Podcasts about ikkje

Liker du cock-tails? Ver med inn i vår ekstra salte, kvite og rennende væske-verden. Ikkje fattshaming, men fettvasket vodka, ikkje babybell, men blåmuggost cocktail+ penne alla vodka som cocktail? JA til ALT. Av og med: Anna Oliv Ragnhild Myhr Lamvik, Amalie Ingela Aaser (SA), Ragnhild Nyhammer & Anne Kristin Villar Sundal (teknikk)

Ty blir tradisjonelt oppfatta som gud for himmelen og dagslyset – fordi namnet knyter han til indoeuropeiske himmelgudar og ord for himmel. Men dei norrøne tekstane seier kanskje heller at Ty var krigsgud. Kan begge delar stemme? Ja, det ser ut som krigsgudrolla har samanheng med sola og vårjamdøgn. Vidare skal vi innom solslukande ulvar i eit vêrfenomen på himmelen, stjernebiletet Ulvekjeften, og fimbulvinteren på 500-talet. Ikkje minst blir det ei heilt ny forklaring av guden Vidar. Andre stikkord: Bisol / parhelion, krigsguden Mars, tidsrekning, vekedagsnamna, tysdag / tysdag, ringborger / trelleborger,Trundholmvogna / Trundholmvognen, Tysnes, Fenrisulven, Hyades, Auriga, stjernehimmelen, gandreið, solkross / solkors, klimakrise, astrologi, Mesopotamia, Týr.

Svenskane har avslørt nye verstingar innanfor fast fashion-bransjen. Hans slår difor eit slag for å ikkje shoppe. I USA blir Trump straks president, medan i Midtausten er ein våpenkvile på trappene. Her heime lokkar Oslo med «rage bait», og me går sjølvsagt på.

8 Desember 2024 | Helge Standal | Guds Ord er ikkje tilfeldig by Misjonssalen Ålesund

I "Jul på 80-tallet" kan du vinne ein Philips kassettopptakar som kan ta opp heile 30 minutt med samanhengande lyd! Meir treng ikkje Arild Wærness og Knut Robert Knutsen for å gå gjennom årets Disney-julehefte, inkludert Fant ("Må vi?") og Askepott. Den uoffisielle julepocketen "Julemagi" for heiderleg omtale, men Arild Midthuns Donald er eit høgdepunkt i år igjen.

Turistskatt kan gi Bergen 100 millionar ekstra i kassa. Ikkje rart dei er positive. Gerd forklarar korleis byrådet blir trolla og Hans mimrar tilbake til eit nei for 30 år sidan.

Ikkje alle har høyrt evangeliet i vårt eige land og i kvardagspraten med Marit Stokken Berland får vi høyre om eit tilfeldig møte ho fekk med ein som ikkje hadde høyrt mykje om Jesus. Vi får også høyre om leiren De over 60, som Stokken Berland og Jarle Berland er talarar på denne veka.  Høyr heile kvardagspraten på Radio Sunnmøre.

Kommunedirektøren i Ålesund gjekk ut og sa at skulane i Ålesund ikkje skulle flagge med regnbogeflagget på skulane sine flaggstengre i år. Jenny Klinge, stortingsrepresentant, er ein av få som har gått ut offentleg og vore einig med kommunedirektøren. -Eg meiner det er meir inkluderande å gjere det slik, fortel Klinge om at skulane ikkje skal flagge med regnbogeflagget. Klinge fortel at det er FRI som står bak Pride og regnbogeflagget og at ho er kritisk til mykje av det FRI står for. Ho meinar at ein ikkje må innføre ei tvang til å vere einig i det FRI står for, men at det også må vere rom for å vere kritisk. -Eg har forståing for at dei som ikkje har satt seg inn i det FRI står for og ikkje har tenkt nok over bakgrunnen for at ein feirer dette, ser berre dei positive sidene ved det, og det trur eg berre er snildt og godt meint. Men så lenge det er FRI som har starta dette og går ein under flagget og veiver med det, så er det fort ei støtte til det FRI står for. Og det er det eg og fleire ikkje ynskjer å støtte opp om, den ideologien og meiningane som ligg bak, fortel Klinge. -Det er skummelt og svært polariserande, når foreldre og andre ikkje tør å ikkje flagge, og ikkje tør å ikkje gå i parade. Fordi dei er redd for å bli stempla. Det er ei utvikling vi må ta på alvor. Eg meiner at foreininga FRI og alle som er opptekne av å feire Pride må forstå at det tener mot sin hensikt til toleranse og inkludering om ein tvinger andre til å markere dette på bestemte måter, seier Klinge.

