POPULARITY
Kan en musiker som verkar i en diktatur hitta utrymme för protest i sin konst? Jens Nordqvist berättar om två cellister på varsin sida om det musikaliska samvetet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur låter motståndets musik? Klingar den annorlunda än medlöperiets toner? Historien är full av exempel på musik som tjänat tyranniet, men också på musiker och tonsättare som utmanat makten. Som berättelsen om två ryska cellister, på varsin sida om det musikaliska samvetet.Läckta dokument från advokatfirman Mossack Fonseca avslöjade 2016 hur tusentals politiker, affärsmän och privatpersoner försökt dölja sina rikedomar i olika skatteparadis. En av dem var märkligt nog en professionellt verksam cellist från Sankt Petersburg.Sergej Roldugin, en av Vladimir Putins äldsta vänner, visade sig vara den ryske presidentens hemliga bankir och pengatvättare, med en egen förmögenhet på flera hundra miljoner dollar. När en reporter frågade hur en klassisk musiker kunde vara så rik svarade cellisten att han levde ett högst modest liv. Till och med min cello är begagnad, sade han i ett försök att skoja bort frågan. Instrumentet som är tillverkat av Antonio Stradivarius köpte han för tolv miljoner dollar.Likt andra oligarker lät han det ryska folket stå för fiolerna, så att säga. Och precis som många andra av Putins rika vänner hamnade han i samband med invasionen av Ukraina på EU:s sanktionslista.Historien om Putins cellospelande förmögenhetsförvaltare för tankarna till en annan berömd rysk cellist, som till skillnad från honom valde att spela motståndets musik. Tårarna strömmade ned för kinderna på Mstislav Rostropovitj när han lät solostämman i Antonin Dvoraks cellokonsert ljuda i ett fullsatt Royal Albert Hall i London den 21 augusti 1968. Kvällen innan hade sovjetiska styrkor gått in i Prag, och medan stridsvagnarna krossade det folkliga upproret framförde de ryska musikerna ett av de mest berömda tjeckoslovakiska verken.På väg in till konserthallen hade symfoniorkestern fått ducka för ruttna tomater från ilskna demonstranter. När musikerna sedan värmde upp hördes burop från publiken. Åk hem!Ryssarna ut ur Tjeckoslovakien!Den bedrövade Rostropovitj visste inte om han skulle klara av att spela. Invasionen av Tjeckoslovakien plågade honom rent fysiskt och det kändes först otänkbart att uppträda. Men så bestämde han sig. Han skulle låta musiken tala.Dvoraks cellokonsert är dramatisk, storslagen och djupt känslosam. Rostropovitj ville visa åhörarna att han delade deras smärta. Med sin cello framkallade han en böneliknande sorgesång över maktens brutalitet och förtryck. När de sista tonerna klingat ut lyfte den gråtande Rostropovitj upp Dvoraks partitur i luften i solidaritet med det tjeckoslovakiska folket, men också i protest mot sitt eget land.Den osannolikt begåvade Rostropovitj, Slava som han oftast kallades, var en sovjetisk nationalhjälte och ett kuttersmycke för kommunistpartiet. Men när han offentligt i utlandet dessutom vågade protestera mot invasionen blev Kremls stolta blickar snart hotfulla.Flera år tidigare hade han tagit stora personliga risker genom att stödja de förföljda tonsättarna Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Tack vare sin gränslösa talang och stora charm undkom Slava repressalier. Men efter konserten i London var han illa ute, och än värre blev det efter hans försök att beskydda Aleksandr Solzjenitsyn.Den regimkritiske författaren som 1970 tilldelades Nobelpriset i litteratur var en nagel i ögat på de sovjetiska ledarna. Rostropovitj vägrade böja sig för hoten och trots stor fara lät han Solzjenitsyn bo i familjens datja utanför Moskva.I takt med att riskerna ökade växte Rostropovitjs politiska samvete. När han i ett öppet brev som aldrig publicerades försvarade både Solzjenitsyn och rätten till konstnärlig frihet fick Kreml nog och beslöt att tysta både honom och hans cello. Slava fick i praktiken yrkesförbud, och några år senare