Podcasts about norrlandskusten

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Fästingar finns nu i alla Sveriges kommuner. De är närmast osynliga, känns inte, men kan vara livsfarliga. När Statens veterinärmedicinska anstalt bad allmänheten att skicka in fästingar upptäckte de att tajgafästingen har etablerat sig längs Norrlandskusten, förmodligen via flyttfåglar från öster. Tajgafästingen kan bära på nya varianter av TBE, med allvarligare symtom och högre dödlighet. På en kvart får du veta vilka fästingar du bör ha koll på och vilka nya smittor forskarna är mest oroliga för. Gäst: Anna Omazic, forskare på SVA. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Magnus Arvidson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR, Aftonbladet, TV4 Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheterna Radio 08.00

En svartvit serieroman om queera tidsresor i Helsingfors. En åttatimmarspjäs om kärlek och död på Dramaten. Fyrtiosex röster som berättar om den stora branden 1875. En queer syntopera om en tysk kontratenor som trollband New York. Maskiner som gör röster till egna instrument. Queer sågverksfantasy från Norrlandskusten. Det queera berättandet i tjugotalets början tar sig många olika uttryck.Vi har lämnat poddstudion och sökt upp sexton queera författare, översättare, musiker och scenkonstnärer från Amsterdam till Sundsvall, från Hägersten till Helsingfors. I säsong 3 står samtalet i fokus när vi närmar oss upphovspersonerna bakom den queera musik, litteratur och scenkonst som skildrar queera erfarenheter idag.Den här veckan träffar vi Suzanne Larsdotter och Fanny Degerfelt för att samtala om lesbiskt sex i litteraturen. Ett samtal om identitetserotik, naturliknelser, begär och glupskhet och sex som en skådeplats för trauman och sår.Välkommen till Bögbibblan Podcast – Din skeva bokhylla!________________Gäster: Suzann Larsdotter och Fanny Degerfelt.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Ljudtekniker liveinspelning: Linus EricssonKlippning och grafisk formgivning: Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.Avsnittet spelades in på Lesbisk Festival på kulturhuset Cyklopen i maj 2023._______________________Bögbibblan Podcast är en podd om queer litteratur. Du hittar Bögbibblan på bogbibblan.se och under namnet Bögbibblan på Spotify, Instagram och Facebook. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En svartvit serieroman om queera tidsresor i Helsingfors. En åttatimmarspjäs om kärlek och död på Dramaten. Fyrtiosex röster som berättar om den stora branden 1875. En queer syntopera om en tysk kontratenor som trollband New York. Maskiner som gör röster till egna instrument. Queer sågverksfantasy från Norrlandskusten. Det queera berättandet i tjugotalets början tar sig många olika uttryck.Bögbibblan Podcast är tillbaka med en ny säsong! Vi har lämnat poddstudion och sökt upp sexton queera författare, översättare, musiker och scenkonstnärer från Amsterdam till Sundsvall, från Hägersten till Helsingfors. I säsong 3 står samtalet i fokus när vi närmar oss upphovspersonerna bakom den queera musik, litteratur och scenkonst som skildrar queera erfarenheter idag.Välkommen till Bögbibblan Podcast – Din skeva bokhylla!_______________________Bögbibblan Podcast är en podd om queer litteratur. Du hittar Bögbibblan på bogbibblan.se och under namnet Bögbibblan på Spotify, Instagram och Facebook. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med på tillverkning av denna norrländska delikatess. Kanske är det Sveriges internationellt mest kända maträtt. Inte främst för sin goda smak utan för sin fruktade odör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1544 nämns surströmming för första gången i skrivna källor. Det är när Gustav Vasa kräver skatt av fiskarna i norra Sverige, och de betalar i form av tunnor med konserverad strömming.Den surströmming vi känner igen idag kommer under 1800-talet. Då justerar flera fiskare både salthalten och jäsningstiden. Dessutom kommer den första surströmmingen på plåtburk vid den här tiden, och det blir vardagsmat längs Norrlandskusten.Men de senaste åren har fiskare varnat – strömmingen håller på att ta slut.I programmet medverkar fiskaren Björn Lundgren i Rovögern, utanför Umeå och Jan Sahlén från Surströmmingsakademin.Programledare: Henrik BrandtProducent: Karin GrönbergTekniker: Magnus Kjellsson