- Eg har vore heldig, fortel Gunnar Hamnøy i det nyaste programmet frå NSP Aid. Hamnøy fortel at han har opplevd det som ei glede å ha fått arbeide i misjonen og i NSP Aid i mange år. Vi får også høyre frå hans ferskaste tur til Kenya i februar i år, der han hadde med seg den nye leiaren i NSP Aid og fekk presentert han personeleg for dei som leiar prosjekta lokalt. Høyr heile programmet på Radio Sunnmøre.

Per har vært i nord og mener selv han trekkes mot gamle trakter, selv om han samtidig vil bo i Spania. Han påpeker at han går og grynter og og blir en god, gammel surpeis når han finner ut at årets russetid har begynt. Han snakker også om da han nesten ble lærer. Olec har også vært i nord, og deler ut både ris og ros etter oppholdet. Han har også stått godt i angsten og har funnet ut at det har stor innvirkning på han. Han mener også at det er helt hårreisende at folk velger å ta emosjonene ut av argumentene sine. Velkommen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

It's up to you, New York, New York! Daniel har vært på tur og møtt kjendiser og Mikael er sliten og lei av TikTok-unnskyldninger og det er to trøytte fuglar som sit og fortel historiar. Men sånn går no dagan!------Husk å finne oss på @cocktailterapi, og send gjerne en hilsen til cocktailterapi@gmail.com. Vil du se video fra episoden? Sjekk ut vår Patreon. Legg også igjen rating og kommentarer, så elsker vi dere enda mer!

Til minne om Erling Folkvord som nylig har gått bort gir vi ut en reprise av vår episode med Folkvord fra 2021. Våre tanker går til Folkvords familie.Erling Folkvord ga i 2021 ut boken: Det var ikke bare Eirik Jensen. En bok om korrupsjon og kameraderi innenfor politiets rekker. Vi avhørte Folkvord, og ble rystet over hva han hadde å fortelle.

I vekas mediekommentar frå Tro & Medier stiller dagleg leiar, Jarle Haugland, spørsmål ved kvifor ein skal gjere Jesus synleg i media dersom livet ikkje har to utgongar. Kommentaren tek utgangspunkt i prost Ingeborg Sommer sin uttalelse til avisa Vårt Land om at ho ynskjer å gravleggje forkynninga om at livet har to utgongar. Høyr heile vekas mediekommentar frå Tro & Medier ved dagleg leiar Jarle Haugland.

Svenske barn har fått beskjed om å førebu seg på krig. Då bør kanskje norske, vaksne politikarar også gjere det? Enkelte politikarar får truleg også angst av å lese ferske meiningsmålingar, men for Høgre og Erna Solberg er krisa definitivt over. Og endeleg: Bergen blir vist fram i all sin pryd i NRKs bakemeisterskap. Men kan den norske versjonen få same kultstatus som den britiske? Produsent: Henrik Svanevik

85 åringen Odd får i dag spørsmål om å vera utlærd når han tar fram ord frå Bibelen om å «veksa i nåde og kjennskap til vår Herre og Frelsar Jesus Kristus». Høyr kunstnaren og forkynnaren Odd Dubland og programleiar Inge Kallestad. 

Truls Mehus Olufsen 21. januar 2024

I morgon er det nyttårsaftan, så gjengen pitchar nye måtar å feire på! Og kor lenge ventar ein eigentleg før ein opnar snap frå crushet? Send oss meldingar i NRK RADIO! Hør episoden i appen NRK Radio

Det har ramlet hvitt på ullfrakkene. Soo er værfast i Bergen - trodde vi. Martin har vært på Instagram, Morten har kjøpt brus og Snorre har ikke fått besøk. Ukas middagstips: crispy duck. Takk til vikar Snorre Monsson. Produsent: Jørgen Vigdal