tvingades han och familjen att lämna Sovjetunionen.När Berlinmuren föll var Rostropovitj ögonblickligen på plats med sin cello för att välkomna de befriade östtyskarna. Medan Slava spelade Bach vid muren satt den unge KGB-officeren Vladimir Putin i Dresden och gnisslade tänder. Två år senare föll det sovjetiska imperiet samman i vad Putin har beskrivit som historiens största geopolitiska katastrof.I augusti 1991 försökte krafter inom kommunistpartiet ta makten för att förhindra Sovjetunionens upplösning. Rostropovitj kastade sig omedelbart på ett plan till Moskva för att ge sitt stöd till den nye ryske presidenten Boris Jeltsin.Kuppförsöket misslyckades. Men några år senare inledde Jeltsins efterföljare Vladimir Putin en nedmontering av det öppna samhälle som börjat gro i Ryssland. Det fria ordet, oavsett om det skrivs, sjungs, målas eller ropas på gatorna, är ständigt ett hot mot den totalitära staten. Makten känner musikens starka kraft. Diktaturerna kräver därför konstens lydnad. Likt Rostropovitj på 1970-talet, tvingades tusentals konstnärer, musiker, författare och journalister att fly Ryssland när Putin bestämde sig för att med våld tysta deras röster. De som inte har möjlighet att lämna förtryckande regimer för friheten utomlands får välja mellan motstånd och tystnad. Eller att djupt inne i sin konst finna hemliga rum där protesterna kan ljuda. Kompositören Dmitrij Sjostakovitj Rostropovitjs nära vän försökte överleva som fri konstnär i ett totalitärt samhälle. Under den tyska belägringen av Leningrad 194144 blev han med sin sjunde symfoni hyllad runt om i världen som en symbol för kampen mot fascismen. Men snart hamnade hjälten i onåd. Hans påstått borgerliga och västinspirerade musik tilldrog sig Stalins ogillande, vilket kunde medföra en omedelbar livsfara.Varje natt väntade den skräckslagne Sjostakovitj på att KGB skulle knacka på dörren, på att Stalins mörker skulle sluka även honom. Han gjorde desperata försök att orientera sig i tyranniets landskap. Fylld av smärta insåg Sjostakovitj att han inte kunde både leva och tala sanning i en diktatur.När den berömde tonsättaren gjorde förnedrande politiska eftergifter såg många och han själv det som ett svek. I det fördolda försökte han i stället kommunicera med omvärlden via sin musik. Tonerna han skrev blev melodiska protester, som när han smög in sarkastiskt förvrängda fragment av Stalins favoritsånger.Förutom Dvoraks cellokonsert spelades även Sjostakovitjs tionde symfoni på den där konserten i London. Verket som uruppfördes kort efter Stalins död 1953 var i hemlighet ett ursinnigt porträtt av diktatorn och en förtvivlad skildring av förtryckets fasor. Även om Sjostakovitj saknade Rostropovitjs hjältemod försökte han på sitt sätt skapa motståndets musik. Vladimir Putins egen cellist och pengatvättare, han valde däremot att villigt spela maktens melodier.Jens Nordqvist, författare och journalistMusiken som spelades i programmet:Antonin Dvorak: Cellokonsert op. 104. Mstislav Rostropovitj, cello. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968. Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 10. Jevgenij Fjodorovitj Svetlanov, dirigent. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968.
Det 20. århundredes mest berømte russiske sopran var Galina Visjnevskaja (1926-2012). Hun oplevede at blive en stor stjerne på begge sider af Jerntæppet, men valgte i 1974 at hoppe af til Vesten sammen med sin mand, cellisten Mstislav Rostropovitj. Guldkoncerten indeholder koncertoptagelser fra 1962, hvor hun synger russisk musik, bl.a. sammen med DR SymfoniOrkestret.Musorgskij: Seks sange.Tjajkovskij: Francesca da Rimini.Sjostakovitj: Katerina Ismajlova, uddrag.Honegger: Symfoni nr. 5, Di tre re.Galina Visjnevskaja, sopran.London Symfoniorkester og DR SymfoniOrkestret.Dirigenter: Igor Markevitj Thomas Jensen.(Koncerter i Edinburgh og Paris, 1962). Vært: Celine Haastrup. www.dr.dk/p2koncerten (Sendt første gang 8. juli 2018).
