Podcasts about ryssarna

Doggers Bank-incidenten 1904 var en förvirrad farse som nästan kastade världen i i krig. Ryssarna, på jakt efter japanska skepp, besköt av misstag en grupp brittiska fiskebåtar som – kanske något otippat – inte bar på några krigsplaner utan istället nätade torsk. Vad som följde var en komisk kollision mellan missförstånd och militär paranoia, där både diplomater och sjömän förlorade både ansikte och tålamod. Till slut förklarades det hela som en olycklig förväxling, men för en stund var det nära att dessa fiskeflotta öden blev föregångare till något mycket större. Följ oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comManus av Dan HörningKlippning och ljudbearbetning av Cornelia BobergMusik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt så tar panelen inte bara pulsen på Chelsea Football Club, men även på den moderna fotbollen. Återigen så pekas det finger åt alla håll. Vem fel är det? Maresca? Ägarna? Sportcheferna? Ryssarna? En sak är säkert. Såhär dåligt som spelarna och laget presterade mot Brighton senast är under all kritik. Frågan är om protester från supportrarna är verkligen det laget behöver? En annan sak är också säker. Den moderna fotbollen och dess överreglering har satt starka spår i många europeiska fotbollsklubbar. Panelen ger sin syn på saken och försöker sätta nålen på vart Chelsea kommer befinna sig på den framtida fotbollskartan. Följ oss på våra sociala medier samt bli en del av vår community: - Facebook: https://www.facebook.com/groups/2183605941968845/ - Twitter: https://twitter.com/ChelseaSwe - Discord: https://discord.gg/cdXZ6tRkFE - SvenskaFans: https://www.svenskafans.com/england/chelsea/ - Instagram: https://www.instagram.com/chelseasweden_official/

Krimkrigets mest kända ögonblick är lätta brigadens fatala dödsanfall vid Balaklava den 25 oktober år 1854 mot en vägg av ryska artilleriprojektiler. Och för första gången på riktigt allvar kunde allmänheten ta del av fotografier från krigsområdet. Pressen hade på allvar gjort sitt inträde på krigets arena.Krimkriget utkämpades mellan Ryssland och en allians bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Kungariket Sardinien. Kriget avbröt freden sedan 1815 mellan stormakterna i Europa. Krigföringen blandade nästintill medeltida belägringskrigföring med nymodigheter som ångfartyg och spränggranater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av 1800-talets viktigaste militära konflikter. En infallsvinkel på kriget som ofta tonas ner och nästan glöms bort är att stridigheterna inleddes sommaren 1854 i Östersjön med att britter och fransmän intog och sprängde den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sverige lekte med tanken att ansluta sig till alliansen för att kunna återta Finland.På hösten 1854 landsteg de allierade på Krim som blev huvudkrigsskådeplats fram till fästningen Sevastopols fall hösten 1855. Kriget avslöjade den efterblivna militärmedicinen och bristerna i logistiken. Florence Nightingale och andra kunde i någon mån lindra plågorna för de stridande.Kriget kunde egentligen inte vinnas av någon. Ryssarna var alltför efterblivet industriellt för att på allvar kunna hota de allierade och de allierade kunde aldrig krossa de väldiga Ryssland. Kriget handlade om att stoppa de ryska expansionssträvandena söderut mot de svaga Osmanska riket och västerut genom Östersjön. Särskilt för britterna var det betydelsefullt att stoppa ryssarnas maritima framstötar. Därför blev fokus för de militära operationerna de två flottbaserna Bomarsund på Åland och Sevastopol på Krim.Det finns mycket skrivet om Krimkriget. Den som vill läsa mer övergripande om kriget kan ta sig an Clive Pointings bok The Crimean War: The Truth Behind the Myth (2005). Operationerna i Östersjön är utredda av Basil Greenhill och Ann Giffard i deras bok The British Assault on Finland 1854-1855 (1988). På svenska finns en rikt illustrerad bok om anfallet på Bomarsunds fästning: Graham Robbins, Håkan Skogsjö och Jerker Örjans Bomarsund. Det ryska imperiets utpost i väster (2004).Bild: Interior del Museo Panorama av Valentin Ramirez, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid slaget vid Tannenberg i slutet av augusti 1914 lyckades Paul von Hindenburgs 8:e armé lura in och slå en ring runt den ryska Samsonovs 2:a armé på östfronten. Manövern var så lyckosam att Samsonovs armé blev totalt tillintetgjord, och slaget har sedan dess blivit ett av första världskrigets mest mytomspunna.Slaget ledde omedelbart till politiska förvecklingar, och för den pensionerade officeren Hindenburg blev slaget starten på en lång politisk karriär som vi får anledning att återkomma till senare i vår serie om första världskriget.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Slaget vid Tannenberg 1914.Tyskland hade flyttat fram en av sina arméer på ca 200 000 man upp till den östra fronten för att där försena en rysk frammarsch i väntan på en fransk kapitulation. Denna leddes först av von Prittwitz. Ryssarna mötte upp med två arméer under Rennenkampf respektive Samsonov. Till en början var Prittwitz försiktig och beordrade ordnade reträtter västerut. Men den defensiva attityden uppskattades inte av överkommandot, och snart blev von Prittwitz ersatt av Paul von Hindenburg. Med Hindenburg hoppades man på en offensiv taktik med det yttersta målet att slå ut de ryska arméerna, trots det uppenbara numerära underläget. Erich von Ludendorff, som nyligen hade bevisat sin förmåga i slaget om Liège på västfronten blev Hindenburgs stabschef och följde med.Efter att ha anlänt på plats såg de två en möjlighet att exploatera det faktum att de ryska arméerna separerades från varandra på var sin sida om de Masuriska sjöarna. Hindenburg tog initiativet och försökte sig på en omfattning av Samsonovs 2:a armé, söder om sjöarna, medan Rennenkampf fortsatte västerut. Det var ett vågspel som hade kunnat misslyckas om Rennenkampf vädrat Hindenburgs intentioner, och fallit in i Hindenburgs rygg. Men det lyckades och resultatet blev häpnadsväckande. Hindenburgs 8:e armé tog över 90 000 krigsfångar och över 70 000 ryska soldater miste livet, i utbyte mot ca 12 000 tyska förluster.Bild: Tyskt infanteri under slaget vid Tannenberg 1914. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulf Grüssner är sex år gammal när kostymklädda män dyker upp på hans familjegård på Åland. Enligt männen tillhör marken nu Sovjet. Hör historien om Putins strandtomt och om en mans kamp för sitt barndomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 6-årige Ulf Grüssner, hans mamma och tre syskon vräks från sitt älskade hem Solkulla på Åland. Sovjetunionen tar över huset som en del av fredsavtalen efter andra världskriget.Som vuxen startar Ulf en livslång kamp för att få tillbaka sitt barndomshem, som idag ägs av Ryssland.När Finland går med i Nato 2023 känner Ulf att han har tidsandan på sin sida. Kanske är det äntligen dags för honom att få tillbaka sitt Solkulla?Ett program av Hanna Sihlman hanna.sihlman@gmail.comExekutiv producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.seSlutmix: Björn NitzlerBerättarröst: Tiina Laitila KälvemarkIntervjupersoner: Ulf Grüssner, Dan Nordman/lektor i historia vid Ålands lyceumArkivklipp: Sveriges Radio, Yle, ExpressenProgrammet gjordes under 2024.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaDet demilitariserade ÅlandÅland kallas ibland för Fredens öar, eftersom öarna har varit demilitariserade och neutrala sedan mitten av 1800-talet. Det innebär att inga militära befästningar eller soldater får finnas på Åland. Sverige var drivande i demilitariseringsprocessen, säger Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands lyceum.– Svenskarna brukar säga att ett Åland i främmande makts hand är som en pistol riktad mot Sveriges hjärta, säger Dan Nordman.

