionerna i skolan hade jag svårt att sjunga rent och för att inte glida iväg på tonerna och hamna fel var jag tvungen att alltid ha någon vid min sida som sjöng tillsammans med mig och lotsade min stämma rätt. Ibland tänker jag mig översättaren som en sådan ledsagare, en som står bredvid texten och hjälper den att hålla tonen också i en ny skepnad. Utan tolkning sjunger texten bara i en stämma. Marie Lundquist, författare och översättare

Barn les mindre enn før, viser tal som samanliknar tiåringar i dag med for få år sidan - og norske barn les minst i Norden. Kvifor det, og kva kan gjerast for å snu trenden? Vi tok ein prat med ein leseforskar i håp om å forstå litt meir.

Kvifor skriv apostelen Paulus om at han hadde ein «torn i kjøtet»? Kunstnaren og forkynnaren Odd Dubland tar oss med til bibelhistorien frå 2.Korintarbrev kapittel 12. 

Alva og Cathrine fortsetter å snakke om Litteraturfestivalen på Lillehammer. I denne delen dykker vi djupare inn i kva verdi litteraturen har i verda i dag, og me intervjuer ulike forfattarar om kvifor dei skriv og kvifor ein les og burde lese meir. I studio var Alva Nåmdal Kjensli og Cathrine Mosvold. I denne episoden kan du høre intervjuar med: (kronologisk rekkefølge)- Torrey Peters- Aaiún Nin- Deepti Kapoor og Christoffer Carlsson- Samantha Schweblin- Fríða Ísberg - Kjersti Bjørkmo- Kari Spjeldnæs

I 2022 var det 25 år sidan Stord vart by! I denne episoden fortel Magne Rommetveit om korleis det gjekk til. Med i studio er og Svein Olav Langåker som fekk jobben med å skriva Jubileumsskrift for Stord Kommune «Stord – Byen vår». Høyr om: Kvifor skulle Stord bli by? Kva har bystatusen ført til? Kva forskjell er det på ein by og ei bygd? Kva er spesielt med byen Stord? Kva er det som gjer Stord til ein by? Korleis blir framtida for Stord? Episoden er laga i eit kommersielt samarbeid med Stord Kommune - https://www.stord.kommune.no/ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sunnhordlandpodden/message

Gunnar M. Sørbø er sosialantropolog og tidlegare direktør ved Chr. Michelsens Institutt. I denne episoden fortel han om interessa si for Sudan, bakgrunnen for den pågåande konflikten og kva konsekvensar han kan få. Kvifor er det som skjer i Sudan så viktig for området rundt? Sørbø vart intervjua i Dag og Tid 28. april, les artikkelen her. Er du nysgjerrig på Dag og Tid? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. Abonnementet stoppar automatisk etter tre veker. 

I vekas episode i serien Å bli ein kristen, ser vi på kvifor menneska måtte bli freista i ei allereie perfekt verd. I ein samtale med Irene Krokeide Alnes ser vi på fleire spørsmål rundt det å bli ein kristen. Korleis blir ein kristen, og kva betyr det å vere ein kristen?

22 år gamle Mahsa Amini blei pågripen av Irans moralpoliti fordi ho brukte hijaben feil. Kort tid etter døydde ho. Det har ført til dei største opptøyane i landet i nyare tid, og verda rundt brenn kvinner hijabar og klipper av seg håret i protest. Kvifor er desse demonstrasjonane heilt annleis enn det ein har sett før? Og kva skjer eigentleg om demonstrantane får det som dei vil? Hør episoden i appen NRK Radio

[Merknad:Kilde] Vårt panel av eminente språkforskarar består denne gonga av Anne Dahl, Rikke van Ommeren og Olaf Husby. 01.26: Kvifor heiter det Latvia, Hellas og Nederland? Og ikkje Lettland, Grekenland og Dutchland? 15.24: Versus eller vørsus? Skal slike ord uttalast med engelsk schwung? 19.18: Nemlig! Ein lyttar meiner det er eit av dei mest irriterande og meiningslause fyllorda me har, som burde utslettast. 26.41: Vetting? Er dette eit nytt ord inne i det norske språket, og kva betyr det? 32.50: Sør eller søndre? Kva er kvar og kvifor? 36.43: Dialektbytte! Kvifor er det slik at enkelte kjendisar bytter dialekt? 50.24: Norsk ord for "drawing room"? Ein svensk lyttar lurer på om det verkeleg er "teiknerom" Send oss dine spørsmål og innspel til snakk@nrk.no! Hør episoden i appen NRK Radio