Den sovjetiske cellist Mstislav Rostropovitj (1927-2007) dannede under den kolde krig et varmt venskab med den engelske komponist Benjamin Britten (1913-1976).De gav deres første fælles koncert i 1961 ved Brittens musikfestival i England, hvor Rostropovitj bl.a. uropførte Brittens Cellosonate, skrevet specielt til ham.Efter mere end et halvt århundrede er hele denne historiske koncert nu blevet offentliggjort.Schubert: Arpeggione Sonate.Britten: Cellosonate.Schumann: Fem stykker i folketone.Debussy: Cellosonate.Bach: Woferne du den edlen Frieden.Mstislav Rostropovitj, cello.Benjamin Britten, klaver.Peter Pears, tenor.(Koncert ved Aldeburgh Festivalen, 7. juli 1961). Vært: Esben Tange. www.dr.dk/p2koncerten (Sendt første gang 4. februar).
I august 1968 stod cellisten Mstislav Rostropovitj (1927-2007) på scenen ved The Proms i London samtidig med at sovjetiske tanks rullede ind over grænsen til Tjekkoslovakiet. Indenfor var publikum ellevilde, udenfor var der demonstrationer. Mstislav Rostropovitj var en af de 20. århundredes mest indflydelsesrige cellister. Han blev inspiration for generationer af musikere og for tidens komponister og var tidligt en kronjuvel i det sovjetiske kulturliv. Men hans ukuelige tro på menneskerettigheder og støtte til opponenter førte til tiltagende chikane fra det sovjetiske styre, og i 1974 valgte Rostropovitj endegyldigt side og emigrerede til USA. Tilrettelæggelse: Esben Tange. (Sendt første gang 24. september 2017 i P2 Guldkoncerten).
I programmet diskuteras Weilersteins tolkning av Sjostakovitj, Sonya Yoncheva sjunger Händel, musik av CPE Bach samt Gidon Kremer med kolleger som spelar Rachmaninov. Amerikanskt tema I mindre skala. SERGEJ RACHMANINOV/KREISLER Preghiera, Trio élégiaque nr 2 d-moll Gidon Kremer, violin Giedré Dirvanauskaité, cello Daniil Trifonov, piano DGG 479 6979 DMITRI SJOSTAKOVITJ Cellokonserter nr 1-2 Alisa Weilerstein, cello Bayerska radions symfoniorkester Pablo Heras-Casado, dirigent Decca 483 0835 Referensen Johan refererar till och jämför med Sjostakovitjs första cellokonsert i en inspelning med Mstislav Rostropovitj tillsammans med Philadelphia-orkestern ledda av Eugène Ormándy och inspelad på Columbia/Sony Classical. GEORG FRIEDRICH HÄNDEL Arior Sonya Yoncheva, sopran Academia Montis Regalis Alessandro De Marchi, dirigent Sony 88985302982 CARL PHILIPP EMANUEL BACH Der Frühling Arior, Triosonata. Sinfonia m.fl. Rupert Charlesworth, tenor Café Zimmermann Alpha Classics ALPHA 257 I mindre skala Alexander Freudenthal och Johanna Paulsson jämför stort med smått eller tvärtom. Idag är temat Amerika. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Rachmaninovs Trio elégiaque i pianokonsert-version med pianisten Alan Kogosowski och Detroits symfoniorkester ledda av Neeme Järvi på skivmärke Chandos. Carl Philip Emanuel Bachs musik med Akademin för tidig musik, Berlin. Händelarior med Emma Kirkby på skivmärkena Decca och Bis. Sjostakovitjs cellokonserter med Truls Mörk och Oslos filharmoniker dirigerade av Vasily Petrenko på skivmärket Ondine; Truls Mörk med Londons filharmoniker under ledning av Mariss Jansons på Virgin Classics; cellisten Micha Maisky tillsammans med Londons symfoniorkester under Michael Tilson Thomas på DG samt Mstislav Rostropovitj och Tjeckiska filharmonin under Kirill Kondrasjin på Supraphon. Svepet Den här veckan sveper Johan över två album; Beethovens tredje symfoni, Eroica med Londons filharmoniska orkester under Vladimir Jurowski på egna märket LPO samt över en live-inspelning från Gasteig, München med Mahlers nionde symfoni framförd av Bayerska radions symfoniorkester ledd av Mariss Jansons på märke BR Klassik.