Gratulerer med dagen, podden

En av Jon Fosses svenska översättare, Marie Lundquist, reflekterar över erfarenheten att tolka och tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2011-12-09.Översättare, en vägledare, en stigfinnare som kan gå före och tolka texten. Tolka är ett vackert gammalt svenskt ord av samiskt ursprung som betyder ”att färdas på skidor, dragen av en ren”. Kanske är det också en bild av översättandets svåra konst. En färd över papperets vita vidder där det gäller att hålla balansen och tygla och tämja det vilda språket.I mitt arbetsrum har jag sedan länge ett gulnat tidningsklipp uppsatt på väggen. Rubriken är ”Wat is poëzie?” Så långt är jag med. Orden tycks visserligen svepta i främmande kläder, men med lite fantasi kan jag ändå lätt igenkänna dem och begripa vad de vill säga mig. Genom att lägga ihop bitar av olika språk som jag mer eller mindre behärskar, tolkar jag det som står till: ”Vad är poesi?” Däremot är svaret på denna fråga, den långa text på nederländska som därefter följer en ogenomtränglig djungel i vilken jag omedelbart går förlorad.Ändå känns det i detta fall helt rätt. Det är så det ska vara, tänker jag. Frågan ska hållas levande och svaret ska inte gå att tyda på något omedelbart och enkelt sätt. Det ska skikta sig och förgrenas i nya frågor, nya svar. Just nu nöjer jag mig med njutningen att få vara i det främmande och känna luftdraget från allt jag inte förstår. Suset från den språkliga rymd som ligger framför mig som en okänd mark att erövra och upptäcka. Ibland är det en sann lycka att få vara där, i det oförståeliga och låta andra sinnen träda fram och ta över upplevelsen. Smaka på språket och upptäcka en okänd krydda, en bismak av något man aldrig tidigare upplevt.Betyder det då att översättandet är en obehövlig konstart? Att man kan nöja sig med att stanna där i det blinda trevandet, som visserligen skärper sinnena och tränar fantasin, men ändå till sist riskerar att förminska världen? Svaret är naturligtvis nej. För att kunna dra bort hinnan och se klart behöver man en översättare, en vägledare, en stigfinnare som kan gå före och tolka texten. Tolka är ett vackert gammalt svenskt ord av samiskt ursprung som betyder ”att färdas på skidor, dragen av en ren”. Kanske är det också en bild av översättandets svåra konst. En färd över papperets vita vidder där det gäller att hålla balansen och tygla och tämja det vilda språket.För mig som själv fått mina dikter översatta till en mängd olika språk, både sådana jag förstår och sådana jag aldrig ens hört talas om, är bilden av översättaren kluven. Hon (för det rör sig oftast om en kvinna) är både ödmjuk gåvobringare och skarprättare i en och samma person. Ingen översättare (i alla fall inte av poesi) tycks arbeta med någon som helst tanke på egen vinning utan verkar ha kärleken till språket som enda ledstjärna. Samtidigt finns det ingen som med lika falklik blick har förmågan att obducera språkets hela kropp. Alla spår av språkliga tillkortakommanden, all adjektivistisk make-up, all onödig utsmyckning som de flesta läsare och även kritiker sväljer, lyfter översättaren obönhörligen upp och skärskådar. Det enda man kan göra som författare är att stå där och betrakta det tomma skalet av sin skapelse som ligger kvar på obduktionsbordet och väntar på sin uttolkare för att fyllas med nytt liv. Jag minns känslan när jag fick min första bok översatt till nederländska av Lisette Keustermanns. När jag höll boken i min hand talade den med kluven tunga. Inombords hade den fortfarande den för mig välbekanta titeln: ”Jag går runt och samlar in min trädgård för natten”. På omslaget framför mig förvandlades denna mening nästan till oigenkännlighet: Ik struin wat door mijn tuin en ruim op voor de nacht. Det är något hisnande över ord man inte förstår. Plötsligt inser man att också det egna språket har en helt oförklarlig sida. Det gäller bara att få syn på den.Ett av de språk mina dikter blivit översatta till, (och som jag skam till sägandes aldrig hade hört talas om), är det indiska språket malayalam. Rodnande över min okunskap tog jag reda på att detta språk talas av 36 miljoner (!) människor. På en boksida ser det ut som ett fingerfärdigt knypplat språkbroderi. Ett annat språk jag också haft förmånen att få bli tolkad till är arabiska, vars bokstäver tycks bestå av fladdrande svarta vingar. På papperet synliggjorda som ett sorts träd som tycks hålla sina löv uppe utan stam och gren och som därmed förvandlar mina ganska stabila prosadikter till en lättare och mer genomsläpplig materia. Förvandling tycks alltså vara ledordet för all form av översättning. Ett credo som kanske borde gälla allt skapande. Att hela tiden vara stadd i förvandling, men ändå stå i kontakt med själva kärnan. Mina egna