I februari 2022 satt Mariia Shevtsova tillsammans med några vänner i en makupstudio. De hade fått veta att om kriget kommer så kan man faktiskt dricka vattnet i toaletten.”Låt oss fylla toan med champagne” föreslog en av hennes vänner.Några dagar senare förvandlades livet till totalt kaos. Ryssarna närmade sig snabbt och när de stod endast en mil från Mariias hemort insåg hon att det var bäst att fly ur landet tillsammans med sin då 7-åriga dotter. Hon hade fått kontakt med tidigare poddgästen Sanna Arnfjorden-Wadström i Vårgårda som kunde tänka sig att ta emot en ukrainsk familj.Där började också de längsta dagarna i Mariias liv. På ett överfullt och nedsläckt tåg mot Polen satt kvinnor och barn och alla hade samma fråga: Varför händer det här oss?Följ med på en stark flykthistoria om hur en ukrainsk mamma räddade sig själv och sitt barn undan rysk terror. Hur hon landade i trygga Sverige och startade ett nytt liv. Och om hennes längtan är att bygga upp sitt älskade land igen.Det blev en hel del tårar under intervjun men också en del roliga frågor. Varför har ni inga staket runt husen och inga gardiner för fönstren? Varför är alla husen röda? Och hur kommer det sig att man kan snacka med högsta chefen om familj, hundar och fotboll?Här kommer Mariia Shevtsova!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karolinerna, soldaterna med sina karaktäristiska blåa rockar som tjänade under Karl XI och Karl XII, har blivit symboler för Sveriges tid som europeisk stormakt. Deras offensiva stridstaktik, disciplin och moral gjorde armén till en av Europas bästa.Karolinernas stridstaktik var mycket offensiva med hårda närstrider med blankvapen. Disciplinen var sträng och soldaterna förväntades att upprätt under elden följa sina officerare i striden utan att klaga. Men den höga stridsmoralen skulle i längden inte rädda karolinerna från undergången.Detta är första delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karolinerna, vars namn härstammar från det latiniserade formen av namnet Karl, bildades efter Karl XI:s reformation av den svenska armén och flottan med det yngre indelningsverket under 1682. Den enväldige Karl XI satsade på att förbättra Sveriges armé och flotta, dess utbildning och välstånd.Indelningsverket innebar att meniga soldaterna fick ett torp med ett stort kök som också blev sov- och vardagsrum. Ju högre rang man hade, desto fler rum fick man – en löjtnant hade exempelvis 3 rum och kök. Med torpet kom en åker, och ett ängstycke.I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla de landskap i det svenska riket i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Vid krigsutbrottet 1700 kunde den svenska krigsmakten mobilisera 76 000 man, varav 14 000 man i Finland. Denna siffra var dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land.Under slutet av 1600-talet hade en allians bildats mellan Danmark, Polen och Ryssland med målet att återerövra de landområden som tidigare varit under deras kontroll. Danskarna ville återta de förlorade landskapen kring Skåne och Holstein-Gottorp. Polackerna hade som mål att erövra svenska Livland och ryssarna strävade efter att erövra provinser i Baltikum.Kriget inleddes med en serie angrepp mot Sverige från olika håll. Sachsen invaderade Livland den 12 februari 1700 utan en krigsförklaring, följt av att danskarna i mars anföll hertigdömet Holstein-Gottorp, som var ett svenskt förbundet område styrt av Karl XII:s svåger Fredrik IV. Och den 20 augusti 1700 förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige. Ryssarna gick till anfall mot svenska Ingermanland.Bild: Vivat Carolus av Gustaf Cederström, Public DomainMusik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtidKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stalingrad blev en av de stora vändpunkterna i kriget på östfronten. Få enskilda slag har i historien satt sådana djupa spår i vårt medvetande. Kampen om Stalingrad och den tyska 6.arméns kapitulation symboliserar det tyska misslyckandet på östfronten och den sovjetiska segern.Hitlers plan att erövra de viktiga ryska oljefälten vid Baku vid Kaspiska havet stoppades i Stalingrads ruiner. Striden fördes med stor brutalitet från hus till hus i en stad som jämnats med marken av det tyska bombflyget och i vilken det fortfarande fanns civila. Förlusterna var outhärdligt stora på båda sidor.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mest dramatiska händelserna i andra världskrigets historia. Tyskarna försökte under sommarkampanjen 1942 att erövra de strategiskt viktiga oljefälten kring Baku och samtidigt eliminera de sovjetiska styrkorna i söder. Det tyska högkvarteret inledde planeringen i april 1942 och gav operationen namnet ”Operation Blå”.Operationen inleddes den 28 juni och ledde snabbt till stora tyska framgångar. Hitler gav order om att Kaukasus och Stalingrad skulle erövras samtidigt. Detta skulle komma att visa sig bli ödesdigert. De tyska styrkorna delades upp i två armégrupper vilket försvagade den tyska offensiven inte minst därför att det blev svårt att fullt ut klara underhållet i två riktningar. Båda armégrupperna misslyckades att uppnå sina anfallsmål.Staden Stalingrad, dagens Volgograd, bredde ut sig 50 kilometer på båda sidor om floden Volga. En erövring av staden skulle stänga av de sovjetiska förbindelserna med områdena i söder. Dessutom skulle staden i tyskarnas händer fungera som ett viktigt flankskydd. Anfallet mot staden var alltså inte bara en fåfänga propaganda fråga utan Stalingrad hade en verklig strategisk betydelse.Anfallen mot Stalingrad inleddes på allvar 21 augusti. Den 23 augusti lade det tyska flyget staden i ruiner. Civilbefolkningen led i ruinerna. I själva verket hade tyskarna skapat en ointaglig fästning. Stalingrads rykande ruiner skulle visa sig omöjliga att betvinga. De kommande månaderna fördes ett brutalt krig man mot man i staden. Förlusterna var fruktansvärda på båda sidor. Ryssarna höll till slut bara små brohuvuden på västra sidan floden. Men längre än så kom aldrig tyskarna. I november genomförde ryssarna en våldsam inringningsoperation som inneslöt 6.armén i Stalingrad – operation Uranus. I början av februari kapitulerade tyskarna och 91 000 soldater gick i fångenskap. Sammanlagt förlorade den tyska armén närmare 800 000 soldater i operationerna kring Stalingrad. Av dessa stupade nästan 300 000.Om Stalingrad har det skrivits många hyllmeter. Antony Beevors kanske bästa bok Stalingrad (2000) är grundläggande och ger på många sätt den enskilde soldatens perspektiv. Vägen till Stalingrad och även själva striden finns bland annat beskriven av John Erickson The Road to Stalingrad (2003). Bild: Sovjetiska trupper anfaller i Stalingrand i juli 1942. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta har vi förklarat på denna sida i många år nu, faktiskt redan före Donald Trump dök upp på den politiska scenen. Så HUR kan man egentligen veta att det pågår ett koordinerat samarbete mot den Djupa Staten? Jo genom att värdera olika opinionsbildningsinsatser både sekventiellt och parallellt parterna emellan, samtidigt som man håller i minnet att den Djupa Staten finns etablerad - om än i olika omfattning och betydelse - överallt. Är det verkligen helt säkert att Donald Trump utgör hjärtat av problemet, eftersom han konsekvent har tagit "dåliga", alltför krigsbejakande beslut när bättre och mindre kontroversiella alternativ fanns tillgängliga, något som inte nödvändigtvis alltid skulle skyllas på hans dåliga val av rådgivare? Desinformation, kamouflage och list är några av de sätt man kan påverka resultatet av ett krig. Ryssarna har tagit dessa gamla konster till en annan nivå med hjälp av teorin om Reflexiv Kontroll (RC). Donald Trump spelar detta reflexiva kontrollspel på en närmast konstnärlig nivå. Xi Jingping är uppfostrad att önska någon han vill illa, ett evigt liv. Så han klarar sig rätt bra kan man utgå ifrån. Utvecklad av ryska militärstrateger på 1960-talet, RC syftar till att förmedla information till en motståndare som skulle påverka dem att frivilligt fatta ett beslut som önskas av initiativtagare till åtgärden. Den kan användas mot antingen humana eller datorbaserade beslutsprocessorer. Ryssland använder det inte bara på strategisk och taktisk nivå i krig, utan också inom det geopolitiska området. Ryska arméns Generalmajor MD Ionov var bland de tidiga förespråkarna för RC, och har drivit det sedan 1970-talet. I en artikel år 1995 konstaterade han att syftet med reflexiv kontroll är att tvinga en fiende till att fatta beslut som leder till hans nederlag genom att påverka eller styra dennes beslutsprocess. Ionov anser att detta är en form av hög konst som grundas med nödvändighet på en intim kunskap om mänskligt tänkande och psykologi, militärhistoria, rötterna i det enskilda konflikten, och kapaciteten hos konkurrerande stridande tillgångar - enheter. Timothy L. Thomas skriver i Journal of slavistik: "I ett krig där reflexiv kontroll är anställt, kommer den sida med den högsta graden av reflexion (sidan som bäst kan imitera andra sidans tankar eller förutsäga dess beteende) att ha de bästa chanserna att vinna. Graden av reflexion beror på många faktorer, varav de viktigaste är analytisk förmåga, allmän lärdom - bildning och erfarenhet, och omfattningen av kunskap om fienden. " Om framgångsrikt uppnått, gör reflexiv kontroll över fienden det möjligt att påverka deras stridsplaner, deras syn på situationen och hur de slåss. RC metoderna är varierande och innefattar kamouflage (på alla nivåer), desinformation, uppmuntran, utpressning med våld, och att korrumpera olika tjänstemän och officerare. Enligt Robert C. Rasmussen för Centrum för International Maritime Security, "Det är precis den här typen av tillämpning av Reflexiv Kontroll som en ung Vladimir Putin skulle ha lärt sig i hans tidiga utbildning på 401: a KGB skolan och under sin karriär som en KGB / FSB officer. " "I en färsk intervju säger sig president Putin föredra Biden framför Trump. Rysslandsanalytikern Hugo von Essen tror att den ryske ledaren på ett dolt sätt försöker påverka USA-valet. – Det kan vara ett sätt att hjälpa Trump, säger han. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det kryllar av tech-bolag i Ängelholm i Skåne. Jonas Bonde har startat två av dem, Prisjakt och senast Car.info som just nu växer så det knakar med väldigt fin lönsamhet. Vi pratar om hur Jonas inte fick köpa en Tesla Model S, men att han investerade samma pengar i Tesla-aktier istället (och att Jonas inte höll i aktierna lika länge som Ängelholmskompisen Christian von Koenigsegg gjorde). Och så pratar vi om:Franz Hänel (nämns ett par gånger… Jonas partner i bolaget).Att Car.info stänger året med 55% omsättningstillväxt och 40% EBITDA-marginal (borde bli nånstans runt 43/17MSEK).Om hur Jonas sade nej till traditionell VC för att istället bygga bolaget boot-strappat med egna pengar och några änglar (varav en är Peter Carlsson, gamla konkurrenten och Pricerunner-grundaren).Om hur kulturen med Öppen Data och offentlighetsprincipen i Sverige gör att det, tack vare tjänster om car.info, är mycket svårare för bedragare att göra bilaffärer.Om hur han gillar lönsamhet och intäkter, men har svårt för traditionell säljkultur.Om hur marknadsföringsbudgeten = lite pennor. Länkar:- Prisjakt- Car.info Dagens Tech-nyheterUkraina är förbannade på Elon Musk för att Ryssarna också har Starlink vid frontenJane Walerud och Marta Sjögrens nya “carbon capture”-startup Dagens Tech görs av Halvt Vargtjut Media AB.Redaktör: Richard Sandenskog