I programmet diskuteras bl.a. Vincent D'Indys andra symfoni, mässor av Pierre de la Rue och Vadim Gluzman som solist i Prokofjevs violinkonserter. Nadja Boulanger och Schönberg i I mindre skala. I panelen Anna Nyhlin, Camilla Lundberg och Tony Lundman som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:VINCENT DINDY Symfoni nr 2, m.m. Skotska Nationalorkestern Jean-Luc Tingaud, dirigent Naxos 8.573522SERGEJ PROKOFJEV Violinkonserterna, Soloviolinsonat Vadim Gluzman, violin Estniska symfoniorkestern Neeme Järvi, dirigent Bis SACD 2142JOHANN SEBASTIAN BACH De franska sviterna Murray Perahia, piano DG 479 6565PIERRE DE LA RUE Mässor, Salve Regina och Magnificat sexti toni Brabant-ensemblen Stephen Rice, dirigent Hyperion CDA 68150I mindre skala Johanna Paulsson och Alexander Freudenthal vänder och vrider på några av Arnold Schönberg och Nadja Boulangers arrangemang av stort och smått.Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: DIndys orkesterverk med Islands symfoniorkester under ledning av Rumon Gamba, inspelad på Chandos. Prokofjevs violinkonserter med Jascha Heifetz och Bostons symfoniorkester ledda av Sergej Kussevitskij (nr 2) på RCA; David Ojstrach och Londons symfoniorkester under ledning av Lovro von Matacic på märket Warner Classics; Lidija Mordkovitj och Skotska nationalorkestern, Glasgow, under Neeme Järvi på Chandos; Janine Jansen tillsammans med Londons filharmoniker ledda av Vladimir Jurowski (nr 2) på Decca samt med Maxim Vengerov som solist tillsammans med Londons symfoniorkester allt under Mstislav Rostropovitj på Teldec. Prokofjevs symfonier med Neeme Järvi och Skotska nationalorkestern, Glasgow, på Chandos.Svepet Johan sveper över ett album med musik av Claude Debussy; Image, Jeux och La plus que lente. Det är San Franciscos symfoniorkester under Michael Tilson Thomas som framför dessa. Inspelningen är gjord på det egna märket San Francisco Symphony. I Johans julspecial nästa vecka får vi höra mer ur denna CD.
I programmet diskuterar panelen bl.a. kammarmusik av Mozart och Devienne med fagotten i fokus samt violinisten Esther Yoos tolkning av Sibelius och Glazunov. Sofia Nyblom möter Daniel Barenboim. I panelen Camilla Lundberg, Rainer Clute och Sebastian Stevensson (gäst och P2s artist 2016-17) som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:JEAN SIBELIUS ALEXANDER GLAZUNOV Violinkonserter Esther Yoo, violin Philharmonia Orchestra Vladimir Ashkenazy, dirigent DGG 481 215 7 RIMSKY-KORSAKOV, BALAKIREV, IPPOLITOV-IVANOV, ERKIN Scheherazade, Islamey, Kaukasiska skisser, Köcekce Borusan Istanbuls filharmoniker Sascha Goetzel, dirigent Onyx ONYX 4124SERGEJ RACHMANINOV Vigilia, midnattsmässa Bryan Taylor, Paul Davidson m.fl Phoenix Chorale, Kansas City Chorale Charles Bruffy, dirigent Chandos CHSA 5148 W A MOZART FRANCOIS DEVIENNE Sonat för fagott och cello Fagottkvartetter nr 1-3 Matthias Rácz, fagott, Medlemmar ur Merel-kvartetten Ars Produktion ARS 38 194 Sofia möter Sofia Nyblom har träffat pianisten och dirigenten Daniel Barenboim i samband med att han gav en i pianoafton i Stockholms konserthus i april.Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Rimsky-Korsakovs Scheherazade med Chicagos symfoniorkester ledd av Seiji Ozawa på skivmärke Warner; Royal Philharmonic Orchestra under Leopold Stokowski på RCA; Londons symfoniorkester under ledning av Leopold Stokowski på Decca; samt med Concertgebouw-orkestern ledd av Kirill Kondrasjin på Philips. Rachmaninovs Vigilia med Radiokören ledd av Tönu Kaljuste på Virgin. Sibelius violinkonsert med Anne-Sophie Mutter och Dresdens statskapell dirigerade av André Previn på DG; Viktoria Mullova och Bostons symfoniorkester ledd av Seiji Ozawa på Philips; med Leonidas Kavakos och Lahtis symfoniorkester på Bis samt med Jascha Heifetz och Londons filharmoniker ledda av Thomas Beecham på RCA. Glazunovs violinkonsert med Anne-Sophie Mutter och Washingtons symfoniorkester ledd av Mstislav Rostropovitj på Erato samt med Jascha Heifetz och Londons filharmoniker ledda av John Barbirolli på Documents. Esther Yoos inspelning av Tjajkovskijs violinkonsert som släpps till hösten. Inget svep denna vecka
I programmet diskuterar panelen bl.a. pianisten Nick van Bloss som spelar Schumann och ett album med cellokonserter av Dvorák och Martinu. Johan bjuder också Jean-Martinon-godis ur sitt påskägg. I panelen Camilla Lundberg, Kati Raitinen och Niklas Lindblad som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: FRANZ XAVER RICHTER Requiem, Sinfonia con fuga, De profundis Tjeckiska barockensemblen Roman Válek, dirigent Supraphon SU 4177-2 DVORAK MARTINU Cellokonserter Christian Poltéra, cello Tyska symfoniorkestern, Berlin Thomas Dausgaard, dirigent Bis BIS 2157 ROBERT SCHUMANN Kreisleriana, Symfoniska etyder Nick van Bloss, piano Nimbus NI 6318 GIUSEPPE VERDI Maskeradbalen Siv Wennberg, Nicolai Gedda, Loa Falkman, Ann-Christin Biel m.fl. Kungliga hovkapellet, Stockholm Eri Klas, dirigent Sterling CDA 1802-03-2Johans val Johan serverar oss ett påskägg fyllt med musikaliska karameller ur en box The late years med inspelningar mellan 1968 och 1975, bestående av 14 CD med dirigenten Jean Martinons senare inspelningar av bl.a. Albert Roussels orkestermusik. Martinon står på pulten framför Franska radions orkester. Tidigare utgivningar på Erato, men denna box kommer från Warner Classics. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Dvoraks Cellokonsert Frans Helmerson tillsammans med Göteborgs symfoniker under Neeme Järvi på Bis; med cellisten Truls Mörk tillsammans med Oslo filharmoniker ledda av Mariss Jansons på Virgin Classics; Mstislav Rostropovitj och Bostons symfoniorkester under Seiji Ozawa på Erato; Paul Tortelier och Londons symfoniorkester dirigerade av André Previn på EMI samt med Jacqueline du Pré och Chicagos symfoniorkester under ledning av Daniel Barenboim på EMI. Martinus Cellokonsert Raphael Wallfisch tillsammans med Tjeckiska filharmonin dirigerade av Jirí Belohlávek på Chandos. Schumanns Kreisleriana med Martha Argerich också på DG samt med Alfred Brendel inspelad på skivmärke Philips. Schumanns Symfoniska etyder med András Schiff på märke EuroArts. Johan sveper över dels en ny utgåva på Bis med pianisten Jevgenij Sudbin som för andra gången mycket förtjänstfullt har spelat in klaversonater av Domenico Scarlatti samt över en CD med dubbelpianisterna Maasa Nakazawa och Suhrud Athavale som spelar ur Bruno Walters arrangemang för fyrhändigt piano av Mahlers andra symfoni, utgiven på Naxos. Veckans toppnotering blev albumet med Cellokonserter av Dvorák och Martinu där Christian Poltéra fick sin dyra Stradivarius-cello att ljuda till det bästa, med gott understöd av Tyska symfoniorkestern i Berlin, allt under Thomas Dausgaard.