översättarerfarenheter från andra hållet, att själv översätta andra författare till svenska, utspelar sig alla i en envig mellan norska och svenska. Eller envig förresten, kanske handlar det snarare om ett triangeldrama: mellan nynorsk, bokmål och svenska. Steget mellan de två norska språken är större än man tror. Att gå in i nynorskan är som att vika av från civilisationen och ge sig ut i vildmarken. Slåss med något kantigt och fornnordiskt. Kvifor istället för Hvorfor. Ikkje istället för Ikke. Eg i stället för Jeg.Den norske dramatikern Jon Fosse, som är den som jag mest har arbetat med att översätta, har ett språk som tvivlar på orden. Det måste höras, också i översättningen. Det är annars så lätt hänt att man tar lite för väl hand om orden när man flyttar över dem till ett annat språk. Tvivlet bäddas in och plötsligt kan orden tala störningsfritt. Det är så lätt att låta sig bedras av det flyhänta talet. Det låter ju ”så bra”. Men det ska inte låta ”bra”. Det ska låta som ett tal som inte tror på sig själv. Och om man som Fosse ibland laborerar med ett språk som är som han själv säger, ”vritt”, vridet, måste det förstås låta konstigt även på svenska, men hur konstigt ska det låta? Den sortens språkliga gehör kan man bara ha på sitt eget modersmål. Här kan internet vara till stor hjälp. Ibland förstår jag inte hur det var möjligt att översätta innan den tillgång till språkens alla vardagsrum som nätet är, fanns. Man kan googla på ett norskt ord eller uttryck och se hur det används, om det används, och i så fall av vilka och i vilka olika sammanhang, och därefter dra sina slutsatser om vilket svenskt ord som skulle kunna ersätta det.En annan fråga man som översättare måste ställa sig är: Hur modernt eller samtida är det språk som talas? Ett av de mest svåröversatta norska orden är också ett av de vanligaste, i Norge fortfarande använt av alla åldrar: ”kjæreste”. Visserligen låter det svenska ordet ”käresta”, nästan precis likadant, även om det stavas lite annorlunda, men här känns som om det hörde hemma på logdanser och knappast i 2000-talets svenska, där vi rör oss med mer nutidsdaterade ord som min kille, min tjej, flickvän, pojkvän, sambo, särbo. Alla lika passande i sitt speciella sammanhang, men vi har inget enda ord som fungerar överallt, som i norskan.Några av mina märkligaste erfarenheter av översättning kommer från olika tvärkonstnärliga projekt där dikten omgestaltats och översatts till andra konstnärliga uttryck, som måleri, skulptur, musik och fotografi. Jag har till exempel fått uppleva att en tonsättare huggit sönder en uppläst dikt i småbitar, klippt bort alla konsonanter och med hjälp av en dator komprimerat de ljud som finns kvar till olika rytmiska mönster. Eller att en dikt som handlar om ett i en trädgård dukat bord, som långsamt förvittrar genom fyra årstider, av en skulptör översatts till en utomhuslig installation med hängande glasflaskor som rörde sig i vinden och klingade fram en egenartad symfoni. Att på det här sättet tolka poesi genom att översätta den till andra konstarter kan ibland leda till den hisnande känslan av att skapa nya språk. När olika översättningar korsar varandras vägar kan samma fenomen uppstå. En samtidig uppläsning av samma text på flera olika språk skapar en flerstämmig ljudvåg som uppläsarnas röster kan surfa på toppen av. Jag har själv bevistat en uppläsning där fyra av Tomas Tranströmers översättare, tillsammans och samtidigt, läste hans långdikt ”Östersjöar”, på polska, kinesiska, spanska och engelska. Som jag minns det nu gick den polske översättaren i mål ett stort antal ord senare än de andra, men jag kan minnas fel. Hursomhelst var det en säregen upplevelse att lyssna till denna mångspråkiga symfoni av helt olika röster som ändå i grunden sa samma sak.I översättningen är skriften både sig själv och någonting annat. Ursprungstexten finns där bakom den nya språkdräkten som en slags skuggskrift, ett osynligt ackompanjemang. Hur mycket ska det höras? Kanske inte alls. Som översättare har man ett trohetskrav inte bara mot originaltexten, utan också mot det egna modersmålet, det som man haft ett livslångt förhållande med. Med tiden lär man sig att översättningen ofta blir bättre om väljer att ha ett friare förhållande till den översatta texten och hellre hoppa i säng med det egna språket. På sånglektionerna i skolan hade jag svårt att sjunga rent och för att inte glida iväg på tonerna och hamna fel var jag tvungen att alltid ha någon vid min sida som sjöng tillsammans med mig och lotsade min stämma rätt. Ibland tänker jag mig översättaren som en sådan ledsagare, en som står bredvid texten och hjälper den att hålla tonen också i en ny skepnad. Utan tolkning sjunger texten bara i en stämma. Marie Lundquist, författare och översättare

