Podcast appearances and mentions of Maria Eriksson

I veckan kunde vi avslöja att polisen gripit en ung man misstänkt för mordet på 46-åriga Maria Eriksson i Torshälla. Maria sköts med flera skott på väg till jobbet i december förra året. Vi har även träffat maken Mickael som berättar om sorgen och det fruktansvärda i att upptäcka att ens hustru har blivit skjuten. Dessutom om åtalet mot en kvinna som misstänks ha bedragit två kända krogprofiler i stan.

En av Sveriges mest spännande regissörer är aktuell med serier som Tunna blå linjen och Thunder in My Heart. I P4 Extra - Gästen berättar Maria Eriksson-Hecht att hon trivs bäst bakom kameran och om bristen på förtroende för kvinnor i filmbranschen.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert. Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val. Timme ett:Torkan hotar matproduktionen i ItalienVad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?Har Gud någon plats i skolan?Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.Timme två:Sommaren före valet 1940Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procentUtkant Sverige: Manlighet under pressatfotGothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ulrika FjällborgTekniker: Martin Seipel

22 juli.SD:s vitbok, förbudet mot hemskolning, migrationslagstiftningens klumpighet och Sveriges Radios säkerhetsmedvetenhet. Frågor när Andreas Ericson samlade Maria Eriksson, Tove Lifvendahl och Karl Sigfrid för diskussioner, frågesporter och framtidsförutsägelser.

8 juli. Panelen pratar om mordet och diskussionen som följde, om talen och om vilka väljargrupper partierna riktar in sig på, bland mycket annat. Sommarvikarierna Karl Sigfrid och Maria Eriksson gör debut för säsongen, i sällskap med Tove Lifvendahl och Andreas Ericson.

I samarbete med Sveriges Filmregissörer Detta är en inspelning från Kulturakademins masterclass i regi med Maria Eriksson Hecht där deltagarna är med och ställer frågor. Inspelningen är från den 22:e oktober 2021. Intervjun med Maria Eriksson Hecht som också ingick i masterclassen kan ses här: https://youtu.be/hxP633oXfag Med utgångspunkt i bl.a. kortfilmen ”Skolstartssorg” (2017), som visades på över 100 internationella filmfestivaler och vann över 40 priser, har regissör Maria Eriksson-Hecht och moderator James Velasques ett fördjupande samtal om att arbeta med barn framför kameran. Fokus ligger på konkreta verktyg, tips och trix, men också på vilka svårigheter som kan uppstå och vad som är alldeles särskilt underbart unikt med just barn på film. De kommer även att prata om casting, repetitionsteknik, manusanalys och samarbetet med fotografen. Samt skillnaderna mellan att arbeta med barn/amatörer jämfört med professionella skådespelare. Filmregissör: Maria Eriksson-Hecht Maria Eriksson-Hecht (1986) är en stockholmsbaserad filmregissör uppväxt i Göteborg. Hon är utbildad i filmregi vid Stockholm dramatiska högskola (nuvarande SKH), med en kandidatexamen 2012 och en masterexamen 2017. Marias mångfaldigt prisbelönta filmer är skådespelardrivna och relationsorienterade; de präglas av en hög emotionell laddning och en tydligt humanistisk blick på människan. Nu senast är hon aktuell med kortfilmen ”Alvaret” som i augusti hade premiär på den italienska filmfestivalen Giffoni. Maria jobbar ofta med unga skådespelare som har liten eller ingen tidigare erfarenhet av filmskådespeleri. Genom arbetet med ett dussintal kort-och novellfilmer med barn och unga i huvudrollerna har hon skaffat sig en gedigen erfarenhet av att arbeta med allt från livliga 4-åringar till truliga tonåringar. Hennes examensarbete vid SKHs masterutbildning bestod av kortfilmen ”Skolstartssorg”, som vid dags dato vunnit över 40 festivalpriser, och den tillhörande masteruppsatsen ”Att regissera barn”. En uppsats som idag används flitigt på svenska filmskolor och som tycks vara unik då det helt saknas skrivna böcker om barn framför kameran inom fiktionsfilm. För närvarande arbetar Maria med sin långfilmsdebut ”Kevlarsjäl” tillsammans med Zentropa och gör förberedelser för de avsnitt på den andra säsongen av ”Tunna blå linjen” som hon ska regissera. Moderator: James Velasquez James Velasquez arbetar som frilansande 1st Assistant Director på långfilm, tv-produktioner och reklamfilm. Han började i filmbranschen 1995 efter examen från University of Arizona i Media Arts/Filmmaking. James började sin karriär i Los Angeles. Sen dess har han arbetat med över 50 långfilmer och tv-produktioner, både i USA och i Sverige. Han är examinerad i Movie Magic Scheduling och har använt sig av det i varje produktion sedan 1995 och dessutom hållit ett flertal kurser och workshops i ämnet, både för 1st AD och blivande. James ser varje nytt projekt som en utmaning och en möjlighet att få nya erfarenheter. Att både kunna dela med sig av sin egen kompetens och samtidigt hjälpa andra ser han som en möjlighet att själv utvecklas.