I veckans CD-revy recenseras bl. a. pianomusik av Dukas och Simon Rattles konsertanta version av Wagners Rhenguldet. Johan bjuder också på valda delar ur Szymanowskis opera Kung Roger. I panelen Evabritt Selén, Johanna Paulsson och Niklas Lindblad som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:RICHARD WAGNER Rhenguldet Michael Volle, m.fl. Bayerska radions symfoniorkester Simon Rattle, dirigent BR Klassik 900133 DIFFERENT VOICES Stråkkvartetter av Sibelius, Kaipainen och Tiensuu Kamus-kvartetten Alba ABCD 383 PAUL DUKAS Pianoverk Hervé Billaut, piano Mirare MIR 242LUDWIG VAN BEETHOVEN Uvertyr till Prometheus, Trippelkonsert, Egmont- och Coriolanus-uvertyrer Giuliano Carmignola, violin Sol Gabetta, cello Dejan Lazic, piano Basels kammarorkester Giovanni Antonini, dirigent Sony 88883763622 Johans val Johan Korssell spelar valda delar ur en nyutkommen DVD i Kasper Holtens regi med Szymanowskis opera Kung Roger vilken spelades in på Covent Garden-operan där den sattes upp för första gången på 40 år. Titelrollen sjungs av Mariusz Kwiecien, Georgia Jarman är hans älskade drottning Roxana och rollen som herden görs av tenoren Saimir Pirgu. Covent Garden-operans kör och orkester sjunger och spelar. Allt hålls samman av Antonio Pappano. Utgiven på Opus Arte.Andra nämnda eller rekommenderade inspelningarBeethovens Trippelkonsert med solisterna David Ojstrach, Mstislav Rostropovitj och Svjatoslav Richter som spelar tillsammans med Berlins filharmoniker ledda av Herbert von Karajan på skivmärke EMI samt med Trio Poseidon och Göteborgs symfoniker under Neeme Järvi på Chandos.Dukas Pianosonat med Marc-André Hamelin på Hyperion; med Tor Espen Aspaas på Simax samt med pianisten John Ogdon på Warner.SvepetJohan sveper över en ny inspelning med Hindemiths Mathis der Maler inspelad på finska märket Ondine där Christoph Eschenbach dirigerar Nordtyska radions symfoniorkester . På albumet återfinns också Hindemiths Ess-dur-symfoni.
Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. I dag med Greta Erikson. Dagens program ägnas helt åt Greta Erikson, svensk pianokonsts grand old lady. Under många år var hon pianoprofessor på Musikhögskolan i Stockholm, där hon utbildat en generation svenska musiker. Bland hennes elever återfinns bland annat Dag Achatz, Jan Eyron, Jacob Moscovicz och Carl-Axel Dominique. Greta Erikson studerade både i Paris och i Schweiz. Redan som elvaåring spelade hon i Konsertföreningen i Stockholm. Det stora genombrottet kom 1940. Hon har turnerat förutom i Norden också i bl.a. Ryssland och USA. Många är de musiker som hon musicerat tillsammans med. David Ojstrach och Mstislav Rostropovitj för att bara nämna några kända namn. På skiva har hon bl.a. spelat tillsammans med violinisterna Josef Grünfarb och Leo Berlin. Svensk musik har ofta stått på hennes repertoar och många svenska kompositioner har hon uruppfört. På skiva finns hennes tolkningar av Franz Berwalds, Wilhelm Stenhammars och Adolf Wiklunds pianokonserter. Greta Erikson är annars känd för sina tolkningar av klassiska och romantiska verk av Beethoven, Schumann och Chopin. Redan i början av fyrtiotalet spelade hon Rachmaninovs tredje pianokonsert i radio, ett verk som vi också får höra ett brottstycke ur i dagens program. Vidare spelar hon i programmet musik av Chopin, Schumann och Beethoven och samtalar med den gamla radioprofilen Sigvard Hammar, allt hämtat ur Sveriges Radios rikhaltiga arkiv. MUSIK 1. Frédéric Chopin: Tre ballader (g-moll, F-dur & Ass-dur) Inspelat den 2 november 1978. 2. Sergej Rachmaninov: Pianokonsert nr 3 d-moll – ur sats 2 Göteborgs symfoniker – Sixten Eckerberg Inspelat i Göteborgs Konserthus den 13 januari 1972. 3: Ludvig van Beethoven: Pianosonat nr 8 c-moll ”Pathetique” Inspelat den 2 november 1978. 4. Robert Schumann: Karneval (sats 1) Grammofonskiva utgiven på Caprice 1973 PS Missa inte när Greta Erikson tolkar Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert här i radio, måndagen den 21 december kl. 10 i i P2 tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Zdenék Mácal i en inspelning från 1972.