Slit du med å finne bøker som kan friste avkommet til å lese? Ikkje fortvil: I denne podkasten har vi samla eit knippe lesetips som passar til barn som ikkje nødvendigvis ser på seg sjølv som lesehestar. Forsking viser nemleg at barn les mindre, og at gutar les aller minst. Derfor bad vi formidlar for barn ved Bergen Offentlige Bibliotek, Elisabeth Skråmestø Wyller, om hjelp til å finne bøker som kan lokke fram leseglede hos leseleie barn generelt og gutar spesielt.

Big swing, litt big miss. Cocktailkameratene har vært med på noen TV-show opp igjennom. Hva var den aller verste historien og opplevelsen? Hvordan gikk det da de skulle prøve seg som talenter i Norge?---------Husk å finne oss på @cocktailterapi, og send gjerne en hilsen til cocktailterapi@gmail.com. Vil du se video fra episoden? Sjekk ut vår Patreon. Legg også igjen rating og kommentarer, så elsker vi dere enda mer!

Kan brennesler redde privatøkonomien no i desse tøffe tider? Ikkje klag over høge osteprisar, gut - gå ut i hagen og finn mat! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rekene ligger strødd utover avispapir, for nå nærmer det seg sommer og majo. Martin har skræva foran fotografen, Ole har blitt slått og Morten har hatt elg i nabolaget. Ukas middagstips: Blir vel reker med alt attåt da! Produsent: Jørgen Vigdal

Det blir karakveld på Vigra bedehus torsdag 8. juni. Denne kvelden får ein IKKJE nispt og pynt eller kaffiservise med gullkantar, men grillmat, bacalao og sofaprat er noko av det som står på programmet. Odd Kåre Naalsund fortel i eit intervju på Radio Sunnmøre at damene på øya i lengre tid har hatt damekveldar, og no ynskjer karane å ha sin eigen kveld. Høyr heile intervjuet med Odd Kåre Naalsund.

Med enkle ord og korte setningar formidlar Anders Henrik Giske Veddegjerde (45) visdom, tankar og undring om både tvil, tru, politikk og livet i ei heilt ny diktbok. Giske Veddegjerde er opprinneleg frå Giske, men bur no på Ellingsøya saman med kone og barn. Han har i fleire år arbeidd som assistent/miljøarbeidar på ungdomsskulen, og har på eige initiativ dei to siste åra laga ein ungdomsklubb heilt aleine for øyas ungdom ein gong i veka. Han brenn for ungdomen og det kjem 50-70 ungdom kvar veke til treffpunktet. Hausten 2022 starta med at Giske Veddegjerde fekk ei alvorleg kreftdiagnose, og på slutten av året gav han ut dikta han i fleire år delte på facebook i bokform. Gjennom dikta formidlar Giske Veddegjerde det han er oppteken av og sjølv undrar seg over. Han formidler mykje om tru og tvil i fleire av dikta sine, og har ofte ein positiv tone. Sjølv med ei alvorleg kreftdiagnose hengande over seg seier han at trua på at der er noko større enn menneske, og trua på ein Gud og Jesus som er med heile vegen, ligg der til grunn, sjølv om han blir utfordra kvar einaste dag. Diktboka Vi er ikkje åleine er trykt opp i andre opplag, og Giske Veddegjerde har ein plan om å gi ut diktbok nummer to i løpet av året.

Såg du Løvenes Konge då du var liten? Ikkje vi!! I studio i dag diskuterte Dorthea og Britt om det å ikkje henge med på populærkulturelle referansar som "alle" slenger rundt seg. Kva er grunnen til at dei har ein referansebank på linje med ei bestemor på 80 år? Kanskje får du svaret om du høyrer! No cap!I studio: Dorthea Høstaker Nordheim og Britt Bjørklid.Tekniker: Linda Holzerland.

Vel møtt til ein njudelige dag i spikerteltet! Kim Jung Reve har sveiva igang podkast-utstyret for å få fart på podkastingå, og for å eta knekkebrød og drikka kaffi i monitor. Ikkje allverdens, men det e jo någe. Musikk av Daniel Malo og Freddy French Fries.