Cities and urban life are no longer the attractive first choice. But what does it mean for humans and society when de-urbanization takes root? Maria Eriksson explains how you can take advantage of the new emerging trend.

I detta avsnitt pratar vi med Maria Eriksson, professor i socialt arbete, om barn som upplever våld och omsorgsförmåga/föräldraförmåga hos våldsutövande och våldsutsatta föräldrar. Ställer vi olika krav på mammor och pappor generellt och hur ser det ut när det förekommer våld? Kan man egentligen sägas ha en god omsorgsförmåga när man utövar våld mot den andra omsorgspersonen?  www.advokatlagh.se  www.linnmhallen.se 

Om våld mot kvinnor och den politiska striden om ordet genus. Är Istanbulkonventionen vägen framåt eller ett hot mot traditionella värden? Hör om Turkiet, Polen och kvinnorna som drabbas av våldet. Medverkande: Alice Jonsson och Michelle Carlsson, gymnsister i Linköping, Feride Acar, professor emeritus Middle East Technical university, Johanna Nelles, Council of Europe, Hasan Deniz, Acev, Hasan Aydogdu, pappa, Beril Eski, frilansjournalist, Semra, Istanbul, Hilal Kaplan, kolumnist Daily Sabah, Karolina Pawlowska Ordo Iuris Polen, Helena, som utsatts för misshandel, Rosita Grönfors, Rom- och resande kvinnojour Täby, Per-Olof Andersson, socialchef i Motala kommun,  Maria Eriksson professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola Reportrar: Lisen Elowson Tosting, Beril Eski, Robin Olin, Marcin Antosiewicz Producent: Katja Magnusson katja.magnusson@sr.se Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

info@socionompodden.se www.socionompodden.se Följ oss på Instagram under #socionompodden.

Under ett års tid bestämde sig Maria Eriksson för att dela allt: lägenhet, toalett, prylar och arbete. Hennes upplevelser av att satsa helhjärtat på delningsekonomin blev sedan en bok och förändrade samtidigt hela hennes liv radikalt. Var en fluga på väggen under vår lunch och lyssna till hur det är att öppna upp sitt liv helt för främlingar. Och varför det gör ditt liv mer rikt, spännande och meningsfullt.Jag bjuder på lunchen, du på idéer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Könsmaktsordningen finns, men är ett resultat av många människors fria val, inte någon konspiration. I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Isobel Hadley-Kamptz, Amanda Broberg och Maria Eriksson varför genusperspektiv behövs och vad som egentligen är målet med en liberal feminism. Denna vecka publicerar Timbro Förlag boken Feminism – en antologi. Redaktör för boken är Isobel Hadley-Kamptz, som också har bidragit med ett kapitel om patriarkatet. Genusperspektiv är livsviktigt, menar hon. Amanda Broberg arbetar på Timbro förlag och har skrivit ett av bokens kapitel om 2010-talets girl power-feminism och en konservativ motrörelse. Håller särartsfeminismen på att ta över?  Programledare för podden är Maria Eriksson, redaktör för Smedjan, som drömmer om att slippa förhålla sig till könsroller.