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisades till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastierna återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoleonkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ukrainska motoffensiven är igång. Så ska Rysslands trängas ut ur landet. Hör om varför den ukrainska motoffensiven startar nu och om varför den ukrainska säkerhetstjänstens chef inte säger ett ord om den. Hör också om de röda linjer som Ryssland varnat Ukraina att inte korsa, men som gång på gång klivits över. Nu väntar nästa – de kommande F-16-planen.Medverkande:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, författare och före detta pressråd i Moskva. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Linus SjöholmProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssarna har sprängt en stor damm, offensiven stundar och Jannik har besökt Kenneth i Kyiv för att filma när skyddsplåtarna donerades.https://www.nongrata.seLänk till förköp av Kenneths bok: https://shop.nongrata.se/Länk till Kenneths backup mail-lista: https://www.nongrata.se/kenneth-backup/Länk till DeepStateMAP (Bakhmut): https://deepstatemap.live/en#12/48.5696/37.9049Länk till Kenneths Facebook-sida: https://www.facebook.com/kenneth.gregg.9440Länk till YouTube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC5BZH5SnU3CN9BFAB3mYg0A Become a member at https://plus.acast.com/s/samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Striderna vid Sävar och Ratan den 19-20 september 1809 är de hittills sista inom det nuvarande Sveriges gränser. Kriget mot Ryssland som hade pågått sedan februari 1808 hade utvecklats katastrofalt för Sverige. Finland var ockuperat och fredsförhandlingarna med Ryssland var redan igång i Fredrikshamn.För att vinna fördelar i de pågående förhandlingarna bestämde sig den svenska krigsledningen för att försöka besegra den ryska armékår som stod i Umeåtrakten i Västerbotten. En svensk expeditionsstyrka som utgjorde rikets sista reserver landsteg vid Ratan norr om Umeå den 17 augusti 1809. När den svenska kåren marscherade söderut träffade den på ryssarna vid Sävar och ett av krigets blodigaste slag utkämpades. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en riktigt klassisk militärhistorisk händelse. Expeditionen till Västerbotten 1809 och de båda slagen vid Sävar och Ratan tillhör vår svenska militärhistorias mest intressanta händelser. Det betyder inte att slagen är kända hos en bred allmänhet utanför södra Västerbotten.Expeditionen till Västerbotten och landstigningen vid Ratan var en prestation. En landstigning är alltid ett vågspel och en komplicerad typ av militära operationer. Den 17 augusti landsteg mellan 5 000 och 6 000 svenska soldater i den lilla kustbyn Ratan några mil norr om Umeå. Landstigningskåren marscherade söderut och möttes av en rysk kår på morgonen den 19 augusti. Ett förvirrat slag utvecklade sig som den svenske befälhavaren Wachtmeister beslutade att dra sig ur. Han fruktade att ryssarna var på väg att gå runt honom och falla honom i flanken eller ryggen. Den efterföljande striden vid Ratan den 20 augusti lade Ratans by i spillror. Ryssarna undkom norrut och kriget var de facto över. I de avslutande fredsförhandlingarna i september 1809 drogs gränsen vid Torneå älv.Bild: Slaget vid Sävar norr om Umeå var ett av krigets blodigaste slag. Striderna fortsatte vid Ratan dagen efter. Bilden visar slaget vid Ratan av Carl Gustag Gillberg. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Höjd beredskap diskuterar den kommande våroffensiven Av och med Johan Wiktorin, Amanda Wollstad och Anders Lindberg

Kriget i Ukraina är nu inne i en utnötningsfas säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi: Ryssarna skickar fram människor, soldater, helt utan hänsyn till egna förluster. Framförallt när det gäller de rekryterade fångarna från ryska fängelser, där det inte verkar spela någon som helst roll om de lever eller dör, så länge de anfaller. Det är som en köttkvarn vid fronten. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanProgramledare: Martina LindvallProducent: Isak KronaSändes i Studio Ett kväll 2 januari 2023.

Sverker Åström (1915–2012) var Sveriges ledande diplomat under efterkrigstiden och en central figur för den svenska neutralitetspolitiken och hanteringen av Raoul Wallenbergs fall. Men samarbetade han också med Sovjet? Raoul Wallenberg-forskaren Susanne Berger redogör för de många misstankarna mot Åström och menar att det är nu dags att öppna arkiven och utreda dessa grundligt. Det skulle kunna ge en förklaring till den svenska sidans passivitet i frågan kring den försvunne diplomatens öde. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan en musiker som verkar i en diktatur hitta utrymme för protest i sin konst? Jens Nordqvist berättar om två cellister på varsin sida om det musikaliska samvetet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur låter motståndets musik? Klingar den annorlunda än medlöperiets toner? Historien är full av exempel på musik som tjänat tyranniet, men också på musiker och tonsättare som utmanat makten. Som berättelsen om två ryska cellister, på varsin sida om det musikaliska samvetet.Läckta dokument från advokatfirman Mossack Fonseca avslöjade 2016 hur tusentals politiker, affärsmän och privatpersoner försökt dölja sina rikedomar i olika skatteparadis. En av dem var märkligt nog en professionellt verksam cellist från Sankt Petersburg.Sergej Roldugin, en av Vladimir Putins äldsta vänner, visade sig vara den ryske presidentens hemliga bankir och pengatvättare, med en egen förmögenhet på flera hundra miljoner dollar. När en reporter frågade hur en klassisk musiker kunde vara så rik svarade cellisten att han levde ett högst modest liv. Till och med min cello är begagnad, sade han i ett försök att skoja bort frågan. Instrumentet som är tillverkat av Antonio Stradivarius köpte han för tolv miljoner dollar.Likt andra oligarker lät han det ryska folket stå för fiolerna, så att säga. Och precis som många andra av Putins rika vänner hamnade han i samband med invasionen av Ukraina på EU:s sanktionslista.Historien om Putins cellospelande förmögenhetsförvaltare för tankarna till en annan berömd rysk cellist, som till skillnad från honom valde att spela motståndets musik. Tårarna strömmade ned för kinderna på Mstislav Rostropovitj när han lät solostämman i Antonin Dvoraks cellokonsert ljuda i ett fullsatt Royal Albert Hall i London den 21 augusti 1968. Kvällen innan hade sovjetiska styrkor gått in i Prag, och medan stridsvagnarna krossade det folkliga upproret framförde de ryska musikerna ett av de mest berömda tjeckoslovakiska verken.På väg in till konserthallen hade symfoniorkestern fått ducka för ruttna tomater från ilskna demonstranter. När musikerna sedan värmde upp hördes burop från publiken. Åk hem!Ryssarna ut ur Tjeckoslovakien!Den bedrövade Rostropovitj visste inte om han skulle klara av att spela. Invasionen av Tjeckoslovakien plågade honom rent fysiskt och det kändes först otänkbart att uppträda. Men så bestämde han sig. Han skulle låta musiken tala.Dvoraks cellokonsert är dramatisk, storslagen och djupt känslosam. Rostropovitj ville visa åhörarna att han delade deras smärta. Med sin cello framkallade han en böneliknande sorgesång över maktens brutalitet och förtryck. När de sista tonerna klingat ut lyfte den gråtande Rostropovitj upp Dvoraks partitur i luften i solidaritet med det tjeckoslovakiska folket, men också i protest mot sitt eget land.Den osannolikt begåvade Rostropovitj, Slava som han oftast kallades, var en sovjetisk nationalhjälte och ett kuttersmycke för kommunistpartiet. Men när han offentligt i utlandet dessutom vågade protestera mot invasionen blev Kremls stolta blickar snart hotfulla.Flera år tidigare hade han tagit stora personliga risker genom att stödja de förföljda tonsättarna Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Tack vare sin gränslösa talang och stora charm undkom Slava repressalier. Men efter konserten i London var han illa ute, och än värre blev det efter hans försök att beskydda Aleksandr Solzjenitsyn.Den regimkritiske författaren som 1970 tilldelades Nobelpriset i litteratur var en nagel i ögat på de sovjetiska ledarna. Rostropovitj vägrade böja sig för hoten och trots stor fara lät han Solzjenitsyn bo i familjens datja utanför Moskva.I takt med att riskerna ökade växte Rostropovitjs politiska samvete. När han i ett öppet brev som aldrig publicerades försvarade både Solzjenitsyn och rätten till konstnärlig frihet fick Kreml nog och beslöt att tysta både honom och hans cello. Slava fick i praktiken yrkesförbud, och några år senare tvingades han och familjen att lämna Sovjetunionen.När Berlinmuren föll var Rostropovitj ögonblickligen på plats med sin cello för att välkomna de befriade östtyskarna. Medan Slava spelade Bach vid muren satt den unge KGB-officeren Vladimir Putin i Dresden och gnisslade tänder. Två år senare föll det sovjetiska imperiet samman i vad Putin har beskrivit som historiens största geopolitiska katastrof.I augusti 1991 försökte krafter inom kommunistpartiet ta makten för att förhindra Sovjetunionens upplösning. Rostropovitj kastade sig omedelbart på ett plan till Moskva för att ge sitt stöd till den nye ryske presidenten Boris Jeltsin.Kuppförsöket misslyckades. Men några år senare inledde Jeltsins efterföljare Vladimir Putin en nedmontering av det öppna samhälle som börjat gro i Ryssland. Det fria ordet, oavsett om det skrivs, sjungs, målas eller ropas på gatorna, är ständigt ett hot mot den totalitära staten. Makten känner musikens starka kraft. Diktaturerna kräver därför konstens lydnad. Likt Rostropovitj på 1970-talet, tvingades tusentals konstnärer, musiker, författare och journalister att fly Ryssland när Putin bestämde sig för att med våld tysta deras röster. De som inte har möjlighet att lämna förtryckande regimer för friheten utomlands får välja mellan motstånd och tystnad. Eller att djupt inne i sin konst finna hemliga rum där protesterna kan ljuda. Kompositören Dmitrij Sjostakovitj Rostropovitjs nära vän försökte överleva som fri konstnär i ett totalitärt samhälle. Under den tyska belägringen av Leningrad 194144 blev han med sin sjunde symfoni hyllad runt om i världen som en symbol för kampen mot fascismen. Men snart hamnade hjälten i onåd. Hans påstått borgerliga och västinspirerade musik tilldrog sig Stalins ogillande, vilket kunde medföra en omedelbar livsfara.Varje natt väntade den skräckslagne Sjostakovitj på att KGB skulle knacka på dörren, på att Stalins mörker skulle sluka även honom. Han gjorde desperata försök att orientera sig i tyranniets landskap. Fylld av smärta insåg Sjostakovitj att han inte kunde både leva och tala sanning i en diktatur.När den berömde tonsättaren gjorde förnedrande politiska eftergifter såg många och han själv det som ett svek. I det fördolda försökte han i stället kommunicera med omvärlden via sin musik. Tonerna han skrev blev melodiska protester, som när han smög in sarkastiskt förvrängda fragment av Stalins favoritsånger.Förutom Dvoraks cellokonsert spelades även Sjostakovitjs tionde symfoni på den där konserten i London. Verket som uruppfördes kort efter Stalins död 1953 var i hemlighet ett ursinnigt porträtt av diktatorn och en förtvivlad skildring av förtryckets fasor. Även om Sjostakovitj saknade Rostropovitjs hjältemod försökte han på sitt sätt skapa motståndets musik. Vladimir Putins egen cellist och pengatvättare, han valde däremot att villigt spela maktens melodier.Jens Nordqvist, författare och journalistMusiken som spelades i programmet:Antonin Dvorak: Cellokonsert op. 104. Mstislav Rostropovitj, cello. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968. Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 10. Jevgenij Fjodorovitj Svetlanov, dirigent. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968.

Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.Hundratals män flyr från RysslandMängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland."Putin är den enda som inte tröttnat"I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättareProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

I dagsläget är ryssarna på defensiven i Ukrainakriget, men de mänskliga lidandena når oss via sociala medier och tv. Med förfäran kan vi konstatera att kriget i Ukraina slår hårt mot civilbefolkningen. Brott mot krigets lagar och massmord på civila är ett faktum.Den svaga ryska insatsen går att förklara med den bristande logistiken. Ett modernt krig med pansarfordon kräver en ständig tillförsel av drivmedel och ammunition. De långa stillastående ryska fordonskolonnerna norr om Kiev tyder på ett sammanbrott i underhållet. Soldaterna behöver dessutom förnödenheter och möjlighet till vila.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden fångar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt första avsnitt om kriget i Ukraina. Utgångspunkten är att försöka förstå vad som pågår trots den knapphändiga informationen och det sofistikerade propagandakrig som utkämpas mellan Ukraina och Ryssland. Tendensen är att kriget håller på att vända till ukrainarnas fördel, men är det verkligen så?Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett anfallskrig utan krigsförklaring mot sitt grannland Ukraina. Få vågade tro att ukrainarna skulle kunna stå emot. Mirakulöst hejdades de ryska anfallskolonnerna. Vi har nu i september upplevt hur ukrainarna dessutom återtagit en del av de områden ryssarna ockuperade de inledande veckorna av kriget. Kriget förefaller ha kostat ryssarna minst 15 000 i stupade.Inget av detta verkar ryssarna ha kunnat lösa tillfredsställande. En nyckelfaktor i krigets inledning var att Antonov-flygplatsen utanför Kiev aldrig riktigt kunde användas för införsel av underhåll och förstärkningar. Ryssarna tog visserligen flygplatsen så småningom, men efter hårda strider och den kom aldrig att fylla den funktion som ryssarna hade planerat.En annan faktor är den ryska ledningens brister och de ryska soldaternas bristande stridsmoral. Inga krig kan vinnas med dålig ledning, initiativlöshet och dåligt motiverade soldater. Putins försök att genom delmobilisering tillföra armén nya soldater kan mycket väl baktända. Protesterna kan öka och missnöjet växa hos en befolkning som hittills likgiltigt har accepterat regimens propaganda även om man sannolikt inte tror på det som basuneras ut av de ryska regimkontrollerade medierna.Kärnvapenhoten från ryska sida kastar sin skugga över konflikten. Kan Putin verkligen vara så galen att han sätter in taktiska kärnvapen? Och hur reagerar västvärlden på det om det blir verklighet? Mycket står skrivet i framtiden.Bild: Ryska vapen som förstördes i det andra slaget vid Sviatohirsk den 1 oktober 2022, Ukrainas inrikesministerium, Wiki Media Commons.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#swedengate har fått Michelle att forska om memes som krigsmedel, spoiler det är ryssarnas fel. Halsey får inte släppa sin musik utan en viral TikTok-trend, något Max tror är fejk. Ezra skapar tydligen NFT crypto art av sitt härjande på Hawaii och Kourtneys sponsrade bröllop väcker frågor om Madonna och hennes sons queernes. HÄNG MED! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan Putin påbörjat sitt krig i Ukraina har det blivit svårare att uttrycka kritiska åsikter i Ryssland. Men de som vill hittar ändå sätt att göra motstånd. Och sätt att hitta annan information än den som regimen förmedlar. Så vad vet ryssarna om kriget? Hur avskurna är de från omvärlden egentligen? Kommer de kritiska rösterna att kunna påverka Rysslands framtid?Medverkande:Ekaterina Kalinina, professor vid institutionen för media och kommunikation vid högskolan i JönköpingStefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier, SCEEUSRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sberbank är Rysslands största bank och har anor tillbaka till 1841. Men dess historia har kantats av oegentligheter och dess rykte har solkats många gånger. Dessutom är den mäkta impopulär bland Ryssarna som inte ens litar på den.   Mattias och Erik tar denna gång en titt på bankens historia och de många cyberattacker den utsatts för och försöker förstå vidden av händelserna. Denna bank har utsatts för intrång, "bank runs" och nu är den dessutom i hackerkollektivets Anonymous kikarsikte efter en lyckad attack.   Show notes: https://www.itsakerhetspodden.se/168-sberbank-mot-varlden/

I Ryssland pekas nu de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman ut som nazister i en omfattande propagandakampanj. "Vi är emot nazister, men det är inte de". På sociala medier sprids det nu en bild som bland annat målar upp de svenska ikonerna Astrid Lindgren och Ingmar Bergman som nazister. En annan berömda svensk som pekas ut är Ingmar Kamprad. Propagandakampanjerna pryder även ryska busskurer i bland annat Moskva, där bilder på de tre personerna syns med tillhörande texter samt rubriken "Vi är emot nazister, men det är inte de". I reklamkampanjen lyfts olika citat fram från de världsberömda kändisarna. Exempelvis finns det ett citat från Astrid Lindgrens dagbok i vilken hon under andra världskriget skrev att hon var mer rädd för den Sovjetiske ledaren Stalin än Hitler: "Jag tror hellre jag säger Heil Hitler i hela mitt liv än får ryssarna över oss". Enligt Aftonbladet skriver kampanjmakarna också att Ingmar Bergman älskade Hitler så mycket att han hade en bild på den tyske diktatorn över sängen. Likaså att IKEA-grundaren Ingmar Kamprad ska ha sagt i sina memoarer att han var nazist och beundrade Hitler. Ryssarna gissar ju givetvis, eller kan det vara så att man försöker förmedla något till den svenska befolkningen... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ryssland har setts som en av de mest aggressiva aktörerna vad avser cyberoperationer. Däremot kvarstår många frågor om vad Ryssland gör åt sitt egna cyberförsvar eftersom de själva råkat ut för rejäla IT-säkerhetsskandaler och attacker både före och under invasionen av Ukraina. Och hur är det med USA? Vad händer i USA i rådande säkerhetspolitiska läge och hur ser de på saken just nu? Det och mycket annat handlar dagens avsnitt av IT-säkerhetspodden om. Mikael Simovits är kryptolog med lång erfarenhet av att arbeta inom data- och nätverkssäkerhetsindustrin och dessutom skicklig pen-testare. Pontus Krohn är en före detta svensk marinofficer med över 30 års tjänst. Han har under fyra år tjänstgjort som förbindelseofficer vid Pentagons utvecklingsavdelning för gemensam krigföring. För närvarande tjänstgör Pontus som lektor i underrättelsestudier vid Mercyhurst University i Erie, Pennsylvania. Detta avsnitt är ett samarbetsavsnitt med Sig Security och som bygger på deras föreläsning från i mars i år. Intervjuare: Erik Zalitis. Inledning av Mattias Jadesköld. På schemat: 00:00 - Vinjett 03:07 - Titeln är Ryssland vs USA - Vad betyder det för er? 04:37 - Vi börjar med Ryssland: hur är deras cyberattackförmåga? 07:35 - Om attacken mot OPCV 10:20 (Ryssarna) har ingen koll på sin egen data när de attackerar. 11:20 Vad gör Ryssland åt sitt eget cyberförsvar? De är ju också ett mål. 12:53 Är det något mer installerat på Ryska folkets datorer? (Keyloggers, bakdörrar, etc) 13:42 Runet : vad är kopplingen till Drutten och Jena? 15:09 Drutten stora öron, vad lyssnar de på egentligen?   16:10 Mikael: "Swift-bojkotten har inte hjälpt, Ryssland har sitt eget system kallat Mir." 16:42 Erik: - "De väntar sig att bli ex-kommunicerade ?" 17:59 - Berätta om cyberattackerna mot Ryssland - det finns en del mönster att se, eller hur? 21:35 - Allt detta måste ha påverkat Rysslands syn på cyberförsvar, eller hur? 22:11 - "RUNet har inte fungerat överhuvudtaget." 22:30 - En sammanställning av cyberattackerna mot Ryssland från världen före och efter Ukraina-invasionen. 25:23 - Attacken 29 mars 2022 mot Ryska "Luftfarsverket" 26:56 - Hur ser hotbilden ut från Ryssland mot Sverige. 26:37 - Vad är "Wiperware" ? 27:50 Över till USA - vad händer? 29:13 Hur ligger USA till cybersäkerhetsmässigt? 32:24 Hur är Ryska befolkningen när det gäller kunskap om IT-säkerhet 34:02 Pontus: "Republikanerna har blivit övervakade". Situationen är politiserad. 34:48 Pontus: "Ryssland har skickligt påverkat båda lägren" 35:45 2019 ville Trump-administrationen samarbeta med Ryssland om cybersäkerhet. Vad beror det på? 36:30 Pontus: "Nyhetstäckningen i Sverige är rätt ensidig". 38:32 Pontus: "Man börjar nu se en mer ensad linje i vad som måste göras". 39:51 USA och Stuxnet 40:07 Efter Snowden affären - har man gjort något för att hantera säkerheten? 42:41 Pontus: "Hunter Bidens laptop kommer bli en följetong". 43:17 Hur kommer det geopolitiska läget utvecklas enligt ett cybersäkerhetsperspektiv? 43:28 Mikael - Nato-vindar och osäkerhet efter valet 2016 med Trump samt historik om sanktioner mot Sverige under Sovjet-tiden. 44:25 Mikael: "Vi går från globalisering till nationalisering" 45:46 Pontus: "Håller med. En ny världsordning där vi måste fundera över situationen." 46:37 Pontus: "Kinesiska myndigheter ställer krav på Amerikanska företag. USA tänker på nationalisering". 48:50 "Vad kan man göra som privat-person eller företag?" 48:58 Mikael: "Det börjar normalt med social engineering. Bli mer misstänksam" 49:34 Pontus: "Utbilda alla" 51:03 "Vad gör ni härnest?" Show notes: https://www.itsakerhetspodden.se/167-ryssland-vs-usa-med-sig-security/