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier. Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.Medverkande:Hans Kreisel, vd för NordionDavid Kilberg, klimatchef på NaturskyddsföreningenGöran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTHPeter Enå - vice vd InlandsbananClaes Fredriksson - vd Liquid windRickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energiMagnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCACathrine Essén - kapten MV OrtvikenFrans Timmermans, EU:s klimatkommissionärNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

Vi är tillbaka med nya vedervärdigheter. Denna gång handlar det om vad som kanske är den mest laglösa perioden i Östersjöländernas historia. I stridigheterna mellan den svenska kungen Albrekt av Mecklenburg och den dansk-norska drottningen Margareta öppnades dammluckorna för sjörövare.De mest ökända och inflytelserika kallades Vitaliebröderna och seglade ursprungligen i mecklenburgarnas tjänst. Snart nog var de dock sina egna herrar.I detta avsnitt berättar vi dels om den storpolitiska dramatiken, om laglösheten ute till havs samt hur det kom sig att Norrlandskusten under några år administrerades av pirater.Trevlig lyssning—Läslista:Linton, Michael, Margareta, Nordens drottning 1375-1412, Atlantis, Stockholm, 1997Harrison, Dick & Eriksson, Bo, Sveriges historia 1350-1600, Norstedt, Stockholm, 2010Lindström, Dag, 'Vitaliebröderna: ekonomiska och samhällsorganisatoriska sammanhang', En norrlandsbygd möter yttervärlden / redaktörer: Leif Grundberg och Pia Nykvist.Mogren, Mats, 'Vitalianerna vid Bottenhavet - pirater eller länsherrar?: en tolkning av 1398 års överlåtelsedokument', En norrlandsbygd möter yttervärlden / redaktörer: Leif Grundberg och Pia Nykvist.,Salminen, Tapio, 'Tidigare okända medeltida brev från Finland i Revals stadsarkiv', Historisk tidskrift för Finland., 1998 (83), s. [453]-470, 1998 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv. För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?Programledare är Tobias Svanelid.

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Krisen i Liberalerna, Finland skärper inresereglerna, snökaos på Norrlandskusten, protester i Ryssland, massvaccinering i Peking, OS i Tokyos öde, framtiden för Irans kärnenergiavtal och ett år sedan Girjasdomen. Programledare: Pablo Dalence Producent: Tomas Eriksson Tekniker: Maria Stillberg

Vad är en vallning och hur känns det egentligen när den kommer? Är det lika för alla och är när är det dags att söka hjälp? I veckans avsnitt av KlimakterieKoll sitter vi på en varm strand på Norrlandskusten och pratar med Carina om hennes vallningar.

Från början var planen att Elida V efter Almedalsveckan skulle ge sig ut på en turné längs Norrlandskusten, men dåligt väder och osäkra utsikter gör att de i stället kommer att hålla sig i Stockholmsområdet.

I avsnitt 46 berättar Bosse om skogshistoria. Hur kom träden till Sverige efter istiden, när började sågverken vid Norrlandskusten byggas, vem var Ekman och vad gjorde han är exempel på frågor som vi får svar på. Vidare har vi också en kort intervju med Ola Andersson i Kråksmåla, där han driver ett markägarstyrt älgskötselområde. Lyssna […]

Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunder organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den. Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skateboardpodden presenterar stolt gäst nummer 4: Ricky Sandström! Jag berättade till en vän som på gamla dar har börjat umgås i kretsarna kring gamla skateboardåkare att vi ska intervjua Ricky Sandström: ”Ricky... Vääänta nu... Ja! Han som ser ut som Liam Gallagher! Åker HAN skateboard?!” Vi pratade om jojo-flugan kontra skateboard-flugan i slutet av 80-talet. Vi pratade om Kent Östlings dåraktiga beslut att ge ett kreditkort till Ricky och Lojten när dom skulle åka över Atlanten och åka. Vi pratade om den stundtals stressigt stockholmska stämningen på Streestyle-butiken. Vi pratade om straight edge- och hardcorescenen och den kokande kulturella kitteln längs Norrlandskusten på nittiotalet. Vi pratade om att inte vilja bli skateboardproffs. Vi pratade om det osociala med sociala medier. Vi nämnde Ray Barbee, Per Holknekt (som vanligt), Anders Rimpi (som vanligt), Tony Skate (som vanligt), Micke Larsson (som vanligt), Chad Muska, Andreas Engelkes, Hazze Lindgren, Stefan Sundström, Christian Hosoi och en hel hoper namn till. Se Bodil med Ricky Sandström & Andreas Engelkeshttps://www.youtube.com/watch?v=lNRkc7kEwTMTrevlig lyssning!Denis och Mathias Vi finns på:www.facebook.com/skateboardpodden/https://www.instagram.com/skateboardpodden/

Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Ett 60-tal mumier berättar helt nya historier efter att ha röntgats på Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm bland dem en gam, en katt och en 10-årig flicka. Vi hör också om en språk- och en sömnkonferens i veckan och om att Kinesiska forskare klonar på löpande band med ny enkel metod. I flera av våra program i Vetenskapsradion har vi uppmärksammat länder som forskningsmässigt är på frammarsch. Ett av dom är Kina, där de nu jobbar på ett helt nytt sätt att skapa försöksdjur. Det handlar om produktion av diabetesgrisar, som läkemedelsindustrin kan ha nytta av. Det sker i stor skala där djuren är genetiskt likadana, alltså klonade, och det speciella här är att de gör kloningen för hand, helt utan dyra maskiner. Annika Östman träffar Professor Du Yutao, som är teknisk chef för forskningsföretaget i södra Kina. Nu har Camilla Widebeck har varit på Språkforum nu i veckan och hört om nya ord som väckt debatt. Det är ett möte för språkfolk, mest för de som jobbar med språk. En av deltagarna är Språkrådets Birgitta Lindgren, ansvarig för nyordslistan varje år där årets har en nyhet i en ordgrupp som sällan uppdateras, nämligen personliga pronomen och ordet hen. Det har dykt upp en del nyheter om sömn i veckan. Anledningen till det är en sömnkonferens i Tällberg i Dalarna. En sak som lyfts fram är vikten av att sprida kunskapen om sömnproblem och Lennart Myrsell, som är sömnforskare i Avesta menar att det är läkarna som behöver mer kunskap eftersom de nästan dagligen träffar patienter med besvär som är kopplade till störd sömn. Veckans övriga nyheter på vetenskapsfronten i korthet är bl a om att gamla nervceller kan förklara människans dåliga luktsinne, hur mitokondrierna, djurccellernas kraftverk, får sitt bränsle, hur havsörnarna utmed södra Norrlandskusten lägger rötägg utan att forskarna förstår varför och att i kväll, halv tolv natten mot lördag, väntas den första privatbyggda rymdkapseln docka med den internationella rymdstationen ISS.

Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan Sörfjärden, ett idylliskt sommarstugeområde vid Norrlandskusten med golfbana, camping och kilometerlång sandstrand. Ofta hör vi att landsbygden avfolkas och att allt fler flyttar in till städerna, men i Sörfjärden liksom i många andra sommarstugeområden så sjuder det av liv. Många tillbringar de flesta av årets helger och större delen av sommarhalvåret i sommarstugan. Det innebär att sommargästerna ställer stora krav på kommunal service, samtidigt som de betalar sin skatt i hemkommunen. Många landsbygdskommuner har dålig ekonomi och skulle vinna på om människor kunde skriva sig och betala skatt i flera kommuner. Det säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, som medverkar i dagens program.I serien om historiens främsta musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman den här veckan om en formidabel succé - Sound Of Music. Programledare är Urban Björstadius.