Människans övergång till en bofast tillvaro, och senare statsbildningar, gjorde tamboskapen domesticerad. Men kanske hände detsamma med oss? Var det överhuvudtaget ett framsteg? undrar Maria Eriksson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2018. I naturtillståndet var människans liv smutsigt, brutalt och kort, enligt den engelske filosofen Thomas Hobbes. Statens roll blev att skydda människorna från varandra, från ett allas krig mot alla. Men sentida arkeologisk och antropologisk forskning har kastat nytt ljus över människans tillvaro som jägare och samlare. Det tycks inte längre lika självklart att övergången till den bofasta tillvaron, och så småningom statsbildningarna, innebar ett civilisatoriskt framsteg. I själva verket var tillvaron i jordbrukssamhället på många sätt svårare. Många sjukdomar, som mässling, kolera och influensa, uppstod när människor och djur bodde tätt inpå varandra. Arbetet var hårdare och ökade efterfrågan på slavar och därmed krigföring. Kosten var mer enahanda. Livet utanför statsbildningarna tycks tvärtom ha varit materiellt lättare, friare och hälsosammare. De senaste decenniernas forskning, radikalt reviderar eller helt omvänder det vi trodde vi visste om de första civilisationerna. Det skriver James C. Scott i Against the Grain: A Deep History of the Earliest States från 2017. Scott, som är professor i statsvetenskap vid Yale, har i ett antal böcker berört förhållandet mellan staten och människor som lever utanför den. Against the Grain handlar om hur de tidigaste statsbildningarna uppstod i Den bördiga halvmånen och om de, inom citationstecken, barbarer som befann sig utanför dessa stater. En intressant fråga handlar om hur jordbruket förändrade oss människor. De grödor och djur vi tämjde påverkades helt klart av detta. Tama får och getter har mindre hjärnor, är mindre skygga och mindre uppmärksamma på sina omgivningar än sina vilda motsvarigheter. Tamboskapen domesticerades. Hände det samma med oss människor när vi lärde oss att leva tillsammans i stora grupper? Homo sapiens tämjde andra arter, men blev i sin tur fjättrad vid det hårda arbetet att så, skörda och bearbeta sädesslag och att ta hand om tamboskapen. Eller för att använda Scotts formulering: Det är en nästan metafysisk fråga vem som tjänar vem åtminstone till dess att det är tid att äta. Against the Grain är full av den sortens reflektioner som vänder upp och ner på perspektiven. Bokens titel, en slags ordvits, betyder ordagrant Mot sädesslagen, men är också ett uttryck som kan översättas ungefär mot strömmen. Sädesslagen, ja Alla de stora civilisationerna har varit beroende av någon form av sädesslag vete, korn, ris eller majs. De är enkla att transportera, mäta, lagra och dela upp i olika kvantiteter. Sädesslag är därför idealiska grödor för den som vill uppskatta vilka tillgångar som finns och sedan beskatta dem. Beskattningen möjliggjorde i sin tur uppbyggnad av en social hierarki där byråkrater, hantverkare, soldater, präster och aristokrater försörjdes av jordbrukarna. För att upprätthålla denna struktur låg det i statens intresse att understryka jordbrukets förträfflighet. Scott illustrerar det med förekomsten av mytologiska historier om hur sädesslag getts till ett utvalt folk av en mäktig guddom. Sedan dessa tidiga statsbildningar i tvåflodslandet har staterna fortsatt att breda ut sig över jorden. Men det har tagit tid. Så sent som för fyra hundra år sedan var en tredjedel av jordklotet fortfarande bebott av jägare-samlare, skiftesbrukare och herdefolk. En stor del av världens befolkning hade sannolikt aldrig mött detta kännemärke för staten: en skatteindrivare, skriver James Scott. Så långt Against the Grain. Men frågan är om vi idag ser en motsatt trend. Kanske är den nomadiska livsstilen