Det er raseri på Sørlandet etter at regjeringa bestemte å gjennomføre folkerøysting om å oppløyse Kristiansand. No blir Sp-leiar Vedum skulda for å køyre over lokaldemokratiet. Kvifor meiner han at beslutninga er riktig - og at den er verdt all støyen? Og er det nokon sjans for at regjeringa vil snu? Hør episoden i appen NRK Radio

Kvifor heiter dyr og planter det dei gjer? Me får besøk av ein taksonom, som tidvis har ein festleg jobb. Tore Strømøy kjem ut med språket! Og me lærer om vokalane i Fonetikkskolen. Send dine spørsmål til snakk@nrk.no 01.25 Kva skal arten heitta? - Taksonom Tiril Myhre Pedersen gir oss eit gløtt inn i korleis artsnamn på dyr og planter blir bestemt. Der skjer det mykje! 31.00 Ut med språket, Tore Strømøy! 52.00 Fonetikkskolen leksjon 4: Vokalane. Hør episoden i appen NRK Radio

[Merknad:Kilde] Velkommen til Lytterspørsmål spesial! Vårt eminente panel av språkforskarar er denne gonga: Helene Uri, Ellen Andenæs og Terje Londahl. Besvarte spørsmål: 01.53: Kva betyr "rubbel", "hytt", "pjolter" og "sønder"? 08.53: Å ha - Blir bøygd på svært mange måtar i norske dialektar. Kvifor? 15.01: Kvifor blir namn på historiske personar omsette? Kan ikkje Charles heitta dèt eller Carl eller Karl for alle? 23.40: Flossen i flosshatten - Kva er eigentleg det? 27.19: Overforbruk av bestemt artikkel - Kvifor spesifiserer det no så ofte at nokon er "ein lege, og ho er ein arkeolog"? 33.54: Er ikkje ein fiskar ein fiskar lenger? Er hen no "ein haustar"? 46.23: Den bongeste stilk! Eit utklypp frå ei avis på 40-talet bringer fornøyer. 54.54: Er det ei brud i brudulje? Send oss dine spørsmål til snakk@nrk.no. Hør episoden i appen NRK Radio

02.02: Lytterspørsmål: -ing eller -ning? Heiter det "lønnsøking" eller "lønnsøkNing"? 07.14: Lytterspørsmål: ting som slutter på -tøy 12.37: Lytterspørsmål: nei... Blir ofte brukt i starten av ei setning, sjølv om det ein vil sei er positivt. Kvifor? 20.30: Lytterspørsmål: kvifor gje bedrifter menneskenamn? 28.28: Lytterspørsmål: kvifor brer den aplikale L-en om seg? 35.56: Lytterspørsmål: kolleger eller kollegaer? 41.04: Lytterspørsmål: kva er ord baklengs? 50.26: Lytterspørsmål: er det bare bikkjekaldt i Noreg? Hør episoden i appen NRK Radio

[Merknad:Kilde] 01.10: Navnedebatt om Oslo Science City! Kva bør norske institusjonar heita? Sjef i Språkrådet Åse Wetås og rektor ved Oslo Met Svein Stølen kjem med sine synspunkt. 19.47: Ut med språket, Dora Thorhallsdottir! Ho er så ymse; komiker, journalist og familieterapeut.. og svært opptatt av korleis me snakker med oss sjølve! 48.24: Skriv godt, bli forstått! Christine Calvert og Ove Dalen har skrive bok om å skriva godt. Lytt og lær! 01.03.23: Lytterspørsmål: Fuge-s? Åse Wetås svarer ein lyttar som lurer på ein s i ei ny lov. Send oss gjerne dine spørsmål og betraktningar til snakk@nrk.no. Hør episoden i appen NRK Radio

Mariell og Jostein snakkar pandemislutt, projektor og professorar i høghalsa genserar med halskjede utanpå. Kvifor føler Mariell så mykje meir enn Jostein om at det blir slutt på tiltaki? Og kor fjernsynsavhengig er eigentleg Jostein? Ein podcast av Mariell Øyre og Jostein Avdem Fretland. Opptak og klypp: Jostein Avdem Fretland. Musikk: «vákr» av fivrel (the drawing board, 2016)