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I reprisen av det nymixade avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Dagens gäst är Alex Schulman. Han är inte bara krönikor sedan många år, numera i DN, utan har även en av Sveriges populäraste poddar ihop med Sigge Eklund som heter just Alex & Sigges podcast. Han är också författare, vars senaste bok är en roman som heter Överlevarna (Bonnier 2020), och handlar om återuppleva sin barndom som vuxen. Jag förstår att det kanske förvånar att jag väljer att ha ett samtal med just honom här i podden. Låt mig då förklara lite hur jag tänker.När jag slutade som ledarskribent kändes det som en lättnad att lämna den ganska tydliga ideologiska mall man förväntades följa. Inte så mycket av min chef, Tove Lifvendahl, som gav mig mycket fria tyglar och utgjorde ett bra bollplank, utan mer av läsare. Ledarsidan ska fylla en funktion i debatten och ledarskribenterna är de politiska lägrens trogna hirdmän, eller legosoldater i vissa fall. Det jag vill bidra till med podden, och med Rak höger överlag, är att vara mer prövande än jag kunde vara då. Podden slogan är att jag har “samtal med vänner och fiender. Utan filter eller skygglappar.” Det låter aningen högtravande, men det är inte tomma ord för mig, utan något jag strävar mot. Men det är såklart lättare att få vänner att tacka ja när man hör av sig. Många har ingen lust att prata med någon de inte håller med, tyvärr. När jag läste Alex Schulmans två senaste krönikor kände jag att jag gärna ville ha honom som gäst, trots att vi utväxlade hårda ord med varandra ganska nyligen. Eller just därför. Vi hamnar ofta på motsatta sidor i politiska frågor, men hans krönikor om Ukrainakriget har jag läst med stor behållning. Varför finner jag plötsligt sånt värde i hans krönikor? Har något hänt i samtiden när en sådan som Alex Schulman, som inte direkt pratat sig varm om nationalism innan, plötsligt skriver om att försvara sitt land? Om hans pappas sorg över att förlora sitt barndomshem i Karelen till Ryssland? Om detta och mycket annat pratar vi i dagens podd.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst. LänkarAlex Schulmans senaste krönika: Kriget har blivit vardag – nu börjar vi käbbla igen (DN 29/3)Alex Schulmans näst senaste krönika, som handlar om hans pappa och om att försvara sitt land: Ryssarna jämnade min pappas hus med marken (DN 21/3)Några avslutande ordDe tre senaste veckorna haft ett pågående projekt som gick i hamn i går. Därför har jag inte kunnat jobba för full maskin. Projektet var att tjugo år efter att alla mina jämnåriga kamrater gjorde det ta körkort, vilket jag nu gjort. Jag körde min första körlektion tisdag för tre veckor sedan med körskolan My driving academy och igår blev jag godkänd på uppkörningen. Är hemskt lättad. Och nu återgår jag till att jobba heltid med Rak höger igen. En annan sak också. Jag har lovat att det ska komma ett poddavsnitt varje söndag, men har inte alltid hållit det. I stället har jag prioriterat att få ut avsnitt så snabbt det går, ofta för att innehållet har nyhetsvärde. Det kommer jag även fortsättningsvis att göra, tänkte jag. Om ni verkligen inte gillar det så hör gärna av er till: ivararpi@substack.comUtgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Staden Zjytomyr, 15 mil väster om Kiev, har bombarderats hårt av Ryssland sen invasionen. Hör pensionären Stepan som mirakulöst överlevde ett luftangrepp, som gjorde en stor krater bredvid hans hus. Sveriges Radios Richard Myrenberg och Caroline Kernan besökte staden. Zjytomyr ligger bara 15 mil från huvudstaden Kiev och är en strategisk förbindelselänk för förnödenheter och militär utrustning till Kiev. Här finns också en militärbas. Sedan kriget började har Zjytomyr drabbats av flera ryska robotattacker, de flesta har träffat civila mål, som hos pensionären Stepan. Jag minns bara att den var i början på mars, den första, jag lov och sov, mina grannar låg och sov och sen var det bara en enorm explosion, säger han.Hur han kunde klara sig är ett mysterium. Fem meter från bilen är det fortfarande en stor krater. Och fasaden på hans hus är svårt skadat, men huset står kvar. Ryssarna är värre än fascister, Putin är värre än en fascist, säger han. Folk har verkligen lidit svårt här, men vi kommer att vinna, säger Stepan och lägger fast kapellet på biltaket med några tegelbitar av det som en gång var ett hus.Reportrar: Richard Myrenberg och Caroline Kernen. Reportaget sändes första gången i Studio Ett 29 mars 2022.

I dagens avsnitt diskuterar vi den ekonomiska aspekten av Rysslands invasion av Ukraina. Framförallt pratar vi om sanktionerna, deras påverkan och hur den ryska ekonomin är "double-fucked" för att citera en rysk professor. Jag hoppas att det är självklart att det är väldigt klurigt med ett avsnitt som det här. Samtidigt som vårt mål är att det är en allmänbildning, så är sanningen det första som försvinner i en konflikt. Det är väldigt många delar som rör sig och en sak som är sann idag kan vara fel imorgon och vice versa. Dessutom rör sig saker med en enorm hastighet. Vi spelade in det här i måndags (14 mars) och idag (16 mars) har vissa saker redan förändrats (t.ex. att Ryssland har konfiskerat de leasade planen från väst genom en ny lag). Det är därför det är viktigt att ta vissa saker med en nypa salt även om jag efter genomlyssning upplever att avsnittet håller (även om jag t.ex. gärna hade bytt ut vissa ordval i efterhand). Jag rekommenderar följande källor som skriver riktigt bra om kriget: - Cornucopia - svensk blogg som har den bästa daglig rapportering som uppdateras. Dessutom är han betydligt mer kunnig än gemene journalist på just Ryssland. https://cornucopia.se - Han har även skrivit en bra artikel om NATO som är mycket läsvärd: https://bit.ly/rtcnato - Kamil Galeev - forskare inriktad på Ryssland. Skriver extremt bra artiklar varje dag som ger en allmänbildning och kontextuell förståelse. Jag samlar hans skrifter i denna tråd på bloggen: https://rikatillsammans.se/forum/t/31957 Om du vill stödja Ukraina, rekommenderar jag följande: - Ukrainska riksbanken - https://bit.ly/rtbankua - Come Back Alive - https://bit.ly/rtcbaua (eller annan valfri organisation). För fler länkar till avsnittet, kolla gärna avsnitt #246 på bloggen där vi länkar till flera av personerna som vi citerar i avsnittet. Några av de vi citerar i avsnittet är: KofmanMichael, MarkHertling, kamilkazani, oryxspioenkop, mironov_fm, christogrozev, bellingcat m.fl. På söndag är vi tillbaka på vårt normala schema med ett samtal om inflation tillsammans med David Vestin som arbetar på Riksbanken. Tack för denna veckan! Hälsningar, Jan Innehållsförteckning ===== 00:00:00 - Introduktion 00:04:50 - Twitter är väldigt bra i dessa situationer 00:11:00 - De olika typerna krig som pågår parallellt 00:14:50 - Putins invasion gjort det till ett av få svart-vita krig 00:18:47 - Avsaknaden av förutsägbarhet gör situationen läskig 00:19:50 - Sätt att stödja Ukraina 00:22:15 - Putins strategiska mål de senaste 15 åren 00:24:40 - Få har sabbat så mycket på två veckor 00:29:00 - Den ryska ekonomin är "double-fucked" 00:32:40 - Ryssland vill gärna se sig som en stormakt (men är inte det) 00:36:18 - Vem är stor och stark? 00:39:49 - Professor Mironov - ryska ekonomi är körd i botten 00:43:12 - Ryska ekonomin är väldigt liten 00:45:26 - Ryska ekonomin är råvaruekonomi 00:48:02 - Det kommer bara bli värre 00:51:20 - Sanktionerna drabbar även t.ex. Chelsea 00:54:40 - Vad är syftet med sanktionerna? 00:56:51 - Den ryska befolkningen lever i rädsla 00:59:09 - Ryssland det mest sanktionerade landet i världen 01:01:02 - Ryska rubeln har tappat ca 50 procent i värde 01:04:26 - Ryssland försökte förbereda sig 01:06:49 - Begränsningar införda av ryska centralbanken 01:08:03 - Ryssarna försökte ha en buffert 01:12:27 - Kina utnyttjar redan Ryssland 01:14:43 - Ryssland är "uninvestable" enligt MSCI 01:16:56 - Ryska banker är bortkopplade från SWIFT 01:18:17 - Ryska börsen varit stängd i veckor 01:23:48 - Ett exempel på hur en ryss påverkas i vardagen 01:29:21 - Väst spöar skiten ur Ryssland på den ekonomiska arenan 01:33:16 - Över 300 stora företag har lämnat Ryssland 01:37:40 - 51 % av det svenska bränslepriset är skatt.. 01:40:11 - Om jag får högre elräkning så är det OK för att få behålla demokrati 01:42:35 - Många av oss har gjort en emotionell omvärdering 01:44:45 - Sätt dig in i vad NATO-medlemskap faktiskt betyder 01:45:52 - Avslutning