på väg tillbaka? I takt med att forskningen ger stöd för en omprövad syn på jägar/samlar-tillvaron sipprar olika aspekter av den in i livsstilsmagasinen. Ofta utifrån idén om att vi, ännu inte, genetiskt har hunnit anpassa oss till jordbrukssamhället. Det tydligaste exemplet är förstås den så kallade stenåldersdieten. Genom att avstå från sädesslag, mejeriprodukter och socker uppnås en kost som ska efterlikna det vi åt innan vi började odla spannmål. Ett annat exempel är boken Born to Run som blev en storsäljare, för några år sedan. Dess författare Christopher McDougall hämtar från forskning om jägar/samlar-samhällen tesen att människan är gjord för att springa för att jaga ihjäl byten snarare än att gå. Stenålderskost och barfotalöpning må vara marginella fenomen. Men ur ett större perspektiv håller vi på att lämna den jordbrukstillvaro som inleddes i Mesopotamien för ungefär tio tusen år sedan. Den industriella revolutionen har inneburit att allt färre arbetar direkt i jordbruket. Det har varit förutsättningen för en storskalig urbanisering, som i allra högsta grad pågår globalt. Mer än hälften av världens befolkning bor nu i urbana områden och två tredjedelar förväntas göra det 2050. Nästa steg är den övergång till informationssamhället som vi nu befinner oss i. Då blir vi ännu mindre bundna till en fysisk plats en plätt jord, en fabrik än tidigare. Några som drar nytta av detta faktum är så kallade digitala nomader. Personer som försörjer sig som översättare, skribenter eller web-någonting och vars arbete med hjälp av en laptop och internetuppkoppling lika väl kan göras från en veranda på Bali som från ett kontor i Stockholm eller Berlin. Kanske kan till och med matproduktionen frikopplas från en fysisk plats? De mest visionära idéerna skulle, om de blir verklighet, göra själva termen jordbruk obsolet. Måhända kommer hydroponics odling av växter i vattentankar med näringslösning och laboratorieodlat kött aldrig att bidra till vår livsmedelsförsörjning i någon större skala. Men tanken är fantasieggande att maten skulle kunna växa fram direkt i kylskåpet istället för på en gård långt ifrån där den ska ätas. Så vad innebär allt detta? Är vi på väg att sätta en bortre parentes för den bofasta tillvaron och återigen bli nomader? Vi håller åtminstone, under en relativt kort tid, på att gå från en värld där en majoritet är bundna till en viss geografisk plats till en där förutsättningarna för att flytta runt är betydligt större. En intressant aspekt är vilka politiska konsekvenser detta får. De tidigaste statsbildningarna växte fram som ett resultat av att det fanns lättkontrollerade skattesubjekt som producerade grödor som var enkla att ta en andel av. Sedan dess har nya sätt att beskatta och kontrollera medborgare växt fram. Men den digitala eran bjuder på utmaningar. Regeringar och skattemyndigheter kämpar med att beskatta individer i en värld där människor, arbete och kapital rör sig över nationsgränser. Kan det till och med vara så att vi börjar ifrågasätta statens hegemoni som sådan? För att återvända till Against the Grain pekar James Scott på hur historieskrivningen, som finansierats av staterna, ofta satt likhetstecken mellan stat och civilisation. Kanske kommer fortsatt arkeologisk forskning att resa ytterligare tvivel kring detta samband. Jägare och samlare har aldrig framstått så attraktiva som nu, skriver Scott, i termer av diet, hälsa och fritid. Livet före staten tycks inte ha varit så smutsigt, brutalt och kort som Hobbes föreställde sig det. Är det vårt sätt att organisera och styra samhället som står näst i tur för en granskning ur stenåldersperspektiv? Maria Eriksson, skribent Litteratur James C. Scotts bok Against the Grain: A Deep History of the Earliest States. Yale University press, 2017.