Øyvind Vågnes er professor ved Universitetet i Bergen, forfattar og musikkmeldar i Dag og Tid. Han skriv for det meste om amerikansk musikk, eit land han også har budd i. I denne episoden fortel han om opphaldet i USA, den nyaste romanen si «Ei verd utan hestar» og rolla som musikkmeldar. Vågnes les også inn meldingane sine til lydavisa. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. 

Ikkje noko tek vare på edle ropar som gamalt treverk. Men føresetnaden er at nokon veit korleis det skal handsamast. Dag og Tid er med folk på jobb. I denne episoden får du høyre Siri Helle lese artikkelen om bøkkaren Arne-Jøran Øyen. Han lagar tønner til akkevittproduksjon. Fleire av artiklane om yrkesliv kan du lese på dagogtid.no. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement med automatisk stopp på dagogtid.no/prov.

Alle veit at Tor hadde ein hammar som våpen. Ikkje like mange veit at det var stor variasjon i våpenet hans. Dagens tema er vindvariantar av våpenet. Det kan sjå ut til at Tor kunne sende ut eit vindprosjektil med å blåse i skjegget, som om han blés i eit blåseinstrument, og at han kunne laga lyn og torebrak på den måten. Det kan til og med sjå ut til at han sende ut hugen sin med den vinden. Episoden bygger på denne artikkelen: https://eldar-heide.net/onewebmedia/PDFer/Kultur-%20og%20religionshistorie/Heide%202004,%20V%C3%A5penet%20til%20Tor%20jamf%C3%B8rt%20med%20gand%28r%29.pdf.

Vi handsamar nokre av årets talrike band, og tek i dag for oss dei lengst ute på rockelinja. Ikkje uventa blir det blanda kjensler rundt dette. Hanne Espelid Hovig stiller også med ei lita heimkunnskapsoverrasking! #Tyskland #SanMarino #Australia #ESC2023 #Eurovision #PiñaColada #Alkoholfritt --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/12poeng/message

På kva måte har teateret endra seg dei siste tiåra? Bent Kvalvik har meldt teater i 30 år og er gjest hos oss denne veka.  Les teatermeldingane til Bent Kvalvik i DAG OG TID. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. 

Ellen Brekken er musikar og komponist. Ho fortel om korleis ho enda opp med å spele både tuba, elbass og kontrabass. Me diskuterer rikskonsertane og kva ho lærte etter eit semester i Cape Town. Kva er verdien av ein musikar - og ikkje minst, rolla til bassinstrumentet? Du får også høyre smakebitar på to av låtane frå plata Ambush. Bandet er A Tonic for the Troops.  Brekken vart også intervjua i papirutgåva av DAG OG TID. Les intervjuet her. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. Musikk frå Ambush av A Tonic for the Troops: The Capitulation of Alexandria 1 Welgelegen Road

I denne ukens episode av podkasten har Bjørn, Magnus og Espen lurt med oss Joar Søhoel fra Joars Jakt og Viltmat på en fjelltur med påfølgende rypemiddag. I denne episoden tar Joar oss med på en kulinarisk reise, hvor vi (og forhåpentligvis dere) plukker opp noen tjuvtriks når Joar lager årets beste rypemiddag med oss på sidelinjen. (beklager på forhånd for dumme spørsmål til våre lyttere som er hakket mer rutinert på kjøkkenet enn det vi er) På menyen står Rypebryst med Hasselbackpoteter, stua sopp og en fantastisk blåbærsaus. Denne episoden nytes garantert best med noe godt i glasset. Bon Appétit:) Mvh Bjørn, Magnus og Espen PS: Se oppskrift under Oppskrift på Joars fantastiske blåbærsaus: - Ett glass blåbærsyltetøy - 0,4 kg godt smør - Rødvinseddik - Pepper - Flytende Kalv eller oksefond - Maizenna Kok opp syltetøy + 5-6 ss rødvineddik + 4 ss fond Bland ut maizennamjøl med litt vatn. (Ikkje bruk maizennaredning) Litt kremfløyte, ikkje så mykje at du mister fargen på sausen Ha i litt til du får ein sauskonsistens. Rør inn terninger med godt smør uten at det koker. Smak til med malt pepper, 1 ss rødvineddik, dråper sitronsaft. Oppskrift på Joars fantastiske stua sopp: - Steik (aroma)sopp med godt smør. - Dekk alt med kremfløyte - kok inn til det er tjukna - kan ha på litt kremfløyte igjen ved oppvarming om den er blitt for redusert - smak til med salt og pepper Hasselback-poteter - Skrell poteter og skjær dem flate i bunnen, slik at de står støtt. Skjær dem i tynne skiver, men ikke helt gjennom - de skal henge sammen i bunnen. (Her kan du f.eks legge en tynn brødfjøl eller tilsvarende inntil potetene, da stopper kniven i fjøla og du får perfekte snitt i poteten) - Sett potetene i en smurt ildfast form, pensle med smør og strø over krydder. - Sett potetene midt i ovnen på 225 °C og stek i ca. 40 minutter, til de har fått en gyllen overflate. Steketiden kan variere noe med størrelsen på potetene.