Stalingrad blev en av de stora vändpunkterna i kriget på östfronten. Få enskilda slag har i historien satt sådana djupa spår i vårt medvetande. Kampen om Stalingrad och den tyska 6.arméns kapitulation symboliserar det tyska misslyckandet på östfronten och den sovjetiska segern.Hitlers plan att erövra de viktiga ryska oljefälten vid Baku vid Kaspiska havet stoppades i Stalingrads ruiner. Striden fördes med stor brutalitet från hus till hus i en stad som jämnats med marken av det tyska bombflyget och i vilken det fortfarande fanns civila. Förlusterna var outhärdligt stora på båda sidor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mest dramatiska händelserna i andra världskrigets historia. Tyskarna försökte under sommarkampanjen 1942 att erövra de strategiskt viktiga oljefälten kring Baku och samtidigt eliminera de sovjetiska styrkorna i söder. Det tyska högkvarteret inledde planeringen i april 1942 och gav operationen namnet ”Operation Blå”.Operationen inleddes den 28 juni och ledde snabbt till stora tyska framgångar. Hitler gav order om att Kaukasus och Stalingrad skulle erövras samtidigt. Detta skulle komma att visa sig bli ödesdigert. De tyska styrkorna delades upp i två armégrupper vilket försvagade den tyska offensiven inte minst därför att det blev svårt att fullt ut klara underhållet i två riktningar. Båda armégrupperna misslyckades att uppnå sina anfallsmål.Staden Stalingrad, dagens Volgograd, bredde ut sig 50 kilometer på båda sidor om floden Volga. En erövring av staden skulle stänga av de sovjetiska förbindelserna med områdena i söder. Dessutom skulle staden i tyskarnas händer fungera som ett viktigt flankskydd. Anfallet mot staden var alltså inte bara en fåfänga propaganda fråga utan Stalingrad hade en verklig strategisk betydelse.Anfallen mot Stalingrad inleddes på allvar 21 augusti. Den 23 augusti lade det tyska flyget staden i ruiner. Civilbefolkningen led i ruinerna. I själva verket hade tyskarna skapat en ointaglig fästning. Stalingrads rykande ruiner skulle visa sig omöjliga att betvinga. De kommande månaderna fördes ett brutalt krig man mot man i staden. Förlusterna var fruktansvärda på båda sidor. Ryssarna höll till slut bara små brohuvuden på västra sidan floden. Men längre än så kom aldrig tyskarna. I november genomförde ryssarna en våldsam inringningsoperation som inneslöt 6.armén i Stalingrad – operation Uranus. I början av februari kapitulerade tyskarna och 91 000 soldater gick i fångenskap. Sammanlagt förlorade den tyska armén närmare 800 000 soldater i operationerna kring Stalingrad. Av dessa stupade nästan 300 000.Om Stalingrad har det skrivits många hyllmeter. Antony Beevors kanske bästa bok Stalingrad (2000) är grundläggande och ger på många sätt den enskilde soldatens perspektiv. Vägen till Stalingrad och även själva striden finns bland annat beskriven av John Erickson The Road to Stalingrad (2003). Bild: Sovjetiska trupper anfaller i Stalingrand i juli 1942. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Extrainsatt podd från Ekonomiekot. Börsen i Ryssland är stängd, rubeln faller och bankomaterna i Ryssland är tomma. Nu börjar sanktionerna märkas i landet samtidigt som energipriserna går upp kraftigt. Programledare: Mikael SjödellMedverkande: Margareta Svensson, reporter Kristian Åström, kommentator

Ryssland attackerar Ukraina från flera håll, bomberna faller och tusentals civila är på flykt. Den ryske presidenten har startat ett nytt krig i Europa. Men hur starkt stöd har Putin för den våldsamma attacken? På en kvart får du veta vad ryssarna själva tänker om invasionen, och hur tongångarna går borta hos Rysslands gamla ärkefiende USA. Med SvD:s utrikesreporter Jesper Sundén, och utrikesredaktör Erik Bergin.

Krimkrigets mest kända ögonblick är lätta brigadens fatala dödsanfall vid Balaklava den 25 oktober år 1854 mot en vägg av ryska artilleriprojektiler. Och för första gången på riktigt allvar kunde allmänheten ta del av fotografier från krigsområdet. Pressen hade på allvar gjort sitt inträde på krigets arena.Krimkriget utkämpades mellan Ryssland och en allians bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och Kungariket Sardinien. Kriget avbröt freden sedan 1815 mellan stormakterna i Europa. Krigföringen blandade nästintill medeltida belägringskrigföring med nymodigheter som ångfartyg och spränggranater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av 1800-talets viktigaste militära konflikter. En infallsvinkel på kriget som ofta tonas ner och nästan glöms bort är att stridigheterna inleddes sommaren 1854 i Östersjön med att britter och fransmän intog och sprängde den ryska fästningen Bomarsund på Åland. Sverige lekte med tanken att ansluta sig till alliansen för att kunna återta Finland.På hösten 1854 landsteg de allierade på Krim som blev huvudkrigsskådeplats fram till fästningen Sevastopols fall hösten 1855. Kriget avslöjade den efterblivna militärmedicinen och bristerna i logistiken. Florence Nightingale och andra kunde i någon mån lindra plågorna för de stridande.Kriget kunde egentligen inte vinnas av någon. Ryssarna var alltför efterblivet industriellt för att på allvar kunna hota de allierade och de allierade kunde aldrig krossa de väldiga Ryssland. Kriget handlade om att stoppa de ryska expansionssträvandena söderut mot de svaga Osmanska riket och västerut genom Östersjön. Särskilt för britterna var det betydelsefullt att stoppa ryssarnas maritima framstötar. Därför blev fokus för de militära operationerna de två flottbaserna Bomarsund på Åland och Sevastopol på Krim.Det finns mycket skrivet om Krimkriget. Den som vill läsa mer övergripande om kriget kan ta sig an Clive Pointings bok The Crimean War: The Truth Behind the Myth (2005). Operationerna i Östersjön är utredda av Basil Greenhill och Ann Giffard i deras bok The British Assault on Finland 1854-1855 (1988). På svenska finns en rikt illustrerad bok om anfallet på Bomarsunds fästning: Graham Robbins, Håkan Skogsjö och Jerker Örjans Bomarsund. Det ryska imperiets utpost i väster (2004).Bild: Interior del Museo Panorama av Valentin Ramirez, Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Moa analyserar även denna vecka hotet från Ryssland, Christoffer föreslår nya karriärvägar för kulturarbetare och Albin analyserar Carl Bildts tweet.

Moa analyserar även denna vecka hotet från Ryssland, Christoffer föreslår nya karriärvägar för kulturarbetare och Albin analyserar Carl Bildts tweet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

POPULA har årets viktigaste återträff med skådespelaren Natalie Minnevik och snackar om Natalies stora drömroll, teater, pälsklädda människor och konspirationsteorin som säger att Finland inte finns. Julia i Lars Norén-pjäsen "Tiden är vårt hem" spelas av Natalie Minnevik på kulturhuset stadsteatern. Hon har väntat halva sitt liv på den här chansen och det är enligt hennes den mest krävande karaktären hon spelat som skådespelare.Vi blickar ut mot våra östra grannländer, är det bara pälsklädda människor som ser på teatteri och varför är Ryssarna bättre på att besöka dem?Kalle gräver upp gamla "Hästar finns inte, de är en frukt"-minnen med en konspirationsteori som menar att Finland inte finns och är en lögn som Ryssland och Japan hittat på för att få fiska ifred i havet. Sanna och Natalie är MEGA-skeptiska, men är villiga att lyssna och höra vad det handlar om.Saat kort sagt kuulla snack om isoja unelmia, konspirationer, hög- och skräpkultur. Kuuntele, ja nauti tästä kulttuurikeitosta!Kalle Kinnunen & Sanna Laakso popula@sverigesradio.se

Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jonatan har fått ett nytt dyrt intresse som skadar hans ekonomi chippen förespråkar ett nytt vi och dom-tänkande Ryssarna har hackat idrottsdatabasen för att sprida desinformation om våra svenska idrottare Tennisgymnasiet har fått en ny kurs – Att inte ta emot mutor. Kalmar FF läser sagor för barn. Det finns inget negativt med det

Liksom många koreaner växte Kim Chul Min upp i Manchuriet. Alltså i den del av Kina som fram till krigslutet 1945 var en japansk lydstat. Ryssarna och kineserna kom och allt vändes upp och ned. Hans familj flydde tillbaka till Korea men hans pappa gavs ingen nåd. Chul Min var bara ett barn, han såg allt och livet kunde knappt bli värre. Men det blev det. Drömmen var att ta sig ut ur landet och efter många år lyckas han ta sig till Europa, men då är Kalla kriget i full gång. Med ursprunget på den nordkoreanska sidan stämplas han som kommunist och tvingas ta sig från Paris till Stockholm. Vissa saker går inte att glömma eller förlåta. Eller vad tror du? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssarna anfaller, den äldsta prinsessan giftes bort, Johan är postiljon d´amour i England och kungen begår sitt största misstag! Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Drömvecka och mardrömsvecka! Heta Kulusevskis perfekta position i usla Juve! JESPER KARLSSON! Zlatan! Ryssarna! En mycket bra, värdelös debut! De 100 deppiga andra! HELGENS VECKANS BÄSTA GREJER! PATREON: Patreon.com/kollasvensken MERCH: https://www.podstore.se/podstore/kolla-svensken/ SWISH: 0760248480