Nytt år – ny programledarduo! Karin Svanborg-Sjövall och Maria Eriksson presenterar sig och möter Bengt Ohlsson, som är författare och ny krönikör i Smedjan. Vi pratar också om sci-fi i Kina och om varför kultursidorna ägnar sig mer åt politik än kultur. Lever vi i en kollektiv framtidschock? Kan det i så fall förklara att det politiska läget ser ut som det gör? Och stämmer det verkligen att saker förändras snabbare än någonsin?   Notera att veckans avsnitt släpps på en onsdag – från och med nu släpps Smedjanpodden på onsdagar!

När en patient blir så sjuk att hen blir långtidssjukskriven – vad innebär det för patientens barn? Hur påverkas barnens vardag med en sjuk förälder och hur kan de bli delaktiga, inkluderade och informerade om sin förälders sjukdom? Vad är barnens behov av hjälp och stöd? Lyssna på Charlotte Oja, allmänläkare, Maria Eriksson, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Merike Hansson, utredare Socialstyrelsen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (2019-10-18).

Ledarskap är ett pussel och det finns inga begränsningar. Vill du så kan du. Välkommen Maria Eriksson, försäljningschef på Royal Canin. Ledarskap skapas inifrån och ut, utifrån vilka värderingar vi har och den person vi är. Genom tydliga förväntningar och delegerade ansvarsområden bidrar företagets struktur till att nå målsättningarna. Det är viktigt att som ledare under tider med mycket förändringar spegla ett lugn, vara en trygg mittpunkt och uttala ett tydligt fokus. En utmaning med att leda människor är att arbeta med personer som inte lever upp till förväntade krav och det blir nödvändigt att avveckla någon. Lyssna på Maria; våga ta dialogen. Hur hanterar vi det på bra sätt? Missa inte senaste avsnittet av Klokskap & ledarskap med Berit Friman, VD på Dale Carnegie Sweden.

18 mars. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras miljö, klimatstrejkande och Greta Thunberg.Med Tove Lifvendahl och gästen Maria Eriksson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Upp emot 24% av alla barn i Sverige har utsatts för fysiskt våld och minst var tionde barn har sett en förälder utsättas för våld. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka att barn utsätts för våld och hur kan vi förhindra att det sker? Det handlar Socialtjänstpodden om den här veckan när vi har professor Maria Eriksson som gäst. Socialtjänsten måste bli bättre på att upptäcka barn för att skydda dem från våld men också för att kunna ge rätt stöd utifrån behov. Maria, som är professor vid Ersta Bräcke Sköndals högskola, berättar att det viktigaste är att barn får bekräftat att det är våld de utsatts för och det är fel. En del barn har behov av att träffa andra barn med liknande erfarenheter. Andra barn kan ha utvecklat posttraumatisk stress och behöver behandling för det. Det behövs olika insatser för olika behov. Några grupper som löper högre risk än andra att utsättas för våld är barn med funktionsnedsättning och barn till någon som utsatt en annan förälder för våld. Ekonomisk utsatthet är en annan riskfaktor samtidigt som våld mot barn förekommer i alla inkomstgrupper. Maria betonar att problematiken är komplex och organiseringen av det sociala arbetet försvårar samordnade insatser eftersom socialtjänsten är så uppdelad efter att arbeta med olika problem i olika enheter. Hon menar att fler rutinmässiga frågor om våld skulle kunna göra att socialtjänsten upptäcker fler våldsutsatta barn. Maria lyfter också att socialtjänsten sällan lägger ansvaret för våldet på den som utövar det - oftast pappor. Istället fokuserar man på mammors förmåga att skydda barnet från våld. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Vi får höra Maria berätta om hur hennes barn reagerade och påverkades av att uppleva våld i hemmet men även hur hon som mamma påverkades av att vara utsatt för våld.  Maria berättar om vårdnadstvisten som började efter separationen och hur denna påverkade och fortfarande idag påverkar barnen. Maria Eriksson professor i socialt arbete och en av författarna till boken Våld i nära relationer- social arbete i forskning, teori och praktik beskriver hur barn generellt kan påverkas av att uppleva våld i nära relationer, hur föräldrarförmågan kan påverkas negativt av våldet samt hur den familjerättsliga processen i ärenden som rör våld i nära relationer kan se ut.   