Skjellsettende nasjonalromantikk, Ila fengsel og forvaringsanstalt og Blekkulf! Gutta har på hver sine måter hatt nye og store opplevelser og reflekterer som alltid over dette og livet ellers i ukas episode av Cocktailterapi.------Husk å finne oss på patreon.com/cocktailterapi og send gjerne en hilsen til cocktailterapi@gmail.com

Susanne Hætta, forfattar, fotograf og biletkunstar, spør kven ho er, gjennom portrett av besteforeldra og foreldra sine, samiske og norske. Ein oppvekst mellom to kulturar, sett gjennom eit hundreår. I denne episoden tek me utgangspunkt i første del i portrettserien. Hætta fortel om dei samiske besteforeldra sine som budde i Siebe. Me kjem også innom Fosen-saka. Les meir på dagogtid.no. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov 

Det er gått eitt år sidan Russland gjekk til fullskala krig mot Ukraina. Mykje har endra seg det siste året. Halvor Tjønn ser tilbake på året som har gått. Korleis har krigen endra Russland, og kva med oss, Europa? Vil det framleis vere krig om eitt år?  DAG OG TID skriv denne veka fleire artiklar om krigen i Ukraina. Les kommentaren til Halvor Tjønn her (abo). Alle artiklane våre finn du på dagogtid.no. Ikkje abonnent? Ting eit gratis prøveabonnement på dagogtid.no/prov. 

Den siste uken har folk gått bananas over ting de ellers ikke kunne brydd seg katta om, så jeg gjør litt av det samme ved å snakke om både endringer i Roald Dahls bøker, og Nasjonalmussets anti-kolonialistiske maleriutvalg. Hvor farlig er egentlig skjermer for unge? Hvor nært er vi en pandemi av fugleinfluensa? Hva viser en ny og spennende italiensk studie om effekten av vaksiner mot covid-19? Og hvorfor har jeg kjøpt meg et nytt, brukt kamera? Fordømmer endringar i Roald Dahl sine barnebøker: Ikkje sikkert at dei blir endra i Noreg https://www.nrk.no/urix/fordommer-endringar-i-roald-dahl-sine-barneboker-1.16304414 The health impacts of screen time - a guide for clinicians and parents https://www.rcpch.ac.uk/resources/health-impacts-screen-time-guide-clinicians-parents Forskere har fulgt en hel region i Italia for å sjekke hvordan det gikk med folk etter koronavaksinene https://forskning.no/covid19-vaksiner/forskere-har-fulgt-en-hel-region-i-italia-for-a-sjekke-hvordan-det-gikk-med-folk-etter-koronavaksinene/2157139 The bird flu outbreak has taken an ominous turn https://arstechnica.com/science/2023/02/the-bird-flu-outbreak-has-taken-an-ominous-turn/ Fujifilm X100Vhttps://fujifilm-x.com/global/products/cameras/x100v/

Bak scenen er tilbake, og er blant annet klare med den brennferske spalten "Da har Knutsen runda internett igjen", utfordring til seg selv om å ta idrettsmerket, stor iver over å ha oppdaget kunstig intelligens og en stor porsjon tant og fjas! Visste du for eksempel at ved å endre fornavnet på Ford sine bilmodeller til Anal får du såpass mye mat for Mons at vi må strekke det over minst to episoder til? #lifehacks Coverbildet til episoden og introen er for øvrig laget ved hjelp av kunstig intelligens. Ikkje lide bare det... Stay tuned motherfolkens! Har du ris, ros eller trenger du noen å chatte med? Send oss et elektrotelegram til podkast@lyngdalkulturhus.no Denne tjenesten tilbys av Lyngdal kommune. Musikken er gjengitt med tillatelse fra TONO. Uautorisert fremføring eller kopiering er ulovlig.