För Bornholm innebar slutet av tyskarnas ockupation början på en ny, när sovjetiska trupper intog den strategiskt belägna ön. De betedde sig som jävlar, säger Klaus Linnert, chef på försvarsmuseet i Rönne. Danmark firar att det är 75 år sedan slutet av andra världskriget men för ön Bornholm skulle helvetet fortsätta. Hör reportaget i klippet ovan. David Rasmusson, Bornholm david.rasmusson@sverigesradio.se

Är ryssarna verkligen så bra på att föra krig som du tror? I det här avsnittet ska vi prata om varför Tsarryssland/Sovjetunionen/Ryssland är bottenlöst dåliga på krigföring. Från Tsushima 1905 till Ukraina 2014; gör dig redo för det hittills mest raljanta avsnittet av Krigshistoriepodden! Stötta oss på Patreon! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I tre avsnitt berättar militärhistorikern Marco Smedberg om andra världskriget. I del tre landstiger de allierade i Normandie och marscherar mot Berlin. Ryssarna krossar allt motstånd på östfronten. Men Japan vägrar ge upp vilket leder till att USA använder ett vapen världen hittills inte skådat.Marco Smedberg arrangerar även militärhistoriska resor som du kan läsa mer om på www.marcosmedberg.se/resorDe närmaste går till:Malta-Sicilien: 20 - 27 aprilNormandie: 30 april - 3 majSuomussalmi-Hangö: 28 maj - 1 juniMonte Cassino: 1 - 5 oktober..............................................................Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anette och Niklas har varit på flera konferenser där Ryssland har diskuterats. Hur ser Sverige på hotet från Ryssland? Shownotes: 00 Bumper JTunesProductions  00 Host Anette Staaf  00 Host Niklas Larsson 05 Kinesiska investeringar 10 Säpo listar 7 hot  15 Plan nedskjutit över Ukraina  17 Ryssarna får inte hyra hamnen  18 Bilkrasch i idrottshall

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien. Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearme´. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp. Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Soldaten Johan Henrik Sjöö deltog i de långdragna striderna mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809. När kriget var över rodde han sin familj i en eka över Östersjön till tryggheten i Sverige. Hur går det till att dela ett rike i två delar? Och vad händer med de människor som råkar befinna sig mitt i en sådan delning? Splittringen av det svensk-finska riket 1809 innebar enorma påfrestningar, framför allt för de människor som levde då, men det ställde också till problem för administrationen för vem hade till exempel rätt till de historiska dokumenten i arkiven? Idag ska vi berätta historien om Johan Henrik Sjöö, en soldat i den svensk-finska armén som hamnade mitt i den röra som utbröt när Sverige förlorade Finland. Charlotte Ryrholm från Enköping har forskat om sin ana Johan. - Han föds 1776 i Randasalmi Finland, och redan i början av 1800-talet blir han soldat i finska armén i Savolax regemente, vid den ryska gränsen. I armén blir han trumslagare och med tiden korpral, vilket var så långt man kunde komma i graderna om man var en vanlig indelt soldat. - Generalmönsterrullarna är ibland svåra att följa, men det verkar om att Johan är reserv i armén, för hans deltagande där verkar vara lite ryckigt. Men innan han gifter sig så hinner han tjänstgöra i fyra år och så vet vi att han är 169 cm lång, tillägger Charlotte Ryrholm. Johan Henrik är alltså en för sin tid ganska ståtlig man och därtill trumslagare, vilket var en oerhört viktig funktion inom armén.  Trumslagarna kallades ibland signalgivare eftersom befälhavarna kunde använda trumsignalerna för att meddela soldaterna vad de skulle göra, om de skulle gå till attack eller retirera, och trummorna tjänade förstås också som pådrivare både i strid och under marscher. Men i fredstid så kunde Johan Henrik förstås stanna hemma och bruka marken runt sin lilla soldatbostad. I en gård intill där det bor en överofficer, arbetar en ung piga Anna Sofia. - Han håller sig på samma torp tills han träffar sin fru Anna Sofia Johansdotter Räpon, och de gifter sig 1804, sen bosätter de sig i en by som heter Pällilä i JockasJuva, som ligger under Savolax. De får en liten dotter som heter Agata, men hon blir bara sex månader, men 1807 får de sonen Fredrik Johan. I husförhörslängderna kan man se att Johan Henrik är borta från hemmet under 1808 och 1809. På vintern 1808 hade ryska armen gått till anfall och soldaten Johan Henrik blev kallad att delta i kriget. Det var Napoleon som hade bett Ryssland att en gång för alla göra upp med svenskarna som motsatte sig Napoleons maktanspråk. Ryssarna var inte nödbedda, de hade ju sedan århundraden tillbaka sett Sverige som en arvfiende och ville därtill gärna skapa ett skydd för sin viktiga Östersjöhamn i St Petersburg. Det skyddet skulle de få om de kunde erövra Finland, det som här i Sverige ofta kallades den östra rikshalvan. De svensk-finsk trupperna hade inte kraft att stå emot ryssarna. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i Savolaxbrigaden drevs norrut av de ryska trupperna genom Finland under det kommande året. Kanske hade allting blivit alldeles annorlunda för honom, för den svenska armén och för utgången av historien om bara en liten rysk trupp blivit lite fördröjd på vägen. För den 14 september 1808 befann sig den finsk-svenska armén i Oravais strax norr om Vasa.  Savolaxbrigaden var inte ensam på en svenska sidan här fanns trupper från både finska och svenska sidan. Befälhavare på platsen var   Carl Johan Adlercreutz som ledde alltsammans från en kulle där det idag står ett gigantiskt minnesmärke över händelserna här. I efterhand har man förstått att det nog var här kriget avgjordes. Striderna pågick hela dagen och trots att det egentligen gick bra för Johan och de andra på finsk-svenska sidan, så förlorades ändå slaget till slut. I exakt rätt ögonblick kom nämligen en rysk hjälptrupp fram till platsen och de avgjorde alltsammans. Göran Backman är ordförande i Historiska föreningen i Oravais. - Jag brukar säga att alltsammans egentligen avgjordes under den halvtimme då de nyanlända ryssarna tog kommandot över situationen. Hade inte de kommit så vet man inte hur kriget hade slutat, för efter slaget här så blev det egentligen inga slag förrän man kom över till svenska sidan. Därför så anser man idag att slaget i Oravais var avgörande. Efter förlusten i Oravais skedde en oordnad och ganska kaotisk reträtt. Johan Henrik Sjöö och de andra soldaterna i finsk-svenska armén tog sig över till Norrbotten, och kom så till Västerbotten där de avgörande slagen stod på sensommaren 1809. Svenskarna gav upp och erkände sig besegrade. Sverige måste nu lämna ifrån sig en tredjedel av sitt territorium, och en fjärdedel av rikets befolkning, en miljon människor, blev ryska undersåtar. Savolaxbrigaden bestod vid mobiliseringen 1808 av 3783 man. När kriget var slut fanns endast 200 av dem kvar. Johan Henrik Sjöö var en av dem. Det var trasiga och trötta soldater som en blåsig söndag, den åttonde oktober 1809 ställde upp sig på kyrktorget i Umeå för att lyssna på det avskedstal som deras befälhavare General von Döbeln, höll till dem, sedan han först delat ut medaljer och gett dem en extra ranson med brännvin. Svenskar! Varen stolta över att hava sett dessa finska kvarlevor. Minns dem, Högakta dem. Se deras avtynade kroppar, deras bleka ansikten. De bära vedermälen av deras trogna och ändå fruktlösa bemödanden förflutet år. Och ni finnar! När ni återkommer till fosterbygden, så framför svenska folkets tacksamhet till er nation! Vet att i återvänder med utslitna kläder, avstympade och genomskjutna lemmar, men ni medför en rättskaffens krigsmannasjäls synbara prydnad. Fiender till det svenska moderlandet kan ni aldrig bli, därom är jag förvissad, men förbli i all tid dess vänner! Påminn era barn om det vi ska från släkte till släkte välsigna och högakta er. Finnar! Bröder! Kunde mina ord beseglas med blodtårar från mina ögon, skulle de strömma och varje droppe försäkra er min vördnad, min vänskap. General Carl von Döbel, General befälhavare över kungliga norra arméen.   Efter att Johan och de andra i Savolaxbrigaden lyssnat på von Döbeln så valde en del av dem att åka hem och andra att stanna på den svenska sidan och fortsätta som soldater där. Johan Henrik verkar ha bestämt sig för att bli svensk, men han är ju inte ensam i familjen, ingen visste hur villkoren skulle komma att bli för de människor som från och med nu blev undersåtar i det ryska Storfurstendömet Finland.  - Vi ser att han kommer tillbaka hem, jag tänker mig att han väl ville prata med Anna Sofia om hur de skulle göra. Men jag ser att andra soldater från de finska brigaderna stannar kvar i norra Sverige, berättar Charlotte Ryrholm. Johan tar sig hem och nio månader efter får han och Anna Sofia ytterligare ett barn. Strax efter, i skiftet 1810-11 så tar de sig till sist till Sverige med ett nyfött barn och ett som är 3-4 år, och släkthistorien berättar att de rodde sig över. Det finns inga flyttattester, utan i kyrkböckerna så står det bara att de har flyttat till Sverige vilket betydde att de flytt. De bosätter sig sedan i Norrtälje där Johan införlivas i den svenska armén. Charlotte Ryrholm tror att han hade ett löfte om att införlivas om och när han tog sig tillbaka. Som de allra flesta soldater vid den här tiden så byter Johan Henrik efternamn då och då, vilket verkligen inte gjort sökandet efter honom lättare för hans ättling. Johan hette alltså Sjöö när han bodde i Savolax i Finland, ett typiskt soldatnamn och väl i Sverige byter han efternamn till Ferm, också det ett typiskt soldatnamn. För att ytterligare krångla till det så får hans och Anna Sophias barn lite längre fram i tiden ett eget efternamn, Sjöborg. Nu är de alltså i Sverige, och för Johan fortsätter livet som soldat. - Han blir inkallad igen och runt 1812 så är han med de svenska trupperna till Tyskland och Napoleonkriget. -Vad jag vet så är han aldrig med i något slag där, men vi vet ju att det är mycket fältsjukdomar, och det är en sådan han avlider av, 38 år gammal. Anna Sofia uppfostrade sina barn genom att tjäna som piga. Den äldsta sonen blev skräddare i Söderhamn, den yngsta sonen blev vagnmakare, och det fanns också en yngre syster som föddes i Sverige. - Vi vet att familjen hade finska som huvudspråk, för det står i husförhörsböckerna att hon kunde läsa katekesen innantill på svenska, men att hon kunde den finska utantill. Charlotte Ryrholm stammar från den av Johans Henriks söner som blev skräddarmästare och hamnade i Söderhamn, men att pussla ihop fakta om pappan Johan Henrik var inte alldeles enkelt. Numer är ju mycket material digitaliserat och därmed lättåtkomligt, både i Sverige och Finland, men Rikssprängningen mellan Sverige och Finland gör letandet i källorna lite speciellt för vilket material finns i Sverige och vilket finns i finska arkiv? - Det har blivit en hel del letande för att hitta honom, men också för att hitta barnen. I husförhörsboken från Finland stod bara pappan och barnen uppskrivna. Hon har också haft stor nytta av generalmönsterrullorna både från Sverige och Finland, hade Johan Inte varit soldat hade letande nog varit betydligt svårare, tror hon. - Det är en rolig upptäcktsresa man gör! Charlotte har fått leta i både svenska och finska arkiv och så är det för de flesta som har svensk-finska anor. Finland var en integrerad del av konungariket Sverige, vilket innebar att all administration var gemensam. Därför så ställdes det svenska Riksarkivet inför ett stort bryderi vid riksdelningen vilket material skulle föras över till Finland och vad skulle finnas kvar i Sverige? Delningen av Riksarkivet Nils Erik Villstrand är professor emeritus i nordisk historia vid Åbo Akademi, och han är också en ivrig släktforskare. Vi träffar honom i den svenska Riksarkivet i Stockholm dit han åker med jämna mellanrum. Han berättar att de svenska myndigheterna var tämligen snåla med att lämna ifrån sig material efter 1809. - Ja, det här är inte de allra vackraste inslagen i de svensk-finska förbindelserna efter 1809, det blev närmast ett gräl och en dragkamp om handlingarna. I fredstraktaten hade man skrivit in att alla handlingar som behövdes för att den finska förvaltningen skulle fungera, de skulle föras över, först till Åbo och senare till Helsingfors. Trots Riksarkivets ovilja att lämna ifrån sig dokument till Finland fanns det arkiv som var villiga att sända över papper till den förlorade östra riksdelen, berättar Nils Erik Villstrand. - Vissa myndigheter som hade kvar riktigt gamla dokument, som till exempel Kammararkivet, de tyckte att gamla räkenskaper som bara handlar om Finland gott kunde flyttas, så de gick i första lasset. Men Sverige och Finland var ett enda integrerat rike, och när handlingar berörde saker som gällde båda länderna så tyckte man från svensk sida att dokumenten skulle finnas kvar i Sverige. Nils Erik Villstrand berättar att man i slutet av 1800-talet planerade att göra utbyten av handlingar mellan de båda riksarkiven, men de förhandlingarna strandade när man i Sverige trodde att Finland skulle förryskas. - Då tyckte man att det var bäst att det material som belyser den gemensamma historien blev kvar i Stockholm. Som historiker är Nils Erik Villstrand glad över att myndigheter ändå villigt förde över räkenskaper från Sverige till Finland. Dem har både historie- och släktforskare nytta av. - Visst, fogde- och länsräkenskaperna som innehåller till exempel mantalslängder och andra beskattningslängder är ju en värdefull källa till äldre tider. - Jag brukar säga att beskattaren är historikerns bästa vän, och det tror jag gäller också släktforskare, i alla fall när vi talar om äldre tid, den tid då det ännu inte skrevs kyrkböcker. Numer går det ju att finna mycket arkivmaterial digitalt. - Men det roligaste är ju att göra som min fru och jag har gjort, och resa hit till Stockholm, eller göra den motsatta resan till Helsingfors. I Finland är en del arkivförteckningar är skrivna på finska, men via personalen kommer man förbi den tröskeln och sedan är ju det mesta skrivet på svenska, och talar vi om tiden före 1870 så är ju strängt talet. Förutom finska Riksarkivet finns i Finland riksomfattande släktforskarforum såsom Genealogiska Samfundet i Finland och Finlands Släkthistoriska förenings sidor på nätet. Finska Nationalbiblioteket har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland både på finska och svenska Nils Erik Villstrand söker efter en salpetersjudare från Vasatrakten som bosatte sig på svenska sidan av svensk-finska riket. Han har fem pärmar att gå igenom för att möjligen finna det han söker. - Riksarkivet är ju fortsatt ett gemensamt arkiv, och vi historiker i Finland tycker att det är en jättegod tingens ordning att de dokument som också gäller Finland finns här i Stockholm. De är Välordnade, välbevarade, det är lätt att få fram dem och det är lätt att bara ta fram telefonen och fotografera av det vi behöver. Länkar  Lite längre ner på sidan finns tre länkar till sidor där man kan söka efter sina finska rötter.  Via Genealogiska samfundet i Finland och Finlands släkthistoriska förening kan man i digitaliserade kyrkoböcker söka döpta, konfirmerade, vigda, begravda och flyttade samt kyrkoräkenskaper församling för församling. Vissa sökningar är fria för alla, men medlemmar har större tillgång. Via Svenska genealogiska föreningen kan man hitta finska nationalbiblioteket som har digitaliserat finska tidningar från perioden 1771-1900. I det historiska tidningsbiblioteket kan man fritextsöka 1,7 miljoner tidningssidor, största delen av de tidningar som gavs ut i Finland då är både på finska och svenska. Länksamling till dessa källor finns till exempel på hemsida. Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Merja Laitinen och Gunilla Nordlund  Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Podcast med Adam Alsing, Vanessa Falk och Daniel Breitholtz inspelad som live, d v s helt utan efterhandsredigering!   Ur innehållet denna vecka: Är det nån av oss som har det? Stort test! Adam har mindervärdeskomplex inför sitt kalas. Daniel har varit omgiven av ett hav av Viagra! Men hur mycket fick han med sig hem? Vanessas lördagar är inga vanliga dagar… Ryssarna känner sig för, eller? Och mycket mycket mer!!   Mail: adamochkompani@gmail.com För samarbeten: christian@pancmedia.se