Människans övergång till en bofast tillvaro, och senare statsbildningar, gjorde tamboskapen domesticerad. Men kanske hände detsamma med oss? Var det överhuvudtaget ett framsteg? undrar Maria Eriksson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I naturtillståndet var människans liv smutsigt, brutalt och kort, enligt den engelske filosofen Thomas Hobbes. Statens roll blev att skydda människorna från varandra, från ett allas krig mot alla. Men sentida arkeologisk och antropologisk forskning har kastat nytt ljus över människans tillvaro som jägare och samlare. Det tycks inte längre lika självklart att övergången till den bofasta tillvaron, och så småningom statsbildningarna, innebar ett civilisatoriskt framsteg. Homo sapiens tämjde andra arter, men blev i sin tur fjättrad vid det hårda arbetet att så, skörda och bearbeta sädesslag ... I själva verket var tillvaron i jordbrukssamhället på många sätt svårare. Många sjukdomar, som mässling, kolera och influensa, uppstod när människor och djur bodde tätt inpå varandra. Arbetet var hårdare och ökade efterfrågan på slavar och därmed krigföring. Kosten var mer enahanda. Livet utanför statsbildningarna tycks tvärtom ha varit materiellt lättare, friare och hälsosammare. De senaste decenniernas forskning, radikalt reviderar eller helt omvänder det vi trodde vi visste om de första civilisationerna. Det skriver James C. Scott i Against the Grain: A Deep History of the Earliest States från 2017. Scott, som är professor i statsvetenskap vid Yale, har i ett antal böcker berört förhållandet mellan staten och människor som lever utanför den. Against the Grain handlar om hur de tidigaste statsbildningarna uppstod i Den bördiga halvmånen och om de, inom citationstecken, barbarer som befann sig utanför dessa stater. En intressant fråga handlar om hur jordbruket förändrade oss människor. De grödor och djur vi tämjde påverkades helt klart av detta. Tama får och getter har mindre hjärnor, är mindre skygga och mindre uppmärksamma på sina omgivningar än sina vilda motsvarigheter. Tamboskapen domesticerades. Hände det samma med oss människor när vi lärde oss att leva tillsammans i stora grupper? För att upprätthålla denna struktur låg det i statens intresse att understryka jordbrukets förträfflighet  Homo sapiens tämjde andra arter, men blev i sin tur fjättrad vid det hårda arbetet att så, skörda och bearbeta sädesslag och att ta hand om tamboskapen. Eller för att använda Scotts formulering: Det är en nästan metafysisk fråga vem som tjänar vem åtminstone till dess att det är tid att äta. Against the Grain är full av den sortens reflektioner som vänder upp och ner på perspektiven. Bokens titel, en slags ordvits, betyder ordagrant Mot sädesslagen, men är också ett uttryck som kan översättas ungefär mot strömmen. Sädesslagen, ja Alla de stora civilisationerna har varit beroende av någon form av sädesslag vete, korn, ris eller majs. De är enkla att transportera, mäta, lagra och dela upp i olika kvantiteter. Sädesslag är därför idealiska grödor för den som vill uppskatta vilka tillgångar som finns och sedan beskatta dem. Beskattningen möjliggjorde i sin tur uppbyggnad av en social hierarki där byråkrater, hantverkare, soldater, präster och aristokrater försörjdes av jordbrukarna. För att upprätthålla denna struktur låg det i statens intresse att understryka jordbrukets förträfflighet. Scott illustrerar det med förekomsten av mytologiska historier om hur sädesslag getts till ett utvalt folk av en mäktig guddom.  