-Det er noko som ikkje finst naturleg i vår hjerne og som kjem utanifrå heilt uventa, seier kunstnaren og forkynnaren Odd Dubland. Kva dette handlar om får du vita når han "Odd i Krånå" stansar for hjernen.

Hvem er Jesus? Hvordan skal vi forstå dette at Jesus er sann Gud og sant menneske? Var Jesus allmektig og allvitende mens han vandret på jorden? Dette er opptak fra bibelkvelder i ImF Straume. Videoopptak også tilgjengelig, se ImF Straume sin Youtube-kanal eller oversikt på imfstraume.no

Sammen med Rudi Myrvang etablerte Espen Skorstad i 2003 Cut-e. I 2017 ble selskapet solgt til den amerikanske forsikringsgiganten Aon for en snau milliard.I tillegg til å være psykolog og suksessfull grunder er Espen Skorstad en av de i Norge som vet mest om testbruk i seleksjon og utvikling. I dagens episode snakker vi om fremtidens rekruttering og hvorfor litt narsissisme hos ledere kan være en god ting. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sammen med Rudi Myrvang etablerte Espen Skorstad i 2003 Cut-e. I 2017 ble selskapet solgt til den amerikanske forsikringsgiganten Aon for en snau milliard.I tillegg til å være psykolog og suksessfull grunder er Espen Skorstad en av de i Norge som vet mest om testbruk i seleksjon og utvikling. I dagens episode snakker vi om fremtidens rekruttering og hvorfor litt narsissisme hos ledere kan være en god ting. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sv snur om Nato og vil ikkje lengre melde Noreg ut av alliansen. Leiaren i programkomiteen fortel om det historiske skiftet for eit parti som er tufta på motstand mot Nato. Og Høgre etterlyser breie forlik med regjering. Men regjeringa trur ikkje heilt på at dei meiner alvor. Hør episoden i appen NRK Radio

Regjeringa stoppa lærarstreiken, men konflikten er ikkje over. Rasande lærarar vender tilbake til klasserommet utan å ha nådd fram. Kva gjer dei uforsonlege forholda med tilliten i skulen, spør Politisk kvarter partane og kunnskapsministeren. Hør episoden i appen NRK Radio

Mariell og Jostein tek føre seg dei individuelle historiene til bøker som fysiske objekt, den italienske melodi grand prix-ekvivalenten SanRemo og snublar inn i ein overraskande utfordrande samtale om korleis livet vårt kunne sett ut, om me budde ein annan stad. Kven sa at me ikkje tek dei vanskelege samtalane? Ikkje me iallfall! Ein podcast av Mariell Øyre og Jostein Avdem Fretland. Opptak og klypp: Jostein Avdem Fretland. Intromusikk: «vákr» av fivrel (the drawing board, 2016).

Audeland er attende med ein nye episode, full av «vill spekulasjon og ugrunna meiningsytring» – Jostein sine ord, ikkje mine! Me diskuterer Kongehuset, den ljose sida av jantelova (?) og det nye prosjektet vårt for å få sett – minst – tolv filmar i 2022! Den fyrste me har sett er «A Bigger Splash», av Luca Guadagnino, med Ralph Fiennes i ei ganske spektakulær hovudrolle. Ein podcast av Mariell Øyre og Jostein Avdem Fretland. Opptak og klypp: Jostein Avdem Fretland. Musikk: «vákr» av fivrel (the drawing board, 2016).

Landslova av 1274 regulerte mange samfunnsforhold i ein mellomaldersk forstand. Ein skal likevel ikkje overdriva styringskrafta til lovboka. For det fyrste vart ein god del regulert gjennom andre ordningar. Ikkje minst kongen sin sentraladministrasjon vart regulert gjennom Hirdskrå, som ein nesten kan rekna som ei eiga lovbok ved sida av Lands- og Bylova, gjeven av Magnus Lagabøter. For det andre var bruken av Landslova delvis i hendene på lokale nemndemenn, som stod fjernt frå sentraladministrasjonen. Kva var eigentleg kongen sin sentraladministrasjon, kva reglar gjaldt for denne, og kva funksjon hadde dei lokale nemndemennene i rettspleia? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ein podcast av Mariell Øyre og Jostein Avdem Fretland. Opptak og klypp: Jostein Avdem Fretland. Musikk: «vákr» av fivrel (the drawing board, 2016)