Ska vi gå med i NATO? Bli kompisar med Ryssarna eller bilda ett gemensamt EU försvar? Tillsammans med vår nya podvän Cecilia djupdyker vi bland ryska ubåtar och Amerikanska statskupper vilken försvarsallians som egentligen är bäst!

Rasmus Elm om Ryssland Rasmus Elm känner den ryska fotbollen och landslaget väl. För FotbollsArena Radiosporten ger han sin bild av Ryssarna om landslaget Korrespondent Maria persson Löfgren rapporterar från Moskva att ryssarna tappat förtroendet för det krisande landslaget. Jönköping Södra mot allsvenskan FotbollsArena Radiosporten har besökt smålandslaget som är på väg att ta sig tillbaka till allsvenskan för första gången på 55 år. #Bollkunskap - Särskilda klausuler Mario Balotellis nya kontrakt med AC Milan innehåller en del speciella klausuler, bland annat regleras det vilken frisyr han får ha. Vilka fler udda kontraktsklausler finns i fotbollsvärlden? Redaktörer Andreas Matz och Richard Henriksson.

NHL-podden har kommit fram till avsnitt nummer 49. Den här veckan rankas de bästa ryssarna i NHL, men dessförinnan står en hel del annat i fokus. Däribland Mike Richards förfall, Martin Brodeurs pension och aktuella traderykten. Firma Bjurman och Ekeliw passar dessutom på att hylla utropstecknet New York Islanders rejält. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Godmorgon, världen! Söndagen 16 nov programledare Sara Stenholm Ryssland och Putin i focus i storpolitiken. Ryssarna sluter upp runt Putin trots att sanktionerna känns av. Nyval är mycket ovanligt i Sverige men nu faktiskt tänkbart. Fantasy lockar allt fler och går dessutom ner i åldrarna. Krönikör är Po Tidholm. Panelen om ubåtar, integration och aborter. Ebola i Liberia, reportage från en hårt drabbad by. Satir med Public Service. Storbrittanien står inför ett litet men viktigt val, EU-fienliga Ukip lär vinna och det är en fingervisning om fortsatt framgång för partiet inför parlamentsvalet nästa år. Mexicos försvunna upprör många i landet, protesterna växer men hoppet om förändring är låg. Idéhistorikern Sverker Sörlin har skrivit en bok om svaghet. Kåsör är Nour el Refai. Producent Lena Bejerot

Charlotte och Jessica är två roomies som i desperat jakt på balans i tillvaron alltid går överstyr och komplicerar saker ytterligare vare sig det gäller relationer, dieter eller karriärsval. Programmet heter Det är bara en psykos och görs av Jessica Karlén och Charlotte Signell. Därefter ännu en dos seriöst strunt med Två ägg i skägg, av och med Adeel Faqih och Isak Jansson.