Kanske är den nomadiska livsstilen på väg tillbaka? Sedan dessa tidiga statsbildningar i tvåflodslandet har staterna fortsatt att breda ut sig över jorden. Men det har tagit tid. Så sent som för fyra hundra år sedan var en tredjedel av jordklotet fortfarande bebott av jägare-samlare, skiftesbrukare och herdefolk. En stor del av världens befolkning hade sannolikt aldrig mött detta kännemärke för staten: en skatteindrivare, skriver James Scott. Så långt Against the Grain. Men frågan är om vi idag ser en motsatt trend. Kanske är den nomadiska livsstilen på väg tillbaka? I takt med att forskningen ger stöd för en omprövad syn på jägar/samlar-tillvaron sipprar olika aspekter av den in i livsstilsmagasinen. Ofta utifrån idén om att vi, ännu inte, genetiskt har hunnit anpassa oss till jordbrukssamhället. Det tydligaste exemplet är förstås den så kallade stenåldersdieten. Genom att avstå från sädesslag, mejeriprodukter och socker uppnås en kost som ska efterlikna det vi åt innan vi började odla spannmål. Ett annat exempel är boken Born to Run som blev en storsäljare, för några år sedan. Dess författare Christopher McDougall hämtar från forskning om jägar/samlar-samhällen tesen att människan är gjord för att springa för att jaga ihjäl byten snarare än att gå. Stenålderskost och barfotalöpning må vara marginella fenomen. Men ur ett större perspektiv håller vi på att lämna den jordbrukstillvaro som inleddes i Mesopotamien för ungefär tio tusen år sedan. Den industriella revolutionen har inneburit att allt färre arbetar direkt i jordbruket. Det har varit förutsättningen för en storskalig urbanisering, som i allra högsta grad pågår globalt. Mer än hälften av världens befolkning bor nu i urbana områden och två tredjedelar förväntas göra det 2050. Kanske kan till och med matproduktionen frikopplas från en fysisk plats? De mest visionära idéerna skulle, om de blir verklighet, göra själva termen jordbruk obsolet. Nästa steg är den övergång till informationssamhället som vi nu befinner oss i. Då blir vi ännu mindre bundna till en fysisk plats en plätt jord, en fabrik än tidigare. Några som drar nytta av detta faktum är så kallade digitala nomader. Personer som försörjer sig som översättare, skribenter eller web-någonting och vars arbete med hjälp av en laptop och internetuppkoppling lika väl kan göras från en veranda på Bali som från ett kontor i Stockholm eller Berlin. Kanske kan till och med matproduktionen frikopplas från en fysisk plats? De mest visionära idéerna skulle, om de blir verklighet, göra själva termen jordbruk obsolet. Måhända kommer hydroponics odling av växter i vattentankar med näringslösning och laboratorieodlat kött aldrig att bidra till vår livsmedelsförsörjning i någon större skala. Men tanken är fantasieggande att maten skulle kunna växa fram direkt i kylskåpet istället för på en gård långt ifrån där den ska ätas. Så vad innebär allt detta? Är vi på väg att sätta en bortre parentes för den bofasta tillvaron och återigen bli nomader? Vi håller åtminstone, under en relativt kort tid, på att gå från en värld där en majoritet är bundna till en viss geografisk plats till en där förutsättningarna för att flytta runt är betydligt större. En intressant aspekt är vilka politiska konsekvenser detta får.  De tidigaste statsbildningarna växte fram som ett resultat av att det fanns lättkontrollerade skattesubjekt som producerade grödor som var enkla att ta en andel av. Sedan dess har nya sätt att beskatta och kontrollera medborgare växt fram. Men den digitala eran bjuder på utmaningar. Regeringar och skattemyndigheter kämpar med att beskatta individer i en värld där människor, arbete och kapital rör sig över nationsgränser.  Livet före staten tycks inte ha varit så smutsigt, brutalt och kort ... Kan det till och med vara så att vi börjar ifrågasätta statens hegemoni som sådan? För att återvända till Against the Grain pekar James Scott på hur historieskrivningen, som finansierats av staterna, ofta satt likhetstecken mellan stat och civilisation. Kanske kommer fortsatt arkeologisk forskning att resa ytterligare tvivel kring detta samband. Jägare och samlare har aldrig framstått så attraktiva som nu, skriver Scott, i termer av diet, hälsa och fritid. Livet före staten tycks inte ha varit så smutsigt, brutalt och kort som Hobbes föreställde sig det. Är det vårt sätt att organisera och styra samhället som står näst i tur för en granskning ur stenåldersperspektiv? Maria Eriksson, skribent   Litteratur James C. Scotts bok Against the Grain: A Deep History of the Earliest States. Yale University press, 2017.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

A film about a moment when children are confronted with new responsibilities The post Maria Eriksson – Schoolyard Blues #KVIFF2017 appeared first on Fred Film Radio.

2016-06-25 Bibelstudium Med Maria Eriksson by Nyhemsveckan

Byggdamm genom golvet drabbade grannen till ett par som renoverade sin lägenhet. Men vare sig parets, grannens, byggfirmans eller bostadsföreningens försäkringsbolag anser sig vara den som ska ta hand om ärendet. Andrea Ekeblad Szanto från Konsumenternas försäkringsbyrå medverkar. Maria Eriksson har gett sig på ett försök att under ett år enbart leva genom delningsekonomi. Hon hyr ut sina sovrum och sover själv på en madrass på golvet, hon samåker och låter främlingar låna hennes toalett. Hur kom hon på den här idén? Och vad kan en vanlig konsument lära sig av hennes experiment? Du såg den här filmen, därför kommer du också att gilla denna! Så låter ofta de rekommendationer vi konsumenter får från filmsajter, streamingtjänster för musik och bokbutiker på nätet. Men till vilken hjälp är egentligen de algoritmgenererade rekommendationerna vi får? Kan det i själva verket vara så att de, mitt i det digitala överflödet, gör oss till mer trångsynta kulturkonsumenter?

Gäst: Maria Eriksson, doktorand i MKV

Den här vecka gästas BODY Radio av en av branschens bästa: Maria Eriksson. Hör henne berätta om rollerna som domare och fitnessdrottning! 00:12:17 – Introduktion 00:13:37 – Samtal 01:01:35 – Eftersnack

Stevie Nicks (1948-) är inte bara en av de första stora rockstjärnorna, hennes stil är dessutom en av de mest konsekvent genomförda och kopierade inom både musik och mode. I mer än fyrtio år har hon klätt sig i långa sjalar, höga hattar, skira spetsklänningar och pösiga mockastövlar med platåsula, utan att ge efter för tidens trender. I veckans STIL tar vi en närmare titt på både henne och bandet i vilket hon slog igenom, Fleetwood Mac. Stevie Nicks bohemiska stil har inslag från både 1970-talets hippierörelse (långa halsband och fladdrande kjolar) och det sena 1800-talets viktorianska era (spetsar och kläder som döljer mer än de visar). Den har gett bränsle till en hel del modeskapare, allt från Ralph Lauren till Frida Gianni på Gucci. Många menar att hennes mjuka, men tydliga look, också är en perfekt spegling av den lika skira som starka musik hon skriver och sjunger. Inte minst i bandet Fleetwood Mac, som än en gång har gett sig ut på turné. Utan att bandmedlemmarna vill slita varandra i stycken. De kallas inte för inte ”rockens största såpopera”. När de 1977 spelade in plattan Rumours hade alla i bandet äktenskapskriser, olika amorösa affärer inom och utom bandet och försörjde en mindre – kanske till och med en större – colombiansk stad med sitt enorma intag av kokain, möjliggjord av de stora summor pengar som plötsligt fyllde deras konton. Men det gav dem också material att skriva slitstarka låtar om. Plattan blev, milt uttryckt, en stor framgång. Det är en av världens mest sålda skivor i sällskap med Michael Jacksons Thriller och AC/DC:s Back in Black och fortsätter än idag att fånga nya lyssnare. Mer om de berättar vi i veckans program. Vi har dessutom ringt upp och talat med den kvinna som ligger bakom Stevie Nicks scengarderob – designern och stylisten Margi Kent som mycket väl minns den första gången hon såg Stevie Nicks uppträda i plagg hon designat åt henne. Vi har även träffat musikern Maria Eriksson (som bland annat varit med om att grunda bandet The Concretes). Hon berättar om hur hon tänkte då hon gav sig in i musikbranschen. Och så har vi mött den italienske modefotografen Paolo Roversi som, i likhet med Stevie Nicks, går igång på romantik och mysticism. Veckans gäst är Soraya Hashim, frilansande kulturjournalist.